Medicinsk dok föreläsning 2.2

843 views

Published on

Underlag till föreläsning medicinsk dokumentation. Dag 1 bild 1-17
Dag 2 bild 18-66

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
843
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Medicinsk dok föreläsning 2.2

  1. 1. Stephan Philipson Föreläsning om Medicinsk Dokumentation Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 1 www.spmu.se
  2. 2. Medicinsk dokumentation Föreläsning del 1(2) Materialet finns på http://www.slideshare.net/spmu/medicins k-dokumentation-frelsning-april-2013 Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 2 www.spmu.se
  3. 3. Inledning Vem berörs av dokumentationen Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 3 www.spmu.se
  4. 4. Vilka aktörer påverkas av ”medicinsk dokumentation” ? Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 4 www.spmu.se
  5. 5. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 5 www.spmu.se
  6. 6. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 6 www.spmu.se
  7. 7. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 7 www.spmu.se
  8. 8. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 8 www.spmu.se
  9. 9. Historik När började man prata om dokumention Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 9 www.spmu.se
  10. 10. Medicinsk Dokumentation Bygger på erfarenheter och funderingar från mitten av 1700 talet Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 10 www.spmu.se
  11. 11. Vad är Medicinsk Dokumentation? Den medicinska dokumentationen uppkom ur en önskan om att förhindra smittsamma sjukdomar, minska barnadödligheten och förbättra hygienen i Sverige. ”Lanserades under 1700 talet i Sverige – Nils Rosén doktorerade år 1730 i Harderwijk på en avhandling om sjukhistoriens nedtecknande (anamnesen).” Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 11 www.spmu.se
  12. 12. Hur uppkom den medicinska dokumentationen? Rosén byggde sin utvärdering på arton kriterier som han ansåg vara nödvändig hjälp för läkaren vid dokumentationen Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 12 www.spmu.se
  13. 13. 18 kriterier som är grunden i den medicinska dokumentationen-Trakten -Vätskornas tillstånd-Växlingar i klimat -Inre organs tillstånd-Levnadssättet -Nervsystemets tillstånd-Traktens sjukdomar -Kroppskrafternas tillstånd-Könet -Sinnesförfattningen-Åldern -Levnadssättet-Kroppsbyggnaden -Mathållningen-Utsöndringarnas tillstånd -Särskild vana beträffande dryck,-Blodavgång sömn, kroppsrörelse-Sjukdomar som föregår Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 13 www.spmu.se
  14. 14. Hur skulle medicinsk dokumentation förbättra livet i samhället ? 1822-1890 fanns en läkarinstruktion som innebar att läkaren skulle agera som en slags hälsopolis. Läkaren hade rapporteringsskyldighet till länets hövding och Sundhetskollegiet. I instruktionen framgick tydligt att läkaren även skulle vara uppmärksam på och skriva ned alla observationer som kunde bidra till invånarnas hälsa, så som levnadssätt, hur patienten bodde, fysisk uppfostran, de huskurer som användes etcetera. Läkaren uppmanades även att upplysa om hur bättre hygien kunde uppnås och även information om andra förebyggande åtgärder. För att kunna göra detta kunde han ta hjälp av prästen. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 14 www.spmu.se
  15. 15. Värdet med medicinsk dokumentation när den strukturerades under 1970 talet 1 Medicinska beslut skulle bli säkrare och kunna fattas snabbare 2 Konsultarbete skulle underlättas 3 Vårdarbetet effektiviseras 4 Produktionskontroll och klinisk forskning underlättas 5 Medicinsk undervisning förbättras De medicinska kraven var: 1 Registreringen skulle ske enhetligt 2 Informationen skulle vara lätta att tyda och förvaras så att framtagning underlättades 3 Hanteringen av journaldokumenten skulle underlättas Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 15 www.spmu.se
  16. 16. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 16 www.spmu.se
  17. 17. Detta pratade vi om förra gången  Vilka påverkas av medicinsk dokumentation  Ekonomiska kretsloppet / Hälsoekonomi  Historik medicinsk historia  Vilka kriterier fanns redan med 1735  Värdet av medicinsk dokumentation Uppgift Din egen journal Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 17 www.spmu.se
  18. 18. Medicinsk dokumentation Föreläsning del 2 12 april 2013 Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 18 www.spmu.se
  19. 19. Hälso- och sjukvårdens villkor och hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomiska utvärderingar är viktiga för att kunna fatta beslut om att implementera effektiva resursanvändningar. Enligt HSL ska hälso- och sjukvårdens verksamhet, och därmed resursfördelning, följa tre grundläggande principer: 1. Människovärdesprincipen 2. Behovs- eller solidaritetsprincipen 3. Kostnadseffektivitetsprincipen Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 19 www.spmu.se
