Framtidens lärare och student

352 views

Published on

Ett föredrag om utmaningar för universitet och högskolor med en tyngdpunkt på lärande, it och förändrade förväntningar. Vem vill sitta i framtidens lärosäte?

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
352
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • \n
  • Här pratar vi utkast. Vad vill vi ha med och vad vill vi ha sagt?\n
  • För att ge lite bakgrund till varför just vi pratar om detta här idag.\n
  • Här ger vi en kort översikt av de studier som har eller håller på att genomföras. Det vi säger härefter är baserat på dessa studier.\n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Poängen är att tekniken och använningen har mognat men att det fram till 2004 inte fanns någon konversation utanför vissa specifika rum.\nInternet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n36 miljarder frågor ställs till Google varje år. Till vem ställdes dess frågor FG.\n
  • Nu kommer jag prata en del om de tjänster och system som gör detta möjligt. Om den förändring som skett i vår teknikanvändning och mediekonsumtion.\n
  • Nu kommer jag prata en del om de tjänster och system som gör detta möjligt. Om den förändring som skett i vår teknikanvändning och mediekonsumtion.\n
  • Nu kommer jag prata en del om de tjänster och system som gör detta möjligt. Om den förändring som skett i vår teknikanvändning och mediekonsumtion.\n
  • \n\nTo be able to understand and use the technology as truly personal in educational settings, it really must be mobile. None of the shared tools are used as if they were personal.\n\nIt is not only about ownership, but also about making something your own, and this making is a part in the learning process. Learning how to use the tools as well as to employ them in your educational activities.\n\nAlso leads to a number of benefits as students manage their own hardware and software. There is actually not alot of discussions about the technology in itself... but more on the infrastructure. Students rarely discuss how the teachers design activities so that they can use their computers, rather they seem to see them as personal tools for their own activities.\n
  • Supervision at the computer.\n\nHere we are still looking further into the aspects of working with students at their computers. Since they are private and mobile this means that the teacher has to show extra respect compared to if you were working with a print out of a test.\n\nHowever as mentioned we still explore this.\n
  • \n
  • Tanken är att dra några slutsatser kring konsekvenser av att integrerar studenternas personliga IT i utbildningen. De är grundade i min empiri samt laptopens historia (läs Kay). Billigare teknik, studentägd, alla kan delta/producera. Världen kommer in i klassrummet / Världen blir klassrummet. \n\nFem aspekter med koppling till tekniken\n\n\n
  • \n
  • Nu kommer jag prata en del om de tjänster och system som gör detta möjligt. Om den förändring som skett i vår teknikanvändning och mediekonsumtion.\n
  • \n
  • Något kort om teknikanvändning. Här är några av de tekniker vi tog i upp vår tekniklista. De som har svarat har bara kryssat för om de någon gång använt dessa tekniker i sin undervisning.\n\nDe stora topparna är (inte oväntat) epost, presentationsprogramvara och vetenskapliga databaser. Vi frågar här inte om LMS. Sen har vi en mängd andra nät och IT-tjänster som tex egenskapat digitalt material, digitala foton som man tagit själv, onlineuppslagsverk, forum, och chat som placerar sig närmare 30% av respondenterna. Och sen spridda skurar, med annan teknik. En slutsats är att det inte handlar om några få aktiva individer som använder relativt intressant IT-stöd i sin undervisning utan några hundra lärare nyttjar tex egenproducerade bilder, videotjänster på nätet typ youtube, onlinemassmedia, sms osv.\n
  • Något kort om teknikanvändning. Här är några av de tekniker vi tog i upp vår tekniklista. De som har svarat har bara kryssat för om de någon gång använt dessa tekniker i sin undervisning.\n\nDe stora topparna är (inte oväntat) epost, presentationsprogramvara och vetenskapliga databaser. Vi frågar här inte om LMS. Sen har vi en mängd andra nät och IT-tjänster som tex egenskapat digitalt material, digitala foton som man tagit själv, onlineuppslagsverk, forum, och chat som placerar sig närmare 30% av respondenterna. Och sen spridda skurar, med annan teknik. En slutsats är att det inte handlar om några få aktiva individer som använder relativt intressant IT-stöd i sin undervisning utan några hundra lärare nyttjar tex egenproducerade bilder, videotjänster på nätet typ youtube, onlinemassmedia, sms osv.\n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Framtidens lärare och student

