Rapporten Makten Över Debatten

3,814 views

Published on

Rapporten Makten över debatten är författad av Sandro Wennberg som på uppdrag av Arbetarrörelsens Tankesmedja granskat partiernas opinionsbildande resurser och nätverk.

Published in: News & Politics
0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
3,814
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
29
Actions
Shares
0
Downloads
34
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Rapporten Makten Över Debatten

  1. 1. rapport nr12/2009 Makten över debatten Rapport om partiernas opinionsbildande resurser Av Sandro Wennberg
  2. 2. Rapporten ”Makten över debatten” utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja i maj 2009 Tryckning: LO-tryckeriet Stockholm 2009 2
  3. 3. Innehåll Förord: Anne-Marie Lindgren................................................................................... 4 Varför denna rapport?.................................................................................... 5 Inledning...................................................................................................... 5 Syfte med rapporten.................................................................................... 5 Omfattning och avgränsning........................................................................ 5 Kapitel 1: Partiernas ekonomiska resurser........................................... 7 1. De svenska partiernas finansiering........................................... 7 1.1 Introduktion.......................................................................... 7 1.2 Ingen statligt reglerad redovisning av intäkterna................. 7 1.3 Riksdagspartiernas intäkter.................................................. 7 1.4 Offentliga stöd till partierna.................................................. 9 1.5 Bidrag från lokal och regional nivå....................................... 10 1.6 Företags och organisationers stöd till partierna................... 11 1.7 Partiernas insamling............................................................. 12 1.8 Moderaternas insamling....................................................... 14 16 1.9 Jämförelse av intäkterna mellan S och M............................ 17 1.10 De politiska blockens resurser............................................. 18 1.11 Partiernas och blockens utgifter........................................... 1.12 Partiernas personella resurser............................................. 20 1.13 Summering och slutsatser kring partiernas resurser............ 20 Kapitel 2: Arbetsmarknadens parter som opinionsbildare.............. 23 2. De två stora politiska sfärerna...................................................... 23 2.1 En stark och granskad arbetarrörelse.................................. 24 2.2 ...men också ett av världens bäst organiserade näringsliv... 24 2.3 LOs resurser......................................................................... 24 2.4 LO och opinionsbildningen................................................... 25 2.5 Svenskt Näringslivs resurser................................................ 25 2.6 Svenskt Näringsliv och opinionsbildningen.......................... 26 2.7 Jämförelse mellan LO och Svenskt Näringsliv..................... 30 2.8 Summering och slutsatser kring arbetsmarknadens parter som opinionsbildare.................... 31 Kapitel 3: Borgerlighetens opinionsbildande nätverk....................... 33 3. Den påstådda Socialdemokratiska hegemonin......................... 33 3.1 Ett nytt statsbärande parti.................................................... 34 3.2 Moderaternas personnätverk............................................... 34 3.3 Näringslivets opinionsbildande organisationer..................... 36 3.4 Summering och slutsatser kring 41 Borgerlighetens opinionsbildande nätverk........................... Avslutande sammanfattning........................................................................ 42 FOTNOTER............................................................................................................. 44 3
  4. 4. Förord Partiverksamhet kräver, som all annan verksamhet, Det andra problemet är att ett parti hamnar i eko- pengar. Allting, från hyran av möteslokaler på för- nomiskt beroende av sina bidragsgivare på ett sätt eningsnivå till de stora valkampanjerna på riksnivå, som innebär att det anpassar politiken mer till bi- kostar. Att finansiera hela den omfattande verk- dragsgivarens krav än till medlemmarnas. samhet som ett politiskt parti svarar för enbart med medlemsavgifter har aldrig varit möjligt; det har Hur stor risken för denna ”ekonomistyrning” se- alltid krävts tillskott från andra håll. Den unga ar- nare verkligen är kan i och för sig diskuteras. För betarrörelsen löste på sin tid problemet genom att det första kan man nog utgå från att en organisa- ordna basarer och danstillställningar. tion som stöder ett parti gör det för att värderingar och åsikter redan sammanfaller, så frågan om en I dag ger det samhälleliga partistödet ekonomisk kursförändring i partiet behöver inte bli aktuell. stadga åt partiernas arbete, men partistödet täcker Och för det andra, OM en sådan kursförändring ändå bara en del av kostnaderna. Alla partier behö- skulle framtvingas av en ekonomisk bidragsgivare ver ytterligare resurser, utöver dem som kommer är risken uppenbar att partiet då tappar såväl med- från partistöd och medlemsavgifter. För alla partier lemmar som väljare – vilket är en dålig affär för spelar därför sådant som insamlingar, gåvor eller både partiet och bidragsgivaren. bidrag från andra organisationer en inte obetydlig roll. Men det är viktigt att allt sådant stöd – vare sig det ges i formaliserad form, som LO:s stöd till social- Det är fullt rimligt att som sympatisör till ett parti demokratin, eller i informella former, som de ex- – enskilt eller i grupp – bidra till partiets ekonomi ceptionellt stora insamlingsbidragen till Moderata och med det till partiets möjligheter att arbeta för Samlingspartiet – redovisas öppet. Dels därför att det program man själv vill stödja. I den demokra- det är en inte oviktig information till väljarna vilka tiska friheten för olika åsikts- och intressegrupper grupper det är som stöder ett visst parti, dels därför att bilda partier ingår både rätten till själva organi- att denna öppenhet naturligtvis minskar den – even- serandet och rätten att bidra till finansieringen av tuella – risken av hemliga agendor. politisk verksamhet man själv instämmer med. Kopplingen mellan socialdemokratin och LO är Samtidigt finns det vissa problem förknippade med öppen, välkänd och väl granskad sedan mer än 100 ekonomiskt stöd till partierna från andra organisa- år tillbaka. När det gäller övriga partier är eventu- tioner. ella kopplingar till stora externa bidragsgivare be- tydligt mindre genomlyst. I denna rapport granskar Det ena problemet är att stödet kan vara mycket Sandro Wennberg framför allt Moderaternas eko- ojämnt fördelat, vilket sätter vissa partier i ekono- nomi och personsambanden mellan Moderaterna miskt underläge i förhållande till andra. Det är ett och näringslivet. En slutsats av rapporten är, oför- viktigt skäl till det samhälleliga partistödet: alla ska nekligt, en viss undran över vilka ekonomiska in- garanteras en likvärdig ekonomiskt grund att utgå tressen som främst stöttar ”det nya arbetarpartiet” från (vilket alltså sker genom att ersättningen kopp- – och en bestämd uppfattning att en större öppen- las till det antal mandat partiet erövrar i valen). het på den punkten borde vara en viktig informa- tion till väljarna. Stockholm i maj 2009 Anne-Marie Lindgren utredningschef, Arbetarrörelsens Tankesmedja 4
