Planering Malmo 1_2008

3,304 views

Published on

1 Comment
0 Likes
Statistics
Notes
  • Intressant att läsa om och se att det finns visioner

    Kolla gärna in om Mögelsanering: http://mogelsanering.nu
       Reply 
    Are you sure you want to  Yes  No
    Your message goes here
  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
3,304
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
9
Actions
Shares
0
Downloads
11
Comments
1
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Planering Malmo 1_2008

  1. 1. 1 8 Goda utsikter i Lernacken Konsert, Kongress, Hotell Norra Sorgenfri - en ny del av innerstaden Varvsstaden Dagvattenhantering 8
  2. 2. Bara hållbart LEDARE Verksamhetsåret 2008 har stort fokus på håll- ling står vi bara i början av en otroligt spännande barhetsfrågorna, på det lokala över det regionala, resa. Just nu samarbetar stadsbyggnadskontoret nationella och internationella planet. På det loka- och miljöförvaltningen med motsvarande kollegor la planet är det framförallt det förberedande arbe- i Köpenhamn. En koppling som kan synas själv- tet med översiktsplanen 2012, vårt framtidsdoku- klar – både med hänsyn till det regionala samarbe- ment. Hela planen vilar på vår planeringsplattform tet också till den kommande klimatkonferensen i dvs den attraktiva och hållbara staden, med ledor- Köpenhamn 2009. den ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet för Internationellt är vi, som jag nämnde, ”världs- aktighet från olika målgrupper. att vidareutveckla och förvalta ett attraktivt och berömda”. Utnämningen genom Sustainable Com- Malmö som hållbar kunskapsstad är en annan hållbart Malmö. munity Award accentuerar värdet av att göra ett viktig utvecklingslinje som vi arbetar med just nu, Här står givetvis våra utbyggnadsområden i grundligt och gediget arbete. Denna utnämning i nära samarbete med högskolan, innovationsmil- fokus, och det som jag tänker närmast på är för- uppmärksammas internationellt och skapar ett jön MINC, företag m fl Inom det nordiska nätver- stås Västra Hamnen och Hyllie, där vi just nu har mervärde för staden med ”hållbarhetsförtecken” ket NCN, Nordic city network har kunskapsstaden ett stort ansvar i att få ett Hyllie med minst sam- och sätter staden på den internationella kartan. varit på agendan de senaste åren. Nu tar vi ett eget ma hållbarhetsprestanda som Västra Hamnen. Malmö agerar också på den internationella are- grepp med en ny värdebaserad planeringsfilosofi Men viktigt är också att ta ett helhetsgrepp på det nan genom aktivit deltagande i t ex World Urban där uttryck som socialt kapital, tolerans, hållbarhet befintliga bebyggelsekapitalet och redan nu skissa Forum (WUF) 2008, miljökonferensen i Köpen- osv är ledorden. Utvecklingen av Malmö högskola på en strategi för att uppnå nästa hållbara steg för hamn 2009,världsutställningen i Shanghai 2010 har vuxit rekordsnabbt och nästa strategiska steg är Malmö, dvs att tydligare arbeta med utveckling- och förhoppningsvis även WUF 2012 i Hyllie. avgörande för hela Malmös utveckling. en och förtätningen av hela staden. I detta num- Här visar staden upp sig genom fysiska exempel, Bokslut för ”det demografiska Malmö” blev mer kan ni också ta del av en kompletterande del men också processrelaterade kunskaper/erfarenhe- ånyo ett stort migrationsnetto på ca 4500 personer av hållbarhetsarbetet – Miljöprogram Syd. En ter i kommunikation med medborgarna i att skapa vilket innebär att Malmö just nu har en befolk- gemensam satsning mellan Malmö och Lund som en attraktiv och hållbar stad. Här har vi möjlighet ning på drygt 282.000. Dock kan vi konstatera att vänder sig till byggföretag och som fokuserar på att sprida kunskaperna om hur vi arbetat men ock- det fortfarande är stor diskrepans mellan befolk- det enskilda objektets hållbarhet. så få ny kunskap på hur andra arbetar. En fruktbar ningsökningen och bostadsproduktionen som slu- Genom ett framsynt förhållningssätt i plane- dialog. tade på ca 1200 färdigställda lägenheter under ringen av Bo01 på Västra Hamnen har staden nått Stort fokus har e-service och e-demokratin i 2007. Det är bara att konstatera att våra instru- världsrykte i omställningsarbete. Staten har ock- dag i Malmö stad. Frågan är också hur vi möter ment för att stimulera och öka bostadsproduktio- så pekat ut Malmö som ett nationellt exempel på malmöbon? Utnyttjandet av våra verktyg som nen behöver utvecklas än mer. hållbar stadsutveckling tillsammans med Ham- intra- och internät där malmöborna har 24-tim- Avslutningsvis kan jag inte undgå att kommen- marby sjöstad. Och vi har blivit ”världsberömda” i mars service på många områden. Från vår egen tera stadens satsningar på nya mötesplatser. Are- Kina. Därför räcker det inte med Västra Hamnen horisont, så utvecklar vi nu kunddisken i ett pro- nan i Hyllie, en ny fotbollsstadion och nu mark- och Ekostaden Augustenborg. Skall vi fortsätta att jekt som också redovisas i detta nummer – front- anvisningstävling för ny kongress-, konsert och ha ett nationellt och internationellt förtroende som disk. Utvecklingspotentialen är enorm, vi är bara i hotellanläggning på Universitetsholmen, förhopp- föregångsstad i hållbarhetsarbetet är det dags för början av utvecklingen. Här finns inga restriktio- ningsvis en ny byggnad av världsklass, med bästa en bredare ansats nu! Översiktsplanen är ett vik- ner egentligen. Malmöbornas delaktighet i fram- läge vid vattnet och med utmärkt hållbar logistik tigt redskap och styrmedel i denna omställnings- tidsarbetet är en given utveckling. Vid förra aktu- i form av citytunnelstationen inom mycket nära process. I detta arbete kommer erfarenheterna från aliseringsarbetet med översiktsplanen startade vi avstånd. Detta bäddar ytterligare för en spännande VFA-Välfärd för alla-arbetet vägas in, tillsammans arbetet från s a s scratch. Dialogen fördes då med framtid för evenemangsstaden Malmö. med den kommunövergripande programmering stadsdelarna. Allmänheten i form av malmöborna som kommunstyrelsen nu initierat ges goda möj- kom först in på ett senare skede i utställningsfasen. ligheter att kombinera rumslig organisation och Nu står dialogen med malmöborna i främsta rum- välfärdsfrågor. met. Och till vår hjälp har vi bl a vår hemsida där Hållbarhetsaspekterna har också en regional Malmö stadsatlas nyligen fick ett internetsnitt och Christer Larsson kontext. Just regionaliseringen och integrationen blir ett värdefullt hjälpmedel i planeringsprocessen. Stadsbyggnadsdirektör mellan Skåne och Själland kommer att stärka vår Vi måste också i större utsträckning än tidigare internationella konkurrenskraft, i denna utveck- bedriva s k uppsökande verksamhet med stor del- Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor. ANSVARIG UTGIVARE OMSLAGSBILD Göran Rosberg, 040-34 36 79 MeetingPoint – Det vinnande bidraget i mark- REDAKTION anvisningstävlingen i kv Tyfonen. Göran Rosberg, Stina Andersson, Maria Öhrn Ill: Schmidt, Hammer, Lassen arkitektkontoret LAYOUT/GRAFISK FORM MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR Stina Andersson 205 80 Malmö FOTOGRAFER Tel 040-34 10 00 Ronny Bergström om inte annat anges www.malmo.se/bostadbygge TRYCK Tryckeri Wiking, maj 2008 2 Planering i Malmö 2008
