Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander

2,931 views

Published on

Barter Exchanges And Local Currencies In The Context Of Tourism.

Published in: Business
1 Comment
1 Like
Statistics
Notes
  • ”En rik turist kom in på byns hotell, lade en tusenlapp på disken och bad om en nyckel för att titta på ett rum. Hotellägaren blev glad, tog tusenlappen och sprang till kötthandlaren och betalade sin skuld på tusen kronor.

    Kötthandlaren sprang i sin tur till bonden och lämnade tusenlappen som han var skyldig. Bonden tog tusenlappen och sprang till mackägaren och betalade en skuld på disel.

    Mackägaren blev glad och sprang till byns hora och betalade sin skuld på 1000 kr. Hon sprang i sin tur till hotellet, glad i hågen lade hon upp tusenlappen på disken och gjorde sig därmed skuldfri på hotellet.

    Just då kom turisten ned, han var inte nöjd med rummet så han tog tillbaka tusenlappen som låg på disken och drog därifrån. Det blev stor glädje i byn, ingen hade tjänat några pengar men alla blev skuldfria.”

    - slut citat härifrån http://josefboberg.wordpress.com/2009/05/13/finanskris-eller-dumhetsoptimum/#comment-2881
       Reply 
    Are you sure you want to  Yes  No
    Your message goes here
No Downloads
Views
Total views
2,931
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
482
Actions
Shares
0
Downloads
5
Comments
1
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander

  1. 1. Jonas LaganderKommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontextCommercial Barter and Local currencies in The Context of Tourism Turismvetenskap D-uppsats Termin: 2012-06-04 Handledare: Mekonnen Tesfahuney 1
  2. 2. SAMMANFATTNINGDenna studie undersöker möjliga effekter av kommersiell byteshandel och lokala valutor förturistsektorn gällande ekonomiskt läckage, byggande av lokal image och stärkning avmarknadsföring.I lägen när turistföretag behöver spara pengar finns möjligheten att byta sina överskott motbehövda varor och tjänster – inte minst marknadsföring - och på så vis få en likvidhävstångseffekt på det företaget byter till sig. Bruttomarginalen blir en slags rabatt på inköpsom gör att mindre pengar behöver användas i verksamheten. För att sätta detta i system kankommersiella bytesringar användas – även på internationella plan – vilket skapar möjlighet attbyteshandla multilateralt med andra medlemmar inom samma nätverk. Under den storadepressionen på 30-talet användes detta system i Schweiz för att uppehålla handel trots bristenpå lagligt betalningsmedel under finanskrisen.Brist på betalningsmedel uppkommer även vid ekonomiskt läckage och studien tyder på attkommersiella bytesringar borde kunna agera stöttepelare för lokal handel gällande detta.Länder som Kina, Ryssland och Egypten har även använt byteshandel över gränser för attskapa nya turistströmmar likväl som göra offentliga importinköp utan att riskera ökadehandelsobalanser, exempelvis elektronik mot turistcheckar.Mer eller mindre framgångsrika komplementära valutasystem finns lokalt i många länder.Studien tyder på att lokala valutor kan bidra till positiv marknadsföring gentemot endestinations egna innevånare gällande associering med lokalt bildspråk på sedlar samt viagemenskapen i handelsnätverket. Detta verkar kunna stärka lokal identitet och därmed byggaimage mot omvärlden. Likväl kan sannolikt gemenskapskänsla och intresset att delta inärsamhällets utveckling stimuleras.Även turister verkar kunna uppleva djupare känslor av deltagande när de använder lokalavalutor. Lokala valutor som använder lagligt betalningsmedel som myntfot kan öka icirkulation med 10 % under turistsäsong och även utgöra unika souvenirer besökare gärna tarmed sig hem. Dessa system kan även vara mycket attraherande för mediasektorn vilketgynnar marknadsföringen av en destination till låg kostnad. Flera av de valutor somundersökts har täckts hundratals gånger i både nationell och internationell media, vilket skapatkännedom om den givna destinationen i omvärlden.Lokala valutor i sedelformat har precis som bytesringar använts under finanskriser för attuppehålla handel vilket eventuellt kan göra dem dugliga även för att uppehålla lokal handel påen destination som är drabbad av ekonomiskt läckage. 2
  3. 3. ABSTRACTThis study examines the possibilities related to commercial barter and local currencies for thetourism sector regarding economic leakage, construction of local image and strengthening ofmarketing.In situations where tourism businesses need to save money there is the possibility to exchangetheir surplus for needed goods and services - like marketing - and thereby gain leverage inpurchasing power. The gross margin becomes a form of discount on purchases when barteringthat make less cash needed for operating the company. To make this systemic a commercialbarter exchange may be used - also on an international level - which creates the opportunity toexchange multilaterally with other members within the same network. During the GreatDepression in the 30s businesses used this system in Switzerland in order to maintain tradedespite the lack of legal tender on the markets.Shortages of legal tender are also exacerbated by economic leakage and the study suggeststhat commercial barter exchanges could be able to complement local commerce in this regardand reduce the effects of leakage at the local level. Countries like Russia, China and Egypthave also used barter to trade across borders to create new tourist flows as well as to makepublic import purchases without risking increased trade imbalances, for example electronicsfor tourist vouchers.More or less successful complementary currency systems are available locally in manycountries. The study indicates that local currencies can be a positive marketing towards adestinations residents regarding the association with local imagery on notes, and through theCommunity trade network. This seems to reinforce local identity and thus creating imagestowards the outside world. Nonetheless, both community spirit and interest in participating inlocal community development seems to be able to be stimulated by local currency systems.Even tourists seem to be able to experience greater feelings of participation when they uselocal currencies. Local currencies that are backed by legal tender can increase in circulationby 10% during the tourist season and also act as unique souvenirs that visitors like to takehome. These systems can also be very attractive for the media sector, which can be used tobenefit the marketing of a destination for a lowered cost. Many of the studied currencies havefrequently been covered in both national and international media, placing destinations on the“map” of tourism.Local currencies in scrip-format have also been used during financial crises to sustain tradewhich may make them potentially viable also to sustain local commerce at a destination that isexperiencing high economic leakage. 3
  4. 4. InnehållInledning.................................................................................................................................... 6Syfte .......................................................................................................................................... 7Frågeställningar ......................................................................................................................... 7Avgränsningar ........................................................................................................................... 7Metod ........................................................................................................................................ 7Insamling och urval av empiri ................................................................................................... 7Behandling av materialet och hermeneutiskt tolkningsförfarande .......................................... 10Vetenskaplig ansats och perspektiv ......................................................................................... 11Källkritik ................................................................................................................................. 12Metodkritik .............................................................................................................................. 12Definitioner ............................................................................................................................. 13Teoretiska ramverk .................................................................................................................. 13Det turistiska produktionssystemet ......................................................................................... 13En destinations unika egenskaper ............................................................................................ 13Image, identitet och turism ...................................................................................................... 14Destinationsmarknadsföring .................................................................................................... 15Turismens multiplikatoreffekter .............................................................................................. 16Turismens roll för nationell handelsbalans ............................................................................. 17Turism och frihandel ............................................................................................................... 18Turism och ekonomiskt läckage .............................................................................................. 18Tidigare forskning ................................................................................................................... 19Kommersiell byteshandel och turism ...................................................................................... 19Fallet Sovjet – Kina ................................................................................................................. 20Att finna lönsamhet i kommersiell byteshandel ...................................................................... 20Praktiska problem och lösningar för kommersiell byteshandel i turistisk kontext ................. 21Redovisning av Empiri ............................................................................................................ 22Kommersiella bytesringar ....................................................................................................... 22Kommersiell byteshandel och kommersiella bytesringar i turistisk kontext .......................... 24Skillnader mellan en bytesring och kontantmarknaden .......................................................... 25Kommersiell byteshandel och turistföretag ............................................................................. 26 4