  5. 5. Varför denna rapport? ernas nätverk och samverkan med näringslivet kan i Inledning kombination med regeringsmakten ge dem en maktposition under lång tid framöver. Hur de politiska partierna redovisar sina intäkter har Omfattning och avgränsning länge varit en omdiskuterad fråga. Exempelvis dis- kuteras från tid till annan Socialdemokraternas band till LO och Moderaternas kopplingar till delar av nä- Information om partiernas ekonomiska resurser har ringslivet. hämtats ur partiernas årsredovisningar. De årsredo- visningar som undersökts gäller åren 1999 – 2007, i Diskussionen om redovisningen av partiernas intäk- några fall endast från 2002. I vissa jämförelser mel- ter visar på en problematik som grundar sig på graden lan partiernas intäkter och utgifter är det första un- av ekonomiskt beroende från enskilda organisationer dersökta året 2002 beroende på att det är första och privatpersoner. Denna problematik ska vägas gången då samtliga partiers årsredovisningar har jäm- mot behovet av att värna valhemligheten i Sverige. förbara årsredovisningar i enlighet med överens- kommelsen mellan riksdagspartierna. I slutändan är det för demokratin viktigt hur partier- nas resurser förhåller sig till partiernas respektive Endast öppet tillgängliga källor har använts, dvs in- medlemmar, röstetal och mandat. Rapporten syftar formation som finns tillgänglig inom ramen för par- till att klargöra denna problematik. Dessa och en rad tiöverenskommelsen, offentliga myndigheter och andra frågor om det svenska partifinansieringssyste- media. För att få en bättre bild av hur partiernas in- met behandlas i denna rapport. Därutöver har det samling fördelar sig mellan olika beloppsintervall har visat sig att informationen kring det svenska nä- partiernas kassörer eller ekonomiansvariga kontak- ringslivet och dess opinionsbildning har varit mycket tats för att få kompletterande information utöver in- bristfällig. Obalansen i granskning av de olika poli- formation som finns i årsredovisningarna. Därutöver tiska alternativens opinionsbildande slagkraft har har inga andra kontakter tagits med riksdagspartierna, gjort att rapporten har kompletterats med en genom- utöver kompletterande information kring Socialde- gång av näringslivets opinionsbildande organisatio- mokraternas och Vänsterpartiets årsredovisningar till ner och deras kopplingar till borgerlighetens största följd av att dessa partier har delat upp partiorganisa- parti, Moderata Samlingspartiet. tion och riksdagskansli i två olika juridiska enheter. Syfte med rapporten Med partierna avses de partier som finns represente- rade i riksdagen om inget annat anges. Alla partier utom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har Under våren 2009 presenteras partiernas årsredovis- såväl riksorganisation som riksdagskansli i en och ningar. Dessa kommer att röna en viss uppmärksam- samma juridiska person. I rapporten är genomgående het, i synnerhet mot bakgrund av att partierna är på såväl riksorganisation som riksdagsgrupp inbegripna. väg in i en Europavalrörelse. Inför valet 2010 kom- Om inget annat anges redogörs för partiernas kon- mer diskussionen om partiernas finansiering att in- cernredovisning. tensifieras. Inga partier som inte är representerade i Riksdagen Borgerliga partier och debattörer brukar försöka finns med i analysen av partiernas resurser. I under- framställa Socialdemokraterna som det parti som tar sökningen av de opinionsbildande nätverken hos nä- emot stora bidrag för att vinna val. Särskilt bidragen ringslivet och partierna har endast Moderaterna tagits från fackföreningsrörelsen brukar lyftas fram. I det med. Det beror inte bara på att Moderaterna är det perspektivet är det viktigt att Socialdemokraterna och parti som har mest kontakter med näringslivet utan LO har beredskap för att argumentera för dessa, samt framförallt att Moderaterna är det parti som är abso- att kunna redovisa hur det står till med finansieringen lut största av de borgerliga och styr väsentliga delar av huvudmotståndaren, Moderaterna. av regering, riksdag, landsting och kommuner. Syftet med att ta fram denna rapport har varit att ana- lysera partiernas resurser och de organisationer som partierna samarbetar nära med (partiernas ”sfärer”). Om det visar sig att Moderaternas hemliga bidrag och kontaktnät starkt har bidragit till att partiet erhållit re- geringsmakten så är det ett allvarligt problem för den svenska demokratin på sikt. Och de borgerliga parti- 5
  6. 6. 6
  7. 7. Kapitel 1: Partiernas ekonomiska resurser 1 De svenska partiernas samlingsverksamhet. När det gäller utgifterna utgör personalkostnader den avgjort största utgiftsposten finansiering i samtliga partier. 1.2 Ingen statligt reglerad 1.1 Introduktion redovisning av intäkterna I Sverige får de politiska partierna ekonomiskt stöd Det är i Sverige tillåtet för företag, föreningar, or- från staten för att minska beroendet av olika bi- ganisationer och stiftelser att stödja politiska par- dragsgivare och för att man ska kunna bedriva ett tier. Riksdagspartierna har sedan 1950-talet slutit kontinuerligt opinionsarbete och delta i de all- ömsesidiga överenskommelser om hur partiernas männa valen. intäkter ska redovisas2. Den största inkomstkällan för riksdagspartierna är Den nu gällande överenskommelsen som slöts mel- utan tvekan offentliga stöd. Under 2008 uppgick lan partierna i april 2000 innebär att partierna på det statliga stödet till riksdagspartierna på nationell begäran ska redovisa sina inkomster på nationell nivå till sammanlagt 400 miljoner kronor. Stödet nivå. Därutöver måste partier som ansöker om stat- till riksdagspartierna är indelat i kanslistöd och par- ligt partistöd enligt lagen om statligt stöd till poli- tistöd. tiska partier (1972:625) bifoga partiets årsredovisning för det senast avslutade räken- Sammantaget uppgick statens kostnader för riks- skapsåret. Räkenskaperna ska ha granskats av en dagspartierna 2007 till 934 miljoner kronor. Därtill auktoriserad revisor. tillhandahåller riksdagsförvaltningen lokaler, it-ut- rustning och mycket annan service till riksdags- I överenskommelsen står också att partierna från partiernas kanslier. Beroende på hur de politiska den första kronan ska redovisa bidrag från organi- partierna har organiserat sitt interna arbete på na- sationer, stiftelser och företag, men där sägs inget tionell, regional och lokal nivå används dessa re- om bidrag från enskilda personer. Dock ska totalt surser på delvis olika sätt.1 insamlade belopp och totalt antal givare redovisas. Utöver den statliga finansieringen erhåller de par- Överenskommelsen kräver alltså inte att partierna tier som finns representerade i Europaparlamentet på något sätt ska redovisa information om perso- också bidrag för kansliresurser till europaparla- ner som har gett stora penningsummor. Det finns mentariker. Partierna är i olika hög grad beroende heller inte några krav på redovisning av hur privata av offentliga medel. donationer fördelar sig mellan små och stora be- lopp. Därutöver tar riksdagspartierna in avgifter från par- timedlemmar. Denna rapport redovisar endast innehållet i över- enskommelsen utan att gå in i en diskussion om be- En del av partiernas verksamhet är finansierad av hovet av lagreglering av partiernas intäkter eller ej. andra medel än offentliga stöd eller medlemsav- gifter. 1.3 Riksdagspartiernas intäkter Företagssponsring är tillåten men dess omfattning är tämligen okänd. Det är vanligt att partierna har annonsörer och utställare i samband med större ar- Riksdagspartierna har sedan valet 2002 haft sam- rangemang som kongresser och konferenser men manlagda inkomster på 3,2 miljarder kronor. Soci- dessa intäkter utgör endast en bråkdel av partiernas aldemokraterna har i egenskap av största parti haft intäkter. störst inkomster följt av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet De flesta partier samlar in medel från privatperso- och slutligen Miljöpartiet. ner genom en mer eller mindre strukturerad in- 7