  3. 3. Goda utsikter i Lernacken Planerna för den högklassiga spa- och hotellanläggningen i Lernacken går framåt. Home Properties AB i samarbete med Malmö stad har under hösten arbetat med pa- rallella arkitektuppdrag för att hitta de bästa förutsättningarna för hotellet. Förslaget man valt att gå vidare med heter 360⁰, framtaget av arkitektkontoret spaceGROUP. Lernacken är ett av Malmös viktigaste natur- område med unika kvaliteter ur flera aspekter – ursprunget, naturen, vyerna och kopplingen till Danmark. På norra Lernacken cirka 200 meter från brofästet ligger den så kallade Öresundsut- ställningen som byggdes 1998 som var ett stort utflykts- och turistmål under brobygget. Därefter har Malmö stad, som äger fastigheten, letat efter rätt intressent till det attraktiva området. Först då hotellfastighetsbolaget Home Pro- perties AB presenterade sina avsikter att bygga en högklassig spa- och hotellanläggning med ca 250 rum och konferensmöjligheter för ca 750 personer ansåg man ha hittat rätt partner. I juni 2007 teck- nades därför ett markanvisningsavtal mellan Mal- mö stad och Home Properties AB med syfte att utveckla Lernacken med dessa ambitioner. Syftet med markanvisningen är att hitta de bästa förut- sättningarna för genomförandet av utvecklingspla- ILLUSTRATION: ARKITEKTKONTORET SPACEGROUP. nerna och att ta fram en ny detaljplan för området. Bidraget 3600 har utsetts med följande motivering: Spa- och hotellanläggning Bedömningsgrupp: Kerstin Åkerwall, Stadsbyggnadskontoret Som ett första steg i utvecklingen av Lernacken ”Bra enkel logistik, yteffektivitet, god tillgänglighet Åke Hesslekrans, Stadsbyggnadskontoret har Home Properties i samarbete med Malmö stad för allmänheten, begränsade fotavtryck på marken, Agneta Sallhed Canneroth, Gatukontoret Inger Blomqvist, Gatukontoret under hösten 2007 bjudit in fyra arkitektkontor bra samspel mellan byggnadens abstrakta och land- Dick Johansson, Fastighetskontoret som fått i uppdrag att parallellt utarbeta förslag på skapets karga uttryck som ger anläggningen en egen Clas Hjort, Home Properties AB utformningen av bebyggelsen med utgångspunkt unik karaktär. Förslaget bedöms ha mycket goda för- Per-Olov Karlsson, Home Properties AB från ett program. Förslaget man valt att arbeta utsättningar att kunna bearbetas till en funktionell Petter A Stordalen, Choice Hotel Torgier Silseth, Choice Hotel vidare presenterades vid en presskonferens i januari och vacker hotellanläggning”. Daniel Stenbäck, Choice Hotel 2008. Det har fått namnet 3600 och är framtaget av arkitektkontoret spaceGROUP. - Malmö är en stad som ser framåt. En stad Gruppens sekreterare: Esbjörn Jonsson, Lokal XXX Arkitekter AB - Genom valet av spaceGROUP som arkitekt som antar nya utmaningar. Det är en stor glädje och Choise Hotels som operatör av anläggning- att välkomna förverkligandet av Lernackens spa- Läs mer om bidraget och programmet en har vi de bästa förutsättningarna att utveckla och hotellanläggning, säger Emmanuel Morfiada- under www.malmo.se/lernacken området och anläggningen till något unikt, säger kis, tekniska nämndens ordförande. Clas Hjort, VD på Home Properties. maria.nyman@malmo.se ILLUSTRATION: ARKITEKTKONTORET SPACEGROUP. Planering i Malmö 2008 3
  4. 4. Norra Sorgenfri – en ny del av innerstaden I Norra Sorgenfri förväntas 2500 bostäder byggas i det 40 hektar stora området, många inom de när- maste femton åren. Planprogrammet för området har färdigställts våren 2008. Programmet kom- mer att ligga till grund för detaljplaneringen framöver och ger förutsättningar för en blandad och tät stadsdel som knyter ihop centrala Malmö med de östra stadsdelarna. En bred och dialoginriktad pla- neringsprocess ska förverkliga den vision som finns för området. Norra Sorgenfri, Malmös äldsta industriområde, låg när det anlades i utkanten av staden. Nume- ra ligger det på gränsen till innerstaden och områ- den som Värnhem, Rörsjöstaden och Möllevång- en. Flera äldre industribyggnader med tillhöran- de verksamheter ger karaktär och liv till området. Kommunens fastighet, kvarteret Spårvägen, frigörs för bostäder och nya verksamheter under 2008. Industrier med stor omgivningspåverkan har flyt- tat från området och läget är nu gynnsamt för att omvandla industriområdet till en stadsdel med variation, småskalighet och unik karaktär. Processen Projektet drivs förvaltningsövergripande av Mal- mö stad med nära kontakt till områdets befintliga användare och fastighetsägare. Kommunen äger en ILL: DAVID WIBERG mindre del av marken i området, ägandet i övrigt är privat och uppdelat på en mängd fastigheter av oli- ka karaktär. Planeringen för området fungerar där- med i stor utsträckning genom samordning av ett trum med ett attraktivt stråk som går till Värn- Det ökade stadslivet, både dag- och kvällstid, ökar stort antal aktörer. För att göra området attraktivt hem/Rörsjöstaden i väster. Aktiviteter av olika slag tryggheten och gör att även omgivande områden och hållbart har ett antal nyckelkvalitéer identifie- längs Industrigatan ska locka människor från hela blir mer attraktiva. rats som det fortsatta arbetet ska utgå ifrån. Malmö redan innan området omvandlas. Bygg- nader med verksamhetslokaler i bottenplan och mot gatan uppförs därigenom i ett redan befol- Småskalig och varierad utbyggnad Viktigt för staden kat område. Stråket ska vara både ett stadsrum att På tio till femton års sikt ska Norra Sorgenfri Utvecklingen av Norra Sorgenfri kommer att ska- uppehålla sig i och ett rörelserum, längs gatan skall omvandlas från renodlat industriområde till en pa kvaliteter för flera angränsande områden i Mal- det finnas flera större och mindre platser. För att blandad stadsdel. Detta uppnås genom en rik vari- mö. Genom att göra Industrigatan till huvudgata Industrigatan ska utvecklas väl är det viktigt med ation av bostäder, lokaler och allmänna platser. genom området knyts Malmös östra delar till cen- många olika funktioner vid olika tider på dygnet. Många av de befintliga byggnaderna och verksam- Kvarteren delas upp i mindre enhe- yta för kvartersutveckling ter och nya gator dras i fastighets- gränser (i vissa fall med justering). S:t Pauli kyrka område för bygga bo dialog Ett antal mindre, gröna och urba- n ata område för evenemang hg na platser bildar ett nät av offentli- nit Zeniths koloniområde Rönnen Ze ga rum. existerande byggnad Industrigatan blir områdets ryggrad och utformas för ett rikt stadsliv. S:t Pauli norra kyrkogård Cels gata/allmän plats iusg atan äg sv ut Kn Kvarteret Spårvägen i väster utveck- S:t park/gröning ägen las från 2008 med bostäder, vil- rmv ka kompletteras med evenemang Indu gen a Fa strig atan grön- och fritidszon elvä samt etablerande av allaktivitetshus Östr Nob i Bussgaraget. park/gröning att utreda S:t Pauli mellersta kyrkogård Fastigheter i området utvecklas Agn parallellt och utan geografisk etap- eslu nds väg en allmän plats att utreda pindelning. anan entalb S:t Pauli södra kyrkogård Ett stort antal befintliga byggnader allmän plats att utreda n Konti och verksamheter lever kvar under områdets omvandling. fastighetsgräns Struktur i Verket 4 är preliminär gata att utreda och utvecklas i kommande plan- arbete 0 50 100 150 200 300 400 500 m gång- /cykelväg att utreda 4 Planering i Malmö 2008
  5. 5. heterna kommer att finnas kvar och på så sätt även Täthet knyta an till områdets historia. Just blandningen De nya kvarteren i Norra Sorgenfri kommer att bli av gamla och nya lokaler är positiv och viktig; de täta, jämförbart med Malmö innerstad. Bebyggel- olika typer av verksamheter de kan innehålla lock- sen föreslås till 3-5 våningar i företrädesvis sluten ar olika människor till området. kvartersstruktur. Byggnader ska placeras ända ut Offentliga Stråk mellan centrum En viktig del i ambitionen att skapa innerstads- mot gatan för att definiera det offentliga rummet bottenvåningar! och Östra Malmö karaktär är att dela upp fastigheterna i mindre på ett tydligt sätt. enheter. Små fastighetsstorlekar gör att fler aktörer De sju stora kvarteren i området kommer i och kan delta i områdets utveckling, detta gäller såväl med omvandlingen brytas upp i mindre enheter park byggherrar, arkitekter och fastighetsägare som med nya gator som i allmänhet läggs i fastighets- Norra Sorgenfri torg småföretagare och boende. På så sätt finns möjlig- gränserna. Detta för att möjliggöra stegvis, fin- het för ett mer långsiktigt engagemang i ägande kornig ombyggnad. De nya gatorna inne i kvarte- Sammankopplade och förvaltande, något som kommer att prägla den ren kommer i flera fall vara gångfartsgator, ibland Bred planeringsprocess! offentliga rum! stadsbild som skapas. Uttrycket i staden blir mer bredare med utrymme för dubbel trädplantering varierat, på både kort och lång sikt, och deltagan- och ibland smalare, utan träd. De nya gatorna ska det kan öka i områdets utveckling. En ambition uppmuntra gång- och cykeltrafik; bilar får röra sig Många