  5. 5. Kommersiell byteshandel och osäkra ekonomiska tider ......................................................... 27Kommersiell byteshandel och mediasektorn ........................................................................... 27Kommersiell byteshandel och resande .................................................................................... 28Lokala komplementära valutasystem ...................................................................................... 29Chiemgauern ........................................................................................................................... 29Creditos ................................................................................................................................... 30Ithaca Hours ............................................................................................................................ 31BerkShares .............................................................................................................................. 34Salt Spring Dollars .................................................................................................................. 37Analys ...................................................................................................................................... 37Lokala valutor och turistiska marknadsfördelar ...................................................................... 37Lokala valutor och ekonomiskt läckage .................................................................................. 39Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar .................................................................... 41Kommersiell byteshandel och läckage .................................................................................... 42Sammanfattning platsmarknadsföring ..................................................................................... 44Slutsatser och avslutande reflektioner ..................................................................................... 45Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar på en turistdestination ................................ 45Kommersiell byteshandel och ekonomiskt läckage på en turistdestination ........................... 46Lokala valutasystem och marknadsfördelar för en turistdestination ....................................... 47Lokala valutasystem och ekonomiskt läckage på en turistdestination .................................... 49Avslutande reflektioner ........................................................................................................... 49Referenser ................................................................................................................................ 51Tryckta .................................................................................................................................... 51Elektroniska ............................................................................................................................. 52Övriga ...................................................................................................................................... 53Bilagor ..................................................................................................................................... 54Bilaga 1 - Questionnaire on community currencies and tourism ............................................ 54Bilaga 2 - Questionnaire on commercial barter and tourism .................................................. 55 5
  6. 6. Inledning”Att i en ekonomi inte kunna få saker gjorda på grund av brist på pengar är som att ensnickare inte skulle kunna bygga ett hus på grund av brist på millimeter” /fritt översatt citatMichael Linton, grundare av ”Local Employment Trading System” (LETS) 1Denna uppsats är en översikt kring den eventuella roll som kommersiell byteshandel ochlokala valutor kan spela i främjandet av turistnäringen. Kommersiella bytesringar växer idagfram internationellt i hög takt och över hela världen har experiment med lokala valutasystemprövats med mer eller mindre framgång. 2 Den ideologiska grundtanken bakom systemen ärvanligen att skydda lokalsamhällen från brist på betalningsmedel samt minska slöseri medlokala tillgångar som inte beskrivs i handeln av nationell valuta. Generellt är att systemen,med få undantag, är småskaliga med marginell effekt på den nationella ekonomin. 3I två exempel – creditos i Argentina och arbetskvitton som gavs ut i den österrikiska stadenWörgl på 1930-talet (se empiri) – fann jag även intressant kunskap som visade att lokalavalutor kan ha betydelse för nationalekonomin, åtminstone under ekonomiska krissituationer.En destination med högt läckage tolkar jag som ett närsamhälle i ekonomisk kris eftersombristen på betalningsmedel är tydlig - vilket gör att människor och andra resurser inte tas tillvara i den mån som hade varit önskvärt för den lokala ekonomin.Komplementära valutasystem behöver inte vara lokala och sedelbaserade utan även nationellaeller till och med internationella. WIR (Wirtschaftsring) är ett exempel på en kommersiellbytesring i Schweiz som använder ömsediga krediter på en online plattform för att byta varoroch tjänster multilateralt mellan företag som är medlemmar i systemet. Argumenten för attdelta är primärt att företagen sparar pengar och ökar sin kundkrets genom att bytaöverskottskapacitet de inte lyckats sälja för nationell valuta med aktörer de inte gör affärermed på vanliga marknaden. Detta utnyttjades storskaligt under den stora depressionen på 30-talet för att uppehålla handeln. 4En destination med högt läckage tolkar jag som en plats/region/nation med stor realöverkapacitet och monetär underkapacitet i sammanhanget. Likväl söker alla typer avekonomiska aktörer vägar att nyttja sin kapacitet så effektivt som möjligt och för att sänkasina kostnader för att göra affärer. Det krävs ingen kris för att söka nya vägar för detta och detgäller självfallet även turistnäringen.Jag har i mina teoretiska studier hittat kopplingar mellan lokala valutasystem i sedelformatoch turism genom deras potentiella främjande av lokala gemenskaper och identiteter. För attfå en mer holistisk bild av komplementära valutasystems möjligheter för turism nyttjar jagdärför inte endast teoretiska ramverk kring läckage och multiplikatoreffekten utan även teorierom identitet och platsmarknadsföring.1 Rosenblith (2009)2 http://www.irta.com/component/content/article/40.html (2012-05-26)3 http://www.complementarycurrency.org/ (2012-05-26)4 http://www.swissinfo.ch (2012-05-26) 6
  7. 7. SyfteAtt ge en översikt av kommersiell byteshandels- och lokala valutasystems potentiella roll förturismföretag och destinationer.Frågeställningar1: Kan kommersiell byteshandel och lokala valutor motverka ekonomiskt läckage, eller desseffekter, på en turistdestination?2: Kan kommersiell byteshandel och lokala valutor ge marknadsfördelar för enturistdestination?AvgränsningarJag har valt att fokusera primärt på tre internationellt kända aktiva lokala valutasystem –Ithaca Hours (USA), BerkShares (USA) och Chiemgauern (Tyskland). Jag valde dessa efteratt ha uppmärksammat deras namnkunnighet vid undersökningar av komplementäravalutasystem på internet och i böcker, samt deras tre skiftande systemutformningar och derasförenande i sedelanvändning.Studien av dessa valutaorganisationer har kompletterats med empiri och akademiska artiklarkring kanadensiska Salt Spring Dollars, Creditos i Argentina, Schweiziska WIR och exempletmed de lokala arbetskvittona i Österrikiska Wörgl.Det jag tittar på gällande lokalvalutorna är både deras översiktliga ekonomiska betydelse ochderas eventuella funktion som verktyg för att skapa gemenskap mellan brukarna, främja lokalidentitet och att skapa unika bilder mot omvärlden som kan gynna turismen.Gällande kommersiella bytesringar har jag inte tittat på särskilda aktörer utan kontaktatbytesringar i olika länder på slumpmässig basis för att samla information om deras generellaverksamhet utifrån turistiska kopplingar.MetodMaterialinsamling och urvalFör att generera empiri har jag använt mig av kvalitativa semistrukturerade enkäter, somdelvis genomförts muntligt, samt hemsidor och akademisk och icke akademisk litteratur. Jaghar även fört korespondens via e-post och SKYPE med personer med erfarenhet inomämnesområdet.Enkäter:Deltagare som fick utskickade enkäter valdes ur lokala valutaorganisationer och kommersiellabytesringar världen över. Alla personer inom respektive fält har erhållit samma grundfrågorvia enkäterna– se bilaga 1 och bilaga 2. Jag har i enlighet med Seales rekommendationer 7
  8. 8. försökt skapa generella öppna frågeställningar som låter deltagarna utveckla egna resonemanginom givna ämnesområden, precis så mycket de vill, och inte bara svara ja eller nej.5Gällande lokala valutor har jag valt 12 frågeställningar utifrån kopplingar till identitet,ekonomi, turistisk attraktion, marknadsföring samt design av lokala valutasystem och lokalaförutsättningar i enlighet med syftets frågeställningar. 6 Bredden av ämnen är för att skapa enholistisk översikt av vad dessa system kan eller inte kan erbjuda en turistdestination (setolkningsavsnitt). Enkäterna besvarades av Nick Kacher (3/4, 2012), Fred Bonn (muntligt viaSkype, 27/4, 2012) och Dara Kaufman (5/3, 2012). Paul Glover ville inte fylla i enkät utanhänvisade till sin hemsida för information om Ithaca Hours vilket jag tagit med somkompletterande information.Representanter för kommersiella bytesringar har svarat på 9 frågor om besparingsmöjligheteri lagligt betalningsmedel, läckage samt specifika möjligheter med byteshandel förturistbranschen gällande marknadsföring och handelsstrategier. 7 Detta eftersom kommersiellabytesringar handlar mer om rena ekonomiska värden än gräsrotsorienterade lokalavalutasystem även om de har förenande sociala och marknadsföringsmässiga komponenter (seempiriredovisning). Jag har primärt försökt att finna mönster som kan koppla byteshandel tillsänkningar av verksamhetskostnader för turistoperatörer eftersom detta bevarar kontantlikviditet. Det sistnämnda är relevant både gällande läckagefrågan (som minskar tillgångenpå hårdvaluta på en destination – se teoridel) och marknadsföring (som kräver investeringar ihårdvaluta). Enkäterna besvarades av Selina Markham (30/4 2012) från Ormita CommerceNetwork och Sergio N Martell från Xtrabarter (5/9 2012).Generellt var svarsfrekvensen på enkäterna mycket låg vilket gjorde att jag följde upp medytterligare korrespondens via e-post och/eller SKYPE hos de som gick med på det för attfördjupa diskussionen och öka det empiriska underlaget. Jag nedtecknade en enkät (FredBonn) muntligt via SKYPE, övrig korrespondens finns sparad som chatt i SKYPE eller some-post i min inbox.Uppföljande korrespondens gäller primärt tre individer från lokala valuteorganisationer iIthaca i USA (Paul Glover) och Berkshire i USA (Nick Kacher). Två turistbyråer, i Ithaca(Visit Ithaca) och i Berkshire (Berkshire Visitors Bureau), kontaktades också för att få en bildav respektive lokala valutasystem på orterna utifrån den lokala turismbranschens perspektiv.Representanterna från turistbyråerna, Visit Ithaca (Fred Bonn) och Berkshire Visitors Bureau(Dara Kaufman) fick samma enkätfrågor som övriga. Vidare kompletteras dessa individersinformation med fakta hämtat från relaterade hemsidor.Representanterna för kommersiella bytesringar gav mer utförliga skriftliga svar änrepresentanterna för lokala valutor. Selina Markham från Ormita Commerce Network(www.ormita.com), Nya Zeeland, tillhandahöll en mycket detaljerad och utförligt ifylld enkätvilket utgör huvuddelen av den egenproducerade empirin kring bytesringar. Den andra ifylldaenkäten från Sergio N. Martell (www.xtrabarter.com), Mexico, gav mindre detaljerade svarvilka kan uppfattas som understrykningar/uppbackningar av Selinas mer detaljerade svar.Tonen av konsensus i svaren hos de två bytesringsrepresentanterna, oberoende av varandra,gör att jag uppfattar informationen som relevant utifrån deras affärsområde.5 Seale (2004), sid 189-1906 Se bilaga 17 Se bilaga 2 8
