Peter Antman 1
 ”Foten av bergen”
 Italiens största vinregion
 Röda viner dominerar kvalitetsvinerna
 Alba är huvudort
 Langhe
– Sub...
Peter Antman 3
 Nebilo – drottningen. Mörka, sträva,
eleganta, länglagrade.
 Barbera – fruktiga unga viner, men
kraftiga.
 Dolcetto – ...
5Peter Antman
 Nebia = dimma
 Bästa druvan i norra Italien
 Tidig knoppning, mognar sent (september,
okrober),
 kräver varmt läge (s...
 Barlo och Barbaresco mest kända
 Fina Nebilo också från (6 % av vinarealen i
Piemonte)
– Langhe
– Roero
– Monferrato
– ...
 Rosor
 Lakrits
 Violer
 Mynta
 Körsbär
 vilt
Nebiolo - typiska dofter
Peter Antman 8
 Söder om Alba
 Floden Tanaros motsatta strand
 Märghelhaltig lerjord
 Men kan också vara nerklassad Barolo
eller Barb...
 Kalkrika jordar
 Samma gränser som Barbera d’Asti
 Domineras av vita druvan Moscato (i Asti)
Monferrato
Peter Antman 10
 Nytt innedristrikt
 Sandjord på Tannaros västra strand
 95 % nebiolo och 5 % arnei (doftar päron)
 Piemontes Côte Rôt...
 ”Kungarnas vin, vinets konung”
 Största Nebiolovinet
 1700 hektar vinodlingar, 1200 odlare
 Tungt och kraftigt vin, m...
 Fram till 1850 söta viner
 Franska oneologen Louis Oudart visade
hur jäsningen skulle avslutas
 Kraftiga, torra viner
...
 Sen plockning
 Lång extrahering/jäsning i gamla träfat
(saft med skal) – fram till jul
 Lång (ändlös) lagring
 Stora,...
 Plocka vid maximal mognad
 Jäsning i rosfria stålfat, vid
kontrollerade temperaturer
 Kortare lagring, till och med i ...
 Hög syra
 Kraftiga taniner, ofta intorkade
 Tjära
 Rosor
 Örtkryddor
 Lakrits
 Torkad frukt
 Men också, rökig ekt...
 Kalkhaltiga märgeljordar (tortonisk)
 Mindre slutna, mer väldoftande
 Brunate, Cerequio, Le Rochece, La Serra,
Cannubi...
 Mer sandsten, helvetisk märgel (kalk,
järn)
 Koncentrerade, biffiga viner
 Kräver enormt lång lagring
 Fontanfreddas ...
 Landtungan som delar dalarna
 Kombinerar kraften hos Seralunga med
parfymen från La Morra
Cannubiåsen
Peter Antman 19
 By med 600 invånare
 Barlos lillasyster
 Bruno Giacosa lyfte fram Barbaresco på
60-talet
 Angelo Gaja moderniserade
...
21Peter Antman
 2:a-druvan i Piemonte (hälften av alla
vinfält)
 Stor i Italien
 Ursprung från Monferratokullarna
 Mognar 2 veckor fö...
 Hög syra
 Fin färg
 Låg taninhalt
 Fruktig
 Ung och körsbärsfrisk
 Eller tung, syrlig, med körsbärston
 Fatlagring...
24Peter Antman
 Mognar 2 veckor före Barbera
 Vardagsdruva, får (normalt) inge
prestigebehandling
 Bäst i Ovada och Alba
 Bör ha mått...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Piemonte vin

503 views

Published on

Några anteckningar om röda viner i Piemonte inför resa dit.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
503
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
5
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Piemonte vin

