Ett nytt land – tidigmesolitikum i Kolmården

942 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
942
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Ett nytt land – tidigmesolitikum i Kolmården

  1. 1. Ett nytt land – tidigmesolitikum i Kolmården Av Patrik Gustafsson och Mikael Nordin Gustafsson, P. & Nordin, M., 2006. Ett nytt land – tidigmesolitikum i Kolmården. (A New Land – the Early Mesolithic in Kolmården). Forn- vännen 101. Stockholm. A survey carried out in 2005 by archaeologists from the Södermanland County Museum exposed several Stone Age sites in the forests of Kol- mården. Some of the sites are presumed to date from the Early Mesolithic, a hypothesis supported by finds of scrapers and other artefacts. The authors also discuss the placement of the sites on the Early Mesolithic shoreline. Other excavated Early Mesolithic sites in the region are brought forward as interesting parallels, for example Högby in Östergötland. Patrik Gustafsson & Mikael Nordin, Södermanlands museum, Box 314, SE-611 26 Nyköping patrik.gustafsson@dll.se, mikael.nordin@dll.se Kolmården är ett större skogsområde beläget ningen om regionens mesolitikum i allmänhet mellan Södermanland och Östergötland och ut- och periodens tidiga del i synnerhet kan annars gör en naturlig gräns mellan de två landskapen. sägas vara eftersatt, med endast ett fåtal ljus- Under tidigmesolitikum kunde dock området punkter. Med utgångspunkt i de övergripande karaktäriseras som ett »nytt land» bestående av frågeställningarna kan några mera specifika frå- kobbar, skär och öar. Till en början kan man gor ställas. Vilka likheter och skillnader finns förmoda att området utgjorde en klimatmässigt mellan de nyfunna lokalerna och andra? Vad ta- tuff skärgårdsvärld som ändå utövade en lockel- lar för att de är just tidigmesolitiska och vilken se på områdets tidiga pionjärer. del av perioden kan det röra sig om? Om det nu Under våren och hösten 2005 har arkeologer rör sig om tidigmesolitiska lokaler, vilka var de vid Sörmlands museum utfört en särskild utred- första människorna och var kom de ifrån? ning längs en planerad sträckning för en natur- gasledning i Kolmårdsområdet (Norberg & Nor- Tidigmesolitikum i östra Mellansverige din 2005). Denna artikel skall behandla några Under början av 1990-talet påträffades flera lo- av de tidigare okända stenålderslokaler som kaler på höjder mellan 70 och 80 m.ö.h. på Sö- påträffades. dertörn. Dessutom påträffades lokaler på lik- Det huvudsakliga syftet med artikeln är att nade höjder i Hälleforsnästrakten och i Kol- sätta in de påträffade lokalerna i ett samman- mården (Hammar & Wikell 1994; Åkerlund et hang, främst genom jämförelser med andra ti- al. 1996). Dessa iakttagelser förändrade synen digmesolitiska boplatser. Vidare kommer försök på mesolitikum i denna del av Sverige. till relativ datering att diskuteras, varvid strand- En genomgång av publicerade rapporter linjeproblematiken kommer att beröras. Utred- från för- och/eller slutundersökta mesolitiska ningen har pekat på viktiga frågeställningar som lokaler i regionen gav mycket mager utdelning. berör mesolitikum i östra Mellansverige. Forsk- Sammanlagt har sex lokaler som förmodas vara Fornvännen 101 (2006)
  2. 2. 234 Patrik Gustafsson & Mikael Nordin Lokal 14 C (cal BC) Strandlinjedaterad Tidigmesolitiska fynd Nivå m.ö.h. Hogstad sn, Mörby 7000–8000 Nej Ja 125 Mjölby sn, Sörby 7500 Nej ? 125 Slaka sn, Lilla Åby 6000–8000 Nej Ja 100 Huddinge sn, Gladö Nej Ja ? 