Bildningsstaden+bor%c3%a5s

1,127 views

Published on

Bildningsstaden Borås är ett dokument framtaget av Utbildningsförvaltningen i Borås

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,127
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
188
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Bildningsstaden+bor%c3%a5s

  1. 1. Strategi Program » Plan Policy Riktlinjer Regler Utbildningsförvaltningen Bildningsstaden Borås postadress 501 80 Borås besöksadress Stora Brogatan 45 tel 033-35 70 00e-post utbildningskontoret@boras.se webbplats boras.se/utbildningskontoret
  2. 2. Innehåll INLEDNING 4 Bildningsstaden Borås 7 Utvecklingsplan för Utbildningsförvaltningen 8 Borås Stads vision 10 Det goda klassrummet 12 Målsättningar UTVECKLINGSOMRÅDEN 16 Styrning och ledning 18 Kvalitetsarbete Faställt av: Utbildningsnämnden 20 Bedömning för lärande Datum: 26 oktober 2010 För revidering ansvarar: Utbildningsnämnden, förutom de delar i planen som 22 Elever i behov av särskilt stöd vid behov får revideras av utbildningschefen. 24 Elever med utländsk bakgrund För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Utbildningsförvaltningen Dokumentet gäller för: Utbildningsförvaltningen 26 Informations- och Dokumentet gäller till och med: 2015 kommunikationsteknologi (IKT)2 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 3
  3. 3. Bildningsstaden Borås Utbildningsnämndens övertygelse är att alla elever vill och kan lära. Med denna utvecklingsplan vill nämnden fortsätta förbättringsarbetet med att göra en bra skola bättre och Borås till en bildningsstad. Höga förväntningar på elever och medarbetare, kontinuerliga resultatavstämningar, kompetenta lärare och goda pedagogiska ledare är faktorer som har avgörande betydelse för elevernas bildningsresa. Bildningsprojektet är ett humanistiskt projekt. Genom bildningen skapar vi inte bara en rikare inre värld för oss själva, vi skapar en bättre värld utanför oss själva. I ett mångkulturellt samhälle är bildningen bryggan till en kulturöverskridande förståelse. I en demokrati – det bästa skyddet mot främlingsfientlighet och intolerans. Den bildade medborgaren är en människa i ständig utveckling: en individ som skapar sig själv. Att erbjuda en människa bildning är därför att erbjuda henne chansen att bli mer människa. Det handlar om att växa som individ. Men det handlar också om vårt förhållande till andra. Det handlar om en social gemenskap. Det handlar om att se sig själv och därmed förstå den andre och att se den andre för att förstå sig själv. Bildning kan vara både praktisk och teoretisk. Människor lär sig många olika saker på många olika sätt under sitt liv. Det finns därför många sätt att vara bildad på, men det intressanta är kanske inte bildningens mål, utan själva processen. Själva resan. Att bilda sig är att bryta upp från det välbekanta: att öppna sig för det främmande och annorlunda för att sedan komma hem med nya erfarenheter av det obekanta och tolka detta till något nytt. ©Superstudio/Patrik Johäll4 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 5
  4. 4. Inledning Utvecklingsplan för Utbildningsförvaltningen Enligt styrdokumenten ska skolan förbereda för nästa steg, framtida studier och yrkesliv samt ett aktivt deltagande i samhället. Det innebär att skolan måste arbeta med bildning i bred bemärkelse t.ex. att söka kunskap och kritiskt ifrågasätta och att samspela med andra för gemensamma mål – det handlar om att växa som människa och utveckla en mångfald av färdigheter. F ör Utbildningsnämnden är det självklart att alla elever har rätt till goda kunskaper och en god utbildning. Alla elever ska lyckas i skolan, oavsett bakgrund. Detta är skolans viktigaste värdegrundsuppdrag. Alla elever har rätt att få kunskap så att de kan klara kommande studier och arbeten. Alla elever har också rätt att få kunskap så att de kan göra sina röster