  9. 9. Bortfall i enkätunderlaget:Tyvärr fick jag inte tag i representanter för tyska Chiemgauern och argentinska Creditos (seempiri), trots idoga försök via e-post, som ville ställa upp på intervjuer eller fylla i enkäter.För dessa valutasystem har jag därmed enbart använt mig av hemsidor och forskningsartiklarsom underlag. Jag ville väldigt gärna ha med dem eftersom mina förundersökningar visat attdessa är relevanta för studien. Den förstanämnda genom sitt härmande av ”arbetskvittona iWörgl” (se empiri) och det sistnämnda genom uppehållandet av signifikanta komplementärahandelsvolymer under en finanskris i modern tid.Den kommersiella bytesring som enligt mina undersökningar tycks ha fått mestuppmärksamhet av forskare i världen, WIR (Wirtshaftsring) i Schweiz (se empiri ochinledning) har inte svarat på några av mina e-postmeddelanden. Jag nämner detta eftersom jagadderat studier och rapporter kring WIR i empirin och det hade sannolikt varit en styrka attkunna komplettera detta med insamlad information av representanter för WIR.Kompletterande materiel:Vetenskapliga artiklar kring kommersiell byteshandel och komplementära valutasystem utanturistisk anknytning har jag införlivat i empirin för att sedan i analysen kunna finnakopplingar till utvalda teoretiska ramverk (se teoridel) inom det turistiska fältet. Jag har hittatdem på internet via nationalekonomen Bernard Lietaers hemsida (www.lietaer.com) och”Complementary Currency Resource Center” (http://www.complementarycurrency.org/) somär en online databas för forskning runt komplementära valutasystem.På hemsidor som behandlar lokala valutasystem har jag sökt efter kopplingar till potentielltgivande av marknadsfördelar (främjande av identitet, gemenskap med mera, se teoridel) -inkuderat redaktionellt innehåll i media som gynnat destinationen marknadsföringsmässigt -och minskat beroende till lagligt betalningsmedel, vilket jag alltså kopplar till ekonomisktläckage. Jag har sökt på valutornas namn på www.youtube.com för få en bild kring hur deskildrats i media och hur de som fenomen kan attrahera mediatäckning, ur både kvalitativ ochkvantitativ synvinkel. Några utvalda delar som jag fann extra passande för att ge förståelsekring effekterna av lokala valutor redovisas i empirin.Vidare gällande koppling till läckage har jag införlivat exempel i empirin där byteshandeleller komplementära valutasystem uppehållit handel under en finanskris eller på andra sättminskat beroende till lagligt betalningsmedel. Eftersom en finanskris innebär ensammandragning av samhällets lagliga betalningsmedel (se definitioner) jämför jag dennasituation med ekonomiskt penningläckage (se teoridel) på en turistort och drar slutsatserutifrån det. I båda sammanhangen minskar ju tillängligheten till betalningsmedel påmarknaden vilket gör situationerna likartade. Jag har ingen teori att backa dettaställningstagande med utan det är min egen linje jag kommit fram till genom att jämföra detvå fenomenen och sedan göra en slutsats utifrån deras tydliga likhet - en uppkommen lokalbrist på pengar som får handeln att stagnera.Som representant för Salt Spring Island Monetary Foundation i Kanada, som drivervalutasystemet ”Salt Spring Dollars”, bidrog Michael Contardi med information via enkorrespondens via SKYPE med utgångspunkt i enkätfrågorna. 9
  10. 10. Behandling av materielet och hermeneutiskt förfarandeUppsatsens empiri utgörs av både insamlat materiel, rapporter om ämnet och vetenskapligaartiklar. Jag har inte tagit någon hänsyn till empiriska underlaget är vetenskapligt bearbetateller vetenskapligt obearbetat utan endast till om det kan kopplas till de utvalda turistiskaramverken i kombination med relevans för ämnesområdet. Detta för att bygga enhelhetsöversikt via många delkomponenter med grund i den objektivierande hermeneutikensom säger att delen kan endast förstås ur helheten och helheten endast ur delarna. 8 Såledesvill jag vara konsekvent i min tolkning mot att koppla samman delarna i de olika fälten i engemensam bild. Jag har sökt efter möjliga öppningar att skapa synergistiska mönster av deolika delarna som kan lägga helheten av en tydlig redovisningsbar översikt.Enligt Alvesson och Sköldberg är det enligt den aletiska hermeneutiken ofrånkomligt att jaghar en förförståelse som leder mig i min tolkning även om jag strävar mot objektivitet i mittangrepp av materielet. Genom tolkningen i denna via syftet givna riktning nås förståelse somleder till ny förförståelse inför kommande tolkningar, och så vidare, vilket beskrivs som denaletiska hermeneutiska cirkeln. 9 Jag kombinerar dessa två varianter av hermeneutik i mintolkningssträvan mot att skapa en helhet av empirins olika komponenter eftersom jag inte kanundvika min förförståelse som kommer att prägla min tolkning. Jag kommer att nyttja delarnaför att binda samman helheten men min förförståelse, och via tolkningsprocessen nybildandeförståelse som leder till ny förförståelse, gör att jag kan ana större delar av helheten frånbörjan och via detta se antydningar till den holistiska bild som är syftet med uppsatsen attredovisa.Alvesson och Sköldberg erbjuder en rekonstruktion av de två ovan nämnda hermenutiskaskolorna där de kompletterar varandra. Regler för tolkning avvisas av förespråkarna av bäggeinriktningar eftersom generella regler alltid fallit på att undantagen visat sig mer framträdandevid tillämpningen på specifika områden. 10Således kan en forskare själv välja att kombinerade två inriktningarna i sin tolkningsprocess, vilket alltså sker i detta fall. Jag har försökt atttolka empirin öppet och fritt men med konsekvent riktning mot en holistisk förståelse för vadkoncepten kommersiell byteshandel och lokala valutor kan erbjuda turismen gällandemarknadsfördelar och motverkande av ekonomiskt läckage. De delar av mitt insamlademateriel som pekar i denna riktning har testats mot de utvalda teoretiska ramverken ianalysprocessen. Det materiel som klarat testen – helt enkelt om de utifrån min tolkningverkar kunna kopplas ihop med varandra - har införlivats i uppsatsen. Jag har alltså hoppatfram och tillbaka mellan uppsatsens olika delar under resans gång. Materiel som samlats inmen inte matchat med teorierna i teoridelen (eller självfallet syfte) har kasserats - exempelvistvå enkäter som behandlade en p2p-bytesring i Sydafrika (istället för en kommersiell b2b-bytesring) kasserades eftersom den påvisade icke-kommersiell nytta vilket inte är syftet meddenna studie att undersöka.Vidare gällande att använda läsandet och skrivandet som metod, som jag delvis gör i studiengenom att ta in hemsidestoff och icke-akademisk litteratur i empirin, finns det kritik emothävdandes att det är omöjligt att själv inte påverka presentationen på ett jävigt sätt. Likvälmenas ofta att forskare som skriver och tolkar fritt ofta tenderar att inte göra tydliga8 Alvesson & Sköldberg (2010), sid 193-1949 Alvesson & Sköldberg (2010), sid 198-20110 Alvesson & Sköldberg (2010), sid 201-202 10
  11. 11. konklusioner vilket av läsare kan uppfattas som brist på klarhet. 11Jag löser detta genom attunderstryka att studien är en översikt – en inledning till ett ämnesområde som måstekompletteras. Likväl kopplar jag samman det jag läser med de valda teoretiskautgångspunkterna för att sätta dem i ett icke bias-artat sammanhang och därmed skapa klaravetenskapliga konklusioner.Vetenskaplig ansats och perspektivAbduktion valde jag som ansats vilket är vanligt vid fallstudier (se nedan). Ansatsen är enkombination av drag från deduktion och induktion som gör det möjligt att förhålla sig somforskare till både teori och empiri som utgångspunkt i tolkningen på ett flexibelt sätt. Dettager enligt Alvesson och Sköldberg bättre grund för riktig förståelse istället för den ensidighetsom följer av att hålla en fast vinkling utifrån antingen teori eller empiri. 12 I denna studie harjag utgått från en mängd olika källor för att finna empiri att koppla till utvalda turistiskaramverk. Jag utgår från både vetenskapliga studier och egen producerad empiri i analys ochhar delvis sökt efter empiri i ljuset av utvalda teorier – exempelvis har jag valt att fokusera påsedelbaserade lokala valutor via teori kring identitet som gav mig en idé (förförståelse) kringhur sedlar med lokalt bildspråk potentiellt skulle kunna agera identitetsskapande. Mensjälvfallet hade jag empirisk kännedom om fenomenet lokala valutor i sedelformat innandenna studies inledning vilket gjorde det möjligt att utvärdera vilka teoretiska ramverk somkunde passa för en givande analys. Att hoppa mellan förförståelse kring empiri och teori pådetta vis kräver den flexibilitet abduktionen ger. Det krävs för att lägga det kvalitativa”pussel” av delkomponenterna som den slutgenererade översikten består av.Kvalitativ datainsamling fann jag som lämpligt för uppsatsen eftersom studiens upplägg somöversikt kräver information om hur deltagare ”upplever” nyttan av detta i sin verksamhet ellerutifrån annan erfarenhet – detta gällande ”känslan” eller personliga iaktagelser kring hur enlokal valuta gynnar ett närsamhälle/destination eller hur kommersiell byteshandel gynnarturistföretag. Detta enligt Backman som även menar att det kvalitativa perspektivet sättermänniskans relationer med andra människor i fokus i naturalistiskt avseende. Man undersökerprocesser (ur verkliga livet, snarare än experimentiella labratoriesituationer) mer än produktereller resultat. 13 Det sistnämnda utgör istället en kvantitativ inriktning vilket ligger utanförramarna för denna d-uppsats. Förvisso menar Backman att kvantitativ metod inte behöverbetyda ett avsteg från ett kvalitativt perspektiv och om omfånget möjliggjort det hade jaggärna inkorporerat mer mätbara aspekter i analysen. Men det har inte låtit sig göras dennagång.14 Tilläggas här bör att de sociala processer som bildar en bild utåt av en destination (seteoridel) väl sammanfaller med valet av det kvalitativa perspektivet i enlighet med Backmanovan. Detta ger ett ytterligare belägg för att det kvalitativa perspektivet är rätt val för dennauppsats.En fallstudie, som korrelerar lämpligt med den kvalitativa strategin, undersöker ett fenomen isin realistiska miljö eller sin kontext, där gränserna mellan fenomen och kontext inte är givna.Detta enligt Backman som även menar att en fallstudie inte behöver begränsas till just ett fallutan kan innefatta flera olika fall inom samma studie. Den kan även ha olika avsikter vilka11 Seale (2004), sid 40712 Alvesson & Sköldberg (2008), sid 54-5513 Backman (2009), sid 53-5414 Backman (2009), sid 33-34 11