  20. 20. Vem är ansvarig för sjukhus , vårdcentraler och tandvården ?1. Staten2. Kommuner3. Landstingen 0% 0% 0% 1. 2. 3. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 20 www.spmu.se
  21. 21. Medicinsk dokumentation har sitt ursprung från..30 1. 1970 2. 1870 3. 1730 0% 0% 0% 1. 2. 3. 0 Stephan Philipson Marknadsutveckling 2013-04-12 21 www.spmu.se
  22. 22. Hälsoekonomi och Medicinsk dokumentation hänger ihop?1. Sant2. Falskt 0% 0% 1. Stephan Philipson Marknadsutveckling 2.2013-04-12 22 www.spmu.se
  23. 23. ”Värdet med medicinsk dokumentation när denstrukturerades under 1970 talet var bland annat attInformationen skulle vara lätta att tyda och förvaras så attframtagning underlättades”1. Ja2. Nej 0% 0% 1. 2. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 23 www.spmu.se
  24. 24. Hur väl känner du till begreppet medicinsk dokumentation ?1. Ingen aning om vad det är2. Lite har jag hört talas om det3. Väldigt väl 0% 0% 0% 1. 2. 3. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 24 www.spmu.se
  25. 25. Hur mycket läkemedel såldes 2012 ?1. 15 miljarder sek2. 20 miljarder sek3. 29 miljarder sek 5 0% 0% 0% Nedräkning 1. 2. 3. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 25 www.spmu.se
  26. 26. Läkemedel – En viktig marknad för många aktörerSvenskarna köpte läkemedel på recept till ettvärde av 25,3 miljarder kr 2012,och receptfria läkemedel för 4 miljarder. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 26 www.spmu.se
  27. 27. Tre principer för beslutVi ska vid beslut om subvention av ett läkemedel bland annat bedöma om detär kostnadseffektivt, vilket alltså innebär att vi väger nyttan av läkemedlet motkostnaden.I bedömningen ska kostnadseffektiviteten vägas samman med två andraprinciper:behovs- och solidaritetsprincipen som innebär att de som har de störstamedicinska behoven ska ha mer av vårdens resurser än andrapatientgrupper, liksom människovärdesprincipen som innebär att vården skarespektera alla människors lika värde. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 27 www.spmu.se
  28. 28. Medicinsk dokumentation och hälsoekonomi Stephan Philipson Marknadsutveckling 282013-04-12 www.spmu.se
  29. 29. http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel11.pdf Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 29 www.spmu.se
  30. 30. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 30 www.spmu.se
  31. 31. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 31 www.spmu.se
  32. 32. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverketBox 225 20, Fleminggatan 7, 104 22 StockholmTelefon: 08 568 420 50, Fax: 08 568 420 99 http://www.tlv.se/lakemedel/halsoekonomi/ Stephan Philipson Marknadsutveckling 2013-04-12 32 www.spmu.se
  33. 33. Definition av läkemedel Enligt 1 § läkemedelslagen avses med läkemedel varje substans eller kombination av substanser, som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur, eller som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 33 www.spmu.se
  34. 34. Att hantera risker för läkemedel i användning Innehåll i riskhanteringsplanen, EU RMP ”Safety Specification” Företaget ska beskriva läkemedlets riskprofil på grundval av data från såväl den prekliniska som kliniska dokumentationen samt definiera vad som är identifierade eller potentiella risker och vilka viktiga data som saknas. Denna del av RMP:n är av avgörande betydelse eftersom den är grunden för beslut om vilken typ av farmakovigilansåtgärder som behövs för just denna produkt. Företagets inlaga skall alltså bedömas noggrant och kritiskt på grundval av all inlämnad dokumentation och med hjälp av tvärvetenskaplig expertis inom en myndighets expertlag Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 34 www.spmu.se
  35. 35. För er som vill veta mer Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 35 www.spmu.se
  36. 36. Tekniken driver på Sjukvården och Företagen har egna intressen att urveckla vård och omsorg Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 36 www.spmu.se
  37. 37. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 37 www.spmu.se
  38. 38. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 38 www.spmu.se
  39. 39. Anser du att den tekniska utvecklingen har ökatmöjligheten att behandla svårt sjuka och samtidigt drivitupp kostnaden för sjukvården??1. Ja2. Nej 0% 0% 1. 2. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 39 www.spmu.se
  40. 40. Stephan, you ask a very good question. The ability to sell aproduct in most countries requires the approval by regulatoryagencies primarily interested in analytical validity, clinicalvalidity, clinical utility (intended use), patient safety and in the caseof biologics direct clinical outcomes. If you look at what ispublished in many scientific journals, economics are not measuredor are presented subjectively. As medical evidence has become agreater focus for reimbursement, economic outcomes have alsobecome more prevalent. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 40 www.spmu.se