hörda, muntligt och skriftligt, och kritiskt granska all information som omger dem i samhället. Detta är grundläggande demokratiska rättigheter. Utbildningsnämnden anser att nämndens verksamheter fungerar väl. En ny utvecklingsplan är ett redskap för att göra en bra skola bättre och skapa förutsättningar för den goda skolan. Utvecklingsplanen för 2011–2015 är en fortsättning på Utbildningsförvaltningens tidigare planer och omfattar de frivilliga skolformerna. Planen utgår från läroplanen, Lpf 94, som bland annat föreskriver ”…det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling”. Utvecklingsplanen ska vara baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Den ska årligen revideras utifrån den sammanfattande bedömningen i Utbildningsnämndens kvalitetsredovisning. Varje skola ska ta fram en motsvarande utvecklingsplan för sin nivå. Utifrån förvaltningens utvecklingsplan ska varje skola förtydliga och konkretisera sitt arbete för de kommande åren. Utvecklingsplanen tar sin utgångspunkt i följande grundläggande värden: • Alla människor vill lära och alla kan lära. • Skolan ska vara kompensatorisk. • Vägen till framgång går genom klassrummet. Kompetenta och skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolframgång. • Rektors ledarskap är viktigt för elevers måluppfyllelse. ©Superstudio/Patrik Johäll6 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 7
  5. 5. Borås Stads vision Med utgångspunkt i Borås Stads vision ”Lust att lära – möjlighet att lyckas” ser Utbildningsnämnden som sitt uppdrag att göra det möjligt för alla elever att lyckas och därav följer lusten att lära. L ärande är en social process där samspelet mellan människor är avgörande. Eleverna lär sig genom meningsfullt samspel med lärare och kamrater. Kunskap ser vi som mer än faktakunskaper. Det handlar om bildning i bred bemärkelse, t.ex. att söka kunskap och kritiskt ifrågasätta och att samspela med andra för gemensamma mål – det handlar om att växa som människa och utveckla en mångfald av färdigheter. Det går att skapa en skola där alla elever når målen oavsett bakgrund. Forskningen visar tydligt att skolan kan göra större skillnad för hur det går än den socioekonomiska bakgrunden kan göra och att riktigt bra skolor mer än väl kan vara kompensatoriska. I en skola som sätter kunskapen i centrum, har högt ställda förväntningar på eleverna, följer upp vad eleverna kan och bygger förtroendefulla relationer, lär sig eleverna mer. Att nå skolans kunskapsmål är en rättighet för alla elever. Dessa mål definieras tydligt i skollagen som rättigheter, ett garanterat minimum av kunskap som skolan är skyldig att ge eleverna. Skolan och dess huvudman är ytterst ansvariga om målen inte nås. En övergripande strategi för att nå ökad måluppfyllelse och bildning är det goda klassrummet. All förändring måste ta vägen genom klassrummet. ©Superstudio/Patrik Johäll8 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 9
  6. 6. Det goda klassrummet Utgångspunkten för utbildningsförvaltningens verksamhet är att lärandet skapas i det goda klassrummet. Det goda klassrummet byggs av ett förhållningssätt som: 1. Har ett bemötande med ömsesidig respekt. 2. Utmanar varje elevs lärande. 3. Har höga förväntningar på alla. 4. Har de pedagogiska resurser som krävs. Kännetecken för det goda klassrummet är att lärarens förhållningssätt till bedömning och lärande är framåtsyftande. Utifrån uppfattningen att eleverna vill och kan lära sig har läraren en kontinuerlig kommunikation med eleven om dennes kunskapsutveckling: var eleven befinner sig i förhållande till kunskapsmålet och vad som är nästa steg i elevens lärande. Förutsättningar För utbildningsnämnden är det mycket viktigt att varje nivå: • Har bra ledare. Politiker, förvaltningschef och rektorer tar ansvar för elevernas resultat och har en aktiv dialog om skolans mål och utveckling. • Lyfter fram