om variation ger också utrymme för att prova spe- långsamt genom kvarteren. Det finmaskiga nätet byggherrar, arkitekter, fastighetsägare, ciella boendeformer som loft living, stadsradhus av allmänna gator ger god tillgänglighet och möj- förvaltare, boformer, och bokaler. lighet för ett rikt stadsliv. målgrupper, aktiviteter! Små fastigheter! De mindre fastigheterna gör möjligheten att bilda 3D-fastigheter intressant, exempelvis gällan- de parkeringskällare som kan göras som gemen- Första Stegen samhetsanläggningar för flera hus. När kvarteret Spårvägen frigörs i september 2008 kommer de första stegen tas mot ett förverkligande av visionen för området. En byggherredialog för ca För ett offentligt liv 800 bostäder ska här inledas med ett flertal aktö- Funktionsblandning Offentliga aktiviteter Norra Sorgenfri ska bli ett område med ett aktivt rer. Parallellt ges tillfälliga evenemang och andra i fastigheter/kvarter! och attraktioner! offentligt liv. Byggnader som vetter mot större verksamheter utrymme i kvarteret och i buss- gator och platser i området eller ligger på gathörn garaget som ska utvecklas till en mötesplats för ska ha lokaler för verksamheter eller handel i bot- hela Malmö. För att under tre år, med start hös- tenvåningen. En blandning mellan bostäder och ten 2008, attrahera och förvalta en blandning av verksamheter gör stadsdelars platser och gator att- verksamheter i bussgaraget har kommunen erhållit FÖR ATT GÖRA OMRÅDET ATTRAKTIVT OCH HÅLLBART HAR ETT ANTAL NYCK- raktiva att vistas i. För att ytterligare stödja det bidrag från EU:s strukturfond. Integrerat gatunät! ELKVALITÉER IDENTIFIERATS SOM DET offentliga livet ska gator och torg i Norra Sorgen- Ett antal detaljplaner för fastigheter i de mel- FORTSATTA ARBETET SKA UTGÅ IFRÅN. fri utformas så att de är attraktiva att uppehål- lersta och östra delarna av området kommer att tas la sig i; fönster och entréer ska vändas mot gator fram de närmsta åren. Dessa gäller främst bostäder och platser för att ge aktiva fasader som samspelar kombination med verksamhetslokaler i bottenplan. med människors aktiviteter. Byggnader med fasa- Men även andra projekt, såsom lokaliseringen av der mot platser, större gator eller i söderläge ska en gymnasieskola till området, tros bli verklighet bidra med allmänt tillgängliga sittmöjligheter. Pri- inom en snar framtid. Målsättningen är att de för- vata gårdar ska ha visuell kontakt med gatan utan- sta nya husen ska stå färdiga 2011-2012. Planpro- Områdets historia för genom portar. grammet finns utställt på Stadsbyggnadsforum Fram till 1800-talet betesmark Norra Sorgenfri, Industrigatan 19, öppet tisdagar 1898 Kontinentalbanan dras och torsdagar 13-18, under våren 2008. 1898 Malmö oljeslageri i kv. Brännaren gunilla.kronvall@malmo.se 1890-tal Gasverket anläggs i kv. Verket 1903 Gatunät och användning fastläggs i stadsplan 1906 Spårvagnshallar med kontor byggs 1910-tal Läderfabriken Skandia 1930-tal Tripasin AB och Addo AB etableras 1930-tal Första delen av bussgaraget byggs 1972 Addo lägger ner verksamheten 1980-tal Apoteket nybyggnad 1990 EON kontor i kv. Verket 1990-tal Omfattande rivningar 2004 Dialog-pm ”Från Värnhem till Dalaplan” 2006 ”Vision Norra Sorgenfri” 2008 Planprogram Norra Sorgenfri ILL: DAVID WIBERG Planering i Malmö 2008 5
  6. 6. Parkering omvandlas till mötesplats Vid universitetsholmens spets mot öppet vatten i norr och granne med Lärarhögskolan i söder ligger parkeringsplatsen som förra året var målpunkten för en idé- och arkitekttävling som Malmö stad utlyste. Nu ska kv Tyfonen, där parkeringen ligger, omvandlas till en ny attraktiv mötesplats i centrala Malmö med hjälp av det vinnande bidraget ”Meeting Point Malmö”, skapat av arkitektbyrån Schmidt Hammer Lassen i samarbete med byggherren Skanska Öresund. Malmös före detta hamnmark har senaste åren genomgått en genomgripande förändring i Mal- mös omvandling från industristad till kunskaps- stad. Starten för utvecklingen skedde i sam- band med Malmös bomässa Bo01 i Västra ham- nen. Fyra år senare 2005 tillkom Lärarhögsko- lan i kv. Orkanen på Universitetsholmen. Granne med Lärarhögskolan ligger kv Tyfonen med en unik placering i norr mot fyrplatsen och nordka- jens öppna hav. De fortsatta planerna för stadsförnyelsen på Uni- versitetsholmen presenterades i mars 2007 då Mal- mö stad genom fastighetskontoret bjöd in till en allmän markanvisningstävling om att bygga och förvalta kv Tyfonen. Med det centrala och vat- tennära läget förväntas den nya bebyggelsen bli ett landmärke i Inre hamnen och få en nyckelroll i realiserandet av Universitetsholmen som mång- funktionell stadsdel. Avsikten efter tävlingen är att ett markanvisningsavtal ska upprättas med det vinnande förslaget som grund. En ny mötespunkt i Malmö I januari 2008 avgjordes markanvisningstävlingen med det vinnande bidraget Meeting Point Malmö som utformats av arkitektkontoret Schmidt, Ham- mer, Lassen genom Steen Jastrup, Kai Kanafani, ILL: SCHMIDT, HAMMER, LASSEN ARKITEKTKONTORET Tiago Pereira Figueredo i sambarbete med bygg- herren Skanska Öresund. Juryns motivering Meeting Point Malmö tillgodoser väl tävlingspro- tens betydelse i stadsbilden och som genom tillför- grammets krav på ”en karaktärsfull och hållbar sel av funktionell mångfald berikar stadslivet på märkesbyggnad som motsvarar den centrala tom- Universitetsholmen.” maria.nyman@malmo.se Om tävlingen Jury: Gunnar Ericson, Markanvisningstävlingen genomfördes i två steg. Första stadsträdgårdsmästare, Gatukontoret steget var i form av en idétävling med syfte att bely- Ingemar Gråhamn, sa tomtens möjligheter genom arkitektonisk gestalt- stadsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret ning, vitalt urbant innehåll och energisnål teknologi vad Thomas Hellquist, gäller byggnadsmaterial, produktion och drift. Målet Ark MSA/SAR, prof. BTH skulle vara att med en kombination av form, funktion Dick Johansson, och ekologiskt tänkande förnya och utveckla svensk enhetschef, Fastighetskontoret byggnadskonst. I det andra steget valdes fyra anonyma Börje Klingberg, förslag ut från idétävlingen som tilldelades 100 000 SEK fastighetsdirektör, Fastighetskontoret för att bearbetas till fullt realiserbara förslag. Det vin- Christer Larsson, nande förslaget i andra steget belönades med 150 000 stadsbyggnadsdirektör, Stadsbyggnadskontoret SEK. Emanuel Morfiadakis, ordförande, Tekniska nämnden Läs mer om markanvisningstävlingen, tävlingsbidragen, Anders Rubin, vinnarbidraget och programmet m m under ordförande, Byggnadsnämnden www.malmo.se/vastrahamnen 6 Planering i Malmö 2008
  7. 7. Färre ”flaskhalsar” i spårsystemet Resandeutvecklingen med tåg i Skåne ökar i snabb takt. Malmö stad bidrar därför till att öka kapaciteten i spårsystemet. Sedan 1999 har trafiken med Pågatåg och Öre- behöva förses med dubbelspår. För att förhindra sundståg mer än fördubblats. I Skånetrafikens ”flaskhalsar” i järnvägssystemet har Malmö stad nyligen framtagna förslag till tågstrategi redovi- och Skånetrafiken därför beslutat att tillsam- sas förväntningar på ytterligare en fördubbling av mans ge Banverket ett bidrag på 40 mil- resandet fram till 2020 och en fyrdubbling fram joner kronor för att åstadkomma den till 2030. Ett språng i resandet med tåg förväntas dubbelspåriga kopplingen mellan när Citytunnelprojektet färdigställts under 2011. Citytunneln och Öresundsbanan. Malmö arbetar på flera fronter för att stödja Malmö stad bidrar med 35 mil- en fortsatt positiv kollektivtrafikutveckling. Det joner och Skånetrafiken med sker bl a genom att stödja Banverkets citytunnel- 5 miljoner. Med satsningen byggande och genom att planera för bostäder och undviks framtida kapa- verksamheter i goda kollektivtrafiklägen, t ex i citetsproblem och det Hyllie. underlättar dessutom Citytunneln kommer att knyta ihop spårsyste- för fortsatt tågtrafik på met norr och söder om Malmö så att man från t ex Kontinentalbanan efter Ystad och Trelleborg kan ta tåget direkt till Lund Citytunnelns öppnan- utan byte i Malmö. Citytunneln, som är dubbel- de. Genom att tydligare spårig, sammanbinds