  12. 12. kan vara beskrivande, förklarande eller undersökande. Gällande detta är även historiskaperspektiv giltiga. 15 Således kan denna uppsats betraktas som en fallstudie i översiktsformat -inkorporerande empiri med både historisk och nutida perspektiv.KällkritikDeltagarna i studien har kommit från etablerade kommersiella bytesringar,gräsrotsorganisationer som driver lokala valutasystem och turistbyråer. Vidare harinformationen från dessa individer kompletterats med information från hemsidor - deras egnahemsidor, nyhetstidningars och så vidare. De som valts ut är etablerade namnkunnigaorganisationer i detta sammanhang. Detta är de som har ”lyckats” och därmed borde de hamer kredibilitet i sina uttalanden än om jag hämtat information från små nystartadekommersiella bytesringar och/eller valutasystem. Jag har hittat och valt ut de lokalavalutasystemen genom att söka information på Community Currency Resource Center ochccmag.net som är en databaser med studier kring komplementära valutor respektive en onlinetidskrift med artiklar om komplementära valutor. Valet av kommersiella bytesringar gjordesslumpmässigt genom att söka på ”barter exchange” på google.Vidare använder jag en officiell rapport om kommersiella bytesringar som tagits fram påuppdrag för City Of London vilket jag bedömer som trovärdig. City of London har ett ansettrykte världen över som internationellt finanscentrum. Det har tagit fram underlaget för attundersöka den ekonomiska nyttan med kommersiella bytesringar för Storbritannien. Såledesborde finnas sannolikhet att resultatet kan appliceras på andra länder. Noteras bör att City ofLondon sannolikt har ett egenintresse i saken vilket dock är svårt att avgöra om det är negativteller positivt för studien. Möjligen har tidpunkten för rapportens uppkomst att göra med deninternationella finansiella oron som råder i denna stund. Om det är så kan det tolkas som ettstöd för uppsatsens inriktning att City Of London letar efter alternativa sätt att stabiliseraekonomin i Storbritannien där företaget själv verkar.Vidare har jag nationalekonomiskt inriktade vetenskapliga artiklar i empirin kring hurkomplementära valutasystem påverkar vid ekonomisk (monetär) instabilitet på en marknad.Dessa är viktiga för att underbygga resonemang kring ekonomiskt läckage. Utan dessa hadedet blivit tunnt gällande att uppfylla syftet kring denna del. Någon direkt studie påkomplementära valutasystem och ekonomiskt läckage har jag inte hittat utan, som tidigarenämnts, fått ta ett närliggande område, finanskriser och komplementära valutasystem, somsubstitut. Det var det närmaste jag kunde hitta.MetodkritikEtt problem som inte kan lösas med kvalitativt tillvägagångssätt som inte kan uteslutas idenna studie är bias i empirin från ideologiskt präglade deltagare, inklusive information frånhemsidor. Det vill säga personlig godtycklighet. Varje människa har en subjektiv verklighetde utgår ifrån och deltagarnas egen ideologiska strävan med sina komplementäravalutaprojekt kan göra att de ger mer positiva svar än vad som stämmer överens medverkligheten. Detsamma kan sägas gällande deltagare från kommersiella bytesringar som villmarknadsföra sin bransch och därmed, kanske, ger ett bättre sken av verksamheten än vad15 Backman (2009), sid 55 12
  13. 13. verkligheten egentligen innebär. Det ligger i det kvalitativa perspektivets natur att basera sigpå subjektiv empiri, enligt Backman, och därmed kan en objektiv sanning inte uppnås. 16Enuppföljande undersökning med kvantitativa metoder skulle kunna en mer komplett helhettillsammans med mitt arbete.DefinitionerKomplementärt valutasystem: Är enligt Wikipedia (citerandes Lietaer & Hallsmith: 2006)en valuta som används som komplement till statliga pengar. Denna utgör enöverenskommelse att använda någonting annat än lagligt betalningsmedel (legal tender) sommedium för utbyten, med syfte att länka samman otillfredsställda behov med i annat falloutnyttjade resurser. 17Lokal valuta: Ett komplementärt valutasystem som endast verkar på ett lokalt plan och somvanligen kontrolleras av en gräsrotsorganisation.18Kommersiell bytesring: Ett nätverk drivet av ett kommersiellt företag (på engelska: ”barterexchange”) som använder sig av ömsesidig kredit på en elektronisk bank- ochhandelsplattform online för att möjliggöra multilaterala transaktioner mellan deltagarna.Krediterna är vanligtvis räntefria och företaget gör vinst genom att ta ut en transaktionsavgift ilagligt betalningsmedel. Den ideella motsvarigheten kallas ”LETS” (Local EmploymentTrading System). Även ömsesidiga kreditnätverk faller under definitionen komplementäravalutasystem men behöver inte vara lokala. 19Lagligt betalningsmedel: Det betalningsmedel som bland annat allmänheten och företag i ettland enligt lag är skyldiga att ta emot som betalning för varor och tjänster, om inget annatavtalats. 20Finanskris: Allvarlig rubbning i den finansiella marknadens funktion att tillgodoselikviditetsbehov. För att varu- och tjänsteproduktionen ska flyta krävs att betalningsmedel ochkrediter av olika slag fortlöpande finns tillgängliga. Störningar i systemet uppstår då landetseller kreditinstitutens riskexponering uppfattas som alltför stor.21CFR: Corporate Social Responsibility – en sorts självreglering där ett företag lägger in socialtansvarstagare i sitt affärsutövande för att gynna samhälle och/eller livsmiljö. 22Teoretiska ramverkDet turistiska produktionssystemetDet turistiska produktionssystemet är ett öppet och komplext sådant. Till skillnad från dentraditionella industrin där slutanvändaren vanligen vänder sig till en detaljist för sina inköp,utan kontakter med den övriga produktionskedjan, så gör turisten kontakter och inköp från16 Backman (2009), sid 54-5517 http://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_currency18 Ibid19 Greco (2009))20 www.ne.se (2012-05-16, sökord “lagligt betalningsmedel”)21 Ibid22 http://en.wikipedia.org/wiki/Corporate_social_responsibility (2012-05-21) 13
  14. 14. flera olika led av producenter på en destination. Destinationen är en helhetsprodukt vald avden inkommande turisten men samtidigt även ett lokalsamhälle med alla dess komplexitetersom inte kan jämföras med en fabrikstillverkad vara eller en enskild tjänst tillhandahållen avett företag. 23 På 2000-talet skall detta dock ses i ljuset av den växande All-inclusive industrindär turister kan köpa helhetspaket av enskilda detaljister och i stort undvika närkontakt medlokalsamhället på destinationen. Samtidigt kan turister bygga sina egna paket på internet eftereget intresse idag.24En destinations unika egenskaperEn plats som besöks har vanligen unika egenskaper som får turister att välja just den för sinresa. Vanligen är det många olika delkomponenter som samspelandes skapar en helhetsbildsom kommuniceras utåt och attraherar turisterna. Det kan vara dialekter, konst, musik,matkultur och så vidare.25Kulturarv kan bestå av kulturella produktioner som exempelvis Astrid Lindgrens sagor menäven historiska jordbrukstekniker som kan visas upp som kuriosa för turister, gamla tygsorterfrån den tidiga industrialismens tidevarv och annat med nostalgiska preferenser som förevisaspå en destination. Hantverk som kopplats till en för platsen unik råvara kan ocksåkommunicera unikhet. Detta har tagits tillvara genom skapandet av destinationer som”Glasriket i Småland” och andra liknande varumärken baserade på en historiskhantverkstradition inom ett givet område.26Vidare spelare naturresurser och andra miljöfaktorer en roll gällande bilden av en destinationpå turistens mentala karta. Det handlar om klimat, topografi, geologi, hydrologi samt flora ochfauna. Ett exempel på utnyttjandet av särdrag gällande detta vid destinationsutveckling ärishotellet i Jukkasjärvi utanför Kiruna där det kylslagna klimatet varit grunden för att skapaattraktiva besöksmål som omvandlar bister köld och is till någonting positivt för turisten. Ettannat är utnyttjandet av vår faunas största hjortdjur, älgen, för att locka utländskanaturturister. 27Vissa strukturer förenar samtliga destinationer. Detta gäller strukturer som delas av bådeinkommande besökare och lokalbefolkning. Det handlar om nöjesarenor av olika slag ochmuseer. 28Image, identitet och turismEn väletablerad image är en stor tillgång för en destination. Positiva bilder på turistensmentala karta som associeras med platsen där ett upplevelseföretag verkar kan lägga grund förattraktiva upplevelseprodukter, eller helt enkelt bara utgöra effektiv marknadsföring. Imagesom term kan sägas utgöra en övergripande bild av en plats som visas utåt och som byggs uppav ett antal associationer kopplade till olika landskap, produktionsformer, kultur ochtraditioner som anses vara typiska för platsen. Imagen kan ha utvecklats under lång tid eller23 Bohlin & Elbe (2007), sid 9524 Dielemans (2009)25 Bohlin & Elbe (2007), sid 138-13926 Bohlin & Elbe (2007), sid 135-13727 Bohlin & Elbe (2007), sid 131-13428 Bohlin & Elbe (2007), sid 138 14
  15. 15. vara en produkt av smart marknadsföring. 29Enligt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är identiteter processuella, relationella ochmultipla – de är beroende av sin omgivning och platsers/individers identiteter kan bestå avmånga fler olika sorters uttryck. Sedermera ses begreppet identitet som något mer än ”det somen person utger sig för att vara”, vilket är definitionen enligt Cambridge:s ordlista (citerat avSyssner, 2011). Istället menar den sociala konstruktionismen att identiteter, beteenden ochbehov ska ses som sociala konstruktioner som står under ständig förändring, snarare än fastakategorier som är av naturen givna. 30I samtida turismforskning diskuteras mycket kring processuella identiteter, det vill säga hur,på vilket sätt och under vilka omständigheter vår bild av oss själva som individer och socialavarelser förändras och befästs. Att identiteter skapas, omformas och bekräftas löpande i enständig process är en vanlig utgångspunkt i modern identitetsforskning. 31Identiteter är även relationella, det vill säga de formas och skapas i relation till andramänniskors och gruppers identiteter och sociala positioner. Det talas om in- och utgrupper dären kollektiv identitet kan existera inom en grupp just för att övriga grupper inte har dennakollektiva identitet. Därmed skapas ett ”vi” och ett ”ni” som skapar identitetsmässigsammanhållning inom det förstnämnda. En lång rad forskare har enligt Syssner belyst att enidentitet måste ställas mot andra möjliga identiteter för att bli betydelsefull. En identitet utangränser fungerar inte meningsfullt och därför måste gränserna för en identitet bevakas ochskyddas. 32Gränsdragning kan ske på många sätt inom det turistiska fältet. För att en kollektiv identitetska kunna skapas/uppstå räcker det inte med en gränsdragning mot yttre omvärlden utan detkrävs även en föreställning om inre gemenskap, enighet och gemensamma referensramar.Viljan till och känslan av samhörighet är central när identiteter växer fram. 33DestinationsmarknadsföringIdag konstrueras platser och marknadsförs som varor. Grunden för marknadsföringen är attförmedla en positiv bild som ersätter eventuella vaga och negativa bilder av platsen gentemotinnevånare, investerare och besökare. Detta för att attrahera delar av det mobila globalakapitalet till den givna platsen istället för att förlora detta till konkurrenter. Hall citerar Kotleret al. (1993:18) när han skriver om behovet av en strategisk platsmarknadsföring föråtervitalisering i urbana och regionala hänseenden, för att närsamhällen ska få en utformningsom tillfredställer behoven hos dess nyckelintressenter. Detta förutsätter fyra interrelateradehuvudaktiviteter -1: Utformning av en optimal mix av tjänster och egenskaper i närsamhället2: Skapa attraktiva förutsättningar för befintliga och potentiella nya köpare och användare avplatsens tillgängliga varor och tjänster.29 Bohlin & Elbe (2007), sid 149-15030 Syssner (2011), sid 61-6331 Ibid32 Syssner (2011), sid 65-6733 Ibid 15