kompetenta lärare. Utgångspunkten är att det är tillåtet att vara bra; alla lärare kan utvecklas och goda insatser belönas genom lön, karriärvägar eller på andra sätt. • Har höga förväntningar. Alla elever kan och ska lyckas oavsett förutsättningar. Det ställer också krav på lärare, tjänstemän och politiker. • Tar reda på hur det går. Uppdraget är att skolan ska ha koll på varje elev genom systematisk uppföljning av resultat. Resultaten ska återkopplas för att sedan kunna åtgärdas och förbättras. Andra viktiga förutsättningar är att alla övergripande funktioner på såväl Utbildningskontoret som på respektive skola fungerar väl. ©Superstudio/Patrik Johäll10 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 11
  7. 7. Målsättningar Utvecklingsområden Utbildningsförvaltningen kommer att på sin nivå arbeta med utvecklingsområden som har för Utbildningsnämnden för åren 2011–2015 identifierats i det kontinuerliga kvalitets- och resultatuppföljningsarbetet. De områden som förvaltningen anser vara särskilt viktiga för ökad måluppfyllelse är: Övergripande mål • Styrning och ledning • Borås Stad ska bli en skol- och bildningsstad med goda resultat. • Kvalitetsarbete • Bedömning för lärande • Elever i behov av särskilt stöd Mål för gymnasieskolan • Elever med utländsk bakgrund • Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget Godkänt i samtliga kurser. • Informations- och kommunikationsteknologi, IKT • Borås Stads gymnasieskolor1 ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. Varje skola måste i sin utvecklingsplan förhålla sig till dessa områden. Varje verksamhet ska • Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser2. därutöver i sin utvecklingsplan beskriva egna förbättringsområden och strategier för ökad måluppfyllelse på sin nivå. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. UTBILDNINGSNÄMNDEN b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom Anna Svalander Lars-Åke Johansson tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Ordförande Vice ordförande • Mål för introduktionsprogrammen presenteras när nationella riktlinjer för dessa program har antagits. Mål för gymnasiesärskolan • Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. • Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete/sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. Mål för vuxenutbildningen • Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. • Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. Gemensamt mål för alla verksamheter • Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. ©Superstudio/Patrik Johäll 1 Avser samtliga kommunala gymnasieskolor. 2 Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunala eller fristående gymnasieskolor.12 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 13
  8. 8. ©Fredrik Brissman ©Superstudio/Patrik Johäll ©Getty Images/Mel Yates ©Superstudio/Patrik Johäll 14 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden©Superstudio/Patrik Johäll ©Superstudio/Patrik Johäll ©Fredrik Brissman©Superstudio/Patrik Johäll ©Superstudio/Patrik Johäll ©Superstudio/Patrik Johäll©Superstudio/Patrik Johäll ©Fredrik Brissman ©Superstudio/Patrik Johäll ©Superstudio/Patrik Johäll ”Lust att lära – möjlighet att lyckas” Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 15
  9. 9. Tid för genomförande Ansvar 1a. Pågår Rektor 1b. Pågår Gymnasiechef, Utvecklingsområde Utbildningskontoret (UBK) 1c. Från ht 2011 UBK Styrning och ledning 1d. 1e. Pågår Vid behov UBK UBK 1f. Pågår UBK Utvärdering FÖRVÄNTADE EFFEKTER Målbild 1a, b. Rektor har god översikt över elevernas kunskapsutveckling. Bra styrning och ledning som leder till en effektiv organisation som systemiskt arbetar för 1a. Skolan har strategier för tidig upptäckt av elever i behov av särskilt stöd. elevers bildning och kunskapsutveckling. 1c. Rektor har fått ökad kunskap och förståelse för sitt uppdrag. 