  41. 41. God hälsoekonomi kräver god dokumentation Skattekraften kräver fördelning av resurser Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 41 www.spmu.se
  42. 42. Hälsoekonomi och medicinsk dokumentation – Grunden för resursfördelning Hälsoekonomiska analyser är viktiga för att kunna styra begränsade resurser inom hälso- och sjukvården på ett effektivt sätt. Om resurser används till åtgärder som inte är kostnadseffektiva, betyder det i förlängningen att resurserna tas ifrån en annan åtgärd som ger mer hälsa per krona och att vi då alltså inte använder resurserna på ett optimalt sätt. Ref. ”utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok” Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 42 www.spmu.se
  43. 43. Medicinsk Dokumentation För vem och varför ? Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 43 www.spmu.se
  44. 44. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 44 www.spmu.se
  45. 45. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 45 www.spmu.se
  46. 46. Anser du att det är ”säkert” med datapatient journaler ?1. Ja 50% 50%2. Nej 5 Nedräkning 1. 2. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 46 www.spmu.se
  47. 47. Vad är syftet med dokumentationen ?Ständig kunskapsutvecklingFörståelsen för vikten av vårddokumentation kan underlättas om man påvårdenheten har diskussioner och seminarier om journalens betydelse ochutformning.Detta kan i sin tur bidra till att höja kvaliteten på patientjournalen vilketäven gagnar både patienten och vårdarbetet. Stephan Philipson Marknadsutveckling 2013-04-12 47 www.spmu.se
  48. 48. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 48 www.spmu.se
  49. 49. Vem skall dokumentera ?Patientdatalagen anger att all legitimerad personal ochden personal som har särskilt förordnande att utöva visstyrke har skyldighet att föra journalanteckningar för varjepatient och vid varje kontakt som gäller vård, undersökningeller behandling. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 49 www.spmu.se
  50. 50. Evidensbaserad vård EBM – evidensbaserad medicinEBM är ett brett begrepp som omfattar medicinskaåtgärder, vård, rehabilitering och omsorg. Detanvänds på olika sätt men omfattar alla somarbetar inom både omsorg och vård.Evidens betyder bästa tillgängliga vetenskapligabevis.Att arbeta med EBM innebär att kombinera evidensmed kliniskt kunnande och patientens unikasituation och önskemål. http://www.sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/ Stephan Philipson Marknadsutveckling 2013-04-12 50 www.spmu.se
  51. 51. Resultat;Allmänläkarnas tankar om att skriva ut läkemedel och evidensbaseradmedicin handlade mycket om nytta.Majoritet av allmänläkarna ansåg att industrins läkemedelsinformation var alltföromfattande och att deras huvuduppgift var försäljning.Samhällets läkemedelsinformation ansågs användbar och av hög kvalitet. Kvinnligaallmänläkare uppskattade samhällets läkemedels information betydligt mera än demanliga läkarna gjorde (II).Attitydförändringar till läkemedelsinformation skilde sig inte åt mellan grupperna (III).29 % av läkarna i båda grupperna fick information (IV).Den genomsnittliga förändringen av allmänläkarnas proportion av utskrivnaACE hämmare ökade i båda grupperna efter informationen. Prescribing drugs in primary health care; thoughts, information strategy and outcome Stephan Philipson Marknadsutveckling 2013-04-12 51 www.spmu.se
  52. 52. Sammanfattning och betydelse:Allmänläkarnas tankar om EBL och att skriva ut läkemedel handlade mycketom ’näranytta’; det som finns nära i tid och rum är lätt att använda.Kvinnliga allmänläkare uppskattade samhällets läkemedelsinformation mycketmer än vad männen gjorde. Detta kan vara värdefull kunskap i fortsattimplementering.Allmänläkarnas attityder till läkemedelsinformation skilde sig inte åt mellangrupperna efter intervention. Inte heller skilde sig förändringen i andelförskrivna ACE hämmare åt mellan grupperna. Det här talar för att det intefinns någon fördel med att använda speciellt utformad EBL jämfört med att geEBL som man brukar göra. Prescribing drugs in primary health care; thoughts, information strategy and outcome Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 52 www.spmu.se
  53. 53. ”Att arbeta med EBM innebär att kombinera evidens medkliniskt kunnande och patientens unika situation ochönskemål”1. Ja2. Nej3. Inget är rätt 5 Nedräkning 0% 0% 0% 1. Stephan Philipson Marknadsutveckling 2. 3.2013-04-12 53 www.spmu.se
  54. 54. Anser du att samhällsinformation är mer trovärdig än den information som ”Industrin ” ger ? 1. Ja 2. Nej 0% 0% 1. 2. Stephan Philipson Marknadsutveckling 2013-04-12 54 www.spmu.se
  55. 55. Vad är en patientjournal ? Patientjournalen består av de uppgifter om patienten som behövs för vården av honom eller henne. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 55 www.spmu.se
  56. 56. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)Socialtjänstlag (2001:453) Stephan Philipson Marknadsutveckling 2013-04-12 56 www.spmu.se