63–75 Sorunda sn, Trollsta Nej Ja Nej 70 Tab. 1. Undersökta lokaler i östra Mellansverige som antas vara tidigmesolitiska. —Sites in Eastern Middle Sweden that are presumed to be Early Mesolithic. från den äldre delen av tidigmesolitikum blivit sökare att dra paralleller till Maglemosekulturen föremål för närmare undersökning (jfr Nordin (Kaliff et al. 1997, s. 36). Enligt Fredrik Molin 2005, s. 7, 107; se även tab. 1). Fyra ligger i vid Raä UV-Öst kan möjligen delar av tolk- Östergötlands län och två i Stockholms län. I ningarna behöva omvärderas (muntlig uppgift Södermanlands län har ännu ingen lokal under- 2006-02-10). Lokalen låg på sin tid vid en liten sökts. sjö eller mosse och således inte vid havet. Vid Högby i Högby socken, Östergötlands Vid Sörby i Mjölby socken, Östergötlands län, påträffades under arkeologiska utgrävningar län, påträffades år 1992 lämningar som kan vara 1992 två mesolitiska lokaler (Larsson 1996) tidigmesolitiska. Ett stenskott stolphål datera- varav den ena har goda dateringar och flera des till ca 7500 cal BC och ett fåtal artefakter i boplatsanläggningar men få fynd. Den andra form av slagen kvarts kan härröra från samma lokalen har dock desto flera fynd och även goda tid (Helander & Zetterlund 1998, s. 20). Lo- dateringar som ligger relativt samlade i två kalen ligger på ca 125 m.ö.h. Problemet med grupper. Den första gruppen ligger i intervallet Sörby är att lokalen gav fynd från många perio- ca 8300–7300 cal BC (8970–8330 BP). Den and- der, såväl järnålder och neolitikum som ra gruppen har dateringar främst till senare tidigmesolitikum. I rapporten tolkas de fåtaliga delar av mesolitikum. På platsen har man på- lämningarna som resterna efter en jakt- eller träffat rikligt med flinta och kvarts. Skrapor, fiskestation under tidigmesolitikum (Helander mikrospån och möjligen också en konisk mik- & Zetterlund 1998, s. 17). rospånkärna finns bl.a. i materialet. Bäverben Vid Lilla Åby i Slaka socken, Östergötlands och hjortben finns också. Små cirkulära skrapor län, påträffades en mesolitisk hullingspets av har paralleller i Maglemosekulturen (Carlsson flinta under grävningar 1988 (Appelgren 1995, et al. 1999, s. 56). s. 29). Flera 14C-dateringar från tidigmesoliti- I närheten av Mörby i Hogstad socken, Ös- kum till medeltid och nyare tid finns från plat- tergötlands län, gjordes en undersökning år sen. Lokalen är också svår att få grepp om då 1997. På platsen påträffades bl.a. två hyddkon- fynd har gjorts där från tidig-, mellan- och sen- struktioner belägna strax under 125 m.ö.h. Det neolitikum såväl som från järnåldern. Ingen framkom även ett varierat stenmaterial be- tolkning av det mesolitiska materialet presen- stående av kvarts, flinta, mosten, kvartsit m.m. teras tyvärr i rapporten. Lokalen ligger ca 100 Lokalen, som även omfattar ett kvartsitbrott, m.ö.h. har daterats till tidigmesolitikum, ca 7000– Runt Gladöområdet i Huddinge socken, 8000 cal BC, med sjutton 14C-dateringar (Kaliff Stockholms län, har flera kvartsförande lokaler et al. 1997, s. 66). Inom lokalen fanns även samt kvartsbrott påträffats, vilka helt eller delvis några järnålderslämningar. Fynd av cirkulära har undersökts (Gustafsson 2005; Gustafsson & skrapor och mikrospån ledde även denne under- Granath Zillén 2005). Lokalerna ligger på höj- Fornvännen 101 (2006)
  3. 3. Ett nytt land – tidigmesolitikum i Kolmården 235 der mellan 63 och 75 m.ö.h. Ingen har kunnat ningsgrunder som t.ex. fyndsammansättningen dateras med 14C-analys. Dateringen till tidig- tillförts resonemangen. Bedömningarna skall mesolitikum baseras på att de antas ha varit ses som preliminära och är högst hypotetiska. strandbundna. När man skriver om stenåldersboplatser i Vid Trollsta grustäkt i Sorunda socken, östra Mellansverige kan man inte undvika att Stockholms län, undersöktes en mycket knapp- föra ett resonemang kring huruvida lokalerna händig lämning år 2000 (Gustafsson 2002). Det varit strandbundna eller inte (jfr t.ex. Åkerlund var en skärvstensansamling utan vare sig fynd, 1996). Oftast förutsätter man, kritiskt eller kol eller sot. Termoluminiscensanalys bedöm- okritiskt, att stenåldersboplatser var strand- des som alltför kostsam. Dateringen till tidig- bundna. Hur kan vi t.ex. veta att aktivitetsytan mesolitikum av skärvstensansamlingen är upp- vid Lövgölen I inte tillkommit genom ett besök hängd på ett antagande om att lokalen varit under neolitikum? Flinta är betydligt vanligare strandbunden på ca 70 m.