  8. 8. För valåret 2006 fördelar sig intäkterna för partierna (på koncernnivå) enligt tabell 1: Diagram 1–2: Riksdagspartiernas intäkter per redovisad partimedlem, 20064 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 M C FP KD S V MP 1.3.1 Centerpartiet Om man ser till partiernas totala intäkter per man- dat blir bilden en annan. Sett till antalet mandat – ett av Europas rikaste partier som partierna hade redovisade Moderaterna under valåret 2006 exceptionellt höga intäkter från sär- Ett parti i Sverige intar en särställning när det gäl- skilt insamlingsverksamheten. ler ekonomiska tillgångar. Centerpartiet sålde ett år innan valet, i oktober 2005, bolaget Centertidningar Som framgår av Diagram 1–1 så hade Moderaterna till ett värde av 1,8 miljarder kronor5. intäkter motsvarande 2,9 miljoner kronor per man- dat i Riksdagen. Med andra ord hade Moderaterna Affären – en av de största affärerna i svensk politisk valåret 2006 betydligt högre totala intäkter per historia – har enligt vissa bedömare kantats av felbe- mandat än något annat parti i Sverige. dömningar. Under de första ett och ett halvt åren låg kapitalet på ett bankkonto samtidigt som börsen gick Diagram 1–1: Riksdagspartiernas intäkter, upp med 50 procent under samma period. per mandat, 20063. Centerpartiet missade med andra ord en stor börs- uppgång. Först i februari 2007 fastställde Center- partiets partistyrelse placeringsprinciper för kapitalet och i maj samma år började partiets in- vestmentbolag Randello Invest AB placera kapita- let, under en period då Stockholmsbörsen sjönk. Investeringen är fördelad på aktier och räntebä- rande papper. Partiet förklarar sitt långsamma agerande med att de ville göra klart bokslutet för 2005 och att däref- ter valrörelse och regeringsbildning kom i vägen för diskussioner kring kapitalets placering6. Sett till partiernas medlemsantal har partierna täm- Att försäljningen dröjde så länge har av partiet för- ligen varierande intäkter. Per redovisad partimed- klarats av flera faktorer. Att placera 1,8 miljarder lem under valåret 2006 fördelar sig intäkterna som kronor kräver noggranna förberedelser. Ändå ver- följer. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet kar det ha varit brådskande att genomföra affären har proportionellt sett betydligt större intäkter räk- vid den tidpunkten. Frågan ställer sig varför för- nat per partimedlem än övriga riksdagspartier. säljningen inte var bättre förberedd. Minst intäkter per partimedlem har Centerpartiet. Centertidningar omfattade ett antal dagstidningar Om man däremot tittar på Centerpartiets utgifter runtom i landet. Försäljningen av Centertidningar per medlem (se stycke 1.11 Partiernas och blockens gjorde att partiet i ett slag blev ett av Europas ri- utgifter) så är bilden en annan till följd av att par- kaste politiska partier. tiet tog pengar ur det egna kapitalet under valåret 2006. Partiets stora kapital används bland annat för att täcka underskott i verksamhet. Se mer om detta i stycke 1.11.1. 8
  9. 9. 1.4 Offentliga stöd till partierna de statliga partistöden och Riksdagens kanslistöd till partigruppernas och riksdagsledamöternas ar- bete i riksdagen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet, I Sverige får de politiska partierna ekonomiskt stöd de partier som har minst antal mandat i riksdagen från staten och från lokala och regionala politiska erhåller mest stöd per mandat. Att små partier får församlingar. Det offentliga stödet finns för att par- mest offentliga medel har att göra med att Riksda- tierna ska kunna bilda opinion och ställa upp i all- gens kanslistöd är utformat som ett grundstöd till männa val. En del av det offentliga stödet på lokal varje parti på knappt 6 miljoner kronor utöver ett och regional nivå utgår också för att de politiska stöd per riksdagsmandat. Det statliga partistödet är partierna ska kunna arvodera förtroendevalda och endast utformat per mandat, här ges inget grund- personer som arbetar politiskt. stöd11. Denna rapport fokuserar på riksdagspartierna på Diagram 1–3: Offentliga stöd till riksdagspar- nationell nivå. När det gäller den offentliga finan- tierna på nationell nivå, per mandat, 200812. sieringen på lokal och regional nivå är stöden olika utformade och det är svårt att få fram jämförbar statistik över de samlade offentliga stöden till partierna på nationell, regional och lokal nivå. Under 2008 uppgick det direkta statliga stödet till riksdagspartierna till sammanlagt 400 mil- joner kronor. Därutöver har riksdagen kostna- der för lokaler, utrustning och administration som rör de politiska partierna. Den samman- lagda kostnaden i statsbudgeten för att finan- siera partiernas verksamhet på nationell nivå låg 2007 på 934 miljoner kronor7. Som andel av statens samlade utgifter handlar det om drygt en promille (tusendel) av statsbudgeten. Ande- len har stigit betydligt under senare år, från ca 0,8 Bilden blir densamma även om man jämför parti- promille för 10 år sedan till 1,2 promille 2007. Sta- ernas intäkter över flera år och tar med samtliga of- tens kostnader för de politiska partierna och således fentliga intäkter till partierna på nationell svenska kärnan i den representativa demokratin är hundra myndigheter såsom stat, kommuner och landsting gånger lägre än stödet till kommunerna8. (vissa partier redovisar stöd från Sveriges Kom- muner och Landsting direkt till den nationella par- Utöver riksdagspartierna får också Sverigedemo- tiorganisationen) och om man räknar med särskilda kraterna statliga partistöd som en följd av att partiet statliga stöd för partiernas informationsinsatser fick mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet i såsom exempelvis inför folkomröstningen om något av de två senaste riksdagsvalen9. euron 2003. Det statliga stödet till riksdagspartierna är indelat i En ingående granskning av de offentliga stöden till partistöd som stöd till partiernas allmänna verk- partierna har genomförts av såväl den utredning samhet, samt kanslistöd som stöd till partigrupper- som gjorts på uppdrag av Riksdagens Konstitu- nas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. tionsutskott som den statliga utredning som utrett Staten ger också vid vissa tillfällen stöd till parti- regleringsbehovet av de offentliga stöden och in- erna för att informera. Exempelvis fick partierna synen i partiernas ekonomi13, 14. medel för att bedriva kampanj inför folkomröst- ningen om euron. 1.4.1 Moderaternas omsvängning i synen på de offentliga partistöden På lokal och regional nivå har kommuner och lands- ting/regioner rätt men inte skyldighet att lämna stöd till politiska partier10. Beroende på hur de politiska Kring det offentliga partistödet råder numera en partierna har organiserat sitt interna arbete på natio- tämligen stor samsyn bland riksdagspartierna. Från nell, regional och lokal nivå används dessa resurser att under lång tid ha velat göra stora nedskärningar på delvis olika sätt. i det statliga partistödet vände Moderaterna vid par- tiets stämma 2003. Partiet har till och med accep- Senast tillgängliga siffror från Riksdagen visar att terat de senaste årens höjningar av partistödet15. riksdagspartiernas offentliga stöd per mandat för- delar sig i enlighet med Diagram 1–3. Som framgår Men i många år använde Moderaterna förslaget om av diagrammet får de minsta partierna mest offent- att minska det statliga partistödet i debatten om par- liga medel från två statliga intäktskällor, nämligen tiernas resurser. Genom att säga att Socialdemo- 9
  10. 10. 1.5 Bidrag från lokal kraterna fick mest partistöd ville Moderaterna dels låta påskina att Socialdemokraterna skulle vara eko- och regional nivå nomiskt gynnade av staten, dels att Socialdemokra- tin kunde framställas som ekonomiskt överlägsen genom att göra referenser till fackföreningsrörelsens Vissa av riksdagspartierna på nationell nivå får an- stöd till Socialdemokratin. Bland annat skrev Gun- slag och andra resursöverföringar från regionala nar Hökmark så här i en riksdagsmotion för bara och lokala partiföreningar. Partiorganisationer på några år sedan, i oktober 2003: andra nivåer offentliggör resursöverföringar i form av att partierna på olika sätt ställer krav på hur med- ”I dag är partistödet så utformat att Socialdemo- lemsavgifter, offentliga stöd eller andra intäkter kratin som parti får ett mer än dubbelt så stort stöd fördelas mellan partiernas olika nivåer. Det kan än varje annat politiskt parti. Tillsammans med handla om medlemsavgifter, kommunala partistöd övrig finansiering från ekonomiskt starka intresse- men det kan också vara så att partimedel överförs organisationer förstärker detta Socialdemokrater- som betalningsmedel för olika varor och tjänster nas ekonomiska och politiska dominans på ett sätt som partiernas riksorganisation eller regionala par- som är