söder om Hyllie med Öre- inlemma Kontinentalbanan sundsbanan via ett enkelspår. Öresundsbanan och stationerna Svågertorp, kopplas i sin tur via ytterligare ett enkelspår sam- Persborg, Östervärn och even- man med spåren mot Ystad och Trelleborg. Vid tuellt en ny station vid Rosen- planeringen av Citytunnelprojektet ingick att byg- gård i det regionala tågtrafiknä- ga ut till dubbelspår längs båda dessa sträckor men tet skapas en viktig förutsättning för den framtida KOMPLETTERANDE UTBYGGNAD TILL av kostnadsskäl förordades en lösning med enkel- utvecklingen av östra Malmö. DUBBELSPÅR MELLAN STATION HYLLIE En lösning för att förse den andra enkelspårs- OCH ÖRESUNDSBANAN OCH MELLAN spår. kopplingen med dubbelspår, den mellan Öre- ÖRESUNDSBANAN OCH LOCKARP. De senaste årens resandeutvecklingen har dock medfört att fler tåg än vad som tidigare beräknats sundsbanan och Lockarp, behöver på sikt också måste införskaffas. Service och underhåll av des- tas fram. Det är nödvändigt innan persontåg kan sa har föreslagits ske vid ett Järnvägstekniskt Cen- trafikera sträckan Malmö-Trelleborg. Banverket trum längs Trelleborgsbanan söder om Lockarp. har dock på grund av pengabrist senarelagt upp- Detta medför ökad trafik på sträckan Hyllie-Lock- rustningen av Trelleborgsbanan och därmed också arp. Det är således en tidsfråga innan hela sträck- senarelagt möjligheten till trafikering. an mellan Citytunneln och Lockarp kommer att kenneth.fryklander@malmo.se Sex snabba frågor till Katarina Pelin FOTO: DRAGO PRLULOVIC – Nybliven chef för Miljöförvaltningen i Malmö. 1. Varför valde du Malmö och miljöförvaltningen? 3. Vad är hållbarhet för dig? Vad har du för bakgrund? Att förstärka synergier och arbeta bort målkonflik- Malmö har ett offensivt sätt att arbete med miljö ter mellan olika sakområden (exempelvis miljöfrå- och hållbar utveckling. Jag är jurist och har sedan gor, näringslivsfrågor, planeringsfrågor och så vida- min examen arbetat med miljö som en utveck- re). Vilket leder till bättre samhällsekonomi lång- lingsfaktor i kommun och region. Har haft två siktigt. 5. Malmös nästa utmaning. Vad är det? regeringsuppdrag och har en rad styrelseuppdrag Trafik och Energi har varit i fokus länge och kom- inom området. 4. I senaste numret av Grön stads ledare har du som mer att fortsätta vara det under överskådlig tid. rubrik ” Du är en betydelsefull person”. Havsmiljöfrågorna kommer. Malmö är en kuststad 2. Vad är det mest spännande som du/ni arbetar Vad menar du då? och har behov av och ansvar för havet. med just nu? Att var och en av oss som bor och verkar i Mal- Allt är spännande och utvecklingsbart! Klimat, mö har avgörande betydelse för hur vårt samhälle 6. Om du får önska dig något, ur malmöperspekti- lärande för hållbar utveckling, fairtrade är någ- kommer att utvecklas. Om alla byter ut sina glöd- vet, vad skulle det vara? ra sakområden. Att utveckla alla våra uppdrag; lampor mot lågenergilampor och stänger av elap- Att vi i Malmö fortsätter våga gå vår egen väg rådgivning, tillsyn och projekt inom förvaltning- parater istället för att ha dem på standby exempel- och att vi blir bäst i världen på miljö och hållbar en och tillsammans med andra i och utanför Mal- vis. Många små och enkla saker får sammantaget utveckling. mö stad. stora effekter. goran.rosberg@malmo.se Planering i Malmö 2008 7
  8. 8. 1 700 nya bostäder i Västra Hamnen och Hyllie Utvecklingen i Västra hamnen och Hyllie fortsätter med en bredd av både bostäder och byggherrar. Nu har Malmö stad tilldelat mark för sammanlagt 1 700 bostäder då tekniska nämnden i slutet av mars 2008 behandlade ärendet om att träffa markanvisningsavtal med 18 byggherrar. Bakom beslutet ligger en snart ett år lång arbets- process efter att Malmö stad våren 2007 presente- rade sina ambitioner och utvecklingstankar kring aktuella utbyggnadsetapper i ett program för res- pektive område. Programmen togs fram enligt målen i Malmö stads markanvisningspolicy för bostäder. Dessa innebär att stimulera konkurrens och skapa engagemang hos de byggherrar som vill bidra till ett byggande med hög kvalitet av vari- ationsrika bostäder till rimliga boendekostnader och med olika upplåtelseformer. Intresset för att medverka i den fortsatta utbyggnaden av både Västra Hamnen och Hyllie har varit stort bland byggherrarna. I konkurrensen om aktuella markanvisningar har därför ett jäm- förelseförfarande skett bland de drygt 100 intresse- anmälningar som kommit in. Urvalsarbetet har skett genom en sammansatt grupp representanter från fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret. VY ÖVER DET PLANERADE STATIONSTORGET I HYLLIE CENTRUM. ÖSTER OM DETTA PLANERAS HUVUDGATAN OCH KOMMANDE UTBYGGNADSETAPP. En blandning av hyres- och bostadsrätter FOTO: MARIA NYMAN Utbyggnaden av Västra Hamnen och Hyllie ska utgöras av tredje generationens hållbarhet, där hög 250 nya hyresrätter rar mellan 3 600-4 500 kr/m² bruttoarea (BTA). hållbarhet nu blivit standard. Dessutom ska bygg- Ett krav från Malmö stad, som uttalades i pro- Byggstarten för bostäderna beräknas ske hösten herrarna upplåta en del av bostäderna som hyres- grammet för markanvisningen, är att varje bygg- 2009 med en successiv inflyttning från våren 2011. rätter. Andra kriterier som legat till grund för herre ska ansvara för en mix av både hyresrät- urvalsarbetet är hur byggherren kan bidra till att ter och bostadsrätter i sitt projekt med fördel- lösa sociala problem i utsatta bostadsområden och ningen 50/50. Med aktuella markanvisningsavtal Huvudgata i Hyllie centrum bidra till att lösa kommunens behov av lägenhe- innebär det att Fullriggaren får ca 250 hyresrät- Utbyggnaden i Hyllie centrumområde är i redan ter för andrahandsuthyrning. Långsiktighet för ter och ca 250 bostadsrätter. Hyresnivån blir 1 400 i full gång med station Hyllie, Stationstorget och förvaltningen av hyresrätterna är en annan vik- kr/m², baserat på en referenslägenhet på 75 m² intilliggande publika byggnader som Malmö Are- tig parameter. Med ett högt antal intressenter har enligt 2007 års beräkning. Priset för marken varie- na, Emporia köpcentrum och hotell. Aktuellt marken nu fördelats med en bra blandning av både större och mindre aktörer. I Västra Hamnen ska en del av kv Bilen 4 bebyggas med ca 500 bostäder av sju byggherrar Aktuella byggherrar i under projektnamnet Fullriggaren, området öster om Flagghusen. I Hyllie centrumområde kom- Västra Hamnen Hyllie centrumområde mer ca 1 200 bostäder att byggas av 11 byggherrar AB Grundstenen (under ändring till) IKANO Bostaden AB längs den planerade huvudgatan öster om stations- SundsEsplanaden AB Midroc Property Development AB torget. Startskottet (under ändring till) Byggvesta Bo NCC Construction AB, Boende Syd Fullriggaren AB Nevsten Fastighets AB Byggnads AB Tornahem Otto Magnusson AB Fullriggaren i Västra Hamnen Derome Mark & Bostad AB Reinhold Fastigheter Syd AB Kommande utbyggnadsetapp i Västra Hamnen Fastighetsbolaget Haga Gruppen AB Riksbyggen benämns med projektnamnet Fullriggaren och HSB Malmö Ek. För. SBC Mark AB är en del av fastigheten Bilen 4 som ligger öster Stena Fastigheter Malmö AB Setra Group AB om de snart färdigställda Flagghusen. Som hel- Sundprojekt AB het är Bilen 4 Västra Hamnens stora mittkvar- Markanvisningsavtal med ytterligare två Veidekke Bostad AB ter och sträcker sig från Stora Varvsgatan i söder byggherrar förväntas under våren. till kusten längst i norr. Kvarteret ska fungera som Markanvisningsavtal med ytterligare tre en länk mellan befintliga områden i väster, öster byggherrar förväntas under våren. och söder och tillsammans med dem skapa ett sammanhängande stadsområde. Aktuell utbygg- nad av Bilen 4 är främst planerat för bebyggelse av bostadshus med fyra till sex våningar. Men detalj- planen medger även centrumfunktioner som t ex Läs mer om aktuella markanvisningar, ladda ner program och Malmö stads markanvisningspolicy vårdverksamhet, förskola/fritidshem och i vissa fall kontor samt parkeringshus. malmo.se/bostadbygge 8 Planering i Malmö 2008
