Så funkar det (del 2) - mail

883 views

Published on

Teknisk kurs i datorer och internet för webannonssäljare 2004.

Published in: Technology
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
883
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • Enkelt uttryckt handlade det om att använda datorerna effektivare. Eller för att ta det på ett annat sätt: att övergå från linjärt till parallellt arbete. Och då menar jag bokstavligen. På den här tiden fanns det relativt få datorer och för att få tillgång till dem fick man snällt ställa sig med sitt program i en kö till datoroperatören som matade in programmet. Genom att koppla många skärmar och tangentbord till en och samma dator och lära den att leva med flera samtida användare kunde man dela på datorns resurser. Men om man nu delade tid med varandra genom att koppla upp många till en dator borde det inte vara ännu effektivare om man dessutom kunde koppla ihop många datorer. Samtidigt som en dator arbetade för full maskin kanske någon annan dator, någon annan stans i landet stod ledig. Med time-sharing hade man lärt sig hur man genom att koppla terminaler till en dator kunde dela på dess processorkraft: som en sol alltså. På sin höjd kunde man koppla terminalen via en telefonledning. Här fanns alltså även en teknisk vinst att göra. Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare. Gick datorn för fullt på ett ställe kunde kraften någon annan stans utnyttjas.
  • Rita bilderna M2 och M3 för hand.
  • För vad hände när ARPA-net väl satts igång? Människor med tillgång till nätet började skicka elektronisk post till varandra. ARPA-net var konstruerat för att dela på datorkraft och underlätta programmering och eposten var skapat för att underlätta administration av nätverket. Det var till för att stödja avancerad forskning om datorteknologi. Men människorna på nätet använde det till helt andra saker: de konverserade med varandra om ditten och datten. Epost har en egenskap som underlättar för masskommunikation. Det är lika enkelt att skicka ett elektroniskt meddelande till en person som till hundra. Därigenom kan så kallade brevlistor fungera som en sorts offentliga fora. Man anmäler sig till en brevlista och allt man skickar till den kan läsas av samtliga som är anmälda. Och det som ARPA-forskarna allra helst ville diskutera med varandra var inte programmering utan Science fiction.
  • Bärvåg
  • För nätverkslagret är t.ex allt som de övriga lagren har i sina protokoll enbar data. Varje lager har således ett sätt att använda det underliggande lagret och att kommunicera med sitt eget motsvarande lager i andra änden.
  • Denna modell var alltför rigid och gjorde att IP-numren höll på att ta slut i förtid. Därför infördes klasslöst vägval eller Classless Inter-Domain Routing (CIDR), där nätmasken kan vara exempelvis 255.255.192.0 eller 255.255.255.252.
  • MTA (Mail Transport Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • MUA (Mail User Agent)
  • Så funkar det (del 2) - mail

    1. 1. Så funkar det...att skicka mail Teknik i Media BITS Peter Antman 2004
    2. 2. Så funkar det...att skicka mail Internet - när allt blir ihopkopplat!
    3. 3. Så funkar det...att skicka mail Numera kanske det mest grundläggande när man håller på med sin dator. Funkar inte mailen funkar inte något annat. Borta är fax, disketter, personliga brev mm.
    4. 4. Så funkar det...att skicka mail Vi vill alltså skicka vårt dokument vi skrivit.
    5. 5. Så funkar det...att skicka mail
    6. 6. Så funkar det...att skicka mail För 10 år sedan, och i många fall fortfarande för 5 år sedan, kunde det rått viss tvekan vad som egentligen menades med att skicka mail. På den tiden fanns en massa olika lösningar, som privatpersoner och företag använde sig av. I dag finns i grunden bara en en: att skicka mail med hjälp av Internet och de standarder som finns runt mail för internet.
    7. 7. Så funkar det...att skicka mail Låt oss göra som i förra delen. Börja med grunden först. Då fokuserade vi på beräkna och lagra. Fokus på tredje benet: transportera.
    8. 8. Så funkar det...att skicka mail <ul><li>Internet
    9. 9. nätverk
    10. 10. kopplar ihop
    11. 11. kommunikation </li></ul>
    12. 12. Så funkar det...att skicka mail Timesharing
    13. 13. Så funkar det...att skicka mail Använda datorerna effektivare. <ul><li>Från linjärt till parallellt arbete.