ur demokratisk synvinkel stötande.”16 tiorganisationer tar fram och distribuerar inom par- tierna19. Som redovisas i inledningen av stycket 1.4.1 är Moderaterna och Socialdemokraterna de partier Exakt hur medlen fördelas inom partierna är svårt som är minst beroende av offentliga medel. Ändå att få fullödig information kring då det endast är har Moderaterna under många år argumenterat att partiernas riksorganisationer och riksdagskanslier Socialdemokratin gynnas av de statliga partistöden. som omfattas av partiernas gemensamma överens- kommelse. Partiorganisationer på annan än natio- Därtill har Moderaterna på senare år på lokal nivå nell nivå offentliggör således inte sina ekonomiska drivit hårt att Moderatstyrda kommuner ska få vä- förehavanden. Däremot har Konstitutionsutskottet sentliga höjningar av arvodena till de förtroende- i en utredning med bland annat enkäter frågat lo- valda. En sammanställning som gjordes 2007 kala och regionala partiorganisationer om överfö- visade att Moderata kommunpolitiker höjt sina ar- ringar mellan olika nivåer i partierna. Dessa har voden kraftigt, bland annat i Stockholm där dåva- bland annat besvarat frågan hur stor andel av den rande finansborgarrådet fick en höjning av arvodet lokala och regionala partiorganisationens totala på 4 000 kronor i juli 2007. I den Moderatstyrda kostnader som först uppåt i partiorganisationen. kommunen Boden höjdes bland annat arvodet för den Moderata kommunstyrelseordföranden med Diagram 1–4: Regionala partiorganisationers 11000 kronor till närmare 45 000 kronor, ett löne- utgifter som förs uppåt i organisationen, andel lyft på hela 33 procent. Samma utveckling har skett av totala kostnader20. i Moderatstyrda kommuner som Höganäs och Sjöbo17. Av de 10 kommuner i Sverige som har högst arvo- derade kommunalråd är samtliga styrda av Mode- raterna, som framgår av Tabell 1 1. Tabell 1 1: Kommuner med högst arvoden för Kommunstyrelsens ordförande, KSO18. Som framgår av Diagram 1–4 är Moderaterna och Kristdemokraterna de riksdagspartier där störst andel av de regionala partiföreningarnas resurser går till partiet på nationell nivå. Drygt en femtedel (22 procent) av de Moderata länsförbundens och Kristdemokratiska distriktens kostnader består av avgifter till partiernas respektive riksorganisation. För Moderaternas del handlar anslagen från lokal/regional nivå till Moderaternas riksorganisa- 10
  11. 11. tion om resursöverföringar i storleksordningen elva dagspartierna. Socialdemokraterna är det parti som miljoner kronor årligen. har minst resursöverföringar till nationell nivå. 1.6 Företags och Övriga riksdagspartier har betydligt mindre resurs- överföringar från regional till nationell nivå. Social- organisationers stöd demokraterna är det riksdagsparti som inte tar emot till partierna några som helst anslag från regional/lokal nivå. När det gäller de lokala partiorganisationerna är Riksdagspartierna är enligt partiernas gemen- överföringarna uppåt i partiorganisationen (till samma överenskommelse skyldiga att redovisa läns- eller riksnivå) ännu större. stöd till partierna från juridiska personer – företag och organisationer – från den första kronan. Diagram 1–5: Lokala partiorganisationers utgifter som förs uppåt i organisationen, Socialdemokraterna är det enda parti som öppet re- andel av totala kostnader21. dovisar regelbundet stöd från organisationer, nämligen fackföreningsrörelsen. Landsorganisa- tionen LO och ett antal av LO:s förbund ger år- ligen medel baserat på antalet enskilda medlemmar i förbunden. Detta stöd kritiseras partiet ofta för, framförallt från borgerligt håll, men också från delar av det svenska näringsli- vet. Som visas i Diagram 1–6 har Socialdemokra- terna erhållit ekonomiska bidrag från Landsor- ganisationen LO centralt och vissa av LO:s medlemsförbund på mellan 6 och 13 procent av de totala intäkterna. Det bör observeras att re- surserna från LO och en del LO-förbund var be- tydligt högre i valet 2002 än i valet 2006. 43 procent av kostnaderna hos lokala partiorgani- Överhuvudtaget är bidraget från LO-sfären i sjun- sationer i Folkpartiet och Kristdemokraterna förs kande därför att fackförbunden under en flera år över till läns- eller riksnivå. För Moderaternas lo- haft sjunkande medlemstal. kala partiorganisationer är motsvarande andel 39 procent. Det innebär att Folkpartiet och Kristde- Diagram 1–6: Fackliga anslag till Socialde- mokraterna följt av Moderaterna är de partier vars mokraterna, andel av totala intäkter22 lokala organisationer uppger att störst andel av kostnaderna förs uppåt i partiorganisationen. En del av riksdagspartiernas intäkter från lokal och regional nivå är rena anslag från regionala partiorganisationer, något som också framgår av Kristdemokraternas, Moderaternas och Vänsterpartiets årsredovisningar. Folkpartiet redovisade också sådana intäkter fram till 2004 men tycks därefter ha upphört med anslag från sina länsförbund. Av de tre riksdagspartier som redovisar regionala anslag ligger anslagens andel på mellan 9 och 15 procent av de redo- visade intäkterna. Efter valet 2006 utgjorde fackföreningsrörelsens stöd till Socialdemokraterna den lägsta andelen av Det parti som har störst överföringar från lokal till partiets intäkter på många år. Förklaringen är den nationell nivå är Sverigedemokraterna. Men denna försämrade ekonomiska situationen hos LO. rapport täcker endast riksdagspartiernas resurser varför SD inte behandlas här. Efter den borgerliga regeringens tillträde har LO:s Sammantaget kan konstateras att Moderaterna och ekonomi försämrats ytterligare vilket beror på en Kristdemokraterna är de riksdagspartier som på na- sjunkande anslutningsgrad till följd av försämring- tionell nivå får mest medel från regional och lokal arna i arbetslöshetsförsäkringen och kraftiga höj- nivå. Eller uttryckt på ett annat sätt; i ekonomiska ningar i avgifterna till försäkringen som den termer är KD och M de mest centraliserade av riks- borgerliga regeringen genomfört sedan den till- 11
  12. 12. 1.7 Partiernas insamling trädde23. Indirekt kan alltså den borgerliga rege- ringens politik leda till att Socialdemokraterna får minskade anslag av fackföreningsrörelsen. De flesta av riksdagspartierna samlar in pengar för att finansiera delar av sin verksamhet. Enligt överens- Inget av riksdagspartierna, förutom Socialdemo- kommelsen mellan riksdagspartierna ska partierna i kraterna, uppger att de tar emot regelbundna bidrag sina årsredovisningar redovisa hur mycket pengar som från utomstående organisationer. samlats in totalt och hur många givare som har bidra- git. Under framförallt 1990-talet och inför valrörelsen 2002 använde sig Moderaterna av dolda bidrag I princip alla partier utom Centerpartiet27 ägnar sig åt genom att erbjuda företag som ville betala mycket någorlunda regelbunden insamling och intäkterna från kostsamma annonser i partiets medlemstidning insamlingen hos de partier som samlar in pengar är nå- Medborgaren. Annonspriserna låg långt över tid- gorlunda jämnt fördelade mellan åren. Vänsterpartiet ningens reguljära annonspriser och företag som har en insamlingsfond, men har på senare år inte sam- ville hade möjligheten att sätta in annonser för sitt lat in några medel från privatpersoner. företag och sedan betala ansenliga priser för dessa. Moderaterna är i sammanhanget ett stort undantag. Annonsintäkterna varierade kraftigt beroende på Partiet har under de senaste åren samlat in betydligt om det var valår eller inte. Annonsförsäljningen låg mer än de övriga partierna tillsammans. Och partiet då som nu i företaget Arvid Lindman AB som ägs har mycket ojämna insamlingsresultat med en mycket av Moderata Samlingspartiet. Intäkterna från bola- tydlig koppling till valrörelserna. get fördes därefter över till partikassan. Flitigt fö- rekommande annonsörer var bland annat Av de riksdagspartier som valåret 2006 redovisar in- organisationen SAF/Svenskt Näringsliv, Ernström- samlade medel från privatpersoner var Kristdemokra- gruppen, Atlet, Svedbergs och Geveko. Svensk terna det parti som hade störst belopp per givare. Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs av kärn- Kristdemokraterna tog under 2006 in mer än en halv kraftsbolagen, uppgavs under 1990-talet ha annon- miljon kronor från sammanlagt 32 privata givare vil- serat för knappt 400 000 kronor25. ket innebär att varje person i genomsnitt gav mer än 17000 kronor. Moderaterna hade 2006 näst högst gi- Under de senaste 10 åren före valet 2006 hade Mo- varbelopp per bidragsgivare. deraterna fått in över 60 miljoner kronor från före- tag och organisationer som betalning för annonser Diagram 1–7: Riksdagspartiernas insamlade i partitidningen Medborgaren. Ett annat företag belopp 200628 som hade varit en flitig annonsör i tidningen Med- borgaren var Caligraf. Att företagets omfattande annonsering hade varit ett förtäckt partistöd till M: 30,14 mkr Moderaterna bekräftades av en tidigare styrelse- medlem i företaget. Företagets VD hade nämligen varit aktiv moderat på lokal nivå26. Mot bakgrund av att Moderaterna tidigare har an- vänt sig av dold företagssponsring är det svårt att veta huruvida partiet tar emot dolda bidrag från fö- retag eller inte. Mer om problematiken kring Mo- deraternas kopplingar till näringslivet finns beskrivet i kapitel 3. C: 0 mkr KD: 0,56 mkr S: 3,42 mkr FP: 0,1 mkr Sammanfattningsvis kan sägas att Socialdemokraterna V: 0 mkr MP 0,16 mkr är det enda parti som öppet redovisar regelbundet stöd Som framgår av Diagram 1–7 samlade Modera- från utomstående organisationer. Bidragen från LO terna under valåret 2006 in betydligt mer än de öv- och dess förbund har sjunkit under en längre tid till riga partierna tillsammans. Moderaternas insamling följd av vikande medlemsantal i fackförbunden. Under det året låg på 30 miljoner kronor, vilket är en ex- det senaste valet utgjorde stödet från fackföreningsrö- ceptionellt hög siffra. Moderaternas insamling var relsen 5 procent av de totala intäkterna, vilket är det med andra ord närmare åtta gånger större än de öv- lägsta stödet sett till Socialdemokraternas totala intäk- riga partiernas insamling tillsammans. Det är det ter på många år och en betydande minskning jämfört högsta belopp som ett parti har samlat in ett enskilt med valet 2002. Huruvida Moderaterna, som tidigare år under överskådlig tid. De övriga partierna sam- tagit emot dolda företagsstöd, i dag tar emot bidrag lade under 2006 in drygt 4 miljoner kronor. från företag är inte klarlagt. 12
  13. 13. är möjligt att få en bättre bild av huruvida partierna 1.7.1 Redovisning av stora givare är beroende av stora privata donationer eller inte. Mot den bakgrunden finns det ett behov att öka öp- ”Vi anser att det skulle vara att röja valhemlighe- penheten kring finansieringen av partier för att ge ten. Det ställer vi inte upp på.” allmänheten en bild av eventuella bidningar mel- Hans Birger Ekström, kanslichef för Moderaterna, lan givare och mottagare. Det är också skälet till att om varför partiet inte vill offentliggöra stora givare, den statliga utredningen ”Allmänhetens insyn i par- den 10 september 200829. tiers och valkandidaters intäkter”, SOU 2004:22, föreslog att partierna bör offentliggöra givares Partierna har under ett antal år inom ramen för den identitet om de ger mer än 20 000 kronor till ett gemensamma överenskommelsen diskuterat om de parti33. bör offentliggöra gåvor från fysiska personer som ger stora belopp till partierna. Detta har dock mot- För att få reda på om partierna har tagit emot stora arbetats av Moderaterna och Kristdemokraterna30 belopp från enskilda utan att offentliggöra dessa gi- med argumentet att det skulle underminera den vares identitet ombads riksdagspartierna av vår ut- grundlagsskyddade valhemligheten. redning att redovisa hur partiernas insamlade medel fördelar sig mellan olika givargrupper. Partierna Som visas av citatet ovan är bevarandet av val- ombads redovisa hur många givare under åren hemligheten förklaringen till att Moderaterna inte 2006-2007 har givit olika belopp. På så sätt har par- vill offentliggöra sina bidragsgivare. Det står var tierna haft möjlighet att redovisa om de är beroende och en fritt att i offentligheten uttala sitt stöd till ett av några stora givare utan att för den skull namnge politiskt parti. Men om enskilda personer, företag dessa. De har fått frågan hur många givare som år- eller organisationer ger stora gåvor till ett parti är ligen ger under 2 000 kr, mellan 2 000 och 5 000 kr, det en viktig information till allmänheten om att mellan 5 000 kr och 10 000 kr, mellan 10 000 och partiet kan komma att hamna i en beroendeställ- 20 000 kr, och över 20 000 kr. ning gentemot dessa. Av samtliga tillfrågade partierna redovisar endast Socialdemokraterna beslutade i september 2008 att två partier hur många givare som har gett hur stora från och med januari 2009 redovisa alla donationer belopp, nämligen Folkpartiet och Socialdemokra- större än 20 000 kronor med givarens identitet. terna. Vänsterpartiet svarade att de inte tagit emot Detta är i enlighet med det förslag från den statliga gåvor från privatpersoner under 2006-2007, en utredningen ”Allmänhetens insyn i partiers och uppgift som också återges i partiets årsredovis- valkandidaters intäkter” från 200431. ningar för de åren. Kristdemokraterna svarade med att hänvisa till sin årsredovisning som dock inte Det skulle innebära att partiet blir först i Sverige med anger antal personer som ger vilka belopp. Miljö- att utöver den gemensamma överenskommelsen of- partiet, som under de senaste två åren tagit emot fentliggöra stora givares identitet. Offentliggörandet knappt 230 000 kronor från drygt 500 givare, har ska ske i samband med årsredovisningarna. inte besvarat frågorna. Ej heller har Centerpartiet svarat, men partiet anger i sina årsredovisningar att Socialdemokraterna informerar givare som vill ge de inte tagit emot gåvor från privatpersoner på se- stora belopp och om givare då inte vill offentlig- nare år. göra sitt stöd till partiet exempelvis med hänsyn till valhemligheten så har de möjlighet att avstå från Moderaterna svarade via sin ekonomichef föl- att ge gåvan. jande: ”Jag beklagar, men vi har ingen uppföljning på Att Socialdemokraterna nu offentliggör större do- det sätt du önskar, varför jag inte kan ge mer nationer kan vara ett första steg mot en öppnare re- info.” dovisning av partiernas insamlade medel. Det är anmärkningsvärt att ett parti som bara sedan 1.7.2 Fördelning av givarbelopp millennieskiftet har tagit emot 80 miljoner kronor hos partierna i gåvor från enskilda personer inte har någon upp- följning av hur många givare som ger hur stora be- ”En viktig princip för oss är att man ska kunna lopp. hålla hemligt vilka partier som man skänker pengar till på samma sätt som att det ska vara Under valåret 2006 hade Socialdemokraterna två hemligt vem man röstar på.” givare som gav mer än 20 000 kronor, men en mycket stor andel av partiets gåvor bestod av små Per Schlingmann, Moderaternas partisekreterare32. gåvor under 2 000 kronor. Att partiernas insamlingsverksamhet under senare Folkpartiet hade något fler gåvor i intervallet 2 000 år har ökat i omfattning aktualiserar frågan om det 13