    1. 1. Framtidens lärare & student tomas.lindroth@hv.se Twitter: tLindroth laptoping.lindroth.com
    2. 2. Agenda ‣Källkritik ‣Ett lärosäte och omvärld i förändring ‣Från organisation till person ‣Studenterna ‣Lärarna ‣Slutsatser
    3. 3. oth@hv.setomas.lindr ‣Doktorand i Informatik || GU ‣Digitala Media för design av lärande och underhållning ‣Foto, Interaktionsdesign, Designteori, Digitala Medie-strategier, IT-bruk, Medieinformatik ‣Undervisat på campus, distans och nätbaserat sedan 2002
    4. 4. Studier av studenter, lärare & IT‣ Laptoping – Etnografi av laptopanvändande (Lindroth)‣ Nudel – Nätburen undervisning, distansutbildning och e-lärande (Nordström, Lundin, Svanberg, Svensson)‣ iStown – (Studenters egen IT) (von Feilitzen, Lilja, Nordström, Tolf, Appelgren, Lindroth, Lundin)
    5. 5. Ett lärosäte och omvärld i förändring Vem vill sitta i det nya lärosätet? Vilken roll skall verksamheten spela?
    6. 6. förre utbildningsplatser digitalisering lättare jämföra urholkat studiebidrag utbildningarbreddad rekrytering onlinematerialutbildning ingen ökargaranti för anställning breddad användningmindre kullar ökad transparens == Högre krav Högre konkurrens
    7. 7. Håller ni med om den bilden?
    8. 8. rlev nadÖ ve
    9. 9. Organisation en Person an sa r sid lä et bb bb ak we a we n et p e pp t a t r gr rs rs nt e e Fö Fö :I t tb p s lap as li re pi ay l k b r op .se s ju nse k p te B et et la an e blir lad År lejs e tb l le Pira ce ok be er nb co ern od og a o y p ajl Dis nt Sp eb tu itt tif afto S t I M G o o y F ac You Tw S po M1990 1995 2000 2005 2010 rd g o a re n b el a Po ck -s p t s In SM PC g la in B 3 är ra 3G ne äljs r p ul e ed ho s s G pe P m p ns nk iP kö po la Li op a lir M S pt ar n S b M La sk SM F ler en Sv
    10. 10. Ett lärosäte och omvärld i förändring Från Organisation till Person ? lärare :: student
    11. 11. Ett lärosäte och omvärld i förändring Från Organisation till Person det? ruk turer a beslutst arar er har ? Besv det? Vem ystem tudent? era s ller s arar are e Besv ll, lär lärare :: student ko ntro
    12. 12. Ett lärosäte och omvärld i förändring Från Organisation till Person Studenterna
    13. 13. Personlig, mobil, lärmiljö || PLE
    14. 14. Laptopen som alibi Skärmsläckarskräck Skärmsnegling Online-tics - Involveringssköld :: man väljer själv med vilka och när man vill interagera - Förändrad fokus-moral - Laptopanvändning blir en aktivitet i sig.
    15. 15. I pr aktiken
    16. 16. Demokratisering mha verktygen Öppnar upp klassrummet Stöd för kreativitetAnpassat till individen
    17. 17. Håller ni med?
    18. 18. Ett lärosäte och omvärld i förändring Från Organisation till Person Studenter Lärarna
    19. 19. A"tyder((filtrerade)(500"450"400" Jag"upplever"a;"den"<d"jag"använder"för" a;"kommunicera"med"studenter"via"ITD verktyg"är"väl"använd"350" IT"underlä;ar"mi;"arbete"genom"a;"jag"300" kan"kommunicera"med"mina"studenter" även"på"kvällar"och"helger"250" A;"använda"ITDverktyg"har"utvecklat"och"200" förbä;rat"mina"arbetsmetoder"och"min" pedagogik"150" Jag"anser"a;"användning"av"ITDverktyg"100" för"kommunika<on"och"undervisning" har"en"posi<v"effekt"på"studenternas" 50" lärande" 0" instämmer" instämmer" varken"eller" tar"delvis" tar"helt" delvis" avstånd" avstånd"