ö.h. I rapporten kon- i denna del av landet under neolitikum. Måste staterar man dock att »avsaknaden av föremåls- alla neolitiska lokaler innehålla keramik? Det fynd gör dateringen osäker» (Gustafsson 2002, finns exempel på 14C-daterade mesolitiska lo- s. 7). kaler som visar att de inte var strandbundna vid Sammantaget kan man konstatera att de utnyttjandet (Åkerlund et al. 1996, s. 112 ff; , lokaler som undersökts och daterats till den Neander 2000, s. 16). äldsta delen av tidigmesolitikum i östra Mel- I andra fall har man valt att ignorera 14C- lansverige är mycket få till antalet. Högby, dateringar som skulle kunna vara relevanta, t.ex. Mörby och Lilla Åby i Östergötland är de enda vid Kalkbergstorp i Klosters socken, Söderman- 14C-daterade lokalerna som också uppvisar land, som 14C-daterats till mellanneolitikum uppenbart tidigmesolitiska fynd. Sörby har vis- och bronsålder eller äldre järnålder (Lindgren serligen en 14C-datering, men platsen uppvisar 2005, s. 11). Vid undersökningen påträffades bl.a. ett väldigt blandat material vilket försvårar slagen kvarts som utifrån reduktionsmetoderna tolkning och datering, något som också gäller bedömdes vara mesolitisk. Vid Kalkbergstorp för Lilla Åby. Gladölokalerna kan mycket väl vara påträffades dessutom ben från nöt/älg, hare, får/ tidigmesolitiska, men det återstår att styrka. get, svin och fågel (Hårding 2005). Benen pas- Trollsta framstår efter rapportgenomgången som sar bättre in på en mellanneolitisk inlandslokal en mycket osäker lokal. Skärvig sten kan ha både eller varför inte på en järnåldersboplats, men naturligt och sentida ursprung. sämre på en mesolitisk kustbunden boplats. Lindgren (2005, s. 12 ff) har trots detta placerat Mesolitikum? Kalkbergstorp i mellanmesolitikum. Denna prob- De dateringsförslag som givits till de vid utred- lematik förtjänar att tas på allvar. I det här sam- ningen påträffade lokalerna är kopplade till manhanget får vi dock nöja oss med att konsta- strandförskjutningsmodeller (jfr Hedenström & tera att situationen är bekymmersam och att det Risberg 2001, s. 15). Dateringsförslagen är med vore önskvärt med bättre disciplin i daterings- andra ord endast giltiga om lokalerna var resonemangen. strandbundna på sin tid. Viktigt att nämna är också att inga strandförskjutningskurvor finns Utredningens genomförande som direkt anknyter till det aktuella utrednings- Under utredningens första del genomfördes en området. Vi har därför använt de modeller som kart- och arkivstudie liksom en efterföljande tagits fram för Södertörn. Det tycks dock som fältinventering. Genom studier av paleogeo- att det skiljer 5–10 m mellan dessa kurvors grafiska kartor i kombination med jordartskar- område och det aktuella utredningsområdet. tor och topografiska kartor kunde flera hypo- Strandlinjen 75 m.ö.h. i Kolmårdenområdet tetiska lägen för stenålderslokaler pekas ut. För- motsvarar troligen ca 80 m.ö.h. på Södertörn. utom paleogeografiska kartor från SGU använ- Dateringsförslagen har därför modifierats i en- des även en egenhändigt framställd terrängmo- lighet med detta. Därutöver har andra bedöm- dell för att komplettera de nivåer över havet och Fornvännen 101 (2006)