  9. 9. område för nästa utbyggnadsetapp ligger öster om Stationstorget längs den planerade huvudgatan med kvarteren närmast norr och söder om denna. I en bebyggelse med tre till sex våningar ska kon- tor, butiker, restauranger och bostäder blandas. Så mycket som möjligt och gärna i varje hus. Alla byggnader som vänder sig mot gatan ska erbjuda publika verksamheter i bottenvåningarna och på så vis skapa en stadskänsla med ett myller av liv och rörelse. 400 nya hyresrätter För aktuella markanvisningsavtal gäller en mix av hyresrätter och bostadsrätter för varje byggherre med fördelningen 30/70. Av de ca 1 200 bostäder som ska byggas kommer ca 400 att upplåtas som hyresrätter med en hyresnivå 1 300 kr/m2 och år. Priset för marken varierar mellan 2 600-3 500 kr/ m2 brutoarea (BTA). Byggstarten för bostäderna beräknas våren 2010 med en utbyggnadstakt fram EN DEL AV MARKEN FÖR KOMMANDE UTBYGGNADSETAPP FULLRIGGAREN I VÄSTRA HAMNEN. TILL HÖGER I BILD SYNS ETT AV FLAGGHUSEN. FOTO: MARIA NYMAN till 2013. Första inflyttningen beräknas ske under hösten 2011. maria.nyman@malmo.se Varvsstaden – industriområde blir blandstad Nu pågår förberedelserna för ett parallellt upp- nu. Malmö stad och Peab eftersträvar en samsyn genomföras under hösten 2008. Ett antal arkitekt- drag på Kockums industriområde i Västra Ham- om de grundläggande utgångspunkter som ska kontor kommer att få i uppgift att göra en struk- nen. Dagens industriverksamhet ska kombineras gälla för den framtida planeringen och byggandet. turskiss som visar hur stadsbyggandet kan stödja med urban bebyggelse och Västra Hamnens ytt- Värdegrunden kommer också att vara en av grund- framväxten av framtidens näringsgrenar, exempel- re delar kommer att kopplas tydligare till Malmös förutsättningarna i det parallella uppdrag som ska vis kunskapsindustrier. innerstad. eva.dalman@malmo.se Peab förvärvade hela Kockums industriområde med målet att exploatera och omvandla. Hyreskon- trakten för de industrier som finns i området idag löper ut 2013 och Peab har har för närvarande inte för avsikt att förnya dessa. Det innebär att den stora omvandlingen inte kan starta förrän 2013 när loka- lerna tömts. Det kan inte heller uteslutas att viss icke-störande industriverksamhet blir kvar. Men redan nu pågår ändå en hel del. - De äldsta maskinhallarna närmast Klaff- bron längs Stora Varvsgatan blir Mediakluster. En detaljplan som möjliggör detta är färdig. Första steget blir att SVT (Sveriges television) flyttar in under 2009. Sedan ska fler mediaföretag etablera sig i intilliggande lokaler. Samlokaliseringen ska stimulera samarbete, idéutveckling och därmed Malmös utveckling. - Idéutvecklingen inför omvandlingen har inletts. Under vintern arrangerade Peab, ISU, Institutet för hållbar utveckling, och Malmö stad tre seminarier om framtidens livsstilar, stadsbygg- nad och bostäder. Resultatet från seminarierna bidrar till innehållet i den gemensamma värde- grund för stadsomvandlingen som formuleras just ILL: DAVID WIBERG Planering i Malmö 2008 9
  10. 10. Nytt markprogram för näringslivet Vilket näringsliv kommer Malmö att ha i framtiden? Vilka typer av företag växer, var vill de verka och i vilken typ av byggnader och miljöer? Dessa frågor analyseras i ett pågående arbete med ett nytt markprogram för näringslivet. Nya utmaningar Sedan markprogrammet för kontor och industri antogs 1995 har stora förändringar skett i Mal- mö och inom näringslivet. Öresundsförbindel- sen har kommit till stånd, trafiken och integra- tionen ökar stadigt. Regionaliseringen och globa- liseringen påverkar näringsliv och rörelsemöns- ter. En ny högskola har etablerats i Malmö med ca 20 000 studenter och omvandlingen från industri- stad till kunskapsstad går fort. Befolkningen växer kraftigt och Malmö står inför nya utmaningar vad avser bl a tillväxt, arbete och utbildning. Dessa frå- gor behandlas i den övergripande handlingsplanen ”Välfärd för alla-det dubbla åtagandet”. Många nya jobb har skapats framförallt inom handeln och tjänstesektorn och efterfrågan på mark och lokaler för näringslivet i sin helhet är mycket stor. Detta utgör bakgrunden till uppdra- get att göra ett nytt markprogram för näringsli- vet. En viktig förutsättning för markprogrammet är det pågående arbetet med en näringslivspolitisk strategi. helt nya verksamhetsområden. Detta kommer att terna utgör delprojekt med delprojektledare som Framtidens näringsliv belysas i arbetet med ett nytt markprogram. ingår i en projektsamordningsgrupp. Den politiska Utvecklingen inom näringslivet kännetecknas av förankringen sker via näringslivsberedningen eller teknologiska framsteg och globalisering. Det inne- stadsbyggnadsnämnden resp tekniska nämnden bär att för många produkter är flera världsdelar Ny organisation beroende på ärendets art. med och bidrar i någon del av kedjan från idé till 2006 togs initiativ till en ny organisation för att färdig produkt. Globaliseringen påverkar därmed sätta större fokus på näringslivsfrågorna och kopp- även det lokala näringslivets inriktning. Bransch- lingen till den fysiska planeringen. Förebilden var Samrådsförslag under 2008 typer som enligt flera experter har stora möjlighe- organisationen för arbetet med bostadsfrågorna. Arbetet med markprogrammet bedrivs som ett för- ter att utvecklas i vår region är handel, företagsser- Inom den nya organisationen bedrivs arbetet med valtningsövergripande arbete med medverkan av vice, transporter, miljö- och energisektorn, besöks- näringslivspolitisk strategi och markprogram samt fastighetskontoret, näringslivskontoret och stads- näringen m m. En trend är att inom ett geogra- hantering av löpande ärenden och erforderliga byggnadskontoret. Till hösten 2008 beräknas ett fiskt begränsat område samla verksamheter inom utredningsuppdrag. Förvaltningscheferna på stads- samrådsförslag vara klart. Efter samråd och even- samma bransch för att nå synergieffekter och kon- kontoret, stadsbyggnadskontoret och fastighets- tuella revideringar kan ett slutligt program antas kurrensfördelar, s k kluster. Medicon Valley är ett kontoret utgör beställargrupp och berörda avdel- under hösten 2009. exempel på ett kluster i Öresundsregionen. Andra ningschefer är styrgrupp. De olika arbetsuppgif- jan-olof.jonsson@malmo.se kluster på gång i Malmö är inom IT, media och logistik. Ett annat framtidsområde är den s k cle- antech-branschen. Den består av företag som pro- filerar sig inom miljöteknik, miljöanpassade varor, StadsbyggnadsForum Nordenskiöldsgatan 17 - Öppet tisd kl 11.00-16.30 tjänster och produktionsteknik m m. Markbehov För verksamheter som kan integreras i den blanda- de staden såsom kontor, butiker och småverksam- heter finns det goda etableringsmöjligheter i våra större utbyggnadsområden. Även besöksnäringen kan i stor utsträckning lokaliseras till den blandade Tisdagen den 27 maj kl 16.30 staden. Det är för mer traditionella verksamheter som har viss omgivningspåverkan t ex småindustri, transportföretag mm som det finns störst brist på föreläser Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson mark. För närvarande studeras möjligheten till för- tätning av befintliga verksamhetsområden för att om aktuella projekt på Västra Hamnen klara en del av behovet. Planläggning pågår dess- utom för nya områden i bl a Vintrie. Om efterfrå- gan skall kunna tillgodoses behövs sannolikt även Ingen anmälan • Fri entré 10 Planering i Malmö 2008