    14. 14. Få datorer - stå i kö till datoroperatören som matade in programmet.
    15. 15. Dela på datorns resurser </li></ul>
    16. 16. Så funkar det...att skicka mail Ännu effektivare: koppla ihop många datorer. <ul><li>Timesharing: koppla terminaler till en dator.
    17. 17. Som en sol.
    18. 18. Terminalen via en telefonledning. </li></ul>Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare.
    19. 19. Så funkar det...att skicka mail Paketbaserat Genom att bryta upp informationen i små paket kunde man dela på ledningarna, ja skicka det med radio eller satellit om man så ville.
    20. 20. Så funkar det...att skicka mail
    21. 21. Så funkar det...att skicka mail Paul Baran (1962) <ul><li>USA
    22. 22. Atomvapen
    23. 23. Distribuerade, decentraliserade nät
    24. 24. Spindelväv
    25. 25. Hitta fram själv. </li></ul>
    26. 26. Så funkar det...att skicka mail Donald Watts Davis (1965) <ul><li>England
    27. 27. Offentligt kommunikationsnätverk
    28. 28. Timesharing: dela upp i små delar, många kan vara på samma ledning, precis som många kan använda samma CPU. </li></ul>
    29. 29. Så funkar det...att skicka mail
    30. 30. Så funkar det...att skicka mail <ul><li>På varje paket en adresslapp.
    31. 31. Varje dator en brevsorteringscentral
    32. 32. vilka vägar informationspaketet kunde skickas (rutt för uttdelning - routing)
    33. 33. På varje paket också ett ordningnummer så att de kan sättas ihop korrekt. </li></ul>
    34. 34. Så funkar det...att skicka mail En morgon 2 september 1969 <ul><li>första lilla nätverket
    35. 35. tio meter lång kabel mellan två datorer på universitetet UCLA.
    36. 36. Genom ett oscilloskop kunde man uppfatta hur det första paketetöverfördes från den ena till den andra datorn. </li></ul>ARPANET var fött.
    37. 37. Så funkar det...att skicka mail <ul><li>Redan i slutet av året var fyra universitet ihopkopplade med varandra.
    38. 38. Året efter kopplades Harvard och MIT in.
    39. 39. 1971 var 30 datorer ihopkopplade med varandra.
    40. 40. 1972 slog metoden igenom internationellt genom en stor konferens med deltagare från hela världen. </li></ul>
    41. 41. Så funkar det...att skicka mail Under nästan 10 år höll man på och arbetade ut detaljerna runt den grundläggande arkitekturen och protokollen runt detta. <ul><li>1973 Bob Kahn och Vint Cerf TCP, Host to Host
    42. 42. 1978 Cerf, Jon Postel, Danny Cohen TCP/IP </li></ul>
    43. 43. Så funkar det...att skicka mail IP (Internet Protokoll) routa paketeten (kollar bara adressen).
    44. 44. Så funkar det...att skicka mail TCP (Transport Controll Protocoll) <ul><li>Bryta upp meddelandet
    45. 45. Plocka ihop
    46. 46. Kontrollera fel
    47. 47. Skicka om </li></ul>
    48. 48. Så funkar det...att skicka mail Lager <ul><li>Viktig del av framgången.
    49. 49. Nätverket är ett lager, som andra lager kanutnyttja, ta för givet. </li></ul>
    50. 50. Så funkar det...att skicka mail Nu kunde alltså maskiner kommunicera med varandra Men hur skulle användarna kommunicera.
    51. 51. Så funkar det...att skicka mail För att göra något vettigt med nätverket krävdes applikationsspecifika protokoll.
    52. 52. Så funkar det...att skicka mail 1969, Steve Crocker, RFC (Request For Comment)
    53. 53. Så funkar det...att skicka mail Network Working Group Steve Crocker Request for Comments: 1 UCLA 7 April 1969 Title: Host Software Author: Steve Crocker Installation: UCLA Date: 7 April 1969 Network Working Group Request for Comment: 1 CONTENTS INTRODUCTION I. A Summary of the IMP Software Messages Links IMP Transmission and Error Checking Open Questions on the IMP Software II. Some Requirements Upon the Host-to-Host Software Simple Use Deep Use Error Checking
    54. 54. Så funkar det...att skicka mail <ul><li>Telnet 1971
    55. 55. FTP (File Transport Protocol) 1972
    56. 56. Mail </li></ul>
    57. 57. Så funkar det...att skicka mail Mail <ul><li>Timesharing system - tidigt 60 tal.
