Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Nytt om standarder och regelverk, del 1 - Marcus Peterson, Svensk Betong.

653 views

Published on

Nytt om standarder och regelverk, del 1. Presenterat av Marcus Peterson, Svensk Betong, på Betongdagen den 13 oktober 2016 i Stockholm.

Published in: Technology
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Nytt om standarder och regelverk, del 1 - Marcus Peterson, Svensk Betong.

  1. 1. Nytt om standarder och regelverk - del 1 Betongdagen 2016 Markus Peterson, Svensk Betong • Implementering av nya EN 206 - Vad händer på Europa-fronten? - Hur går det i Sverige? • Relevant pågående revideringsarbete - I Sverige (SIS) - I Europa (CEN) • Övrigt - Framtida europeiska beständighetsregler - Strålning - Hållbart byggande
  2. 2. Hur har nya EN 206 införts i Europa? • Flera länder klara och använder nya EN 206 + nationella tillämpningsdokument … men • i några länder är man i slutskedet för nationella remisser mm, t.ex Italien, Belgien och Grekland … dock är det tvärstopp i två länder: Tyskland och Danmark • Vad händer från europeiskt håll nu när EN 206 är klar? - Tidigare rapport om hur EN 206 tillämpas ska uppdateras - Nationella kompetensklasser ska ev. kartläggas - Omfattande planer finns på nytt europeiskt gemensamt beständighetskoncept (funktionsbaserat)
  3. 3. Status implementering nya SS-EN 206 och SS 137003 i Sverige Implementering fabriksbetong För fabriksbetongtillverkare pågår implementering av och certifiering mot nya SS 137003 och SS-EN 206. Svensk Betongs reviderade kvalitetshandbok och nytt utbildningsmaterial är publicerat för medlemmar. Implementering prefab Däremot måste hela den europeiska prefabsidan vänta innan man kan börja tillämpa nya EN 206. Detta grundar sig på att relevanta produktstandarder idag ej refererar till nya EN 13369 (som i sin tur ska referera till nya EN 206) men som ej är publicerad ännu. Detta leder till ytterligare problematik för de som tillverkar både fabriksbetong och prefab och ev. för de som tillverkar olika prefab-produkter. Det kan i värsta fall dröja flera år innan alla prefabstandarder refererar korrekt.
  4. 4. Implementering av EN 206 och 137003 Koppling till Sv Betong och kvalitetshandboken • Standarder, Kvalitetshandboken, rutiner m.m – hur hänger det ihop? • Styrdiagram/ ”control charts” (avslutat Sv. Betong-projekt) • Återvunnen ballast (pågående Sv. Betong- projekt)
  5. 5. SS-EN 206:2013 SS 137003:2015 AMA Anläggning 13 Urval om betong Kvalitets- Handboken Bilagor: Mallar för Rutinbeskrivningar mm Viktiga Standarder Tekniska regler, tolkningar rekommendationer, exempel Egna rutiner och dokumentation Certifierad fabriksbetong
  6. 6. Kvalitetshandboken AMA Anläggning 10 (pdf) AMA Anläggning 13 (länkad från text) Aktuella Arkiv SS-EN 206:2013 SS 137003:2015
  7. 7. Gemensam struktur i SS-EN 206, SS 137003 och Kvalitetshandboken Innehåll 1 Omfattning 2 Normativa hänvisningar 3 Definitioner, symboler, förkortningar 4 Klassificering 5 Krav på betong och metoder för verifiering 6 Specificering av betong 7 Leverans av betongmassa 8 Kontroll och kriterier för överensstämmelse 9 Produktionskontroll 10 Utvärdering av överensstämmelse 11 Beteckning av betong med föreskrivna egenskaper Bilagor (rutiner)