  11. 11. Malmömässan flyttar och mässhallen får nytt liv Nu är det klart att Malmömässan lämnar Västra Hamnen. Lokaliseringen har varit problematisk på grund av trafikbelastningen vid större mässevene- mang. Under 2009 töms de gamla hallarna och en omvandling inleds. Diligentia AB äger hela fastigheten Bilen 7 där mässhallarna är inrymda. Företaget satsar nu på helt nya verksamheter i kvarteret. ICA Maxi blir dock kvar. Likaså, den tidigare ombyggda, högde- len med glasfasad som inrymmer kontorslokaler. Men i resten av området väntar stora förändringar. Förra året genomfördes ett parallellt uppdrag för omvandlingen. En skiss från Kanozi arkitek- ter valdes som grund för den fortsatta planeringen. Denna har också utgjort illustration i det planpro- gram som just godkänts av stadsbyggnadsnämn- den. Kanozis förslag innebär att den så kall- lade Arlövshallen i norr rivs. Resten av den gam- la fabriksbyggnaden delas upp i mindre enheter genom att riva så att nya gator kan dras fram mel- lan de kvarvarande fabriksdelarna. Det innebär att nya fasader måste klä byggnadernas sidor mot de nyskapade gatorna. De kvarvarande delarna av den gamla fabriken ska fyllas med nya verksamheter, exempelvis små- skalig handel, sport och idrott, kultur m m. Parke- ringen kommer att ske på plan två i hallarna. Den andra etappen av omvandlingen innebär att fyra nya kvarter byggs i norr mot Lilla Varvsga- tan och Varvsparken. De kommer huvudsakligen att innehålla bostäder, men det kommer att fin- nas inslag av verksamheter och butiker. Söder om byggnaderna anläggs en gröning med plats för lek och bollspel. I anslutning till gröningen byggs en förskola. Sista etappen blir byggandet av fyra nya kvarter på ICA Maxis nuvarande parkering. Enligt nuva- rande tidplan kan etappen genomföras först efter 2013 när industriverksamheten på Kockums indu- striområde planeras upphöra eller görs störnings- fri. Då blir det möjligt att bygga för blandade verk- samheter: boende, kontor, småindustri, service och småskalig handel. eva.dalman@malmo.se ILL: KANOZI ARKITEKTER. Planering i Malmö 2008 11
  12. 12. Citytunneln påverkar stadsbilden Citytunnelnprojektet ägs av Banverket som ansvarar för planering, projektering, byggande och driftsättning av Citytunneln. Satsningen på Citytunneln innebär även en rad förändringar av infrastrukturen och stadsrummet kring de tre stationerna. På Citytunnelns hemsida kan man läsa nedan- ta arbete börjar med att man kompletterar påga- stående artikel under rubriken ”Citytunneln tre tågsstationen så att den kan användas om tillfällig år efter byggstart”. Vi har kompletterat artikeln Malmö C under den period på ett år då inga tåg med delar från Malmö stads perspektiv. kommer att kunna angöra själva banhallen. Bygget av Citytunneln har nu pågått i tre år. De Jernhusen uppgift är att bygga själva stations- stora betongarbetena och tunnelborrningen börjar gå byggnaden över Malmö C nedre, Citytunneln. mot sitt slut. Det kommande året kommer fokus allt Jernhusen har också att iordningställa angörings- mer att ligga på att utrusta de blivande stationer- ytan för taxi och privatbilar norr om nuvarande na och tunnlarna samt de järnvägstekniska installa- banhall och ovanpå Malmö C nedre samt bygga tionerna. ett p-hus för drygt 400 bilar. Åren innan Citytunnel startade sina arbeten Kommunens roll är varierad. Vid skrivande utfördes mycket förberedande byggarbeten. Exem- stund byggs en ny bro över kanalen vid Djäknega- pelvis gjordes gatuombyggnader för att möjliggöra tans förlängning och kajsidan vid stationen byggs de trafikomläggningar som gör det möjligt att pas- ut nio meter i kanalen. I första hand för att göra sera Citytunnelbygget. De största förändringarna plats åt regionbussar på Centralplan, men också har skett i området kring Malmö C, men också för att utnyttja som angöring vid banverkets stora plattformar blev klara vid årsskiftet. Senare i år star- kring station Triangeln är förändringarna många, ombyggnad av bangården. tar arbetet med att utrusta stationen och att byg- för att inte tala om Lorensborgsgatans förlängning. Citadellsvägen vid Västra station kommer att få ga den runda ankomstbyggnaden på stationens över- Även kajer och broar renoverades, Slotts- och ett nytt läge innan den öppnas, Carlsgatan breddas däckning. I Holma har schaktet mellan Pildammsvä- Universitetsbroarna byggdes, byggnaderna längs och byggas om norr om Malmö C, Norra Vallga- gen och Holmavångsvägen, där en del av tunnlarna Skeppsbrokajen revs liksom f d Sjöfartshotellet och tan och övriga tidigare ombyggda gator kommer och portalen göts, fyllts igen. nya parkeringsplatser och -garage byggdes. Sto- att återfå sina funktioner alternativ få nya sådan. Kommunen skapar med egna insatser och med ra ledningsomläggningar gjordes runt Posthuset Kommunen planerar också att anlägga en två- hjälp av andra en ny stadsdel. Parkfast har redan också för att göra det möjligt att bibehålla trafiken vånings undermarksparkering under Bagers plats rest ytterväggarna till Malmö Arena och Anne- ”ostörd” längs Skeppsbron under Citytunnelbygget. och i samband därmed renovera kajerna samt byg- hem planerar att komma igång med sina arbeten ga en ny gång och cykelbro där idag den proviso- till hösten. riska träbron ligger. Kommunens arbeten är innebär gatorna i Byggstart Såväl Skeppsbron som Hjälmarekajen avses området inkl. en ombyggnad av Annestorpsvägen 2005 startade bygget av Citytunneln. omvandlas till gång- cykel- och vistelseytor med från och med Pildammsvägen till Lorensborgsga- Bygget av Citytunneln startade 8 mars 2005. tyngdpunkt på ”evenemangsplatsen” mellan Post- tan. Men de inkluderar också torget ovanpå själva Efter tre intensiva byggår kan projektchef Örjan huset och Inre Hamnen. stationen samt stans största p-hus. Larsson konstatera att både tidplan och budget håller. – Vi ligger till och med lite före tidplanen. Att vi hittills lyckats så bra beror förstås på att våra entre- Kring station Hyllie Kring station Triangeln prenörer gör ett bra jobb men också på att vi fick Vid station Hyllie är det just nu lugnt och stilla inför Vid Triangeln återstår en hel del betongarbe- tid på oss att planera projektet. Den tidsmargi- kommande arbeten. Stationens konstruktion och ten. Det är stationsrummet som ska få sin slutli- nalen som vi nu skaffat oss är bra att ha de kom- mande tre åren då stora tekniska installationsarbe- ten och järnvägsbygge ska genomföras, säger Örjan Larsson. Vid Malmö central är i stort sett hela betongkon- struktionen klar. Det som återstår är en del mindre betongarbeten och att gjuta valv över schaktet vid Västra station. Där ska de båda tunnelborrmaskiner- na komma fram lite längre fram i vår. Ovan mark och runt Malmö C pågår arbetet med att återfylla och återställa. Kajerna i Inre Suellsham- nen och Inre hamnen stensätts och den öppna plat- sen som kommer att heta Anna Lindhs plats håller på att utformas. Nere i själva stationen, Malmö C Nedre, börjar de två 420 meter långa plattformarna ta form. FOTO: PERRY NORDENG Kring Malmö C Flera aktörer påbörjar sina arbeten inför öppnan- det av Citytunnel. Banverket har kanske den största uppgiften nämligen att bygga om personbangården. Det- 12 Planering i Malmö 2008
  13. 13. Läs mer på citytunneln.com ga utformning och de båda stationsuppgångarna som ska gjutas. Idag pågår arbete med väggar och bjälklag för olika utrymmen och rulltrappschakt i uppgångarna. I kvarteret Kaninen på det som idag är mark- parkering för Triangels centrum skall NCC byg- ga en ny kontor- och affärsfastighet med inslag av bostäder. Man diskuterar möjligheterna att anläg- ga lastangöring och cykelparkering under marken i St Johannesgatan med infart från Pildammsvägen. Kyrkan och kommunen arbetar tillsammans, understödda av länsstyrelsen, för att få fram en för alla parter acceptabel utformning av området kring kyrkan. Också Rådmansgatan kommer att bli föremål för förändringar. Planerna är att den skall utgöra en del av det nya busstråket som skall ersätta Södra Förstadsgatan. Lockarp FOTO: PERRY NORDENG I Lockarp är Arrievägen färdig. Framåt sommaren beräknas trafiken släppas på. I Lockarp pågår också arbete med en planskild spårkorsning och två broar. I Lockarp återstår också en del schaktarbeten. Arrievägens förlängning söderut mot Arrie är aktuell. En arbetsplan avses tas fram. Vägfrågan är naturligtvis också kopplad till den kontroversiella Så gott som alla arbeten inom projektet är nu ock- ju ha någon plats att arbeta utifrån, så vissa delar frågan om järnvägstekniskt centrum utmed Trelle- så upphandlade. Det som återstår är entreprenaderna kommer at återstå att förverkliga även efter City- borgsbanan. för järnvägstekniska installationer från station Hyllie tunneln invigning, men hav tröst, den som väntar Tunnelborrmaskinerna har snart gjort sitt. Senare i och genom tunnlarna samt i Lockarp och anpassning på något gott väntar aldrig för länge. år kommer de att bryta igenom schaktväggen vid Mal- till Öresundsbanan peter.wallenberg@malmo.se mö C. När det är gjort återstår en del arbete tunnlar- Har vi tur och allt fungerar så kommer inte orjan.berg@citytunneln.com na. De sista tvärtunnlarna ska tas ut och bottenplattor bara Citytunnel att vara klar vid invigningen utan ska gjutas. Därefter ska järnvägtekniska installationer- också stora delar av närområdena kring statio- na med spår och kontaktledningar utföras. nerna. Tyvärr kan inte allt vara klart, man måste Utställning av elevernas projektarbeten Hyllie Infocenter 0 Urban Design Öppet lördagen den 31 maj och 28 juni kl 13.00–16.00 Projekt från kursen ASB191 "Urban Design" ht.07 Arkitektskolan LTH Lunds Universitet Avdelningen för Stadsbyggnad nedanför Hyllie vattentorn Planering i Malmö 2008 13