    58. 58. MAILBOX - kommunicera med varandra på samma system.
    59. 59. Ray Tomlinson 1972. Första mailet på &quot;Internet&quot;.
    60. 60. Måste ha något som avskilde namnet från maskinen.
    61. 61. Valde @.
    62. 62. I början användes FTP för att skicka mailen. </li></ul>
    63. 63. Så funkar det...att skicka mail Roligare att arbeta och kommunicera med andra människor än med en maskin
    64. 64. Så funkar det...att skicka mail 1973: 3/4 av trafiken på nätet bestod av epost. 1975: RFC 680 Message Transmission Protocoll Allt sedan dess är det explosionen av kommunikation på nätverket som drivit på dess utveckling och utbyggnad
    65. 65. Så funkar det...att skicka mail Under denna tid och långt in på 80-talet var nätet mer eller mindre helt öppet. Varje maskin på nätet hade samma privilegier som andra, var en peer among peers. Man kunde inte bara skicka mail till varandra. Eller distribuerafiler. Det gick också att hålla kod på varandra och kommunicera med varandra i &quot;realtid&quot;.
    66. 66. Så funkar det...att skicka mail who Var man inloggad på en maskin kunde man alltid kolla vilka andra som var inloggade med who. [pra@hemlin1 pra]$ who pra ttyp0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root ttyp1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
    67. 67. Så funkar det...att skicka mail finger Det gick också att hålla koll på folk på andra maskiner med hjälp av finger: finger @hemlin1.annons.dn.se [hemlin1.mint.se] Login Name Tty Idle Login Time Office Office Phone pra Peter Antman p0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root root *p1 1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
    68. 68. Så funkar det...att skicka mail finger finger pra@hemlin1.annons.dn.se hemlin1.mint.se] Login: pra Name: Peter Antman Directory: /home/pra Shell: /bin/bash On since Mon Jan 26 10:30 (CET) on ttyp0 from timbits-fw.tim.se Mail last read Mond Jan 26 11:08 2004 (CEST) Plan: Malmo 5/2 and 19/2 Vacation 8/3 - 12/3
    69. 69. Så funkar det...att skicka mail Talk Därmed kunde man hålla koll på sina vänner. Hade man skickat ett mail kunde man tom kolla om personen i fråga läst mailet och med hjälp av talk kunde man kommunicera direkt.
    70. 70. Så funkar det...att skicka mail Talk
    71. 71. Så funkar det...att skicka mail Hur funkar internet lite mer i detalj? Beskrivs också bäst i termer av lager och gränssnitt.
    72. 72. Så funkar det...att skicka mail Telnet, FTP, Mail, HTTP TCP IP Ethernet, PPP, Wireless
    73. 73. Så funkar det...att skicka mail
    74. 74. Så funkar det...att skicka mail Gränssnitt <ul><li>Header
    75. 75. Body </li></ul>Gränssnittet är definierat i termer av header (huvuden) som varje lager lägger på data.
    76. 76. Så funkar det...att skicka mail Från: kalle Till: Nisse Nummer: 1 Data...
    77. 77. Så funkar det...att skicka mail Överkurs <ul><li>OSI (Open Systems Interconnect Reference Model (7 lager) </li></ul>
    78. 78. Så funkar det...att skicka mail Så ser det ut på mjukvarusidan. Hur ser den fysiska sidan ut? Ett nätverk kopplar samman datorer.
    79. 79. Så funkar det...att skicka mail I botten finns således något som kopplar ihop datorerna. Den kan vara fysiskt: <ul><li>ethernet (70-tal)
    80. 80. modem/ppp
    81. 81. ADSL </li></ul>
    82. 82. Så funkar det...att skicka mail Eller wireless: <ul><li>radio
    83. 83. WLAN 802.11b,802.11g
    84. 84. GPRS </li></ul>
    85. 85. Så funkar det...att skicka mail Alla datorer kan inte sitta på samma fysiska nät. Måste koppla ihop näten. Principiellt finns bara: <ul><li>Hosts
    86. 86. Gateways </li></ul>
    87. 87. Så funkar det...att skicka mail
    88. 88. Så funkar det...att skicka mail Hur hitta fram? IP adresser (v4). <ul><li>32 bitar, delat i 4 8bitardelar.