  16. 16. 3: Leverera platsens varor och tjänster på ett effektivt och tillgängligt sätt.4: Belysa platsens värden och image så att potentiella intressenter är fullt medvetna omplatsens distinkta fördelar. 34Paketering är en del av marknadsföringen av en destination. Detta sker runt en serie av äktaeller föreställda kulturella traditioner och representationer - med fokusering på en ideologi avlokalitet, plats och närsamhälle inom det retoriska språkbruket. En koncentrering påsammanhållning på platsen görs som försvar mot hotfulla internationella krafter som utgörkonkurrensen. Hall menar att detta inte alltid utgör autentiska förhållanden enligt vissakommentatorer medan Kotler et al. (1993) ser detta som legitima sätt att skapa nya ”images” iplatsmarknadsföringen. 35Ett sätt att öka sammanhållningen på en destination, eller befästa en ny lokal ”image”, ärmarknadsföring mot de fasta innevånarna vilket skett på flera platser i världen, bland annatAustralien och Nya Zeeland. Det är inte säkert att detta förfarande är effektivt utan det kanäven innebära att invånarna tar avstånd från något de anser konstruerat och falskt. Detta kanskapa spänningar mellan näringsliv och övriga gemenskaper i närsamhället. I värsta fall blirmarknadsföringen bara en ytlig fasad utan förankring hos de boende på den fysiskadestinationen. 36Turismens multiplikatoreffekterTurismens totala effekt på ekonomin kan analyseras via Keynes teori ommultiplikatoreffekter. Detta handlar om att pengar sätts i cirkulation i ett led som genom sittbyte av ägare får värden att byta händer och därmed ekonomin att växa/välstånd att bildas.37Exempelvis byggnationen av ett hotell genererar inköp av materiel och löner som i nästa ledgenererar ett förnyat flöde mot andra marknadssektorer. Detta flöde representerar enefterfrågan som alltid söker efter tillgångar att matchas mot. Om byggandet av hotellet varden inledande direkta fasen i cirkulationen kommer en följande indirekt fas och sedan en fassom genererar så kallade ”inducerade effekter” (induced effect) – nya löner, investeringar,besparingar. 38Besparingar leder till kreditgivning från bankerna (eftersom detta backas av inlåning) somleder till nya investeringar/inköp, investeringar/inköp leder till löner och löner leder tillinvesteringar/inköp och besparingar och så vidare. 39Turismens multiplikatoreffekt gällande inkomster (TIM) kan beräknas nationalekonomiskt.Om den är 2 betyder det att 1000 dollar i turistisk spendering genererar en välståndsökning iekonomin med 2000 dollar, som ett exempel. Teoretiskt kan denna positiva flödeseffektbehållas för evigt i en ekonomi förutsatt att pengarna stannar kvar. Men så är inte fallet pågrund av penningläckaget som gör att cirkulerande betalningsmedel försvinner ur ekonomin.4034 Hall (2004)35 Ibid36 Ibid37 Holden (2006), sid 94-9538 Ibid39 Ibid40 Ibid 16
  17. 17. Detta fenomen betyder att det direkta inflödet av utländsk valuta till en turistdestination inteavspeglar den kompletta bilden av den ekonomiska nytta som turisterna genererar. Samtidigtbetyder det att läckage av denna nya monetära efterfrågan betyder en större försämring förekonomin än bara det direkta värdet av pengarna som försvinner. Det är alltså den försvunnaeffekten av den icke inträffade penningcirkulationen som måste mätas för att få en korrektbild av läckagets betydelse för ekonomin. 41Varje nation som önskar vinna ekonomisk nytta via en frodande turismindustri måste tapenningläckaget på allvar och söka vägar för att minska detta. Läckage kan uppstå redaninnan turisterna kommit till destinationen eftersom många icke inhemska flygbolag står förtransporten. Att stödja lokala flygbolag kan därför vara ett effektivt sätt att täta till läckoreftersom transport ofta står för 40-50% av besökarnas utgifter. Detta kan dock vara en svårlösning för mindre nationer och ö-nationer eftersom dessa ofta är helt beroende avtransnationella flygbolag för internationella transporter via luftvägen. Tullar på mat och dryckär en möjlighet som står till buds, förutsatt att det finns lokal tillgång på dessa varor. Ennation kan även inskränka möjligheterna att importera arbetskraft och sätta strama regleringarpå utländska investerare som vill investera i turismindustrin på destinationen. Det sista kaninnebära att utländska investerare måste söka partnerskap med lokala aktörer för att fågenomföra sin affär. Att stödja alternativa turismformer som ekoturism, ”pro-poor tourism”och så vidare är också ett sätt att minska läckage eftersom sådana turister inte efterfrågarimporterade varor. Problemet med de alternativa turismformerna är att de vanligen integenererar samma mängd besökare som den konventionella massturismen.42Ett enkelt men tydligt klargörande görs av Ossian Stiernstrand i boken ”Riktade studier förutveckling av svensk turism” angående vad pengarna som genereras inom turistbranschenbetyder för sysselsättningen. Han menar att en inkommande ”turistmiljon” skapar ettårsdagsverke i Sverige och varje kvarhållen ”turistmiljon” bibehåller ett årsdagsverke iSverige. I relation till denna beskrivning skall ställas att 76 % av branschens omsättning 1998utgjordes av svenska turister. Han påpekar även att varje möjlig väg för att utveckla densvenska turistindustrin bör undersökas eftersom branschen är en bra skapare och bibehållareav arbetstillfällen. Ett arbetstillfälle inom den svenska turistbranschen kan nämligen aldrigflyttas utomlands då en upplevelse är bunden till platsen där den skapas. 43Turismens roll för nationell handelsbalansEndast olja, fordonsrelaterade produkter och kemikalier överträffar handeln med turism påden globala marknaden. De flesta länder har någon form av turistisk export som påverkarderas totala handelsbalans. Turism är en bra källa för generering av utländsk valuta. Ett landmed negativ handelsbalans, mer import än export, ackumulerar skuld som i längden kan få enhämmande påverkan på landets ekonomi. Självklart förutsätter detta att fler inkommandeturister spenderar pengar i det egna landet än vad de egna medborgarna för ut i likvida medeltill konkurrerande turistdestinationer i andra länder. Det sistnämnda innebär attutvecklingsländer ofta kan förbättra sin handelsbalans genom turism eftersom inte så mångaav det egna landets innevånare reser utomlands. 4441 Ibid42 Holden (2006), sid 9743 Stiernstrand (1998)44 Holden (2006), sid 90-92 17
  18. 18. Turism och frihandelGällande utvecklingsländers möjligheter i syd att vinna fördelar via turisminkomster utifrånmåste understrykas att det är de utvecklade länderna i nord som sitter med makten över deglobala turismströmmarna. Via den liberaliserade globala frihandeln, lagstadgad viaVärldshandelsorganisationen (WTO) och andra internationella strukturer, är länder tvingadeatt öppna upp för multinationella företag som kan köpa sig internationella fördelar på denlokala marknadens bekostnad. Ett land som inte väljs ut som en destination för investeringarav den globala turismindustrin kan o andra sidan få svårt att hävda sig mot de multinationellabolagens effektiva bokningssystem och utvecklade kanaler för logistik och sälj påkonkurrerande destinationer, de som fick de internationella investerarnas uppmärksamhet. 80% av alla turister i världen beräknas resa i paketerad form. Därmed är det lätt att förståmakten som de multinationella turismoperatörerna, som utvecklar och säljer dessa paket, har iförhållande till värdnationerna som står för den turistiska råvaran. 45Turism och ekonomiskt läckageEnligt världshandelsorganisationen (WTO) karaktäriseras turismsektorn av en brist på lokalaaktörer i distributionskanalerna. Detta leder till att pengar försvinner från destinationer.Problemet är framförallt tydligt i utvecklingsländer även om det finns i alla länder med enturismindustri. 46Det går inte att undvika läckage helt och hållet. Vanligen försvinner pengarna tillbaka tillländerna där hotellen, flygbolagen och turistoperatörerna har sin bas. Detta går att accepteraså länge destinationen får in skäliga intäkter för nyttjandet av dess resurser. Men vid väldigthögt läckage tar sig turismverksamheten former liknande exploatering. 47Läckaget är extra högt vid så kallade all-inclusiveanläggningar i utvecklingsländer. Dessalösningar innebär att resebolaget erbjuder full sysselsättning, boende och mat inne på etthotellkomplex till fast pris. Det mesta importeras, inklusive materielet till byggnationen avanläggningen, från utlandet och då ”allt turisten behöver” finns inne på hotellet känner den ettlågt eller inget behov av att besöka lokala företag. Samtidigt har de mesta av pengarna i prisetgått till västerländska bolag via flygresa, boende, mat (vanligen importerad), försäkringar ochbokningstjänster. Det är inte ovanligt att all-inclusiveföretagen själva står för guidning ochgöromål vid eventuella utflykter utanför huvudanläggningen.48Det som återstår är primärt de låga löneutbetalningarna till personalen i utvecklingslandet. Depengar som hade kunnat ha spenderats på restauranger, dricks, hantverk, upplevelser, guideroch chaufförer uteblir alltså från den lokala marknaden.49De transnationella turismföretagen har resurser som små lokala aktörer har svårt attkonkurrera med. Speciellt gäller detta i utvecklingsländer. Det är ekonomiska-, logistiska-,marknadsföringsmässiga-, kulturella- och språkliga barriärer som är oerhört svåra att45 Holden (2006), sid 100-10346 Schyst resande (2011), sid 947 Ibid48 Ibid49 Schyst resande (2011), sid 10 18
  19. 19. överkomma för mindre företag i den omfattning som krävs för att konkurrera genom egnalänkar mot omvärlden. De lokala aktörer som lyckas hävda sig riskerar därtill att bli uppköptaoch införlivade i storföretagens tillgångar. Likväl ger deras småskalighet svårt att uppehålladen kvalité som de stora transnationella företagen kräver av sina leverantörer. 50I utvecklingsländer påverkas konkurrensförmågan hos lokala turismföretag också helt enkeltav det faktum att de befinner sig i fattiga utvecklingsländer. Infrastrukturen är begränsad medofta otillräckliga transport- och kommunikationsmöjligheter, inklusive turistinformation förbesökare. De stora transnationella företagen skapar sin egen infrastruktur åt sina gäster ochskapar oaser för sin egen verksamhet och lämnar samhället utanför i befintligt, och därmedmindre attraktivt, skick.51Tidigare forskningKommersiell byteshandel och turismDet finns många olika typer av affärsmässig byteshandel med olika termer. Den modernainternationella termen för transnationell byteshandel är ”countertrade”. Denna affärsformnyttjas både av privat näringsliv och av stater. Normalt nyttjas denna alternativa handelsformför att skapa nya handelsflöden där sådana tidigare inte existerade och där normalapenningtransaktioner av olika anledningar inte går att etablera. Exempel på det sistnämndakan handla om nationella icke konvertibla valutor som medvetet försvårar utflödet av pengarfrån landet eller undermåliga reserver av utländsk valuta. 52I turistisk kontext kan byteshandel exempelvis komma i fråga gällande att skapa nyareseflöden från och mellan utvecklingsländer. Tidigare har countertrade även använts för attstimulera turistiska flöden mellan socialistiska och post-socialistiska länder som varitsvåråtkomliga för västerländska resenärer. Transnationell byteshandel inom dessa kontexterpåtalades som ett verktyg med enorma möjligheter av Oudiette redan 1990 (citerad a Wilsonoch Wang, 1996). Överhuvudtaget används countertrade ofta av dessa typer av ländereftersom de ofta har handelsrestriktioner mot utlandet, låg tillgång till hårdvaluta, negativahandelsbalanser samt icke konvertibla valutor enligt ovan. 53Genom att byta gåvocertifikat för turistiska produkter och resor kan länder skapa turistiskahandelflöden mellan sig utan att förändra balansen på det export- och importmässigavalutaflödet. Detta är inte något som noterats särskilt ofta vid ekonomiska studier men någraframgångsrika exempel har uppdagats. Abdel-Latif (1990) som citeras av Wang och Wilsonhar skrivit om hur byteshandel nyttjades i Egypten för att främja turismen enligt systemetnämnt ovan. Just på grund av negativ handelsbalans och stor skuldsättning började Egyptenbyteshandla inom alla möjliga branscher med sina utländska handelspartners. För turismeninrättades ”Kleopatraschemat“ (Cleopatra Scheme) som möjliggjorde för Egyptenshandelspartners att få betalt i turistpaket för sina varor och tjänster. NEC - ett större japansktelektronikföretag – fick betalt för en omfattande mängd TV-apparater genom att Egyptenbetjänade japanska turister i utbyte mot ”countertrade credits” motsvarande upp till 60 % avupplevelsepaketens värde. I paketen ingick företagskonferenser, utställningar/visningar i50 Ibid51 Ibid52 Wilson & Wang (1996), sid 31-3253 Wilson & Wang (1996), sid 31-32 19