  14. 14. Öppen dagvattenhantering – ett sätt att möta framtida klimatförändringar De nya öppna dagvattenanläggning- Genom lokal fördröjning av dagvatt- ar som byggts i Malmö under det net i öppna anläggningar kan man senaste decenniet har blivit flitigt bromsa upp de avrinnande flödena besökta utflyktsmål både för Mal- innan vattnet leds in i ledningssyste- möbor och för tillresta besökare. De met. boende upplever de nya ”blå-grö- Varför kan man då inte bygga na” anläggningarna som spännan- större ledningar som klarar de ökade de bidrag till sin närmiljö. Varje år flödena? Detta är naturligtvis möjligt kommer stadsplanerare och ingen- men det skulle kosta miljardbelopp jörer både från svenska kommuner och dessutom ta orimligt lång tid. och från andra länder till Malmö för Naturligtvis arbetar vi i Malmö med att studera våra öppna dagvattenlös- att fortlöpande förstärka det befint- ningar. liga avloppsledningsnätets kapaci- En viktig förklaring till att Mal- tet. Ungefär 25 miljoner kronor sat- mö blivit en föregångskommun inom sas årligen på denna typ av åtgärder. dagvattenområdet är det goda sam- Parallellt härmed satsas också på oli- arbete som under senare år växt fram ka former av öppna dagvattenlös- mellan de tekniska förvaltningarna i ningar för att minska de avrinnande staden. Malmö har genom en fram- flödena. synt planering lyckats integrera de Hur stora ledningar man än läg- öppna dagvattenlösningarna i stads- ger så kommer det alltid att finnas miljön. Att lyckats med detta kräver regn som ger större flöden än vad en mycket nära samverkan mellan rören klarar av. I öppna system däre- planerare och tekniker i hela kedjan mot finns det möjligheter för vatt- från detaljplan till färdig utbyggnad. net att tillfälligt dämma upp på här- Det är idag fler och fler kommu- för speciellt avsedda markytor utan ner i landet som försöker arbeta på att skada bebyggelsen. Det är svårt samma sätt som Malmö. Att etable- att bygga öppna avledningssystem ra ett förtroendefullt samarbete över inom befintliga bebyggelseområ- förvaltningsgränserna är inte alltid den. Augustenborg och Vanåsgatan så enkelt. Att bryta invanda hand- är dock exempel på att det även här lingsmönster och revirtänkande och är möjligt att tillämpa öppna lös- introducera mer integrerade arbets- ningar. För att lyckas med dessa pro- former tar ofta många år. jekt krävs ett nära samarbete och en Malmö var mycket tidigt ute med ömsesidig förståelse för dagvattenpro- AUGUSTENBORG att utnyttja öppna dagvattenlösning- blematiken, inte bara bland stadens ar. Den första anläggningen anlades tekniska förvaltningar utan även hos redan 1989 – 1990. Sedan dess har politiker och invånarna i staden. byggts en hel rad anläggningar av Situationen i Malmö med många detta slag. Anledningarna till Mal- små överbelastade vattendrag har mös tidiga och konsekventa utnytt- bidragit till att en väl genomtänkt jande av öppna dagvattenlösningar är strategi för hanteringen av dagvatten många. Först och främst fanns det en i Malmö har växt fram. Det tydligas- vision om att ett långsiktigt hållbart te exemplet är Risebergabäcken som stadsbyggande även skulle omfatta idag vid kraftiga regn belastas med va-systemen. Den bärande idén var mer än fyra gånger mer vatten än vad att skapa robusta system som hade bäckfåran är dimensionerad för. En förmågan att möta framtida utma- konsekvens av detta har blivit att det ningar t ex i form av en analkande för all nyexploatering i östra Mal- klimatförändring. mö idag finns långtgående krav på En annan anledning till att man öppen dagvattenhantering. Motivet började satsa på öppna dagvatten- till dessa krav är att de kraftiga flöde- lösningar var Malmös topografi och na måste bromsas upp innan vattnet uppbyggnaden av det befintliga va- når bäcken. Ett översiktligt hand- nätet. I takt med att Malmö växer lingsprogram för Risebergabäcken och förtätas leds allt mera avloppsvat- har tagits fram för att förbättra för- ten in i de centrala delarna av staden. hållandena i bäcken. Man har i kom- Detta innebär en överbelastning av munen dock ännu inte kunnat enas det befintliga avloppssystemet med om hur de erforderliga åtgärderna ska risk för flera källaröversvämningar. finansieras. VANÅSGATAN 14 Planering i Malmö 2008
  15. 15. De öppna dagvattensystemen ger för framtida extremsituationer. Att förutom en fördröjning av flödena dagvattnet synliggörs i stadsrum- också en naturlig rening av det avrin- met har idag blivit fullt accepterat nande vattnet. Detta sker genom fil- men kräver att lösningen är noggrant trering när vattnet rinner över vege- genomtänkt. tationsklädda ytor, genom växtlig- Genom ett fruktbart samarbete hetens upptagning av närsalter och mellan miljöförvaltningen, gatukon- genom sedimentation av tyngre par- toret, fastighetskontoret, stadsbygg- tiklar i öppna dammar. När sedi- nadskontoret och VA SYD har under mentlagren i dagvattendammar- de senaste åren arbetats fram ett na växt till sig måste sedimenten förslag till ny dagvattenstrategi för omhändertas. Malmö. Förhoppningen är att den Enligt den statliga Klimat- och nya strategin ska beslutas av Kom- sårbarhetsutredningens betänkan- munfullmäktige senare i år. Dag- de som lades fram 2007, kommer vattenstrategin innehåller en hel del den pågående klimatförändringen spännande läsning som bl a berör: att ställa ökade krav på omhänderta- • Ansvarsförhållanden gande av dagvatten. Användning av • Dagvattenplanering i praktiken öppna dagvattenlösningar är en av • Utformningsanvisningar de framtidslösningar som lyfts fram • Klassificering av dagvatten i utredningen. De öppna systemen • Klassificering av recipienter klarar i princip ”alla” typer av regn • Förebyggande åtgärder och krav och genom framsynt höjdsättning av på tillfälliga verksamheter nya områden kan risken för skador Om du är intresserad av att besö- på egendom vid kraftiga regn mini- ka någon av våra många dagvatten- meras. anläggningar eller bara vill veta mer Som underlag för planeringen i om dagvatten så kontakta VA SYD Malmö sker idag en simulering av på telefon 020-34 16 00. avrinnande dagvattenflöden i avan- ulf.thysell@vasyd.se cerade datormodeller. Genom des- sa beräkningar kan man redan i planskedet skapa säkra vattenvägar VINTRIEDIKET. FOTO: PEKKA KÄRPPÄ. Handelsboom i Malmö Detaljhandeln i Malmö växer så Mellan motorvägsinfarten från det knakar. I Hyllievång påbör- Lund och Värnhemstorget byggs f n jas just nu det som ska bli Sveriges Entré Malmö som, förutom biogra- största köpcentrum, kallat Empo- fer, gym m fl upplevelser, kommer att ria, med 200 butiker på en yta av innehålla 20 000 m² butikslokaler. 70 000 m². Emporia ska stå färdigt Triangelns köpcentrum ska växa med samtidigt som Citytunneln invigs år i runda tal 15 000 m² och Mobilia 2011. I kvarteren intill Emporia finns med 16 000 m². utrymmen för ytterligare 10 000 Detta blir allt som allt ett till- m² handel. Det kommer också att skott på 165 000 m², +30 %, till de byggas en ny stormarknad i Hyllie, 560 000 m² som Malmö redan har. COOP Forum, på 10 000 m². ake.lundqvist@malmo.se IKEA kommer att flytta från Bulltof- ta till Svågertorp. Detta medför att ytan mer än fördubblas; från 20 000 till 45 000 m². Planering i Malmö 2008 15