1c. Alla lärare uttrycker att rektor är en tydlig pedagogisk ledare. Analys 1d. Framgångsrika strategier för skolutveckling kan identifieras. En ledarutbildning på systemteoretisk grund har pågått sedan hösten 2008 och slutförts 1e. Alla rektorer använder systemiska redskap. under våren 2010. Utbildningens syfte har varit att stärka rektors förutsättningar att vara en 1f. Rektors förmåga att bedöma verksamhetens kvalitet har ökat. god och proaktiv pedagogisk ledare och att fullt ut ta resultatansvar för sin verksamhet. Tid för utvärdering Ansvar Enligt klimatundersökningen är kvaliteten i det pedagogiska ledarskapet varierande och 1a,b. Ht, vt årligen UBK behöver fortsatt utvecklas. Analysförmågan på olika nivåer i förvaltningen behöver utvecklas. 1c. Ht årligen UBK 1d. Ht årligen UBK 1e. Ht årligen UBK Utbildningsnämnden definierar i sin ledningsdeklaration det goda pedagogiska ledarskapet 1f. Ht årligen UBK enligt följande: • Att rektor har god kännedom om den målstyrda skolan. • Att rektor inser att han/hon har stor betydelse för att skolans mål nås. • Att rektor tydliggör och åstadkommer uppslutning kring skolans mål hos sina medarbetare. • Att rektor har höga positiva förväntningar på samt uppmuntrar och stödjer sina medarbetare. • Att rektor har metoder för att följa och följer den pedagogiska verksamheten. • Att rektor utmanar till samt uppmuntrar och stödjer utveckling. Insatser MÅL 1. Väl fungerande pedagogiskt ledarskap. STRATEGI 1a. Rektor följer varje elevs kunskapsutveckling samt tar fullt resultatansvar. 1b. Prognos för måluppfyllelse. 1c. Genomföra kontinuerlig ledarutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap. 1d. Rektorer möts för att diskutera och analysera skolans resultat. 1e. Introducera nyanställda rektorer i det systemteoretiska perspektivet. ©Superstudio/Patrik Johäll 1f. Införa självskattning (rektors bedömning av verksamheten) i kvalitetsarbetet.16 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 17
  10. 10. Utvecklingsområde Kvalitetsarbete Målbild Kvalitetsarbetet är förankrat och fungerar på alla nivåer och bidrar därmed till högre måluppfyllelse samt ger förutsättningar för likvärdighet i förvaltningens verksamheter. Analys Kvalitetsarbetet ska vara ett ständigt pågående analys- och förbättringsarbete utifrån resultat. I arbetet ligger att utifrån resultatet prognostisera och planera åtgärder för utveckling. Kvalitetsarbetet är inte förankrat på alla nivåer och bedrivs inte kontinuerligt under året. Alla medarbetare är inte involverade i arbetet. Utveckling bör ske när det gäller systematiken i kvalitetsarbetet på olika nivåer såväl på förvaltningsnivå som på den enskilda skolan. Insatser MÅL 1. Väl fungerande kontinuerligt kvalitetsarbete på alla nivåer. 2. Kvalitetsarbetet har elevernas bildning och kunskapsutveckling i fokus. STRATEGI 1a. Skapa en hållbar årscykel. 1b. Utveckla analyserna så att de ligger till grund för det kontinuerliga förbättringsarbetet. 2. Analysera resultat på kursprov och bedömningsinstrument. Tid för genomförande Ansvar 1a. Från lå 2010/11 UBK 1b. Från lå 2011/12 UBK, Gymnasiechef 2. Från lå 2011/12 Skolan, UBK Utvärdering FÖRVÄNTADE EFFEKTER 1a. För kvalitetsarbete finns en fungerande årscykel. 1b. Tydliga analyser ligger till grund för satsningar och utvecklingsarbeten. 2. Diskussioner förs på skolorna med alla berörda kring resultat och prognoser. Tid för utvärdering Ansvar 1a. Från ht 2011 UBK 1b. Från ht 2012 UBK 2. Från ht 2011 Gymnasiechef ©Fredrik Brissman18 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 19
