GRØNPLAN MALMØ

841 views

Published on

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

GRØNPLAN MALMØ

  1. 1. GRÖNPLAN FÖR MALMÖ 2003 Malmö stad POPULÄRUTGÅVA
  2. 2. GRÖNPLAN FÖR MALMÖ 2003 har tagits fram gemensamt av gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, fritidsförvaltningen och fastighetskontoret. Styrgrupp Gunnar Ericson, stadsträdgårdsmästare, gatukontoret Jan-Olof Jönsson, översiktsplanechef, stadsbyggnadskontoret Lennart Jönsson, planeringssekreterare, fritidsförvaltningen Börje Klingberg, exploateringschef, fastighetskontoret Projektgrupp Mats Wirén, ekolog, gatukontoret Katarina Borg, landskapsarkitekt, stadsbyggnadskontoret Karin Gullberg, landskapsarkitekt, gatukontoret (fram till 1999) Camilla Anderson, landskapsarkitekt, gatukontoret (fram till 1999) Gabriella Fricke, fritidsförvaltningen (avsnitt om särskilda fritidsområden) Information om grönplanen lämnas av Anna Holmqvist, anna.i.holmqvist@malmo.se Mats Wirén, mats.wiren@malmo.se Beställning Grönplanen kan beställas i bokform eller på cd-skiva: Malmö stad, Gatukontoret, 205 80 Malmö tel 040 - 34 14 04 fax 040 - 34 14 37 epost: sofie.hellryd@malmo.se Grönplanen finns också tillgänglig via Malmö stads hemsida: www. malmo.se under Bostad och bygge Populärutgåva Text och layout: Katarina Borg Kartor och figurer: Mats Wirén och Ann-Margret Rundqvist Kartunderlag: stadsbyggnadskontorets stadsmätningsavdelning Flygfoto: stadsbyggnadskontorets foto/reproavdelning Fotografier: Mats Wirén s. 2 bild 3, s. 17 bild 2; Kjell Wihlborg s. 2 bild 2 Katarina Borg, övriga fotografier
  3. 3. En grönplan för Malmö Parkernas stad Vad är en grönplan? Malmö brukar kallas för parkernas Malmös grönplan är ett kommun- stad. Epitetet myntades i början av omfattande planeringsunderlag som 1900-talet då Malmö blev känt för med utgångspunkt i inventeringar och sina storslagna stadsparker. Slottspar- analyser presenterar utveck- ken, Kungsparken och Pildamms- lingsförslag för kommunens gröna parken betyder ännu idag mycket för miljöer utifrån en rekreativ och Malmös karaktär och bidrar tillsam- biologisk utgångspunkt. Utvecklings- mans med Ribersborgsstranden och förslagen redovisas i två delar: Slottsparken kanalerna till att staden av många • ett förslag som beskriver grön- uppfattas som grön. ytornas storlek, placering och inbör- des samband (Ett grönt nätverk) Liten andel park och natur • ett förslag som beskriver de gröna Det gröna ryktet till trots så är den miljöernas biotopinnehåll och upp- sammanlagda arealen park- och natur- byggnad (Landskapstyper och mark i Malmö mycket begränsad. I karaktärsområden) jämförelse med andra svenska städer Grönplanen går inte närmare in på så har Malmö i särklass minst grön utfomningen av de gröna arealer som mark. Malmö ligger i ett sedan länge föreslås. Pildammsparken uppodlat jordbrukslandskap, utan ”gratis” natur i form av berg, skogar Grönplanens roll kvm/invånare eller sjöar. All park- och naturmark i Grönplanen är ett underlag för den 100 kommunen är på ett eller annat sätt fysiska planeringen och skall vara 80 människoskapad. vägledande för beslut i allmänna 60 skötsel- och naturvårdsfrågor samt i 40 Staden växer förändrings- och förnyelsearbete. I 20 Malmö befinner sig idag i ett likhet med övriga sektorsprogram är 0 expansivt skede med snabb utbygg- grönplanen inte en självständigt procent nadstakt och hård konkurrens om reglerande markanvändningsplan utan 50 marken. Att formulera mål och utgör ett underlag till bland annat 40 riktlinjer för arbetet med gröna frågor översikts- och detaljplaner där 30 och att bedriva en medveten, långsik- avvägningar görs mot andra intressen. 