  20. 20. Alexandria, Cairo och Luxor, likväl som vanliga semesterpaket. Genom byteshandelngenererades fler inresande turister från Japan samtidigt som Egypten fick värdefull elektronikhelt utan att offra hårdvaluta. Systemet fungerade så bra att flera branschorganisationer ochstatliga organ anammade det som ett fast komplementärt verktyg för att motverkaskuldsättningen och den negativa handelsbalansen. 54Wilson och Wang påtalar i sin studie från 1996 att länder i tredje världen och post-socialistiska länder ofta lider av samma problem som i det egyptiska exemplet ovan. De harhög skuldsättning, ibland en valuta som är svår eller omöjlig att växla mot utländsk dito påden internationella marknaden, och en negativ handelsbalans (reserverna av utländsk valuta ärlåga). Likväl kan det finnas problem så som dåligt utbyggd infrastruktur, undermåligt utbildadpersonal, för hög inflation, undermålig marknadsföring och otillräckligt medboendemöjligheter för att skapa en utvecklad turistnäring. I samtliga fall menar Wilson ochWang att ”countertrade” i olika former kan lösa eller utgöra en dellösning för dessa problem.55Fallet Sovjet – KinaInnan Sovjetunionens fall användes countertrade som ett sätt att skapa turistströmmar mellanSovjet och Kina. Båda länderna hade valutor som inte gick att växla på internationellavalutamarknaden och behov av att behålla hårdvaluta inrikes. Samtidigt ville både länderstimulera resande sinsemellan. En till synes omöjlig uppgift om de vanliga betalsystemenskulle ha använts. Med direkt byteshandel av gåvocertifikat gick problemet att lösa. Derespektive staterna användes av de respektive ländernas turismoperatörer som ”clearinghus”för de värden som växlades mellan ländernas gränser. De fristående turismoperatörerna hadeinte klarat av en sådan här affär på egen hand.56Staterna beräknade vad en turist i respektive land förväntades behöva för sitt uppehälle ochönskade köpa (i form av souvenirer mm.) och införskaffade detta. Sedan kunde sovjetiskaturister köpa presentkort från Kina i egen valuta inrikes på ett lokalt bankkontor och kinesiskaturister detsamma i sitt hemland som de senare kunde lösa in på plats i Sovjet. Således blevexakta värden matchade på båda sidor om gränsen och sålda i de egna nationella valutorna.Handelsbalansen mellan länderna bibehölls helt intakt.57Gåvocertifikaten fick utgöra komplementär fiat-valuta för att möjliggöra transaktionen.Genom att låsa certifikaten (presentkorten/kupongerna) vid vissa varor och tjänster ochregioner garanterades att rätt utvalda aktörer gynnades av denna affär. I detta fall förladesturistflödet inom utbudet hos reseagenter med bas i Moskva respektive Shanghai. Totalt sexorter i varje land mottog 10 000 turister. Avtalets löptid var tre år och kunde förnyas vid bådaparters medtycke.58Att finna lönsamhet i kommersiell byteshandelDe flesta aktörer på marknaden kan finna direkt ekonomisk lönsamhet i byteshandel vare sigdet handlar om stater, ideella organisationer eller små-, medelstora- eller stora företag. Wilson54 Wilson & Wang (1996), sid 3255 Wilson & Wang (1996), sid 3456 Wilson & Wang (1996), sid 40-4257 Wilson & Wang (1996), sid 40-4258 Wilson & Wang (1996), sid 40-42 20
  21. 21. och Wang (1996) citerar Reisman et al (1989) när de beskriver de tre huvudförutsättningarnaför lönsam byteshandel som är -1: Att överskottskapacitet existerar i någon form på grund av fluktueringar i efterfrågan.2: Att marginalkostnaderna är låga på tillhandahållen vara eller tjänst.3: Att förmåga finns att tydligt segmentera kundmarknaden till en tillfredsställande lågkostnad. 59För att bli en framgångsrik byteshandlare bör enligt Shipley och Neale (1988) som citeras avWilson och Wang (1996) följande egenskaper finnas -1: Övergripande kunskaper om de olika formerna av byteshandel.2: Kunnande för att identifiera och ta vara på uppkomna byteshandelsmöjligheter.3: Förståelse för kundens inköpssystem, regleringar och policies, inklusiveimportregleringar.60Det finns idag inga övergripande teorier som förklarar varför byteshandel existerar trotsvälutvecklade internationella betalsystem men Papadopoulus (1993) som citeras av Wilsonoch Wang (1996) menar att det ändå är lätt att identifiera fördelarna med systemet. Hannämner en rad fördelar som bland annat inkluderar möjligheten att överkomma priskontroller,internationella institutionella överenskommelser som står i vägen för penningtransaktioner,valutaväxlingsproblem, överskottskapacitet, problematik med utländska skulder,exportökningsbehov, diversifieringsbehov, överdrivet höga internationellatransaktionskostnader, likviditetsfördelar för lokala ekonomier och hävstångseffekt vidinköp.61En aktör kan även använda byteshandel för att skapa synergieffekter med marknadsföring dåbyteshandeln kan generera nya kunder (mun till mun - marknadsföring) och ofta på helt nyamarknader. Exempel på kända multinationella företag som använt sig av byteshandel är Ford,Coca-Cola, Daimler-Benz och Boeing. Dessa aktörer löste primärt problem med överkapaciteti sina fabriker och/eller för snabbt växande lager.62Praktiska problem och lösningar för kommersiell byteshandel i turistiskkontextTrösklar som måste överkommas vid internationella bytestransaktioner inom turism är fleraän vid penningtransaktioner. De utgörs primärt av nationella byråkratiska system som skamatchas mot varandra i samarbete, språk- och kulturskillnader (potentiella kulturella misstag),förtroendefrågor samt hög tidsåtgång till förhandlingar – att finna exakta turistiska värden attmatcha mot varandra så att bägge parter blir nöjda. 63Det finns många olika slags ömsesidiga handelsformer men Wilson och Wang föreslår tvåtillvägagångssätt vid internationell byteshandel i turistisk kontext – direkt byteshandel ochömsesidiga tillgodohavandekonton (credit clearing) som de kallar för ”evidence account”. 6459 Wilson & Wang (1996), sid 3560 Ibid.61 Wilson & Wang (1996), sid 3562 Ibid63 Wilson & Wang (1996), sid 4264 Wilson & Wang (1996), sid 42 21
  22. 22. Direkt byteshandel är kanske den mest primitiva av handelsformer där något byts direkt motnågonting annat av samma värde. Handelsformen är enkel att beskriva men ganska svår attanvända sig av i daglig affärsverksamhet eftersom exakt matchande behov i förhållande tillhandelsparternas respektive utbud måste existera. Gällande att skapa turistflöden mellanutvecklingsländer och post-socialistiska länder verkar dock direkt byteshandel kunna fungerabra utifrån historiska exempel där nya turistiska flöden skapats i kombination meduppehållande av perfekt handelsbalans. Staten har här som beskrivits i ovanliggande exempelagerat som tredje part, ”mäklare”, mellan respektive lands turismoperatörer. 65Ett ”evidence account” innebär helt enkelt att kredit och debet balanseras i protokollfördhandel mellan två eller flera aktörer. Ett köp ger en debet hos köparen och en kredit hossäljaren på ett ”tredje parts-konto” som bägge parter har full överblick över. Detta användsprimärt vid omfattande handel med återkommande och större summor som flyttas mellan tvåinternationella handelspartners och som förväntas att växa. Systemet passar bäst, enligtWilson och Wang, när många olika typer av handelsvaror flyttas mellan två väletableradehandelspartners.66 Turism kan då ingå som en del i det totala handelsflödet.67Samma system som Wilson och Wang kallar för ”Evidence account” kallas vanligen”ömsesidig kredit” och används av både ideella (LETS) och kommersiella (Barter Exchanges)bytesringar världen över. 68Redovisning av EmpiriKommersiella bytesringar2011 släppte City of London en rapport om kommersiella bytesringar som skrivits avtankesmedjan Z/Yen Group. Utredningen visar på potentiella fördelar gällande överlevnad förföretag, likvida hävstångseffekter på inköp och bättre utnyttjande av kapacitet. 69Primärt används de kommersiella bytesringarna enligt rapporten för att skapa nya flöden avtillgångar som ligger vilande inom den vanliga penningekonomin – obokade hotellrum,maskiner som inte används fullt ut, obokade tjänstetimmar, stora osålda lager och så vidare. Istort sett alla företag har någon form av överkapacitet och vinner då fördelar på marknadengenom att byta denna kapacitet med andra företag inom ett slutet nätverk där konkurrenternainte är representerade. Således kan omsättningen öka i kombination med att kostnaderna påinköp sänks (hävstångseffekt). 70Kostnaden för att saluföra något är av självklar anledning alltid lägre än kostnaden förköparen. Säljaren lägger alltid på en vinstmarginal för annars tjänar han inga nya inkomster.Vid byteshandel utnyttjas detta som likvid hävstång för att sänka kostnader på inköp.Kostnaden för att hyra ut exempelvis ett hotellrum kanske är 200SEK men priset för att bokasamma rum kanske är 1000 SEK. Att då byta ett annars osålt hotellrum, vanligen beskrivet viaett gåvocertifikat, mot en vara eller tjänst för 1000 SEK som hotellet behöver för sin drift65 Wilson & Wang (1996), sid 38-3966 Wilson & Wang (1996), sid 3967 Wilson & Wang (1996), sid 4268 Greco (2009), sid 13869 City Of London ((2011)70 Ibid 22