  14. 14. – 10 000 kronor än Socialdemokraterna, men re- Antalet givare har för Moderaternas del som fram- dovisar inga större gåvor alls. går av diagrammet minskat under de senaste åren, med undantag för en liten ökning inför valåret 1.8 Moderaternas insamling 2006. Från att ha haft över 30 000 givare per år har antalet minskat tydligt efter det för Moderaterna dåliga valresultatet 2002. ”Utan de resurser vi fick av enskilda bidragsgi- vare hade vi inte haft möjlighet att formulera vår fördjupning, vår utveckling av vår politik, vi hade Diagram 1–9: Moderaternas insamling, antal inte haft den kraft vi hade i valrörelsen.” givare under åren 2000-200739 Ur inledningstalet av Moderaternas partiord- förande Fredrik Reinfeldt vid partiets stämma 200735. Fredrik Reinfeldt ägnade en stor del av sitt in- ledningsanförande vid den första partistäm- man efter segervalet 2006 åt stöden från bidragsgivare. Citatet visar vilken vikt Mo- deraterna fäster vid bidragsgivarna och deras betydelse för partiets valseger 2006. Reinfeldt beskrev att partiet efter valförlusten 2002 hade en dålig ekonomi 2003 och uttryckte be- hovet av att partiet behövde större resurser genom att säga: ”Vi vände oss till våra sympatisörer, till våra bi- Under senare år har sålunda Moderaterna fått allt dragsgivare, och bad om att markera sitt stöd för färre givare, men varje givare har gett betydligt mer de nya moderaterna.” pengar till partiet. Åtminstone sett till ett genom- snitt. Det finns i partiernas årsredovisning ingen Resultatet var att partiet, enligt Reinfeldt, fick 55 mil- översikt över hur givarnas bidrag fördelar sig mel- joner kronor ”till stöd för att kunna vinna val”36. lan olika belopp. Insamlingen är i dag en mycket viktig inkomstkälla Som en följd av de ökade insamlingsnivåerna och till Moderata samlingspartiet. Moderaterna samlar det minskade antalet givare har Moderaternas in- in betydligt mer pengar än andra partier. Under val- samlade medel per givare ökat avsevärt som fram- året samlade partiet ensamt in närmare åtta gånger går av Diagram 1–8. mer än de övriga riksdagspartierna tillsammans. Det är uppenbart att någonting hände efter valet De insamlade beloppen är liksom hos de övriga 2002. Moderaterna förlorade mer än hälften av alla partierna tämligen varierande över åren. Som fram- givare samtidigt som gåvorna per givare ökade av- går av diagram 1–8 så skedde under de senaste två sevärt, i synnerhet från och med 2004. valen tydliga ökningar av Moderaternas insamlade belopp. Inför och under valåret 2006 har den gene- Behovet av att samla in pengar har dock inte på rella nivån ökat ytterligare. Valåret 2006 är den av- något sätt haft en framträdande roll i Moderaternas sevärt högsta insamlingsnivån under överskådlig kommunikativa arbete. På hemsidan har det fun- tid. Sammantaget har Moderaterna samlat in 78 nits en sida där partiledaren uppmanar till att miljoner kronor sedan millennieskiftet. pengar behövs för att vinna val och det har funnits en enkel webbaserad funktion för betalning till par- Diagram 1–8: Moderaternas insamling under tiet. I partiets informationsmaterial har det inte hel- åren 2000-2007, totalt insamlade belopp och ler märkts någon särskilt satsning på kronor per givare38 insamlingsverksamheten. Den yttre in- formationen om Moderaternas insamling ökade inte heller nämnvärt inför valåret 2006 då Moderaterna gjorde ett anmärk- ningsvärt insamlingsresultat på 30 mil- joner kronor, en tiodubbling av insamlade medel jämfört med 2003. Sammanfattningsvis kan man säga att Moderaternas insamlingsverksamhet utåt sett inte skilt sig från andra partiers. 14
  15. 15. Men hur har då den häpnadsväckande ökningen av insamlade medel efter 2003 skett om det i Mode- raternas yttre kommunikation med sympatisörer inte har märkts någon skillnad jämfört med andra partier? Svaret är att Moderaternas insamlingsverksamhet har skett genom andra, informella kanaler. Istället har Moderaterna mycket välorganiserade insam- lingsföreningar som samlar in stora belopp. Mode- raternas insamlingsorganisationer och dess grundare: • Tornet (Insamling för särskilda insatser, grundat av Gunnar Hökmark) • Rosenbadsfonden (Insamling för regerings- skifte, grundat av Gustaf Douglas tillsammans Kristina Axén Olin, Tove Lifvendahl och Jan Hallberg) • Värnet (Insamling för försvarspolitik, grundat av Gunnar Hökmark och Anders Björck) • Källan (Insamling för kärnkraftslobby, grundat av Gunnar Hökmark) • Företagarforum/Entreprenörsnätverket (Insamling för Maria Borelius och dåvarande partisekreteraren Sven Otto Littorin. Gunnar Hökmark) • Europaklubben (Gunnar Hökmark) 1.8.1 Rosenbadsfonden ”Det går inte att besegra Socialdemokraterna om man är ekonomiskt underlägsen.” Ur en text på Moderaternas hemsida40. Som framgår av stycket ovan har Moderaterna under många år haft olika sorters insamlingsklub- bar. I februari 2004 startade Moderaterna ett nytt insamlingsprojekt, Rosenbadsfonden. Som fram- går av citatet från Moderaternas hemsida mark- nadsfördes fonden under en period med argumentet att man inte kan besegra Socialdemokraterna om man är ”ekonomiskt underlägsen”. Myten om So- Moderaternas hemsida i okober 2004. cialdemokraternas ekonomiska överlägsenhet od- Arvid Lindman AB. Bolaget blev framförallt under lades direkt på Moderaternas hemsida och skulle valet 1998 känt för att erbjuda kraftiga överpriser fungera som sporre för givare att donera pengar till för annonser i Moderaternas medlemstidning Med- partiet. borgaren till företag som ville stödja Moderaterna, så att Moderaternas policy om att inte ta emot bi- Ledande i arbetet med Rosenbadsfonden var mil- drag från företag kunde kringgås. I valet 2006 var jardären Gustaf Douglas. Fonden drevs tillsam- han, tillsammans med Kristina Axén Olin, förra mans med tre andra Moderater – dåvarande MUF-ordföranden Tove Lifvendahl och Göte- kommunalrådet i Stockholm Kristina Axén Olin, borgspolitikern Jan Hallberg, en av frontfigurerna förra MUF-ordföranden Tove Lifvendahl och Gö- i en annan Moderat insamlingsorganisation, Ro- teborgspolitikern Jan Hallberg. Fondens insam- senbadsfonden45. ling skulle användas till quot;det lilla extra” i en valrörelse, till så kallade spjutspetsaktiviteter41. Gustaf Douglas är Sveriges sjunde rikaste person. Han är med på Forbes lista över världens miljardä- Finansmannen Gustaf Douglas är den ledande per- rer (2008 låg han på 524:e plats) och hade 2008 en sonen bakom Moderaternas framgångsrika insam- nettoförmögenhet på 2,3 miljarder dollar, ca 15-16 lingsarbete och var under större delen av 1990-talet miljarder kronor. Hans skattepliktiga förmögenhet och fram till 2002 ordförande i Moderaternas bolag 15
  16. 16. inkomståret 2006 (det sista året som man betalade Medlemslistan i sällskapet Tornet är hemlig. Med- förmögenhetsskatt i Sverige) var 0 kronor. lemmarna får som tack för sina gåvor två gånger årligen träffa Fredrik Reinfeldt och Moderaternas Gustaf Douglas har ett rikt förgrenat nätverk i det partiledning, möten som brukar äga rum i riksda- svenska och internationella näringslivet. Han är gens andrakammarsal. ordförande i Assa Abloy, familjens investmentbo- lag Latour och familjens förvaltningsbolag Säki. Att riksdagspartierna använder riksdagens lokaler Familjens bolag heter Wasatornet, genom vilket fa- för att hålla möten är inte ovanligt. Socialdemo- miljen styr övriga bolag. Förvaltningsbolaget har kraternas gruppmöten brukar äga rum i riksdagens aktier i Securitas, Assa Abloy, kökstillverkaren gamla andrakammarsal medan Moderaterna nytt- Nobia och belysningsföretaget Fagerhult. Därut- jar den gamla förstakammarsalen för sina grupp- över är Douglas vice ordförande i Securitas och möten. Riksdagsförvaltningen har anslag ur styrelseledamot i Securitas Direct. Hela familjen statsbudgeten för att bland annat tillhandahålla lo- ägnar sig åt affärsverksamhet. Hans fru Elisabeth kaler för riksdagspartiernas möten. Exakt vilken och hans två söner Carl och Eric är alla involve- sorts möten som partierna väljer att hålla i Riks- rade i familjens affärsangelägenheter46. dagshuset regleras inte, men lämpligheten att Mo- deraterna använder skattefinansierade lokaler för Idag sitter Gustaf Douglas i Moderaternas partisty- att hålla möten som favör för sina hemliga bi- relse och utövar ett direkt inflytande över Modera- dragsgivare kan diskuteras. ternas och därmed regeringens politik. Moderaterna har länge fått kritik för att de inte är Under våren 2003 går Moderaterna på sin hemsida öppnare med sin redovisning av stora givare. Så ut med information om att partiet startar Rosenbads- länge inte så sker kommer misstankarna att bestå fonden. Året därpå redovisar Moderaterna en ökning om att företag och företagsledare indirekt stödjer av insamlade medel på 350 procent, från 2,9 miljoner Moderaterna för att partiet ska kunna vinna val. kronor 2003 till 10,5 miljoner kronor 2004. Samti- digt halveras antalet givare vilket innebär att gåvor Mer om Moderaternas ekonomiska och organisa- per givare ökade med hela 400 procent. toriska förbindelser med det svenska näringslivet finns i kapitel 3. Fram till två år före valet 2006 fanns det på Modera- ternas hemsida information om Rosenbadsfonden. 