20 tig och strategisk grönplanering är 10 viktigt för att det skall vara möjligt att 0 g Medelvärde Helsingborg Linköping Örebro Malmö sätta den planerade exploateringen i Grönplan för Malmö 2003 godkändes sveriges tätorter relation till befintlig och önskvärd av kommunfullmäktige i Malmö den största framtida grönstruktur. Ny lagstiftning 15 maj 2003. Allmänt tillgänglig grön mark i några svenska ställer också högre krav på att slättstäder kommunerna skall planera för en 1) Mängd allmänt tillgänglig grön mark per invå- nare inom tätorten. 2) Andel allmänt tillgänglig grön ändamålsenlig grön struktur och värna mark inom 5 km från tätortsgränsen. om sina gröna områden. 1
  4. 4. Betydelsen av gröna miljöer Hälsa och livskvalitet Klimat och kretslopp De gröna miljöerna har stor betydelse Stadens parker och natur bidrar till ett för människors hälsa. Stärkt immun- mer hälsosamt och behagligt stads- försvar, förbättrad kondition och klimat genom att rena luften från rörlighet, ökad kreativitet, förbättrad föroreningar, utjämna koncentration och inlärningsförmåga temperatursvängningar, dämpa vind, och minskad stress är några av de höja luftfuktigheten och fungera som positiva effekter som vistelse i park filter som tar upp damm och stoft från och natur har. Områden för lek, luften. Även på landsbygden är Stenören från Lernacken promenader, naturupplevelser, idrott, vegetationen viktig som damm- solbad, kulturevenemang, fester och samlare och vindskydd. avkoppling i tätortsmiljöerna är viktiga för trivsel och välbefinnande. Stadsbild och karaktär Gröna miljöer utgör, tillsammans med Naturvärden bebyggelse, gator och vatten, en av Den gröna marken i staden och på stadens grundläggande byggstenar. landsbygden är en förutsättning för Parker, kanaler, koloniområden, ett stort och varierat utbud av växter, trädgårdar, kyrkogårdar och alléer ger djur och naturtyper. Betydelsen av identitet och karaktär åt staden och Klagshamnshalvön staden som livsmiljö för djur och bidrar till att göra den trevlig och växter underskattas ofta. Stadsnaturen attraktiv att bo och verka i. Gröna kan utveckla ett mycket rikt växt- och stadsdelar är ofta populära att bosätta djurliv som kompletterar landsbyg- sig i och företag söker sig gärna till dens naturmiljöer. områden där de kan understryka sin miljömedvetenhet och locka arbets- Lek och pedagogik kraft med en trevlig arbetsmiljö. För barn är de gröna miljöerna oöverträffade för lek, fysisk träning Kulturvärden och inlärning. Tillgång till naturlika Många gröna miljöer har historiska Folkets park lekområden har visat sig påverka och kulturhistoriska värden som barns rörelseutveckling positivt. Barn bärare av spår av vår historia; histo- behöver plats och möjlighet att leka, riska parker, gamla vägar, pilevallar, springa och röra sig fritt. Vistelse i ägogränser, bybildningar, gamla park och natur ger ökad kunskap om gårdar och fornlämningar är några och förbättrad förståelse för växter exempel. Kulturlandskapet har till sin och djur, biologiska kretslopp, karaktär varit mer eller mindre miljöfrågor och ekologiska samband i bestående under århundraden och naturen. utgör därmed ett viktigt kulturarv som speglar regionens särart. Alnarpsparken 2