    89. 89. t.ex 172.30.7.10
    90. 90. Nätdel 172.30.7
    91. 91. Host del 10
    92. 92. Privata/Publika nät
    93. 93. Klass A,B,C nät. </li></ul>
    94. 94. Så funkar det...att skicka mail
    95. 95. Så funkar det...att skicka mail IPv6 (IP version 6) <ul><li>Ersättare för Ipv4
    96. 96. Trodde att adresserna skulle ta slut
    97. 97. Använder IP-adresser som är 128 bitar långa
    98. 98. Upphöjt till fyra gånger fler, vilket är astronomiskt. (38 siffror)
    99. 99. Bland annat tredje generationens mobiltelefonnät (3G) använder IPv6.
    100. 100. På resten av Internet har dock den förmodade bristen på IPv4-adresser delvis kunnat lösas genom klasslöst vägval (CIDR) och nätadressöversättning (NAT). </li></ul>
    101. 101. Så funkar det...att skicka mail Routing Att med hjälp av adressinformationen hitta först rätt nät och sedan rätt host. (Router/Gateway) Hitta rätt rutt.
    102. 102. Så funkar det...att skicka mail Destination Gateway Genmask Iface 10.0.0.0 * 255.255.255.0 eth0 default 10.0.0.1 0.0.0.0 eth0 Destination Gateway Genmask Iface 2.0.0.0 * 255.255.255.0 eth0 10.0.0.0 * 255.255.255.0 eth1 default 2.0.0.1 0.0.0.0 eth0
    103. 103. Så funkar det...att skicka mail Från 10.0.0.3 till 9.0.0.2 Vilken väg tar den? 10.0.0.3 -> 10.0.0.1 2.0.0.10 -> 2.0.0.9 9.0.0.1 -> 9.0.0.3
    104. 104. Så funkar det...att skicka mail Med hjälp av dess adresser kan kanalen mellan internet-lagren öppnas.
    105. 105. Så funkar det...att skicka mail Överkurs: <ul><li>Brandväggar och privata nät.
    106. 106. ISP (Internet Service Providers) </li><ul><li>Modem
    107. 107. ADSL </li></ul><li>NAT (Network Adress Translation)
    108. 108. Fast/Dynamiskt IP/ DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) </li></ul>
    109. 109. Så funkar det...att skicka mail Hur fungerar förbindelser mellan program? Internet är ju “connectionless”
    110. 110. Så funkar det...att skicka mail När program/processer kommunicerar med varandra skapar de en kanal som &quot;ser ut&quot; som om den innebär en fast förbindelse. Också en process på internet har en adress. För att få något vettigt utfört räcker det inte med att hitta fram till en viss maskin: man måste också hitta var på maskinen man kan kliva in för att få den tjänst man vill ha; om det nu är ftp, telnet, web eller liknande.
    111. 111. Så funkar det...att skicka mail portnummer <ul><li>port, något man går in igenom
    112. 112. lokal adress på maskinen
    113. 113. 10.0.0.1:80 </li></ul>
    114. 114. Så funkar det...att skicka mail Finns en rad standardiserade portnummer ftp-data 20/tcp ftp 21/tcp ssh 22/tcp telnet 23/tcp smtp 25/tcp mail http 80/tcp www www-http # WorldWideWeb HTTP pop3 110/tcp pop-3 # POP version 3 https 443/tcp # MCom
    115. 115. Så funkar det...att skicka mail Vad finns bakom porten? <ul><li>Serve(tjäna)r </li><ul><li>FTP server
    116. 116. Mailserver
    117. 117. Bakgrunsprocess
    118. 118. Lyssnar på en port </li></ul></ul>
    119. 119. Så funkar det...att skicka mail Socket <ul><li>uttag
    120. 120. Fysisk ihopkoppling av en ip-adress med en port.
    121. 121. Kan aldrig finnas mer än en kombination ip-adress/port.