    20. 20. Lär ares at tityder A"tyder((filtrerade)( 500" 450" 400" Jag"upplever"a;"den"<d"jag"använder"för" a;"kommunicera"med"studenter"via"ITD verktyg"är"väl"använd" 350" IT"underlä;ar"mi;"arbete"genom"a;"jag" 300" kan"kommunicera"med"mina"studenter" även"på"kvällar"och"helger" 250" A;"använda"ITDverktyg"har"utvecklat"och" 200" förbä;rat"mina"arbetsmetoder"och"min" pedagogik" 150" Jag"anser"a;"användning"av"ITDverktyg" 100" för"kommunika<on"och"undervisning" har"en"posi<v"effekt"på"studenternas" 50" lärande" 0" instämmer" instämmer" varken"eller" tar"delvis" tar"helt" delvis" avstånd" avstånd"
    21. 21. Lär platform
    22. 22. Frequencyofuseinothertechnologies So^ware"for"simulaHon" Other"own"made"digital"material"" Own"captured"digital"photos" Own"recorded"video"material" Google"Wave" Coauthoring"services"(e.g."Google"Docs)" Online"calendars" Dropbox" Video"hosHng"services"(e.g."YouTube)" Online"encyclopedias" ScienHfic"databases"Mass"media"online"(e.g."newspapers"online)" TwiUer" Wikis" Blogs" Academia.edu/LinkedIN.com" Facebook" PresentaHon"programs"(e.g"Power"Point)" SMS"(texHng)" Video"lecture" Videoconferencing" Forum"(message"boards)" Chat"(IM)" Email" 0" 0,1" 0,2" 0,3" 0,4" 0,5" 0,6" 0,7" 0,8" 0,9" 1" Percentofrespondents
    23. 23. ndning - breddTek nikanvä Frequencyofuseinothertechnologies So^ware"for"simulaHon" Other"own"made"digital"material"" Own"captured"digital"photos" Own"recorded"video"material" Google"Wave" Coauthoring"services"(e.g."Google"Docs)" Online"calendars" Dropbox" Video"hosHng"services"(e.g."YouTube)" Online"encyclopedias" ScienHfic"databases"Mass"media"online"(e.g."newspapers"online)" TwiUer" Wikis" Blogs" Academia.edu/LinkedIN.com" Facebook" PresentaHon"programs"(e.g"Power"Point)" SMS"(texHng)" Video"lecture" Videoconferencing" Forum"(message"boards)" Chat"(IM)" Email" 0" 0,1" 0,2" 0,3" 0,4" 0,5" 0,6" 0,7" 0,8" 0,9" 1" Percentofrespondents
    24. 24. Slutsatser‣ Bevekelsegrunder för beslut? ‣ Ekonomiska ‣ Tekniska ‣ Pedagogiska ‣ Arbetsmiljörelaterade ‣ Individrelaterad – behovsrelaterade ‣ Kompetens
    25. 25. Slutsatser‣ Det finns en mängd tjänster och system. Många av dem är externa och används individuellt.‣ Användningsgradoch student till student från lärare till lärare och sätt skiljer sig mycket‣ Detadministration och lärande i första hand, utan för är inte system för koordination‣ Depedagogisk tillgång till IT och ser det som en flesta lärare är positiva
    26. 26. Slutsatser rksamhet en spela? n roll sk all stödveVilke ‣ Från Organisationer till Personer ‣ Från Dator till online-konsumtion via multipla skärmar ‣ Frånpositiv och Avvaktande eller kritisk syn på IT till reflekterande ‣ Från inhouse-tjänster till online-access ‣ Från lärande till koordinering och administration ‣ Från föreläsare till stigfinnare ‣ Från Campus och sal till ‘där studenterna finns’

    ×