  5. 5. Mål och strategi Grönpolicy Strategi (ett urval punkter) Malmö kommun skall erbjuda en • att säkerställa befintliga värde- god livsmiljö med ett kvalitativt fulla gröna miljöer och tillgängligt utbud av olika • att anlägga nya gröna miljöer i gröna miljöer. Staden, tätorterna bristområden och landsbygden skall präglas av • att i möjligaste mån undvika en rik och varierad natur- och exploatering av grön mark kulturmiljö med höga rekreativa • att utveckla befintliga gröna och biologiska värden. miljöer så att de får större rekreativa och biologiska värden Sibbarp Generella mål • att reducera barriäreffekter från • att öka den sammanlagda vägar och andra barriärer arealen grön mark i Malmö • att förbättra de gröna miljöernas • att säkerställa värdefull grön tillgänglighet mark så att denna skyddas från • att bygga upp ett grönt nätverk exploatering kring ett system av gröna stråk • att förlänga, förstärka och knyta Rekreativa mål samman befintliga gröna stråk • att skapa ett varierat utbud av • att anlägga nya gröna stråk där parker och natur- och rekreation- de har stor potential att utvecklas sområden som tillsammans med • att utgå från definierade land- Flugbagge särskilda fritidsområden och skapstyper vid nyanläggning och gröna bostadsgårdar uppfyller utveckling av biotoper malmöbornas ”gröna behov” • att inom varje landskapstyp • att inom hela kommunen utveckla flera sammanhängande åstadkomma ett sammanhäng- karaktärsområden ande grönt nätverk med god • att utgå från regionalt förekom- tillgänglighet mande och historiskt dokumente- rade naturtyper Biologiska mål • att skapa ett rikare och mer varierat utbud av arter och Grönpolicy, mål och strategi ligger till Gyllins trädgård biotoper inom kommunen grund för grönplanens förslag. • att förstärka kommunens olika Tanken är att de skall inarbetas i landskapstyper och utveckla olika kommunens verksamhet och utgöra karaktärsområden inom varje landskapstyp en grund för allt arbete med det gröna i kommunen. Hyllievång 3
  6. 6. Bristanalys Grönmodellen Bristanalys Grönmodellen är grönplanens redskap Utbudet av olika typer av parker och för att analysera utbudet av natur- och rekreationsområden i rekreationsmiljöer i kommunen. I kommunen har analyserats med hjälp grönmodellen ingår riktvärden för av grönmodellens riktvärden. Analy- tillgång till parker och natur- och sen visar vilka områden som har ett rekreationsområden av olika storlek. gott utbud av allmänna gröna miljöer Riktvärdena behandlar avstånd från och var det är brist på någon av de bostad till respektive område samt analyserade kategorierna. Möllevången, brist på 2 kategorier trafikbarriärer på vägen dit mätt i trafiktäthet och hastighet. Bakom Bristområden riktvärdena ligger en bedömning av Av analysen framgår att den största vad som kan anses vara en acceptabel bristen finns i de centrala delarna av tillgång till park och natur med tanke staden, i Tygelsjö samt i delar av på de behov människor har och vilka Limhamn och Husie. Stor brist finns möjligheter som finns att uppfylla även i hamnområdet och i byarna på dessa i Malmö. landsbygden. Områden som saknar skydd Riktvärden Av bristanalysen framgår att till- Tygelsjö, brist på 4 kategorier Gröning: 0,2-1 hektar, max 300 meter gången till stora naturområden som från bostad, max 3000 bilar/dygn, max 30 strandängarna, Klagshamnsudden, km/h Robotfältet, Gyllins trädgård och Husie mosse har stor betydelse för Grannskapspark: 1-5 hektar, max 500 meter från bostad, max 3000 bilar/dygn, rekreationsmöjligheterna i kommun. max 50 km/h Dessa områden saknar idag skydd i form av detaljplan eller reservat. Stadsdelspark: 5-10 hektar, max 1 kilometer från bostad, max 8000 bilar/ Områden utanför kommunen dygn, max 50 km/h Större natur- och rekreationsområden Del av Bunkeflostrand, brist på 1-2 kategorier Stadspark: >10 hektar, max 2 kilometer utanför kommungränsen, exempelvis från bostad, max 8000 bilar/dygn, max 50 Risebjär, Alnarpsparken och boksko- km/h gen i Torup, spelar en mycket viktig Större natur- och rekreationsom- roll för malmöbornas sammantagna råde: >35 hektar, max 3 km från bostad, rekreationsutbud. max 8000 bilar/dygn, max 50 km/h Sorgenfri, brist på 1-2 kategorier 4