    122. 122. Kopplar processen/programmet till nätet. </li></ul>
    123. 123. Så funkar det...att skicka mail Svårt att hitta en riktigt bra liknelse. Telefonväxel. Växelnummer = ip-address Anknytning = portnummer Socket = den konkreta telefon där samtalet tas emot Server/Program = person som svarar
    124. 124. Så funkar det...att skicka mail Normalt skriver vi ju varken in ip-adress eller portnummer. <ul><li>Namngivning i stället för siffror (som med programmeringspråk).
    125. 125. protokollnamnen redan kopplade till portar. </li></ul>
    126. 126. Så funkar det...att skicka mail DNS (Domain Name System) 1983 <ul><li>Hierarkiskt
    127. 127. Distribuerat
    128. 128. Nätdel / Hostdel (jmf routing) </li></ul>Ansvaret för namn på ett nät delegerat till en namnserver. Landdomäner.
    129. 129. Så funkar det...att skicka mail sydsvenskan.se. 19908 IN NS dns2.telia.com. sydsvenskan.se. 19908 IN NS ns.sydsvenskan.se. direkt.sydsvenskan.se. 86400 IN A 80.72.10.66
    130. 130. Så funkar det...att skicka mail DNS ytterst viktig för mail. [email_address] kalle är namnet. sydsvenskan.se är nätet Mailet måste skickas någonstans, var är hosten?
    131. 131. Så funkar det...att skicka mail Det tar man reda på via DNS: MX record: sydsvenskan.se. 6828 IN MX 10 mail.sydsvenskan.se. När mailet skall skickas slår sändaren upp MX recordet för domänen och tar kontakt med den server som anges där.
    132. 132. Så funkar det...att skicka mail Mail arkitektur Dags för en överblick. Hur skickar vi mailet egentligen? Att skicka mail är faktiskt en ganska avancerad uppgift.
    133. 133. Så funkar det...att skicka mail Mail arkitektur +----------+ +----------+ +------+ | | | | | User |<-->| | SMTP | | +------+ | Sender- |Commands/Replies| Receiver-| +------+ | SMTP |<-------------->| SMTP | +------+ | File |<-->| | and Mail | |<-->| File | |System| | | | | |System| +------+ +----------+ +----------+ +------+ Sender-SMTP Receiver-SMTP
    134. 134. Så funkar det...att skicka mail Massor av standarder <ul><li>SMTP (Simple Mail Transport Protocol) RFC 821 1982 RFC 2821
    135. 135. Message Format RFC 822 RFC 2822
    136. 136. POP (Post Office Protocol) 1939
    137. 137. IMAP (INTERNET MESSAGE ACCESS PROTOCOL) RFC 2060
    138. 138. MIME (Multipurpose Internet Mail Extensions) RFC 2045-2049
    139. 139. 8bit MIME RFC 1652 </li></ul>
    140. 140. Så funkar det...att skicka mail Message Format Regler för hur ett mail ser ut. <ul><li>Headers
    141. 141. Body
    142. 142. 7-bitars ascii. </li></ul>
    143. 143. Så funkar det...att skicka mail Subject: Hej From: [email_address] To: [email_address] Hej, inga svenska tecken.
    144. 144. Så funkar det...att skicka mail Mime Regler för att skicka mail med tecken utanför ASCII <ul><li>Svenska tecken
    145. 145. Bilagor, så som dokument, bilder </li></ul>
    146. 146. Så funkar det...att skicka mail SMTP Regler och protokoll för hur mailservrar pratar med varandra.
    147. 147. Så funkar det...att skicka mail POP/IMAP Protokoll för server där klienter kan hämta sin mail.
    148. 148. Så funkar det...att skicka mail
    149. 149. Så funkar det...att skicka mail
    150. 150. Så funkar det...att skicka mail Skicka mail - protokollet
    151. 151. Så funkar det...att skicka mail [pra@pra pra]$ /usr/sbin/sendmail -v pra@antman.org From: pra@timbits.se Subject: Demo of mailsendning Mailsending body. .