  11. 11. Insatser MÅL Utvecklingsområde 1. Eleverna äger sitt lärande. De vet vad som är målet, var de befinner sig och vad som är nästa steg för att närma sig målet. Bedömning för lärande De kan kvalitativt redogöra för utvecklingen i sitt lärande. 2. Undervisning och bedömning är integrerade enheter så att de växelvis påverkar varandra för att utveckla elevernas lärande. Undervisningen planeras så att den utforskar lärande och ger rik information för bedömning för lärande. 3. Bedömning används gemensamt av elever och lärare för att anpassa undervisningen till elevernas omedelbara lärandebehov. Målbild 4. Bedömning för lärande leder till tydligt förbättrad kunskapskvalitet. Alla elever äger sitt eget lärande och har lärt sig att lära. STRATEGI Analys 1–4. Samtliga lärare deltar i samtalsgrupper med en lärare som samtalsledare. Alltför många elever är omedvetna om kvaliteten i sitt skolarbete, vilket kan medföra att 1–4. Respektive skolledning ser till att området är prioriterat och att eleverna upplever att undervisningen är en process som de utsätts för. Vid utvecklingssamtal erforderliga tidsresurser finns för samtalsledare och lärare. har dessa elever svårt att kvalitativt redogöra för hur det går med studierna. Därigenom 1–4. Utbildningskontoret ger stöd till samtalsledarna så att förstår man att de inte vet hur lärande sker eller hur de ska förbättra sitt arbete. Deras de kan fullgöra och utveckla sitt uppdrag. undervisning har haft följande ordning: planering, undervisning och sedan bedömning av 1–4. Utbildningskontoret ansvarar för förvaltningsgemensamma utvärderingar lärande. Där är det läraren som har kontroll av bedömningen. Eleven får bara resultatet av och uppföljningar i syfte att synliggöra och stödja utveckling. Respektive bedömningen. skolledning följer och stödjer sin skolas utveckling. Skolledningen bevakar att Samtidigt ser vi tecken på det motsatta, elever som alltmer förstår och äger sin lärandeprocess. utvecklingsområdet är prioriterat och att hinder för utvecklingen undanröjs. Bedömningen är ett gemensamt redskap för lärande. Elever och lärare använder gemensamt Tid för genomförande Ansvar bedömning för att utforska vad som är kvalitet. Eleven får tillgång till framgångskriterier 1–4. Pågår Rektor, UBK som ett verktyg för att kunna lyckas med sina uppgifter. Den här utvecklingen kommer till uttryck bl. a. genom att elever på vissa program på allt fler skolor leder sina utvecklingssamtal där de kvalitativt redogör för sina styrkor och vad som behöver utvecklas. Utvärdering FÖRVÄNTADE EFFEKTER 1–4. Fler elever når högre betyg. 1–4. Eleverna leder sina utvecklingssamtal där de kvalitativt redogör för utvecklingen av sitt lärande och reflekterar över utvecklingen tillsammans med mentor och förälder/vårdnadshavare. Samtalet är framåtriktat. 1–4. Lärare och elever använder gemensamt bedömning som ett redskap för elevens lärande. 1–4. Lärare anpassar kontinuerligt undervisningen och arbetet utifrån var eleverna befinner sig i förhållande till målet. Tid för utvärdering Ansvar 1–4. Från vt 2012 Rektor, UBK ©Fredrik Brissman20 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 21
  12. 12. Utvecklingsområde Elever i behov av särskilt stöd Målbild Utvärdering Att varje elev ges den bildning och kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. FÖRVÄNTADE EFFEKTER 1a–c. Andelen elever som når minst godkändnivån ökar. Analys 1a. Skolorna har ett väl fungerande arbete för att tidigt Andelen elever som får slutbetyg från gymnasieskolan med minst godkänt betyg i upptäcka elever i behov av särskilt stöd. alla kurser ökar samtidigt som andelen avbrott minskar. Trots att det sker en långsam 1a. Skolorna har väl utarbetade rutiner för stöd och åtgärder. resultatförbättring nådde inte 25 procent av eleverna minst Godkänt i alla kurser (2010) och 1c. Åtgärdsprogram är ett verktyg som stödjer elevens lärande. andelen avbrott är för hög. Tid för uppföljning Ansvar På individuella programmet klarar för få elever att komma vidare till nationellt program på 1a–c. Från vt 2012. Rektor ett år. Förebyggande arbete bedrivs på skolorna i olika former. När elev i svårigheter har identifierats gör skolorna i regel en rad insatser. Vid behov genomförs en specialpedagogisk och/eller psykologisk utredning. Åtgärdsprogram upprättas inte i tillräcklig omfattning och kvaliteten är varierande. Det förekommer att åtgärderna stannar på individnivå eller är för generella. Förhållningssättet är inkludering, vilket innebär att stödet främst ges i ordinarie undervisning. Insatser MÅL 1. Alla elever når minst godkändnivån i alla kurser. STRATEGI 1a. Utveckla och förbättra elevhälsoarbetet utifrån antagen elevhälsoplan. 