  7. 7. Bristanalys Bristanalys N V Ö S Ingen brist Brist på 3 underkategorier 100 personer Brist på 1 underkategori Brist på 4 underkategorier Brist på 2 underkategorier Brist på 5 underkategorier 5
  8. 8. Tätortsinventering Tätorternas naturvärden Naturvärden i kommunens tätorter Malmö, Oxie, Tygelsjö och Bunkeflo- strand, har analyserats genom en biotopinventering och kartering. Av karteringen framgår vilka biotoptyper (naturtyper) som finns i tätorterna och hur stor andel av marken som är grön (täckningsgraden). Kyrkogård Halvöppen gräsmark Naturtypernas fördelning En analys av det karterade resultatet visar att fördelningen av olika biotoptyper är mycket varierad. Vissa delar av tätorterna präglas av en dominerade biotoptyp, t ex västra Malmö som domineras av trädgårds- biotoper. Andra delar består av en mer mosaikartad blandning av olika Odling Hårdgjord yta biotoptyper, t ex ytterstaden i östra Malmö. Andelen grönt (täcknings- graden) skiftar också påtagligt. Stor andel hårdgjord mark Några typiska karaktärsdrag för Malmö är att en relativt stor del av tätorten består av industriområden med höga andelar hårdgjord yta (bebyggelse och asfalt) och ruderatmark. De centrala delarna av Trädgård Trafikerade vägar Malmö domineras av hårdgjorda ytor och olika parkbiotoper med en relativt låg täckningsgrad och de östra och västra delarna av tätorten har mycket trädgårdsbiotoper, med en relativt hög täckningsgrad. Andelen hårdgjord yta i tätorten är 50%. 6
  9. 9. Tätortsinventering Gräsmatta Park - grästyp Park - busktyp Park - blandtyp Buskage Trädbestånd Våtmark Vatten Lagun Strand Ruderatmark Öppen gräsmark 7
  10. 10. Tätortsinventering Tätortsbiotoper N V Ö S Gräsmatta Park -blandtyp Våtmark Strand Halvöppen gräsmark Odling Park -grästyp Buskage Vatten Ruderatmark Kyrkogård <5% grönyta Lagun Öppen gräsmark (gråyta) Park -busktyp Trädbestånd Trädgård 8
  11. 11. Tätortsinventering Täckningsgrad N V Ö S > 90% grönyta 20-5% grönyta 90-50% grönyta Gråyta (<5% grönyta) 50-20% grönyta 9
  12. 12. Landsbygdsinventering Landsbygdens naturvärden Landsbygdens naturvärden har analyserats genom en biotopinven- tering och kartering. Karteringen visar vilka biotoptyper (naturtyper) som finns på landsbygden. Åkermarken dominerar Analysen av det karterade resultatet Kustområdet – öppen gräsmark och ruderatmark visar att biotoperna åker och vall upptar ca 70% av landsbygdsarealen och öppen gräsmark upptar ca 10%. Stora och små områden En analys av fördelningen av natur- typer på landsbygden visar att gräsmarksbiotoperna förekommer både som stora och små enheter, att koloniområden och golfbanor gene- Slättlandskapet – storskaligt jordbrukslandskap med spridda småbiotoper rellt utgör större och sammanhäng- ande områden, medan träd- och buskbestånd, vatten, vattendrag och ruderatområden generellt är mindre och mer utspridda. Närmare hälften av landsbygdens vattendrag, som till stor del ligger i södra slättområdet, är kulverterade. Sammanhängande landskaps- Området kring Oxie – kuperad mark med samlade småbiotoper avsnitt Det går att urskilja fyra större landskapsavsnitt med sinsemellan olika karaktär och uppbyggnad: kustområdet, slättlandskapet, området kring Oxie samt backlandskapet. Malmös östra landsbygd – kuperad mark, stor variation 10