    152. 152. Så funkar det...att skicka mail pra@antman.org... Connecting to mail.antman.org. via esmtp...220 mail.antman.org ESMTP Sendmail 8.11.6/8.11.6; Sun, 28 Dec 2003 13:56:14+0100 >>> EHLO pra.tim.se 250-mail.antman.org Hello gyta.tim.se [80.72.0.5], pleased to meet you >>> MAIL From:<pra@pra.tim.se> SIZE=70 250 2.1.0 <pra@pra.tim.se>... Sender ok >>> RCPT To:<pra@antman.org> 250 2.1.5 <pra@antman.org>... Recipient ok >>> DATA 354 Enter mail, end with &quot;.&quot; on a line by itself >>> . 250 2.0.0 hBSCuEM15368 Message accepted for delivery pra@antman.org... Sent (hBSCuEM15368 Message accepted for delivery) Closing connection to mail.antman.org. >>> QUIT 221 2.0.0 mail.antman.org closing connection
    153. 153. Så funkar det...att skicka mail Hämta med POP
    154. 154. Så funkar det...att skicka mail [pra@pra pra]$ telnet pumba.tim.se 110 Trying 80.72.4.34... Connected to pumba.tim.se (80.72.4.34). Escape character is '^]'. +OK POP3 pumba.tim.se v2000.70rh server ready USER pra +OK User name accepted, password please PASS XXXXXXX +OK Mailbox open, 193 messages LIST +OK Mailbox scan listing follows 190 2981 191 4206 192 1381 193 3734
    155. 155. Så funkar det...att skicka mail RETR 193 +OK 3734 octets Return-Path: <tw@synapsetech.biz> Received: from mail-gw2.dn.se (mail-gw2.dn.se [151.177.119.46]) by annons.dn.se (8.11.6/8.11.6) with ESMTP id g699ZDg01070 for <pra@mint.se>; Tue, 9 Jul 2002 11:35:13 +0200 Received: from mail.easynet.no (www1.easynet.no [217.77.32.213]) by mail-gw2.dn.se (8.9.3/8.9.3) with ESMTP id LAA86513 for <pra@mint.se>; Tue, 9 Jul 2002 11:35:13 +0200 (CEST) (envelope-from tw@synapsetech.biz) From: &quot;Tomas Wangen&quot; <tw@synapsetech.biz> To: &quot;Peter Antman&quot; <pra@mint.se>, Subject: Bytte av gateway Date: Tue, 9 Jul 2002 11:35:05 +0200 MIME-Version: 1.0 Content-Type: multipart/alternative; boundary=&quot;----=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0&quot; X-MSMail-Priority: Normal X-Mailer: Microsoft Outlook Express 6.00.2600.0000 Status: RO This is a multi-part message in MIME format.
    156. 156. Så funkar det...att skicka mail ------=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0 Content-Type: text/plain; charset=&quot;iso-8859-1&quot; Content-Transfer-Encoding: quoted-printable Det har idag desverre blitt innf=F8rt interconnect-fees i sverige (og en = rekke andre land). Dette betyr at rimelige leverand=F8rer av sms tilknytning ikke lenger er = rimelige mot svenske operat=F8rer. Vi har derfor m=E5tte bytte til operat=F8renes egne gatewayer p=E5 = v=E5rt 72172 prefiks, noe som gir en litt men ikke veldig h=F8yere kostnad enn v=E5r tidligere goyada tJeg kommer tilbake med ytterligere informasjon senere. mvh. Tomas Wangen Synapse Technologies as Forskningsparken Gaustadall=E9en 21 N-0349 Oslo +47 92 44 44 55
    157. 157. Så funkar det...att skicka mail ------=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0 Content-Type: text/html; charset=&quot;iso-8859-1&quot; Content-Transfer-Encoding: quoted-printable <!DOCTYPE HTML PUBLIC &quot;-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN&quot;> <HTML><HEAD> <META http-equiv=3DContent-Type content=3D&quot;text/html; = charset=3Diso-8859-1&quot;> <META content=3D&quot;MSHTML 6.00.2600.0&quot; name=3DGENERATOR> <STYLE></STYLE> </HEAD> <BODY bgColor=3D#ffffff> <DIV><FONT face=3DArial size=3D2>Det har idag desverre blitt innf=F8rt=20 interconnect-fees i sverige (og en rekke andre land).</FONT></DIV> <DIV><FONT face=3DArial size=3D2>Dette betyr at </FONT><FONT = face=3DArial=20 size=3D2>rimelige leverand=F8rer av sms tilknytning ikke lenger er=20 rimelige&nbsp;mot</FONT></DIV> [...] ------=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0-- .
    158. 158. Så funkar det...att skicka mail Så hur funkar webben?

    ×