2. DATORNS GRUND SPRĂ K
ï Ett program sĂ€ger Ă„t datorn vad som ska
ske
ï Enklaste formen datorsprĂ„k bestĂ„r av tvĂ„
sprÄkelementent.
ï Ström pĂ„ och ström av
ï Ettor och nollor
ï Minsta data enheten kallas bit (binary
digit)
ï Gruppering av bitar skapar program
ï Problem: Komplicerat och tidskrĂ€vande
3. ASSEMBLER
ï KrĂ€vdes mer mĂ€nniskovĂ€nligt sprĂ„k
ï AnvĂ€ndaren ger instruktioner
Instruktioner Assemblator MaskinsprÄk
ï Assemblatorn konverterar instruktionerna
till maskinsprÄk.
4. HĂGNIVĂ SPRĂ K
ï Typ av programsprĂ„k
ï Ăn mer mĂ€nniskonĂ€ra sprĂ„k
ï En instruktion motsvarar flera maskininstruktioner
KÀllkod Kompilator MaskinsprÄk
ï Syntax
ï Nyckelord
VÀkommen till en kort introduktion om högnivÄsprÄk.
Datorns sprÄk bestÄr endast av sprÄkelementen ström av och ström pÄ. Vilket kan motsvaras av ettor och nollor. En kombination dessa bitar ger oss program men om allt ska skrivas med ettor och nollor blir det vÀl tidskrÀvande.
För att kunna ge en anvÀndare möjlighet att enklare skapa maskinkod sÄ gör en assemblator om specifika instruktioner till maskinkod.
Det man skriver i en programmering editor kallas kÀllkod. För högnivÄsprÄk sÄ utför en kompilator kompileringen som gör om instruktionerna till maskinsprÄk.Syntax: Regelverk kring hur detta sprÄk ska skrivas.Nyckelord: Varje sÄdant ord har en specific betydelse i programmet.
Imperativ programmering: De programsatser vi skriver utgör en sekvens av kommandon som skickas till datorn.Deklarativ programmering: Beskriver en uppsĂ€ttning villkor och lĂ„ter datorn avgöra hur dessa uppfylls. Funktionella sprĂ„k: Matematiska funktioner som beskriver samband.Logiska sprĂ„k: Defenierar âvadâ som ska göras snarare Ă€n att beskriva hur det ska gĂ„ till.Objektorientrad programmering: Programmet Ă€r uppbyggt av en samling separata enheter, som skickar meddelande mellan varandra.
Fortran var det första högnivÄsprÄket som skapades primÀrt för vetenskaplig forskning.
Togs fram för att fÄ ett standardiserat programmeringssprÄk.
C var en vidareutveckling av sprÄket BCPL som gjordes av Martin Richard. American National Standard Institute (ANSI) tog 1983 fram en standardiserad version av C kallad ANSI C.
Att det Àr just C++ kommer frÄn en operation som ökar vÀrdet av en variabel (C i detta fall) med 1. Utvecklades av Bjarne Stroustrup.Stroustrups mÄl var att skapa ett objektorienterat simuleringssprÄk. Superset av C i den bemÀrkelse att allt vi kan göra i C gÄr att göra i C++. HybridsprÄk i den mening att objektorientering och sekventiell programmering tillÄts samtidigt.
Utvecklades av Sun Microsystem.Första versionen kom 1998 men har funnits tillgÀngligt sedan 1995. UtgÄr frÄn C++ men plockade bort de konstruktioner som var osÀkra eller onödigt komplicerade.
Utgick frÄn C++ men plockade Àven in delar frÄn det egna Visual Basic.
Ett exempel pĂ„ kĂ€llkod hos som C# som skriver ut Hejsan! pĂ„ skrĂ€men. Typiskt för kĂ€llkod (inom flera sprĂ„k) Ă€r att rader för kod avslutas med semikolon och âmĂ„svingarâ avgrĂ€nsar programblock för olika nivĂ„er.