  13. 13. Landsbygdsinventering Landsbygdsbiotoper N V Ö S Träd- och buskdungar Koloniområde Golfbana Tätort Halvöppen gräsmark Ruderatområde Åker och vall Vatten Öppen gräsmark Gråyta Gårdsmiljö/by Vattendrag/kulverterat 11
  14. 14. Ett grönt nätverk Ett grönt nätverk Burlöv, Staffanstorp, Svedala och Grönplanens strukturförslag visar hur Vellinge. Att förlänga stråken ut i det är möjligt att bygga upp ett landskapet och därmed göra lands- sammanhängande grönt nätverk i bygden mer tillgänglig och attraktiv Malmö med en grov stomme av gröna för rekreation är ett mål som återkom- stråk och områden. Nätverket inbe- mer i kommunens översiktsplan. griper hela kommunen, såväl tätort som landsbygd, och binder samman Mer grönt i staden större delen av kommunens befintliga I den täta stadsmiljön är det svårt att Gröna stråk i stadsmiljö. Exempel från Kungsgatan. gröna miljöer. Totalt omfattar försla- skapa nya stråk och områden. Istället get 16 gröna stråk. Därtill kommer blir det extra angeläget att utveckla förslag på 33 nya områden och ett (förstärka, förlänga och binda sam- antal särskilda fritidsområden, varav man) befintliga stråk samt att öka de flesta ingår som delar i de gröna andelen grönt genom att t ex anlägga stråken. nya parker, plantera träd på torg och längs gator och anlägga gröna Förbättrade rekreations- skolgårdar och bostadsgårdar. möjligheter Att skapa ett grönt nätverk är ett sätt En grov stomme att bygga Nya parker i Sorgenfri och Sofielund och Västra hamnen. Exempel från Hammars park. att förbättra rekreationsmöjligheterna vidare på i kommunen. Genom att ordna olika Förslaget utgör en grov stomme som typer av förbindelser mellan gröna inte innefattar mindre ytor. Den finare områden blir det möjligt att utnyttja strukturen av grönt inne i tätorterna de gröna miljöerna tillsammans som och på landsbygden kommer att större promenad- och rekreations- behandlas närmare i det fortsatta landskap. Därigenom kan ett sam- arbetet med det gröna på stadsdels- mantaget större rekreationsutbud och områdesnivå. I samband med att åstadkommas. fördjupningar görs för olika del- områden är det också angeläget att Gröna stråk i landskapet längs bäckar och i åkerkanter. Exempel från Staffanstorp, ”beträda”. Gröna stråk på landsbygden den föreslagna stommens exakta Huvuddelen av förslagets nya stråk utbredning och avgränsning studeras och områden ligger på landsbygden mer noggrant. där det är möjligt att med relativt enkla medel utveckla nya stråk i anslutning till vattendrag, småvatten, dungar och andra småbiotoper. Många av de befintliga stråken har en naturlig fortsättning ut i landskapet och flera av de gröna stråken har en Större natur- och rekreationsområden i stadens utkant. Exempel från Limhamns kalkbrott. fortsättning in i grannkommunerna 12
  15. 15. Ett grönt nätverk Förslagskarta Ett grönt nätverk N V Ö S Föreslagna gröna stråk Områden inom vilket det föreslås en större grönyta Föreslagna större områden (samt i vissa fall en idrottsanläggning) 13