  23. 23. innebär då en sänkt verksamhetskostnad på 800SEK. 71Exempel på framgångsrika kommersiella bytesringar som ges i City of Londons utredning ärNya Zeeländska Ormita Commerce Network, Schweiziska WIR och Universal Currency somär en gemensam handelsplattform för kommersiella bytesringar världen över där de kan clearavaror och tjänster mellan varandra. 72 Den sistnämnda ägs och drivs av den internationellaömsesidiga handelsorganisationen IRTA. 73Utredarna för Z/Yen Group beräknar att upp till hundratusentals arbetstillfällen borde kunnaskapas eller konserveras via ett välutvecklat affärsmässigt bytesringssystem i Storbritannien.Arbetstillfällena blir flest om bytesringssystemet även når utlandet och då blirnyttospridningen och jobbskapandet inte bara centrerat till moderlandet. Likväl beräknasslöseriet med outnyttjade tillgångar att minska för deltagande företag. Ökad likvid resiliensunder lågkonjunkturer beräknas också bli en fördel för deltagande handelsaktörer.74Revisionsmässigt finns inga problem så länge enheten som handlas med inom en bytesringkan beräknas i nationell valuta. Vanligen beskriver en kredit inom ett ömsesidigt kreditsystemen enhet av nationell valuta. Eftersom skatter beräknas på vinster och multilateral byteshandelinom ett ömsesidigt kreditsystem är utformat för att nå en handelsbalans på plus/minus noll såredovisas inga vinster i bokföringen. Om det uppstår vinster beror dessa på ökade besparingartack vare hävstångseffekten på inköp och kan då sedermera beskattas i vanlig ordning i lagligtbetalningsmedel från det vanliga företagskontot hos banken. 75 Detta sammanfattas även isvenska skatteverkets officiella ställningstagande gällande kommersiella bytesringarbeskrivandes att skatteredovisning sker på sedvanligt vis. 76Kommersiell bytesringsverksamhet bidrog enligt Z/Yen-utredarna även till en stimulering avökad välgörenhet. Ideella organisationer med välgörande inriktning kan bli medlemmar i enbytesring och därmed ta emot krediter som donationer. Ofta får välgörenhetsorganisationeräven donationer ”in natura” som de inte vet hur de ska använda. Genom att sälja den doneradevaran eller tjänsten via bytesringen kan organisationen skaffa sig andra tillgångar den harbättre nytta av. Samtidigt innebär vanligen ett donerande i ömsesidiga krediter ett avyttrandeav i annat fall osålda överskott som ett företag via bytesringen kan omvandla till goodwill ochCSR. Således får företaget bättre socialt rykte på ett kostnadseffektivt sätt. I vissa länder utgöräven ett donerande till välgörenhetsorganisationer underlag för skattemässiga fördelar förföretag.77Kommersiella bytesringar kan aldrig bli annat än ett komplement till den ordinariepenninghandeln. Z/Yen Group beskriver bytesringsdeltagandet som ett extra ben att stå på fördeltagande företag med några procents omsättningsökning som resultat. Detta primärt pågrund av att skatter inte kan betalas i ömsesidiga krediter. Men omsättningsökningen följssom beskrivits ovan av ett antal andra fördelar gällande likvida besparingar och effektivarekapacitetsutnyttjande som enligt utredarnas beräkningar ökar marknadsresiliensen som helhet.7871 Ibid72 Ibid73 http://www.ucci.biz/ (2012-05-24)74 City Of London (2011)75 Ibid76 www.skatteverket.se (2012-05-21)77 City of London (2011)59 Ibid 23
  24. 24. För maximal positiv effekt krävs en kritisk massa av deltagande företag. City Of Londonföreslår därför ett antal regleringar och stödjande funktioner att tas i bruk av brittiska statenför att främja en utveckling inom denna sektor, innefattandes regleringar för att motverkabedrägeri (att bytesringarna själva utfärdar kredit för egna inköp utan att betala tillbaka),upprättande av handelsstatistik inom branschen (ökad forskning) med mera.79Intressant i sammanhanget är den franska staden ”Nantes” som i offentlig regi kommer attimplementera ett WIR-liknande system som även innefattar privatpersoner. Enheten kommeratt heta ”Nanto” och beräknas att sättas i cirkulation under 2013.80Stodder som studerat ”WIR” har funnit bevis som tyder på att systemet är pro-cykliskt. Detvill säga kreditgivningen inom nätverket expanderar när den nationella penningmängden gårned. Således skapas en monetär balanseringseffekt som uppehåller handel även under tider dådet är ont om lagligt betalningsmedel på marknaden - det vill säga lågkonjunkturer ellerfinanskriser. WIR utmärkte sig gällande detta under den stora depressionen på 30-talet iSchweiz. 81Lietaer, Ulanowicz och Goerner går steget längre än Stodder och City Of London menandesatt komplementära valutasystem är det enda sättet att strukturellt motverka finanskriser ochstabilisera en ekonomis långsiktiga tillgång till betalningsmedel på ett hållbart sätt. 82Kommersiell byteshandel och kommersiella bytesringar i turistiskkontextDe mesta av det kommersiella turistiska utbudet kan sammankopplas via en gemensam faktoroch det är att det som säljs vanligen till stora delar är baserat på tid. Hotell, resorts ochrestauranger, likväl som sport-, evenemangs- och underhållningsarenor baserar alla sinainkomster på försäljning av tid. Tid är färskvara som inte kan lagras. Varje timme som lämnasosåld en dag kan aldrig säljas igen.Enligt bytesringsrepresentanter i undersökningen kan denna osålda tid bytas till någon somA: Inte har råd att betala kontantB: Inte har för avsikt att betala kontantC: Skulle föredra att byta till sig tiden av en viss aktör om alternativet är att betala kontant hosen annan aktör.På detta vis kan ett turismföretag attrahera nya kunder och använda inkomsten från dessa tillatt skaffa varor och tjänster det behöver. Detta kan då ”kompensera” för existerandekostnader, sparandes kontanter, och företaget kan på samma gång få nya kunder det annarsinte fått.Den enklaste anledningen till att välja byteshandel, enligt kontaktadebytesringsrepresentanter, är sannolikt att det helt enkelt är billigare att betala en summamotsvarad i värdet av egna varor och tjänster än i kontanta medel, eller att köpa något79 Ibid80 http://worldcrunch.com/micro-currency-french-city-nantes-soon-you-can-pay-nantos/4839 (2012-05-22)81 Stodder (2005), sid 13-1582 Lietaer et al (2008), sid 27 24
  25. 25. användandes nya inkomster, ovanpå den ordinära omsättningen, som företaget annars intehade haft. Detta gäller båda direkt och indirekt (det vill säga bytesringsopererad) byteshandel.Extra vinster kan hittas i att beskriva sitt (tids)utbud i gåvocertifikat vid byteshandel. Enligt dejag haft kontakt med så löses cirka 7 % av alla gåvocertifikat inte in vilket ger motsvarandebesparingar för utfärdaren, likväl attraherar gåvocertifikatet en ny kund som kanske villspendera mer än värdet han bytt till sig. Därmed kommer denna att spendera kontanter. Villdenne spendera mindre än värdet av gåvocertifikatet behöver inte utfärdaren, för det mesta,inte ge ut växel i kontanter vilket också skapar besparingar för hen.Skillnader mellan en bytesring och kontantmarknadenMarknaden inom kommersiell bytesring, som är sluten för alla utom medlemmarna, skiljer sigenligt Selina Markham, Ormita, från den reguljära marknaden där vi använder oss av statligapenningsystem som alla kan handla med. Detta gäller inte enbart valutasystemmässigt utanäven handelsmässigt ur socialt perspektiv.På kontantmarknaden:1: Ett företag skapar efterfrågan genom annonsering, mun till mun-referenser, ochåterkommande köpvanor.2: Befintlig ny kundmarknad är begränsad till det antal människor som ser företagetsannonser, på något vis hör talas om det eller passerar dess lokaler/skyltfönster.3: I stort sett alla företag i den kontanta ekonomin upplever tider av överkapacitet då de inteuppnår 100 % av sin potentiella försäljning/produktion. Konkurrensen är ofta hård omkundernas begränsade kontanta likviditet.4: Möjligheten att köpa och sälja är begränsad till mängden valuta som cirkulerar i den lokalaekonomin. Ett turistföretags utbud kan alltså efterfrågas realt även om det inte omsättsmonetärt.I en kommersiell bytesring:1: Ett företags utbud efterfrågas i större grad eftersom det bara finns ett eller några få företaginom samma bransch inom det slutna nätverket. I praktiken kompletterar likvärdiga företagvarandra för att tillgodose efterfrågan.2: Bytesringen skaffar nya kunder till företaget på provisionsbasis genom centralt säljarbete.3: Värde skapas genom handel med varor och tjänster utan att använda kontanter.4: Handelskrediterna är i de flesta fall räntefria. 83Genom att byta sin överkapacitet kan företag minska sitt behov av kontanter och expanderasin verksamhet på samma gång. Via bytesringens selektiva natur så matchas allt utbud motefterfrågan, förutsatt att verksamheten sköts korrekt av operatörerna, vilket tillgodoser att83 Greco (2009) 25
  26. 26. medlemmarnas totalomsättning utökas. Deras handel på ”kontantmarknaden” påverkas intenegativt och i värsta fall inte alls. I de flesta fall påverkas den positivt, annars finns vanligenlåga incitament för att bli kvar i bytesnätverket för ett företag, enligt bytesringsrepresentanter.I vissa bytesringar kan du inte handla av eller sälja till någon du tidigare gjort affärer med.Således blir varje affärskontakt ett nytt handelsflöde. Oavsett om parterna handlat medvarandra tidigare uppstår ett nytt flöde på en ny marknad eftersom bytesringen är en internmarknad för endast medlemmar. Varje ny byteshandelskund innebär dessutom ofta en ”stöld”av en kund från en konkurrents klientellista på kontantmarknaden.När ett företag betalar sina utgifter kontant är det en ensidig transaktion. Det är en köpare ochen säljare. Bara för att du köper av någon med pengar betyder inte detta att det leder tillåterkommande köp. Men när du handlar inom en bytesring, eller genom direkt byteshandel,uppstår två sälj och två köp. I bytesringen måste krediterna som erhålls påtillgodohavandekontot spenderas inom samma nätverk. De kan aldrig försvinna någon annanstans. Resultatet blir att strategiska handelsallianser uppstår mellan företag som bryr sigom varandra och behöver varandra mer än vad som är gällande på ”kontantmarknaden”.Vissa bytesringar, som Ormita Commerce Network, skapar särskilda inköpsscheman förmedlemmarna som skapar kontinuitet i den återkommande handeln. Detta verkar byggalojalitet mellan företag.Eftersom företag exponeras för återkommande fluktueringar i tillgång och efterfrågan kanbyteshandel utgöra ett mycket effektivt verktyg, enligt bytesringsrepresentanter, sommöjliggör för organisationer av alla storlekar att mer kreativt hantera varulager och tid. Detmöjliggör för företag att erhålla värden från varor och tjänster som annars förblivit monetärtvärdelösa. Genom byteshandel kan nya marknader penetreras och utvärderas till lägre risk ochkostnad. Systemet med bytesringar blir mer och mer accepterat och väletablerat, enligtbytesringsrepresentanter Numer sker gränslösa utbyten av alla typer av varor och tjänsterjorden över via dessa kommersiella system.Kommersiell byteshandel och turistföretagEnligt bytesringsrepresentanterna i studien så använder sig många hotellkedjor avbyteshandel. Några av de största företagsexemplen är Westgate Resorts i USA, Centara Group(finns i 7 länder) och Quality Inn.Att byta tomma hotellrum mot annonsering, sängkläder, utrustning, livsmedel, sprit, möblermed mera sparar pengar och gynnar därför den totala lönsamheten.I situationer då företag har strikta budgetar eller har spenderat ut sin tillgängliga likviditet kaninköp av tjänster som annonsering och resande göras genom byteshandel utan att budgetramaröverskrids och, ibland, till och med öka den totala köpkraften i hårdvaluta för företaget. Det ärvanligt att företag jobbar så här för att köpa annonsering och därmed skaffa nyakontantbetalande kunder till lägre kostnad – både inom och utanför bytesringar.Den primärt nämnda fördelen i denna undersökning för turistföretag gällande deninternationella konkurrensen är den likvida hävstångseffekten som uppstår vid byte av ihuvudsak överskottstid mot marknadsföring och tjänster som stärker varumärket och denoperationella effektiviteten. Det förstnämnda tyder på att företag på ett billigt sätt kan utöka 26