1.9 Jämförelse Därefter togs all information om Rosenbadsfonden bort och nu finns endast allmän information om hur av intäkterna mellan S och M man donerar pengar till partiet. Ett vanligt förekommande påstående från företrädare Varför den utåtriktade marknadsföringen av Ro- från de borgerliga partierna och även företrädare för senbadsfonden upphörde framgår inte. Kan det det svenska näringslivet är att Socialdemokraternas möjligen ha varit ett problem att en av Sveriges ri- stöd från fackföreningsrörelsen gör att partiet hamnar kaste personer ägnade sig åt insamling för Mode- i en otillbörlig beroendeställningt. Men en jämförelse raterna som efter valförlusten 2002 uppfattades mellan de två största partierna Socialdemokraterna som ett parti som inte hade kontakt med större väl- och Moderaterna, ger vid handen att Moderaternas in- jargrupper? samlade medel med råge överstiger de intäkter som Istället höjdes tonläget och Moderaterna gjorde gäl- Socialdemokraterna får från fackföreningsrörelsen. lande att Socialdemokraterna ”söker makten för att berika sig själva” medan ”vi söker makten för att Diagram 1–10: Fördelning av Socialdemokra- möjliggöra för människor att kunna berika va- ternas och Moderaternas intäkter, 200647 randra43” som ett skäl för att be om pengar för ett maktskifte. Moderaterna 1.8.2 Sällskapet Tornet Socialdemokraterna Den sannolikt mest betydelsefulla insam- lingsorganisationen är det hemliga sällska- pet ”Tornet” som enligt uppgifter hade ett par hundra medlemmar. Sällskapets med- lemmar ger minst 1 200 kronor årligen, men det kan enligt källor till Dagens In- dustri handla om ”betydligt större sum- mor”44. 16
  17. 17. Som framgår av Diagram 1–10 bestod Moderater- de politiska blocken i svensk politik alltmer ce- nas intäkter under valåret 2006 till 45 procent av menterade. I väljarnas ögon kommer blocken allt offentliga medel och till nästan 20 procent av in- tydligare att uppfattas som två olika alternativ. samlade medel. Medlemsavgifter stod för 4 procent av intäkterna medan affärsrelaterade intäkter (till Av det skälet kan det vara en poäng att i korthet stor del hyresintäkter från lokaler i Gamla Stan i titta på de politiska blockens samlade resurser. De Stockholm) och övriga intäkter stod för 25 procent. sammanlagda intäkterna under valåret 2006 var visserligen större hos S, V och MP än hos de fyra För Socialdemokraternas del utgjorde de offentliga borgerliga partierna. Men det är inte orimligt att intäkterna 2006 knappt 53 procent, insamlade titta på resursläget ur ett mandatperspektiv mot medel och anslag från fackföreningsrörelsen stod bakgrund av partiernas stora beroende av offentliga för 8 procent och medlemsavgifter stod för 3 pro- bidrag och det faktum att de borgerliga partierna cent av de totala intäkterna. Affärsverksamhet (tid- under mandatperioden 2002-2006 hade betydligt ningsutgivning och fastighetsförvaltning) och färre riksdagsmandat än riksdagsmajoriteten. lotteriverksamheten genom A-lotterierna stod för 36 procent av intäkterna. Men trots att de borgerliga partierna under förra mandatperioden hade färre mandat i riksdagen och Diagram 1–11: Insamlingsintäkter och anslag lägre intäkter från det offentliga lyckades partierna från andra organisationer hos S och M, få in större intäkter än dess motståndare, sett per valåret 2006, andel av totala intäkter48 mandat. De rödgröna hade inför valet 2006 när- mare 55 procent av mandaten i riksdagen men en- dast 53 procent av de totala intäkterna. De borgerliga hade drygt 45 procent av mandaten men närmare 47 procent av partiernas samlade intäkter. Det innebär att de borgerliga partierna för varje mandat hade 120 000 kronor mer än de rödgröna. Se Diagram 1–12 för en jämförelse mellan de po- litiska blockens ekonomiska resurser per riksdags- mandat. Det finns två viktiga förklaringar till att de borger- liga partierna hade större intäkter per mandat än de Som illustreras i Diagram 1–11 överså utgjordes en rödgröna. En förklaring är de exceptionellt höga bi- knapp femtedel av Moderaternas intäkter under va- dragen från privatpersoner till Moderaterna. Utan låret 2006 av medel från privatpersoner. För Soci- de 30 miljoner kronor som Moderaterna fick in aldemokraternas del motsvarade stödet från bara under valåret 2006 hade de borgerliga parti- fackföreningsrörelsen tillsammans med insamlade erna inte haft det resursmässiga övertag räknat per medel mindre än en tiondel. mandat som de de facto hade. Även i absoluta tal var Moderaternas bidrag från Den andra förklaringen är att Centerpartiet genom enskilda personer på 30 miljoner kronor högre än försäljningen av Centertidningar har ett kapital via stödet till Socialdemokraterna från fackförenings- sitt eget bolag Randello Invest AB på 1,8 miljarder rörelsen som låg på knappt 19 miljoner kronor. kronor. Randello Invest beslutade 2006 om en dela ut hela 100 miljoner kronor till sin ägare, Center- Sammanfattningsvis kan sägas att Moderaterna partiets riksorganisation49. inför valet 2006 i betydligt större utsträckning var Diagram 1–12: De politiska blockens resurser beroende av hemliga donationer än vad Socialde- per mandat, 200650 mokraternas insamling och bidrag från fackför- eningsrörelsen har gett sammantaget. 1.10 De politiska blockens resurser Partiernas ekonomiska resurser granskas i denna rapport mestadels per parti. I och med bildandet av Allians för Sverige under den förra mandatperio- den och i takt med att Socialdemokraterna, Väns- terpartiet och Miljöpartiet ökar sitt samarbete blir 17
  18. 18. En jämförelse av blockens resurser per medlem ger som 2006 hade intäkter på drygt 40 miljoner kronor vid handen att de borgerliga partierna med sina men utgifter på knappt 108 miljoner kronor. Un- större medlemstal har något mindre resurser per derskottet i verksamheten hamnade alltså på 68 medlem än de rödgröna. miljoner kronor. Partiets underskott var med andra ord större än de totala intäkterna och motsvarade När det gäller resurser per väljare var dessa under 63 procent av de totala kostnaderna, nästan två valåret 2006 något högre hos de rödgröna jämfört tredjedelar. Ett sådant resultat skulle röna stor ne- med de borgerliga partierna, mycket beroende på gativ uppmärksamhet hos vilket företag eller vil- de borgerliga partiernas överläge i majoriteten av ken organisation som helst. opinionsmätningar under åtminstone det sista året inför valet. Underskottet i partiets verksamhetskostnader täck- tes av en utdelning från partiets helägda bolag Ran- dello Invest AB som förvaltar partiets stora kapital 1.11 Partiernas efter försäljningen av Centertidningar AB. Utdel- ningen från Randello Invest låg på valåret 2006 på och blockens utgifter hela 100 miljoner kronor. Ett vanligt förekommande påstående i medier är att Centern använde som synes ett mycket stort belopp ur Socialdemokraterna är det parti med överlägset det egna kapitalet för att kunna finansiera sin valrö- störst resurser. I nominella termer är det sant, givet relse. Men mot bakgrund av partiets ansenliga kapital att Socialdemokraterna också är Sveriges största på 1,8 miljarder kronor är beloppet ändå blygsamt. parti, med flest medlemmar, flest röster i allmänna Som framgår av Diagram 1–13 hade Centerpartiet val och flest mandat i riksdagen. Men som framgår i och med denna kapitalöverföring betydligt högre av stycke 1.3 så har Socialdemokraterna mindre re- utgifter per mandat än något annat riksdagsparti surser räknat per mandat och partimedlem än under valåret 2006. Centerpartiet hade under 2006 många andra partier. Också en jämförelse mellan utgifter på 4,9 miljoner kronor per mandat under blockens intäkter per mandat visar att de rödgröna valåret. Det parti som hade näst högst utgifter per hade mindre intäkter än de borgerliga. mandat, Miljöpartiet, hade för varje mandat två miljoner mindre att röra sig med. Det talas ofta om partiernas intäkter. Det är viktigt att granska dessa ur ett beroendeperspektiv. Var- Diagram 1–13: Partiernas utgifter ifrån pengarna kommer och hur öppet dessa intäk- per mandat, 200651 ter redovisas är viktigt för förtroendet för politiska partier och den representativa demokratin. Men det är också minst lika viktigt att granska partiernas utgifter. Utgiftsnivåerna kan bidra till att förstå vilka ekonomiska resurser parti- erna de facto lägger på att vinna val och be- driva politiskt arbete. Därför granskas i detta stycke partiernas kostnader särskilt i valåret 2006 för att få en bättre bild av partiernas eko- nomiska styrka när det som mest gäller – i en valrörelse. Att endast titta på resultaträkningarnas intäkter hos partierna säger ingenting om partiernas utgifter, 1.11.2 Högre utgifter per mandat och därmed inget om hur starka är partierna ur ett för de borgerliga resursperspektiv. Partierna fonderar medel inför valrörelserna och tar i vissa fall medel ur partier- Diagram 1–14: De politiska blockens utgifter nas eget kapital. Under valår är det inte ovanligt att valåret 2006, per mandat52 partierna går med underskott. 1.11.1 Hundra miljoner gav Centerpartiet högst utgifter per mandat De flesta partier går med underskott under valår. Det mest extrema exemplet på ett parti som går med underskott under valår är ändå Centerpartiet S+V+MP M+C+KD+FP 18