1b. Utveckla och bredda repertoar av pedagogiska metoder och undervisningsstrategier hos alla lärare. 1c. Förbättra kvaliteten på åtgärdsprogram. Tid för genomförande Ansvar 1a. Från ht 2011 Rektor 1b. Pågår Rektor, UBK ©iStockphoto.com/Paul Kazmercyk 1c. Pågår Rektor, UBK22 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 23
  13. 13. Tid för genomförande Ansvar 1a. Från ht 2011 Rektor Utvecklingsområde 1b. Från ht 2011 Rektor Elever med utländsk 1c. Från ht 2011 Rektor 2. Från ht 2011 UBK 3. Från vt 2012 UBK bakgrund Utvärdering FÖRVÄNTADE EFFEKTER 1a. Alla elever som behöver svenska som andraspråksundervisning deltar i sådan undervisning. Målbild 1b. Alla elever som behöver studiehandledning på modersmål får detta stöd. 3 Att varje elev med utländsk bakgrund ges den bildning och kunskap de har rätt till för att 1c. Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning ökar årligen. nå målen för utbildningen. 2. Nyanlända elever får utbildning som utgår från den enskilde individens förkunskaper. Analys 3. Lärare använder ett språkutvecklande arbetssätt. I gymnasieskolan i Borås har totalt sett var femte elev utländsk bakgrund. Andelen varierar Tid för utvärdering Ansvar såväl mellan skolor som mellan program. Elever med utländsk bakgrund har som grupp 1–3. Från vt 2012 Rektor sämre resultat än elever med svensk bakgrund när det gäller genomsnittlig betygspoäng, 2. Från vt 2012 Rektor högskolebehörighet och fullföljda studier inom fyra år. 3. Från vt 2013 Rektor Faktorer som är skolrelaterade och som har betydelse för hur väl skolan lyckas med elever som har utländsk bakgrund är omfattningen av modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning samt lärares förmåga att använda språkutvecklande arbetssätt. I Borås gymnasieskolor är omfattningen av ovanstående otillräcklig inom samtliga delar och behöver utvecklas. Inom vuxenutbildningen har totalt sett nästan hälften av de studerande utländsk bakgrund. En stor del finns på grundläggande och gymnasial nivå. Vuxenutbildningen behöver göra sin egen analys av måluppfyllelse och stödåtgärder för studerande med utländsk bakgrund. Insatser MÅL 1. Genomsnittlig betygspoäng, högskolebehörighet och fullföljd utbildning inom fyra år för andelen elever med utländsk bakgrund ökar. 2. Alla nyanlända elever får en utbildning som utgår från deras kunskapsnivå. 3. Lärare har kompetens i språkutvecklande arbetssätt. STRATEGI 1a. Öka omfattningen av svenska som andraspråksundervisning. 1b. Öka omfattningen av studiehandledning på modersmålet. 1c. Öka omfattningen av modersmålsundervisning. ©Superstudio/Patrik Johäll 2. Alla nyanlända elever får en gedigen kartläggning och validering av sin kunskapsnivå av Centrum för flerspråkigt lärande (CFL). 3. Kompetensutveckla lärare i språkutvecklande arbetssätt. 3. Med utländsk bakgrund avses elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.24 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 25
  14. 14. Utvecklingsområde Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) En IT-vision för Borås Stad är under utarbetande och kommer att tas av fullmäktige under våren 2011. Utbildningsförvaltningen kommer därefter utifrån denna vision att beskriva detta utvecklingsområde. ©Superstudio/Patrik Johäll26 Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden Utbildningsförvaltningen | Bildningsstaden 27

×