  1. 1. Peter Antman 1
  2. 2.  ”Foten av bergen”  Italiens största vinregion  Röda viner dominerar kvalitetsvinerna  Alba är huvudort  Langhe – Subalpina kullar – Ler- och kalkstensjordar  Monferrato  Makroklimat – Varm växtsäsong – Fuktig höst – Kall, ofta dimmig vinter Piemonte – norra Italien Peter Antman 2
  3. 3. Peter Antman 3
  4. 4.  Nebilo – drottningen. Mörka, sträva, eleganta, länglagrade.  Barbera – fruktiga unga viner, men kraftiga.  Dolcetto – unga och lätta. Röda druvor Peter Antman 4
  5. 5. 5Peter Antman
  6. 6.  Nebia = dimma  Bästa druvan i norra Italien  Tidig knoppning, mognar sent (september, okrober),  kräver varmt läge (syd-, sydvästslttningar, 150-300 m)  Kräver tid och uppmärksamhet  Ger kraftiga viner  Stor variation av kloner (40 st)  Bäst kvalite på ler- och kalkjordar (Tanaros södra strand vid Alba) Nebiolo Peter Antman 6
  7. 7.  Barlo och Barbaresco mest kända  Fina Nebilo också från (6 % av vinarealen i Piemonte) – Langhe – Roero – Monferrato – D’Alba Nebiolo vinerna Peter Antman 7
  8. 8.  Rosor  Lakrits  Violer  Mynta  Körsbär  vilt Nebiolo - typiska dofter Peter Antman 8
  9. 9.  Söder om Alba  Floden Tanaros motsatta strand  Märghelhaltig lerjord  Men kan också vara nerklassad Barolo eller Barbaresco Langhe Peter Antman 9
  10. 10.  Kalkrika jordar  Samma gränser som Barbera d’Asti  Domineras av vita druvan Moscato (i Asti) Monferrato Peter Antman 10
  11. 11.  Nytt innedristrikt  Sandjord på Tannaros västra strand  95 % nebiolo och 5 % arnei (doftar päron)  Piemontes Côte Rôtie  Parfymerad stil Roero Peter Antman 11
  12. 12.  ”Kungarnas vin, vinets konung”  Största Nebiolovinet  1700 hektar vinodlingar, 1200 odlare  Tungt och kraftigt vin, med stor elegans i det robusta  Släpps ofta efter 3 års lagring  Tre huvudområden – La Morra – Cannubia – Serralunga  Inge cru-system. Bästa vinerna vingårdsmärkta. Barolo Peter Antman 12
  13. 13.  Fram till 1850 söta viner  Franska oneologen Louis Oudart visade hur jäsningen skulle avslutas  Kraftiga, torra viner Historia Peter Antman 13
  14. 14.  Sen plockning  Lång extrahering/jäsning i gamla träfat (saft med skal) – fram till jul  Lång (ändlös) lagring  Stora, gamla (öppna?) fat (botti) – 10 år  Tanninrika  Torkade (ingen frukt)  Oxiderade  Dagens moderniserna 20 – 30 d maserering, mer frukt Traditionalister Peter Antman 14
  15. 15.  Plocka vid maximal mognad  Jäsning i rosfria stålfat, vid kontrollerade temperaturer  Kortare lagring, till och med i små ekfta  Taninrika som behöver lagras, men  Mer frukt Modernister Peter Antman 15
  16. 16.  Hög syra  Kraftiga taniner, ofta intorkade  Tjära  Rosor  Örtkryddor  Lakrits  Torkad frukt  Men också, rökig ekton, djupt liggande sötma, hallontoner, läder, animala toner, vvamp, tryffel, bivax Stil Peter Antman 16
  17. 17.  Kalkhaltiga märgeljordar (tortonisk)  Mindre slutna, mer väldoftande  Brunate, Cerequio, Le Rochece, La Serra, Cannubi (Barolos mest berömda odling) La Morra (väster om Albavägen) Peter Antman 17
  18. 18.  Mer sandsten, helvetisk märgel (kalk, järn)  Koncentrerade, biffiga viner  Kräver enormt lång lagring  Fontanfreddas hemort  Angelo Gaja aktiv under 80-tal (från Barbaresco) Seralunga (öster) Peter Antman 18
  19. 19.  Landtungan som delar dalarna  Kombinerar kraften hos Seralunga med parfymen från La Morra Cannubiåsen Peter Antman 19
  20. 20.  By med 600 invånare  Barlos lillasyster  Bruno Giacosa lyfte fram Barbaresco på 60-talet  Angelo Gaja moderniserade  Mindre utvecklad vintillverking  Varmare, skördas tidigare  Släpps ofta efter 2 år  Saknar ofta Barolos ”kraft” Barbaresco Peter Antman 20
  21. 21. 21Peter Antman
  22. 22.  2:a-druvan i Piemonte (hälften av alla vinfält)  Stor i Italien  Ursprung från Monferratokullarna  Mognar 2 veckor före Nebiolo  Varma lägen  Barbera d’Alba – Störs komplexitet och kraft – Djup färg  Barbera d’Asti – Ljusare färg, – Elegans och finess Peter Antman 22
  23. 23.  Hög syra  Fin färg  Låg taninhalt  Fruktig  Ung och körsbärsfrisk  Eller tung, syrlig, med körsbärston  Fatlagring ger yppigare mjukare varianter Stil Peter Antman 23
  24. 24. 24Peter Antman
  25. 25.  Mognar 2 veckor före Barbera  Vardagsdruva, får (normalt) inge prestigebehandling  Bäst i Ovada och Alba  Bör ha måttlig syra, diskreta taninerm tonar av äppelblom och bittersöt avslutning  Men finns också taniniga med hög syra  Mogna svarta körsbär, doft och smak  Eftersmal av körsbärskärnor  Ktarinplommon och lakrits ”Den lille söte” Peter Antman 25

×