  16. 16. Malmös framtida kollektivtrafik Sverige släpar efter taganden om framtida satsningar på kollektivtrafi- Kollektivtrafik för hållbar tillväxt ken i Malmö. Den ska även bidra till att stärka bil- Under förutsättning att pendlingen ökar i nuva- I början på året åkte jag upp till Stockholm för den av Malmö som en attraktiv och hållbar stad. rande takt betyder det att den dagliga arbetspend- att delta i ett seminarium anordnat av NUTEK En stad som bejakar modern teknik och hållbara lingen till Malmö kommer att vara över 100 000 (Närings- och teknikutvecklingsverket). På semi- trafiklösningar. år 2030. Arbetspendlingen ut från Malmö till den nariet betonades bl a transportsystemets betydelse Stadskontoret, gatukontoret och stadsbyggnads- danska sidan samt övriga Skåne beräknas motsvara för tillväxt och konkurrenskraft. Ett tydligt bud- kontoret svarar för tjänstemannastöd internt och runt 80 000 dagliga resor. skap var att ett mer kunskapsintensivt näringsliv för koordinering av externa konsultinsatser samt kräver större lokala arbetsmarknader, vilket i första för fördjupat utbyte mellan statliga och regionala Malmös roll som tillväxtmotor är avgörande för hand åstadkoms genom ett utbyggt transportsys- myndigheter samt organisationer. Utredningsar- den regionala utvecklingen. Investeringsläget är tem. Detta är inget nytt, men väl värt att under- betet genomförs inom ramen för tre deluppdrag. högt, sysselsättningstillväxten stark, företagsetable- stryka i olika sammanhang. Samtidigt som det- Varje deluppdrag leds av en projektledare. Det för- ringarna tilltar och Malmöbornas utbildningsnivå ta slås fast visar NUTEK i en nyligen genomförd sta deluppdraget ”Kollektivtrafikens förutsättning- höjs successivt. I framtidsbilden för år 2030 upp- internationell jämförelse mellan 15 västeuropeis- ar – Malmös tillväxt och regionala roll” är nu slut- skattas antalet arbetstillfällen i Malmö öka med ka länder, att Sverige investerar förhållandevis lite förd och bildar plattform för utredningens nästa 40 000. Det motsvarar 30 procent av samtliga nya i infrastruktur, särskilt när det gäller underhålls- två avsnitt som kommer att behandla fysisk plane- arbetstillfällen i hela Skåne. investeringar. Bilden bekräftas bl a av att de totala ring ”Kollektivtrafik och markanvändning” samt Sex av tio Malmöbor arbetar i Malmö. En väl önskemålen om spårinvesteringar i Skåne de när- ”Trafiksystem –möjligheter och restriktioner”. **). fungerande kollektivtrafik är särskilt viktig för att maste 30 åren, som enligt Skånetrafiken uppgår Arbetet med de två sistnämnda deluppdragen har anpassa tillgängligheten till befintliga arbetsplat- till häpnadsväckande 200 miljarder kronor. nu dragit igång på allvar. Det är först när resulta- ser och kommande etableringar, till utbildning, tet av detta arbete börjar skönjas som utredningen service och fritid och inte minst till boende. Speci- Framsynthet viktigt kan presentera konkreta förslag. ellt kan kollektivtrafiken bidra till att vidga arbets- Mot ovannämnda bakgrund och med hänvisning marknadsregionen och därmed till en långsiktigt till de långa planerings- och genomförandeproces- hållbar regional tillväxt. Särskilt grupper med låg Utredning med stor delaktighet tillgång till bil är beroende av kollektivtrafiken. ser som satsningar i infrastruktur innebär i Sveri- Utredningen har hittills arrangerat två större Att skapa bättre tillgänglighet till kollektivtrafik ge, finns det all anledning att ha stor framsynthet workshops, ett på temat ”Framtidsstaden – demo- inom Malmö för dessa grupper och områden har och tydliggöra hur framtidens kollektivtrafik ska grafins utmaningar” och ett med ”Malmö – stor- stor betydelse för ökad tillväxt och bättre välfärd gestalta sig i vår storstadsregion. Malmö genomgår stadens förutsättningar” som tema. Till träffar- i framtiden. Omvänt är det viktigt att locka över en intensiv utveckling där Öresundsbron, utbygg- na har en rad experter engagerats för att presente- resor med bil till kollektivtrafiken. naden av högskolan och ett expansivt närings- ra betydelsefulla samhällstrender inom demografi, liv har avgörande roller. Den för kollektivtrafiken ekonomi, fysisk planering, jämställdhet och kli- strategiska citytunneln blir klar 2011. Köpenhamn Inspiration från omvärlden mat. Vid träffarna har ett hundratal politiker och och Malmö utvecklas allt mer till att bli en gemen- tjänstemän deltagit från omgivande kommuner Inom ramen för utredningen gjordes i februari sam arbetsmarknadsregion. Pendlingen över Öre- och statliga myndigheter och man har utbytt kun- 2008 en studieresa till bl a Schweiz. Syftet var att sundsbron slår ständigt nya rekord. I ett sådant skaper och erfarenheter inom sina respektive kom- studera högvärdig kollektivtrafik som bidrar till perspektiv blir förstås transportsystemen av stor petensområden. ökat resande och ökad attraktivitet. Deltagare på betydelse med särskild tyngdpunkt på kollektivtra- fiken. Fokus riktas mot Malmö och hur man tack- resan var politiker och tjänstemän från såväl Mal- mö stad som Skånetrafiken. Vi besökte bl a Glattal lar de här problemställningarna. Kollektivtrafik i ett större sammanhang – ett område under snabb utbyggnad nordost om Malmö har, i ett regionalt perspektiv, en ung staden Zürich. Runt 1990 uppstod tankarna på ett En spännande utredning befolkning och kraftig befolkningsökning. Sam- nytt transportsystem i området, eftersom man bör- tidigt finns det en arbetskraftsreserv som bor- jade märka att det befintliga, som helt baserades på I maj 2007 beslutade kommunstyrelsen att tillsät- de kunna utnyttjas bättre. Malmös internationel- bil- och busstrafik, var otillräckligt med den till- ta en utredning om Malmös framtida kollektivtra- la prägel och den etniska mångfalden är tillgång- växt som rådde. Man genomförde en problemana- fik. En politisk styrgrupp under ledning av kom- ar som kan utnyttjas i större utsträckning. Seg- lys och satte upp politiska mål för stadsplaneringen munalrådet Anders Rubin samt tre representanter regationen måste bekämpas och situationen på och transporterna. Ett av målen var att den kom- från den politiska majoriteten och tre från minori- bostadsmarknaden förbättras. En grundtanke i mande transportökningen i första hand skulle ske teten leder utredningsarbetet *) utredningen är helhetssynen och att sätta in kol- i kollektivtrafiken. Stor möda har lagts på utform- Med Malmös specifika förutsättningar som lektivtrafiken i ett större sammanhang - ett viktigt ningen med fokus på stadsmiljön - målet är inte grund ska utredningen ta fram en plattform för redskap för att möta Malmös framtida stora utma- bara en fin spårväg i Glattal utan att stadsmiljön överväganden om vilka vägval Malmö stad och ningar för framtiden. i Glattal i ett större perspektiv ska vara tilltalan- regionen bör göra avseende framtidens kollekti- va trafiklösningar samt frågor kring markreservat för utbyggnad av kollektivtrafiken. Strategier och principiella ställningstaganden kring vilka möjlig- *) Den politiska styrgruppen består av följande personer: Anders Rubin (s), Carl-Axel Roslund (m), Malin Björns (mp), Emmanuel heter som står till buds och vilka utvecklingslin- Morfiadakis (s), Tove Hultberg (v), Stefan Lindhe (m) och Hans Bergh (fp). jer som kan förordas ska tas fram. Tidsperspektivet handlar om 2030 och framåt. **) Jan Haak, stadskontoret är projektledare för utredningens första delrapport Kollektivtrafikens förutsättningar – Malmös tillväxt Utredningen ska fungera som en gemensam och regionala roll. Rapporten i sin helhet går att hämta på www.malmo.se/gatortorgtrafik/kollektivtrafikutredning. Projektledare för de återstående delarna i utredningen är Jan-Olof Jönsson, stadsbyggnadskontoret (fysisk planering – kollektivtrafik och markan- plattform för politiska resonemang och ställnings- vändning) och Klas Nydahl, gatukontoret (Trafiksystem –möjligheter och restriktioner). 16 Planering i Malmö 2008

×