  19. 19. Diagram 1–15: Riksdagspartiernas utgifter Som framgår av diagram Diagram 1–16 lade de per redovisad partimedlem, 200653 borgerliga under det tredje kvartalet 2006, det vill säga under valrörelsens slutspurt, uppskattnings- vis 122 miljoner kronor på annonser i bland annat dags- och kvällspress. Under samma period lade de rödgröna uppskatt- ningsvis 77 miljoner kronor. De borgerliga kunde i valrörelsens slutskede med andra ord lägga 45 miljoner kronor mer än de rödgröna54. Diagram 1–16: De politiska partiernas medieköp tredje kvartalet 200655 Om riksdagspartierna endast hade haft intäkter från det offentliga hade Vänsterpartiet och Mil- jöpartiet följt av Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet haft mest resurser per mandat och således också kunnat ha högst utgifter per mandat. Detta på grund av de små partierna gyn- nas av grundstödet i det statliga anslaget till riks- dagspartiernas kanslier. Men det faktum att Moderaterna bara under va- låret 2006 hade ett insamlingsresultat på 30 mil- joner kronor och att Centerpartiet hade så pass höga utgifter som togs ur det egna kapitalet bi- drog till att de borgerliga partierna under valåret spenderade 250 000 kronor mer per mandat än de De uppskattade beloppen för medieinköp är beräk- rödgröna, vilket illustreras i Diagram 1–14. nade utifrån fasta annonspriser. Även om man tar hänsyn till eventuella rabatter som de politiska par- Som framgår av Diagram 1–15 är riksdagspartier- tierna kan ha i valrörelser så är annonsinsatsen från nas utgifter sett till antalet medlemmar i partierna de borgerliga partierna massiv. någorlunda i paritet med intäkterna per medlem som redovisas i Diagram 1–2: Riksdagspartiernas Om man utgår från SIFO:s beräkning av partiernas intäkter per redovisad partimedlem, 2006. Den mediaannonsering innebär det att den borgerliga enda avvikelsen är Centerpartiet som av nämnda annonseringen enbart under de sista månaderna av skäl hade betydligt högre utgifter än intäkter vilket valrörelsen (juli-september) motsvarade en tredje- återspeglas också i utgifter per medlem. del av de borgerliga partiernas samlade utgifter under hela valåret. Trots att de borgerliga partierna enligt uppgifter i årsredovisningarna totalt sett hade något mindre re- 1.11.3 Borgerlighetens surser än de rödgröna (dock ej räknat per mandat) medieköp valåret 2006 så kunde de borgerliga partierna lägga betydligt större resurser på medieinköp under valrörelsens Ett sätt att illustrera de ekonomiska styrkeförhål- slutskede. landena mellan partierna i en valrörelse är att jäm- föra partiernas annonsering i valrörelsens Den dominerande annonsnärvaron och det faktum slutskede. Att annonsera i medier, tidningar, eter- att uppemot en tredjedel av de borgerliga partier- medier, utemedia, etcetera, är i en valrörelse den nas resurser har lagts på annonsering under de sista största kostnaden för partierna vid sidan av perso- veckorna ställer frågan på sin spets hur annonse- nalkostnaderna. ringen har finansierats. En jämförelse baserad på uppgifter från SIFO Re- Att de borgerliga partierna kunde köpa så mycket klammätningar visar att de borgerliga partierna i mediautrymme i valrörelsen kan ha två förkla- valrörelsen 2006 lade betydligt större summor på ringar. att köpa mediautrymme än de rödgröna. 19
  20. 20. 1.13 Summering Den ena är att de borgerliga partierna i valrörelsen 2006 åtnjöt mycket generösa rabatter från annons- och slutsatser företag och mediakoncerner. kring partiernas resurser Den andra är att borgerlighetens annonsering un- derstöddes ekonomiskt av andra aktörer, företrä- I den politiska debatten har det länge verkat som desvis av företag eller organisationer som står om Socialdemokraterna med sin koppling till fack- borgerligheten nära. föreningsrörelsen skulle ha ett oöverstigligt resurs- övertag gentemot de andra partierna. Det stämmer Det finns en lång rad kopplingar mellan de borger- inte. liga partierna och de stora aktörerna på den svenska annons- och mediemarknaden. Centerpartiet har Att Socialdemokraterna får mest pengar från det genom sitt tidigare ägande i Centertidningar ett offentliga stämmer. Men det är inte så konstigt att brett kontaktnät av tidningar, främst i glesbygden. det största partiet får störst medel i kansli- och par- tistöd. Men räknat per mandat är Socialdemokra- Moderaterna har starka kopplingar till Sveriges terna näst minst beroende av offentliga medel av näst största morgontidning, Svenska Dagbladet. alla partier. Endast Moderaterna har ett större eko- Partiet äger en liten andel av tidningen men även nomiskt oberoende. om ägarkapitalet är mycket begränsat så påverkas stora delas av tidningens strategiska beslutsfattande Moderaterna var 2006 det av riksdagspartierna med av Stiftelsen Svenska Dagbladet. Stiftelsens sty- de allra största resurserna per mandat. Inget riks- relse domineras av inflytelserika namn inom dagsparti får så mycket bidrag från enskilda perso- svenskt näringsliv med delvis starka kopplingar till ner som Moderaterna. Ensamt fick partiet under Moderata samlingspartiet. Bland annat sitter stats- valåret 2006 genom en välorganiserad men tämli- ministerns fru, det Moderata sjukvårdslandstings- gen okänd insamlingsorganisation nästan åtta rådet i Stockholm, Filippa Reinfeldt i styrelsen. gånger större bidrag från enskilda än samtliga öv- riga partier tillsammans. Andra som sitter i stiftelsens styrelse är Gustaf Douglas, ledamot av den Moderata partistyrelsen, De borgerliga partierna hade inför valrörelsen 2006 den Moderate förre partisekreteraren Lars Tobis- större resurser per riksdagsmandat än de rödgröna. son och den före detta ordföranden i Moderata Detta hade inte varit möjligt utan Moderaternas in- Ungdomsförbundet, Gunnar Strömmer. Mer om samling och Centerpartiets kapitaltillskott från par- detta i kapitel 3. tiets miljardkapital. 1.12 Partiernas Slutsatser i korthet: personella resurser • M hade 2006 större intäkter per mandat än Stödet från staten till partiernas arbete i Riksdagen något annat parti relateras till antal mandat som partierna har. Där- Under valåret 2006 hade Moderaterna betydligt utöver får varje parti ett grundbelopp vilket gör att högre totala intäkter per mandat än något annat de mindre partierna i riksdagen har proportionellt parti i Sverige. sett något större resurser än de stora. Det visar sig också i antalet anställda (politiska sekreterare) i • De borgerliga hade större utgifter per man- riksdagsgrupperna, som framgår av Diagram 1–17, dat än de rödgröna med ett undantag: Miljöpartiet. Partierna använder Under valåret 2006 hade de borgerliga partierna personalresurser på olika sätt vilket gör det är svårt 250 000 kronor högre utgifter per mandat än de att göra rättvisande jämförelser partierna emellan. rödgröna. Diagram 1–17: Antal anställda per mandat i • M samlade in åtta gånger mer än övriga par- partiernas riksdagsrupper, 2007/200856 tier tillsammans Moderaterna tog under valåret 2006 emot stora summor från enskilda bidragsgivare. Partiet samlade in nästan åtta gånger mer än de övriga riksdagspartierna tillsammans. • C:s och M:s miljoner Det faktum att Moderaterna bara under valåret 2006 hade ett insamlingsresultat på 30 miljoner kronor och att Centerpartiet använde hela 100 20

×