  8. 8. Viktiga nyheter – en översikt Innehåll 1 Omfattning 2 Normativa hänvisningar 3 Definitioner, symboler, förkortningar 4 Klassificering 5 Krav på betong och metoder för verifiering 6 Specificering av betong 7 Leverans av betongmassa 8 Kontroll och kriterier för överensstämmelse 9 Produktionskontroll 10 Utvärdering av överensstämmelse 11 Beteckning av betong med föreskrivna egenskaper Bilagor (rutiner) 8.2.1.3 och bilaga H: Ny (frivillig) metod C för styrning och/eller utvärdering av hållfasthet 5.1.2 Nya cement- standarder 8.1 och 8.2.3.3 Ändrad frostprovning och utvärdering av lufthalt 9.6.2: Krav på doseringsutrustn flyttad till SS-EN 206 5.1.3: Nya krav på ballast 5.2.3.3 -5.2.3.4 och bilaga E: Ballast av restbetong och återvunna material 5.2.5.3 k- värdeskonceptet 5.2.5.4 + bilaga O och P i SS 137003: Nytt (frivilligt) koncept EPCC 5.3.2 Gränsvärden för sammansättning av betong (tabell 8a och b) 9.9: Självkompakterande betong är inarbetat. 5.1.7 och 5.2.7 Nya krav på fibrer 8.2.3.1 Utvärdering fibrer samt bilaga A.4 förprovning och B.5 identitetskriterier fibrer
  9. 9. Resurssnål/rationell/robust betong med hjälp av styrdiagram Med hjälp av s.k. styrdiagram är det tänkt att betongtillverkaren ska kunna styra/kontrollera kvaliteten i betongproduktionen på ett ännu mera rationellt sätt. Provningsresultaten analyseras visuellt och ger indikationer på icke- överensstämmelse i ett tidigt skede om varningslinjer överskrids. Eftersom de plottade CUSUM-värdena överstiger den övre varningslinjen betyder detta att avvikelsen mot målvärdet för hållfastheten blir för stor och att betongsammansättningen behöver korrigeras. Motsvarande krav på överensstämmelse som för Metod B gäller dock fortfarande! 8.2.1.3.2 Medelvärdeskriterier fortlöpande tillverkning, Metod C Plottade CUSUM-värden (kumulativa summan av skillnaden mellan uppmätt värde och målvärdet för tryckhållfastheten) Varningslinje (undre) Varningslinje (övre)
  10. 10. Mer om styrdiagram… • Beskrivs i SS-EN 206; 8.2.1.3.2 (9-11). • …och i bilaga H där en användningsmetod för s.k CUSUM-styrdiagram och Shewhart-styrdiagram anges tillsammans med exempel på regler. • Ytterligare vägledning ges i rapporten CEN/TR 16369. • Svensk Betong har utvecklat ett eget PC-verktyg (Excel-ark) avseende Metod C inklusive användarmanual (se bilaga i kvalitetshandboken). • För att bygga upp erfarenhet av denna alternativa metod kan metoden användas parallellt med nuvarande sätt att bedöma överensstämmelse vid fortlöpande tillverkning (Metod B) 8.2.1.3.2 Medelvärdeskriterier fortlöpande tillverkning, Metod C
  11. 11. Resurssnål betong mha återvunnen ballast av restbetong och rivningsmaterial • Nya rekommendationer i EN 206 • Nya svenska regler i SS 137003 • Pågående projekt inom Sv Betong – syfte undersöka verklig potential
  12. 12. Ballast av restbetong EN 206 omfattar numera tre typer av ballast av återvunna material: Ballast återvunnen ur färsk restbetong (reclaimed washed aggregate) = Ballast som tvättats ur färsk betong från den egna produktionen Ballast från krossad restbetong (reclaimed crushed aggregate) = Ballast av krossad betong från den egna produktionen och som inte använts i byggnadsverk Ballast av återvunna rivningsmaterial (recycled aggregate), se 5.2.3.4 = Ballast av återvunna byggnadsmaterial som använts i byggnadsverk 5.2.3.3-5.2.3.4 Ballast av restbetong och återvunna rivningsmaterial Kvalitetshandboken 5.2.3.3-5.2.3.4 NYTT!
  13. 13. Ballast från restbetong Mängd Krav Krossad eller färsk restbetong Upp till 5 % Inget – OK att använda Krossad restbetong Över 5 % Se återvunna rivningsmaterial Återvunnen ur färsk restbetong Över 5 % Sorteras och ska uppfylla ballastkraven i SS-EN 12620 SS-EN 206 5.2.3.3 Ballast av restbetong Kvalitetshandboken 5.2.3.3