  16. 16. Karaktärsområden Landskapstyper Befintliga karaktärer förstärks Grönplanens förslag till biotop- Förslaget går ut på att inom varje innehåll i de föreslagna gröna area- karaktärsområde minimera barriärer lerna innebär att ett antal områden och åstadkomma mer enhetliga med likartad biotopsammansättning sammansättningar av biotoper. och struktur utvecklas i kommunen. Därigenom förbättras möjligheterna Till grund för förslaget ligger en för djur och växter att etablera sig, uppdelning av kommunen i fem olika sprida sig och hålla livskraftiga landskapstyper: öppet kustlandskap, populationer. Samtidigt skapas en stor Träd- och buskrika parker i staden. Exempel från Pildammsparken. träd- och buskrikt stadslandskap, variation mellan de olika karaktär- öppet och halvöppet stadslandskap, sområdena, vilket ger ett sammanta- småbiotoprikt slättlandskap och get stort biologiskt utbud i kommu- biotoprikt backlandskap. nen. En viktig utgångspunkt för förslaget är att förstärka och förädla Karaktärsområden stadens och landsbygdens befintliga Inom varje landskapstyp föreslås ett karaktärer och kvaliteter. En förutsätt- antal karaktärsområden, i vilka en ning för att artrikedomen i kommunen eller ett par dominerande biotoptyper skall öka är att andelen grön mark utvecklas. Sammanlagt är kommu- ökar betydligt. Öppet landskap med betesmark och ruderatmark längs kusten. Exempel från Lernacken. nen indelad i 18 karaktärsområden. Till varje område finns ett biotop- Utgångspunkt vid förändring förändringsförslag som anger vilka och nyanläggning biotoper som behöver öka och vilka Förändringsförslagen skall vara en som bör minska för att önskad utgångspunkt vid allt arbete med det sammansättning skall uppnås. Gene- gröna i kommunen, såväl vid skötsel rellt föreslås öppna biotoper av typen och utveckling av befintliga grönytor ängs- och betesmark och våtmark i de som vid nyanläggning av gröna karaktärsområden som ligger ute på områden – allt från småytor, som landsbygden och längs kusten, refuger, till stora park- och natur- Halvöppet landskap i stadens ytterområden. halvöppna biotoper i tätortsranden områden. Exempel från Gyllins trädgård. och slutna biotoper med större träd och buskbestånd i staden. I karaktär- sområden med industrimiljöer föreslås generellt ett bevarande av värdefull ruderatmark. Öppet landskap med träd- och buskdungar, våt- mark och vattendrag på landsbygden. Exempel från Almåsa.
  17. 17. Karaktärsområden Förslagskarta Landskapstyper och karaktärsområden N V Ö S ikt - bu s k r a p Tr ä d l a n d sk ds sta ap sk nd Öppet kustla kap k ap nds ds n Öp la ds kla p et o ch halv öppet s ta ac tb t rik op Sm B io å bio to pr ikt s lättla ndskap Landskapstyper och karaktärsområden Inom respektive område eftersträvas en likartad biotopsammansättning och struktur. 15
  18. 18. Genomförande och tidsperspektiv Ökad andel grön mark Andra aktörer Idag är ca 12% av kommunens yta När det gäller den mark som inte ägs säkerställd (planlagd eller på annat av kommunen finns det ett stort sätt skyddad som park eller natur). I utrymme för markägarna att hitta grönplanen föreslås ytterligare 19% inspiration i grönplanen och genom av kommunens mark säkerställas och omvandling av sin mark bidra till att omvandlas till grön mark. Detta skulle delar av grönplanens förslag genom- innebära att antalet kvadratmeter grön förs. Detta kan ske exempelvis genom mark per invånare ökar från 33 till 48 att delar av åkermarken omvandlas till Idag är 12% av kommunens yta skyddad som park eller natur. Slottsparken. inom tätorten och att mängden ängs- eller betesmark, att obrukade tillgänglig grön mark på landsbygden zoner lämnas längs diken och åker- ökar från 2% till 33%. kanter, att våtmarker anläggs, att kulverterade vattendrag öppnas osv. Ett långsiktigt förslag Det finns idag flera ekonomiska Grönplanens förslag utgår både från stödformer för denna typ av åtgärder. dagens behov av att göra kommunen Förutom