  57. 57. Vad är en patientjournal ”Framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel och som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder.” 1 kap.3 § patientdatalagen Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 57 www.spmu.se
  58. 58. Vad skall dokumentationen innehålla ? Syftet är att skapa en strukturerad journal som följer sjukdomsförloppet i en kronologisk ordning och på så sätt underlättar uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 58 www.spmu.se
  59. 59. Vad är syftet med en patientjournal Syftet med patientjournalen är bland annat att Bidra till en god och säker vård för patienten Vara en informationskälla för patienten vårdaren uppföljning och utveckling av verksamheten tillsyn och rättsliga krav uppgiftsskyldighet enligt lag forskning. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 59 www.spmu.se
  60. 60. En patientjournal skall innehålla följande uppgifter 1. Uppgift om patientens identitet 2. Aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar 3. Undersökningsresultat, diagnos, förskrivning av läkemedel 4. Vidtagna och planerade åtgärder /motivering 5. Vilken information har man lämnat till patienten 6. Uppgifter om överkänslighet mm 7. Uppgifter om vårdhygienisk smitta 8. Epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård 9. Uppgifter om vem som har gjort de olika noteringarna i journalen Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 60 www.spmu.se
  61. 61. Viktiga klassifikationer som användes i SverigeICDD – för medicinska diagnoser och behandlingarKVÅ- för ett antal åtgärder inom vård och omsorgICCF – för funktionstillstånd framför allt inom sjukgymnastik och arbetsterapiVIPS-modellen – för dokumentation av omvårdnad utifrån hela vårdprocessenNANDA-I – för omvårdnadsdiagnoserIDNT – för nutritionsdiagnoser framför allt använt av dietister Stephan Philipson Marknadsutveckling 2013-04-12 61 www.spmu.se
  62. 62. Diagnoskoder (ICD-10) Den internationella sjukdomsklassifikationen ICD är en statistisk klassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser. Den svenska versionen heter ICD-10-SE. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 62 www.spmu.se
  63. 63. Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) En klassifikation av åtgärder anger hur en utförd åtgärd ska grupperas (klassificeras), det vill säga vilken kategori och grupp den ska tillhöra i en hierarkiskt uppbyggd struktur. Klassifikationen anger också vilken kodbeteckning (åtgärdskod) som ska användas inom en viss klassifikation. Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 63 www.spmu.se
  64. 64. Dokumentations mall baserad på Prim VIPS modellenVIPS-modellenVIPS-modellen (av välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet), inom hälso- ochsjukvården struktur med sökord eller rubriker på tre nivåer för att föra anteckningar ompatientens omvårdnad i patientjournalen. Avsikten är att genom entydiga och enhetligasökord öka tillgängligheten och ge möjlighet till överblick av journalinnehållet..VIPS-modellen är resultatet av forskning och publicerades på svenska 1991. Denutvecklades utifrån nationella och internationella forskningsrapporter, prövades ochförfinades därefter i praktisk sjukvård.Uppbyggnaden baseras på den s.k. omvårdnadsprocessen eller vårdprocessen, som är enteoretisk modell för att beskriva den process som äger rum i vården. Bestämmelser omjournalföring finns i patientdatalagen (2008:355), som 1 juli 2008 ersatte patientjournallagen.Patientdatalagen anger att sjuksköterskor, liksom annan personal med legitimation samtvissa andra personalkategorier, är skyldiga att föra patientjournal. Denna ska innehålla bl.a.väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id =344153&originalURI=/vips-modellen Stephan Philipson Marknadsutveckling 2013-04-12 64 www.spmu.se
  65. 65. Dokumentationsmodell användes för att kunna göra journalerna mer enhetliga och tydliga. Med minidata de uppgifter som Minidata Tilläggsdata alltid skulle stå med och tilläggsdata användes vid uppföljande vård. Registreras vid besök Registreras vid inledande kontakter, besök och kontakt för uppföljning. Patienten Personnummer Civilstånd, Nationalitet, Kön, Yrke/arbetsplats Vårdcentralens Vårdlag, distr.sköt. betjäningsområde betjäningsområde. Vårdgivaren Mottagning Identifierad vårdgivare Personalkategori Kontakten Datum Initiativ till kontakten Kontaktsätt Kontaktens innehåll Medicinsk information Diagnoser Kontaktorsaker, Problembeskrivningar Problembeskrivningar Sjukdomsorsaker Åtgärder Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 65 www.spmu.se
  66. 66. Forskning och Industri i helig gemenskap Vem driver vem ? Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 66 www.spmu.se
  67. 67. Klinisk prövning - Läkemedel 0 15 år Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Stephan Philipson Marknadsutveckling2013-04-12 67 www.spmu.se

×