  14. 14. Ballast av återvunna rivningsmaterial Ballast av återvunna rivningsmaterial delas in i två klasser (A och B) och som ställer krav på ingående beståndsdelar enligt SS-EN 12620+A1:2008. Tillåtna mängder i olika exponeringsklasser redovisas i SS 137003; tabell 6. 5.2.3.3 Ballast av återvunna rivningsmaterial Kvalitetshandboken 5.2.3.4 Ur SS 137003
  15. 15. Hur ser betongtillverkarna på användning av restbetong och återvunna rivningsmaterial som ballast till ny betong? • Förstudie pågår via enkät till Svensk Betongs medlemsföretag, exempel på frågeställningar: - omfattning? - erfarenheter (möjligheter, svårigheter)? - hur hanteras t.ex restbetong idag? - energiåtgång vid krossning och transport? - är begränsning av avfall ett incitament i sig? - som ballast eller vägfyllnadsmaterial? • Projektets fortsättning…
  16. 16. Exempel på pågående revideringsarbete Svenskt arbete inom SIS SS 137244 Betongprovning - Hårdnad betong - Avflagning vid frysning SS 137245 Betongprovning - Hårdnad betong - Betongkuber för frysprovning • TK 190 har tillsatt en arbetsgrupp som är aktiv med att revidera dessa standarder • Standardförslag framtagna som förväntas komma ut på remiss 2016 Europeiskt arbete inom CEN SS-EN 13791 Bedömning hållfasthet i färdig konstruktion • Viktig standard vid t.ex tvist mellan btg-leverantör och beställare • Revidering pågår • Officiell ”arbetsversion” för-remissades inom TC 104 våren 2015, Sverige tyckte att standardförslaget innehöll flera förbättringar och förtydliganden • Officiell remiss (CEN Enquiry) förväntas 2016/17 tillsammans med en guideline (CEN/TR)
  17. 17. Gemensamma europeiska beständighetsregler i framtiden? • Syfte: öka harmonisering på beständighetsområdet • Förslag/upplägg: Införa nya s.k ”motståndsklasser” (exposure resistance classes) som ska kunna uppfyllas genom: • funktionsprovning enligt standardiserade europeiska provningsmetoder för karbonatisering, kloridinträngning och frost • alternativt genom att uppfylla föreskrivna krav (s.k ”deemed-to-satisfy limiting values”) t.ex max tillåtet vattenbindemedeltal (som ev. kan påverkas nationellt) • Mål att omfattas av nästa Eurokod 2 (publiceras 2021?) och nästa EN 206 men osäker tidplan • Pågående arbete • Ny arbetsgrupp inom CEN/TC 104 etablerad som behandlar detta koncept mht nästa EN 206 • Ny arbetsgrupp inom CEN/TC 250 etablerad som behandlar konceptet mht kommande EC 2 • Svensk arbetsgrupp ska bildas som speglar allt relevant standardiseringsarbete
  18. 18. Status övrig relevant standardisering Strålning • Nytt EU-direktiv publicerat, ska implementeras 2018 • Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tagit fram förslag på ny strålskyddslag som anger referensnivå för byggnadsmaterial (motsvarar i stort sett dagens funktionskrav enligt BBR) • Standardisering inom CEN pågår: ny mätmetod och rapport om dosmodellering förväntas vara klara senast 2018 Hållbart byggande • Gemensam ”PCR” för fabriksbetong och prefab kommer 2017 (PCR=produktspecifika regler vid miljöbedömning av produkter ”EPD”) - remiss avslutad i aug (svenskt remisseminarium har anordnats) - Sverige aktivt främst angående input CO2-upptag • Standard för sociala prestanda publicerades 2014 men används begränsat - standarden innebär dock många fördelar för betong! • Europeiskt arbete påbörjat med att inkludera även anläggningsbyggande inom hållbarhetsstandarderna

×