  27. 27. internationell marknadsföring för att överträffa sina konkurrenter. Det sistnämnda kaninnebära att investera handelskrediter i bonusprogram till anställda för väl utfört arbete,inkassera osäkra fordringar i handelskrediter eller varor/tjänster som kan bytas bort inombytesringen och/eller köpa in realkapital och tjänster som förbättrar verksamheten motkunderna till lägre kostnader. Minskat slöseri av reala resurser blir resultatet varje gång ettturistföretag byter bort varor och tjänster, som ändå aldrig hade sålts för kontanter, mot någotsom genererar nytta åt verksamheten.Exempel:Apple Vacations, ett av de största reseföretagen i USA, och en ledande internationellcharteroperatör har använt en kommersiell bytesring (Ormita Commerce Network) i över femår för att expandera sin verksamhet och nå nya marknader.Bolaget kunde inte alltid fylla upp stolkapaciteten på sina flygplan vilket utgjorde en storförlustpost. Samtidigt hade företaget stora kostnader i marknadsföring eftersom det täckerflera olika marknader. Genom deltagande i bytesring kunde Apple framgångsrikt byta tommaflygstolar mot annonsering och fylla upp sin kapacitet mer effektivt.Genom byteshandel har Apple marknadsfört sig självt på nya marknader utan att öka sinmarknadsföringsbudget. Företaget byter till sig annonsering, event marketing och PR-materiel. Förra året (2011) handlade Apple inom bytesringen för motsvarande 90 000 USD.Bytessystemet möjliggör en ökad fyllnad av flygstolar men för Apple handlar det främst omatt företaget kan utöka sin marknadsföring mot nya marknader på ett sätt som utanbytesringen hade minskat marknadsföringsbudgeten.Kommersiell byteshandel och osäkra ekonomiska tiderSelina Markham, Ormita, menar att under recessioner och andra tider av ekonomisk svårighetkrävs fortfarande varor och tjänster, trots brist på pengar att betala dem med. Bristen påpengar gör att den monetära efterfrågan minskar och producenter och tjänsteföretag fårminskad försäljning och får därmed själva en försämrad köpkraft.Men den monetära efterfrågan är inte detsamma som reell efterfrågan och de resurser somskulle tillgodose det sistnämnda finns fortfarande kvar i lokalekonomin men omsätts inte pågrund av att penningcirkulationen av olika anledningar har minskat. Målaren kan fortfarandemåla, mekanikern kan fortfarande laga bilar och så vidare och deras kunskaper behövs isamhället men ändå förlorar de jobbet. I denna kontext menar hon att delar eller signifikantadelar av dessa tillgångar kan beskrivas i handelskrediter inom ett ömsesidigt kreditsystem ochdärmed sättas i arbete igen eller hindras från att läggas vilande från första början.Kommersiell byteshandel och mediasektornBytesringsrepresentanterna i studien menar att byteshandel kan bidra positivt tillturistbranschens strävan att marknadsföra sig till låg kostnad eftersom de flesta turismföretagoch samtliga mediabolag har höga bruttomarginaler via försäljning av ett tidsbaserat utbud. 27
  28. 28. I det närmaste alla mediabolag, nyhetstidningar, radiostationer, tidskrifter, tv-stationeretcetera, använder sig av byteshandel i någon form vid något tillfälle menar Selina Markham,Ormita.Nya mediabolag kan använda byteshandel för att etablera sig på marknaden då detta gör dembilligare att anlita än etablerade konkurrenter för annonsörerna. En strategi för dem kan varaatt byta reklamtid mot sändningsrättigheter för program eller filmer. Att byta reklamtid motandelar i ett företag eller andra typer av varor och tjänster bolaget behöver för sin verksamhetär andra möjligheter, enligt Selina Markham. Detta kan turistföretag dra nytta av.När en nyhetstidning inte lyckas sälja en annonsplats ersätts dessa i regel med en mindreviktig artikel. Värdet av reklamplatsen förloras och kan inte återfås igen. ”The Times Group”har enligt Selina Markham, Ormita, använt ett särskilt program där annonsplatser byts motandelar i nya och etablerade företag. Detta sparar nya företag pengar så att resurser kananvändas till varumärkesbyggande aktiviteter som behövs för tillväxt och expansion. Dennaaffärsmodell är utformad för att dela risker, accelerera tillväxt genom annonsering och skapalångsiktiga värden för varumärket.Billboards är en annonseringsform med fördelen att konsumenterna ”hittar” annonseringenoch inte tvärtom. Företag som erbjuder billboards är också vana vid byteshandel, menarSelina Markham.Direkt byteshandel kräver att turistföretaget kan ge något mediebolag behöver, exempelvisnågot det kan ge till sina kunder i form av tävlingspriser eller liknande. Inom en bytesring kanturistföretaget sälja till vem som helst inom nätverket och spendera sina inkomster påmarknadsföring. Mediebolaget kan sedan i sin tur spendera sina handelskrediter hos vem somhelst inom bytesringen som vill sälja till det. Selina Markham menar att deltagande i enbytesring ger fördelar mot att byta direkt.Exempel på ömsesidigt utbyte mellan turism- och mediasektorn:Clear Channel Communications är det största radionätverket i USA och byteshandlaråterkommande för att fylla ut sin sändningstid för reklam. Likt Apple har Clear Channel tvåproblem. För det första har bolaget osåld överskottstid för reklam som gör att det förlorarintäkter. För det andra har bolaget behov av varor och tjänster att ge till lyssnare som priserunder olika program.Genom att byta sändningstid för annonsering mot flyg-, sportevenemangs- ochkonsertbiljetter, trycksaker och liknande fick Clear Channel både minskad överkapacitet ochde varor och tjänster som behövdes utan att utöka sina kontanta kostnader.Kommersiell byteshandel och resandeHär kan byteshandel användas till att byta varor och tjänster inom en bytesring, eller direktom det kan lyckas, mot flygbiljetter, mässplatser, konferensbiljetter, hotellcheckar,restaurangmåltider, underhållning och så vidare. En företagare kan enligtbytesringsrepresentanter även ta ut krediter i en kommersiell bytesring som lön att betala sinegen semester med, eller göra detsamma för en anställd som en belöning för väl utfört arbete. 28
  29. 29. Lokala komplementära valutasystemChiemgauernMargrit Kennedy (citerandes Fritz Schwarz: Das experiment von Wörgl, Bern 1952) ger i sinbok ”Pengar utan ränta och inflation” exempel på ett system som testades i en liten österrikiskort med 4200 innevånare under den stora depressionen. År 1932 skapade staden Wörgl enegen lokal valuta i form av ”arbetskvitton” till ett värde av 32 000 Schilling. Dessa varutformade enligt teorier av penningreformisten Silvio Gesell och var belagda med enanvändaravgift, så kallat ”demurage”. Arbetskvittona täcktes av samma belopp i österrikiskvaluta. Dessa två element inkorporerades för att hålla sedlarna i snabb cirkulation samt geförtroende för dem hos befolkningen. Om användarna inte betalade avgiften, som utgjorde 1% i månaden av värdet på sedeln, tappade sedeln i värde. På detta sätt finansierades systemetav sig självt samtidigt som användarna ansträngde sig för att spendera sina pengar innan debehövde betala avgiften. För att uppvisa betald avgift sattes ett litet klistermärke på sedelnsbaksida varje månad. Via detta spenderades alltid arbetskvittona av befolkningen innannationell valuta användes. Arbetare och företag betalade ofta till och med in skatten i förtidmed arbetskvitton för att komma undan avgiften.84Inom ett år cirkulerade de 32000 arbetskvittona 463gånger och möjliggjorde försäljning avvaror och tjänster för 14 816 000 schilling. Under samma tid minskade arbetslösheten i Wörglmed 25 %. Intäkterna från avgiften användes av staden för offentliga ändamål. Efter detlyckade experimentet ville 170 andra kommuner i Österrike kopiera systemet. Det slutademed att den österrikiska centralbanken förbjöd arbetskvittona eftersom den såg sittvalutamonopol hotat. 85I Tyskland har nu en lokalt cirkulerande semi-kopia av arbetskvittona i Wörgl existerat sedan2003 - Chiemgauern. 86 Den backas av euros men förlorar sin köpkraft var tredje månad vilketkräver en kontant avgift på 2 % av det nominella värdet av användarna för att reaktivera denigen – totalt 8 % per år. Sedlarna kan förnyas upp till 7 gånger och möjlighet finns även attgenomföra chiemgauer-transaktioner med elektroniska betalkort. När ett företag eller enkonsument vill växla in Euros mot en Chiemgauer så går 3 cents till en lokalvälgörenhetsorganisation vilket är ett av huvudincitamenten för användande. Vill enanvändare växla tillbaka Chiemgauern mot Euros erhålls endast 95 cents. 87En Chiemgauer cirkulerar 2,5 gånger snabbare än en Euro tack vare användaravgiften vilketgör att färre sedlar krävs i cirkulation för att uppnå samma handelsvolym som en Euro.Myndigheterna har inga problem med systemet eftersom en Chiemgauer är en representationav en Euro. 8884 Kennedy (1993), sid 41-4285 Ibid86 http://www.chiemgauer.info/ (2012-05-15)87 http://www.guardian.co.uk (2012-05-15)88 http://www.guardian.co.uk (2012-05-15) 29
  30. 30. 600 företag i Rosenheimregionen accepterar Chiemgauers som är Europas mest omfattandealternativa valutasystem. Totalt bor cirka 500 000 innevånare i regionen. Handeln iChiemgauers uppgår till cirka 5 miljoner om året vilket är 0.2 % av Rosenheims totalaomsättning. Tilläggas bör att omsättningen i Chiemgauer vanligen ökat markant varje år sedanstarten. Samarbetet med välgörenhetsorganisationerna gör att valutasystemet marknadsförsaktivt av många aktörer i Rosenheim som ju erhåller 3 % av värdet varje gång någon växlar inEuros mot Chiemgauers. 2 % av värdet går till valutaföreningens drift. 89Genom sin lokalitet bevaras köpkraft i Rosenheim via Chiemgauern och då endast 40 %Chiemgauers räcker för att skapa samma handelvolym som Euros anser förespråkare atträntekostnaderna för lokalsamhället minskar markant eftersom färre banklån krävs avnäringslivet för att sätta ökad likviditet i cirkulation om lokala transaktioner behöverstimuleras. Det räcker enligt förespråkare att växla in euros i Chiemgauers för att ökaköpkraften som kommer Rosenheim till del från dessa euros med cirka 60 %.90Chiemgauer är ett av många valutasystem som vuxit fram på senare år i Tyskland som gårunder den gemensamma betäckningen ”Regiogelds”.91 Nästan hundra inslag från tysk mediamellan åren 2008-2012 redovisas på Chiemgauers hemsida. 92CreditosUnder 2001-2002 frodades alternativa betalningssystem i Argentina. Detta var lokala ochregionala monetära motsvar på den djupa ekonomiska krisen som drabbade landet på 90-taletoch som fortsatte en bit in på 2000-talet. Via dessa "Creditos-nätverk" kunde människor köpaoch sälja med hjälp av för ändamålet framtagna sedlar - "creditos". Således växte en parallellekonomi fram vid sidan av den vanliga som snart var så stor att den inkluderade en tredjedelav landets ekonomiskt aktiva befolkning. Argentinarna kunde köpa det mesta med creditos -läkare, tågbiljetter, hantverkare, livsmedel, kläder och så vidare.93När den indirekta byteshandeln var som störst spenderade medlemmar mellan 11-25% av sinhushållsbudget i form av creditos. Som mest var motsvarande cirka en miljard USD icirkulation i form av creditos. Då nationellt lagligt betalningsmedel var bristfällig underfinanskrisen kunde företag betala sina arbetare i varorna de producerade. "Lönen" kunde sensäljas inom ett creditos-nätverk och erhållna bytessedlar växlas mot varor och tjänsterarbetaren behövde för sitt uppehälle.94Handelsnätverken var fristående från varandra men samarbeten för regionsövergripandehandel var vanligt förekommande. Transaktionskostnader i nationell valuta användes för atthålla handelsnätverkens administration i gång. De största nätverken var regionsöverskridandevilket underlättade medlemmarnas handel. 9589 http://en.wikipedia.org/wiki/Chiemgauer (2012-05-15)90 http://www.guardian.co.uk (2012-05-15)91 http://www.regiogeld.de/ (2012-05-15)92 http://www.chiemgauer.info/informieren/pressespiegel/ (2012-05-24)93 Powell (2002)94 Powell (2002)95 Powell (2002) 30

×