Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Inriktningar

3,878 views

Published on

Genomgång olika inriktningar inom judendom (mkt förenklad).

Published in: Education
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Inriktningar

  1. 1. Judendom olika inriktningar reformjudendom konservativ judendom ortodoxjudendom
  2. 2. Reformjudendom Kallas ibland också liberal eller progressiv judendom. Grundtanken inom reformjudendomen är att religionen ska anpassas till samhället. Exempelvis är det idag allt mer vanligt med kvinnliga rabbiner i reformjudiska församlingar, framför allt i USA. Traditionellt har inte kvinnor kunnat bli rabbiner, men i takt med att jämställdheten ökat i länder som USA har reformjudendomen förändrat sig. Reformjudendomen uppstod i Tyskland på 1800-talet. Regina Jonas 1902-1944 Regina Jonas, tysk judinna, och ledde under flera år en reformjudisk församling. Hon är en av de allra första kvinnliga rabbinerna. Hon mördades i Auschwitz 1944.
  3. 3. Konservativ* judendom * Konservativ är latin och betyder ”bevara”. Traditionen ska bevaras. Kallas också masorti Inom konservativa judendom anser man att man ska leva efter judisk lag (halacha). Men reglerna måste tolkas och inom konservativ judendom är man öppen för det moderna samhället. Många judar som invandrade till USA i början av 1900-talet tyckte att de reformjudiska församlingarna var för liberala, medan de ortodoxa församlingarna var för stränga när det gällde klädsel och religiösa lagar. Arnold Eisen 1951 Arnold Eisen är en av konservativ judendoms ledare i USA. Han är själv inte rabbi, men leder en konservativ judisk högskola i USA. Konservativ judendom påminner mycket om det som i Israel ses som traditionell judendom.
  4. 4. Ortodox* judendom * Ortodox är grekiska och betyder ”rätt lära”. Inom ortodox judendom anser man att de religiösa lagarna ska hållas, som t.ex. att man ska be tre gånger om dagen. Lagarna och traditionerna ska inte förändras (i varje fall mycket litet). Om samhällets normer krockar med lagarna, går den religiösa som regel lagen före. Idag finns många former av ortodox judendom. De så kallade chassidiska judarna anses ofta vara ”ultraortodoxa” och ställer mycket strikta krav på att man följer den judiska lagen (halacha). Menachem Mendel Schneerson 1902 – 1994 Schneerson var en känd ”rebbe” bland chassidiska judar i USA. Chassider är de ortodoxa judar som starkast tar avstånd från det moderna samhället.
  5. 5. reformjudendom Konservativ judendom Ortodox judendom Vem kan bli Rabbi? Kvinnor kan ordineras till rabbi, flera reformjudiska församlingar i USA leds av kvinnliga rabbiner. Kvinnor kan leda gudstjänsten. I USA sedan 1980-talet. I praktiken mycket få kvinnliga rabbiner och kantorer (chazzan). Endast manliga rabbiner tillsätts. Gudstjänst Gudstjänsten hålls ofta på landets språk, t.ex. i USA på engelska. Män och kvinnor sitter blandat. Gudstjänsten hålls oftast på hebreiska. Män och kvinnor sitter oftast åtskilda. Gudstjänsten hålls på hebreiska och män och kvinnor sitter åtskilda. Sabbat I en del reformjudiska församlingar flyttades sabbaten till söndagen, för att bättre passa in i ett kristet samhällsliv. Är alltid från fredag kväll till lördag kväll. Är alltid från fredag kväll till lördag kväll. Syn på lagen: Halacha (613 mitzvot) Den religiösa lagen är inte bindande, utan det är upp till var och en att följa lagen. Lagen måste också omtolkas till dagens samhälle. Lagen och traditionerna är viktiga, men konservativ judendom är öppen för viss omtolkning (leva i samklang med samhället). Lagen är bindande, den ska hållas. Syn på homosexualitet Reformjudiska rabbiner intar oftast en tolerant syn på homosexualitet. Några har genomfört samkönade äktenskap. Samkönade äktenskap förekommer inte (vad jag vet), men man har en mer öppen inställning än ortodoxa församlingar. Homosexualitet fördöms ofta starkt. Samkönade äktenskap tillåts inte. Vem är jude? Vem kan bli? Inom reformjudendom räknas vanligen också barn där endast pappan är jude. Det är lättare att konvertera till judendomen i I första hand räknas barn med judisk mor som jude. Men, det är fullt möjligt att Alla som har en judisk mor räknas som jude enligt ortodox judendom. Mycket svårt att konvertera (bli) jude i en ortodox
  6. 6. Omskärelse (Berit mila) ca 8 dagar Omskärelse praktiseras av en majoritet av manliga judar – oavsett religiös inriktning.
  7. 7. Bat mitzva – ”konfirmation” bat mitzvaʹ (hebreiska, egentligen ’budets dotter’), judisk flicka som blivit 12 år och 1 dag och som därmed anses tillräckligt mogen för att kunna fullgöra alla den judiska lärans bud för kvinnor. Uttrycket avser även den högtid då flickans nya status firas. Jämför bar mitzva. Ortodoxa flickor firar inte bat mitzva.
  8. 8. Bar mitzva – ”konfirmation” bar mitzvaʹ (hebreiska, egentligen ’budets son’), judisk pojke som blivit 13 år och 1 dag och som därmed anses tillräckligt mogen för att kunna fullgöra alla den judiska lärans bud för män. Uttrycket avser även den högtid då pojkens nya status firas. Han får då föreläsa ur Tora i synagogan och anlägga böneremsor (tefillin). Inom reformjudendomen har bar mitzva inte sällan kommit att likna ett slags konfirmation.
  9. 9. Kosher kosher [kɔʹʃər] (jiddisch, av hebreiska kasher ’rätt’, ’riktig’), koscher, kascher, judisk term för ett föremåls användbarhet för rituellt bruk, oftast föda enligt judendomens matregler (lagarna om ’användbarhet’, kashrut). Motsatsen är det ’förbjudna’ (terefa), det som inte överensstämmer med föreskrifterna i Tredje Moseboken 11 och Femte Moseboken 14, dvs. inte har slaktats rituellt, inte är rätt saltat så att blodet dragits ur (Femte Moseboken 12:16 och 23–25), inte har undersökts och befunnits friskt, inte har höftnerven borttagen (Första Moseboken 32:32) eller inte är tillagat så att kött och mjölk inte blandats (Andra Moseboken 23:19). reformjudendom konservativ ortodox Mycket liberal inställning. Du väljer själv. … håller ganska hårt på reglerna … håller mycket hårt på kosherreglerna. Källor: ne.se (texterna)

×