förhöjda rekreativa och grönare och från kommande behov biologiska värden kan dessa föränd- vid framtida utbyggnad av tätorten. ringar ge andra värden för markä- När staden expanderar är det viktigt garna, såsom förbättrade jakt- och När staden växer behövs nya parker och natur- områden. Hyllievång (planerad ny stadsdel). att tidigt ta ställning till vilken mark fiskemöjligheter. som skall utnyttjas för att utveckla kvm/invånare den gröna strukturen så att det finns Samverkan kring genomförande 100 en beredskap för att möta framtidens Grönplanens förslag kan fungera som 80 gröna behov. inspirationskälla och som riktmärke 60 för de privata markägarnas frivilliga Kommunens roll 40 åtaganden. I det vidare arbetet med 20 Förslagen i grönplanen är långsiktiga närmare avgränsning och genomför- 0 och kan genomföras successivt under ande av grönplanens föreslagna stråk procent 50 en längre tid och av olika aktörer. och områden på landsbygden blir 40 Kommunen kan genom planläggning, kontakten och samarbetet med 30 reservatsbildning, inrättande av markägare, boende och andra intres- 20 biotopskydd eller avtal med markä- senter mycket viktig. 10 gare verka för att mark säkerställs för 0 grönt ändamål och får ett långsiktigt Omvandling, nyskapande och Helsingborgg Medelvärde Linköping Örebro Malmö skydd mot exploatering. Kommunen säkerställande sveriges tätorter största kan också genom förvaltning och Det är önskvärt att förändringar av skötsel av sin mark utveckla de markanvändningen i de föreslagna Allmänt tillgänglig grön mark efter genom- förande av grönplanen rekreativa och biologiska värden som gröna arealerna påbörjas så fort som 1) Mängd allmänt tillgänglig grön mark per invå- föreslås i grönplanen. möjligt. Stora delar av grönplanens nare inom tätorten. 2) Andel allmänt tillgänglig grön mark inom 5 km från tätortsgränsen. 16
  19. 19. föreslagna grönytor ligger på mark som idag används som åker. Denna mark har i de flesta fall begränsade värden att bygga vidare på, varför utvecklingen av gröna biotoper kommer att ta lång tid. God framför- hållning innebär att förändringar i markanvändning måste påbörjas tidigt. Det är också viktigt att den Arbete pågår med att långsiktigt skydda Malmös gröna marken säkerställs och skyddas strandängar som naturreservat. genom planläggning eller reservats- bildning. Stora delar av de nya områden som föreslås i grönplanen har naturkaraktär, vilket generellt innebär lägre skötselkostnader än traditionell parkskötsel men som kräver ny kunskap hos beställare och entreprenörer. Att utveckla nya naturområden tar lång tid. Det är Ett planeringsunderlag viktigt att utvecklingsarbetet påbörjas tidigt. Grönplanen är ingen självständigt reglerande markanvändningsplan utan utgör dels en fördjupning av över- siktsplan 2000 vad avser de gröna frågorna och dels ett planerings- underlag för kommande detalj- och översiktsplaner, där avvägningar görs mot andra intressen. I de fall grön- planens förslag skiljer sig från beslut om markanvändning som tagits i Grönplanens förslag kommer att genomföras i samverkan med markägare. Tygelsjöstigen. gällande planer, skall grönplanen utnyttjas som fakta- och planerings- underlag som redovisar var befintliga och potentiella gröna värden finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dessa om det blir aktuellt att genom- föra eller förändra planerna, bebygga eller på annat sätt förändra markanvändningen. Stora delar av grönplanens föreslagna områden har naturkaraktär och kräver mindre intensiv skötsel än traditionell park. Husie mosse.

×