  4. 4. 236 Patrik Gustafsson & Mikael Nordin tidsperioder som inte omfattades av kartorna. För Södermanlands del återfinns i Kol- Syftet var att kunna peka ut områden inom vilka mården några av länets högst belägna delar med boplatser kunde förekomma. Detta arbetsmateri- nivåer på över 100 m.ö.h. De höglänta område- al utgjorde sedan underlag för fältinventeringen. na utgör de första landytorna i länet som fram- Vid kartstudien och den efterföljande fältin- trädde efter inlandsisens tillbakadragande, ca venteringen letade vi bl.a. efter följande: 9300 cal BC (9900 BP; Risberg 2003, s. XLVI). De första människorna mötte ett utpräglat • Sluttningar med hyllor/terrasseringar. skärgårdslandskap. Snart bildade öarna i skär- • Sand och morän i jordmånen. gården dock en större sammanhängande land- • Vikar och uddar men också längre strand- massa, med närhet till fastlandsområdet i väster. partier, d.v.s. lämpliga kanotlandnings- Naturlandskapet har i alla tider påverkat och bi- platser. dragit med olika förutsättningar för människan. • Skyddade lägen, ur vindsynpunkt. Omvänt har människan nyttjat och omformat • Närhet till litiskt råmaterial. naturlandskapet för sina egna syften. Det är • Tidigare gjorda lösfynd, främst stenyxor. detta antropogena landskap som vi ser i dagens Södermanland. Lämpliga boplatslägen är ofta små i förhållande De kända fornlämningarna i området är få. till kartornas storskalighet. Med andra ord bör- Två slags fornlämningsmiljöer kan framhållas jar man med ett makroperspektiv som vid in- som karakteristiska för området. För det första venteringstillfället övergår i ett mikroperspek- stenålderslokaler av vilka de kustbundna grop- tiv. Vid inventeringstillfället genomsöktes även keramiska lokalerna är mest kända (Nerman rotvältor och andra markskador. Eftersökning 1911; Engström & Thomasson 1932; Bagge med spadstick och handsåll gjordes också, pri- 1951; Åkerlund 1996). För det andra gruvdrifts- märt i syfte att påträffa slaget stenmaterial. lämningar från medeltid och nyare tid i Tuna- Vid den efterföljande etappen handgrävdes bergs bergslag (Skyllberg 2001). rutor på platser där det endast hade framkom- mit smärre indikationer i form av ett enstaka Utredningens resultat för stenålderns del kvartsavslag eller där ytan av topografiska skäl Inom utredningskorridoren fanns tidigare fortfarande bedömdes utgöra ett bra läge utan endast ett fåtal kända stenåldersmiljöer antyd- fyndindikation. I åkermark och hagmark togs da, främst genom lösfynd av yxor (Norberg & sökschakt upp med traktorgrävare. Nordin 2005, s. 18 ff). Den särskilda utrednin- gen har kunnat bidra med en fördjupad och Utredningsområdet delvis förnyad bild av ett område där man tidi- Utredningskorridoren löpte från länsgränsen gare känt till få lämningar. Det gäller såväl syn- mot Östergötland vid Hällfallstorp i Lunda sock- liga gravar som stenåldersboplatser. en i väster, till Oxelösund och Nyköping i öster. Sex aktivitetsytor från stenåldern konstater- Området kännetecknas framförallt av markant ades. De innefattar spår från förmodade sten- förkastningsbrant med Bråviken som sydlig åldersaktiviteter som preliminärt bedöms till- gräns. I norr begränsas området av den i det när- höra hela det mesolitiska tidsavsnittet (fig. 1). maste fullständigt uppodlade Kiladalen. Natur- Bedömningen av lokalernas datering baserar sig geografin präglas av ett kuperat skogslandskap, bl.a. på topografi (med avseende på strandbun- avbrutet av mindre uppodlade områden och denhet) och fyndsammansättning. smärre vattendrag. Jordmånen utgörs främst av lersediment i dalarnas bottnar med sandiga mo- Nässelkärret (RAÄ Bergshammar 114) tolkas prelimi- ränsluttningar. Längs med utredningsområdet, i närt som en senmesolitisk boplats, vilket styrks av östlig riktning, övergår de utpräglade skogsbyg- dess belägenhet på ca 35 m.ö.h. och fyndmaterialet. derna i en mera varierad markanvändning. Här Jordmånen är sand. Vid Nässelkärret gjordes fynd av finns inte lika mycket skog, utan odlings- och skörbrända stenar samt avslag i kvarts och grönsten. betesmark dominerar landskapsbilden. Dessutom påträffades en slipsten samt kärnor av kvarts Fornvännen 101 (2006)
  5. 5. Ett nytt land – tidigmesolitikum i Kolmården 237 Fig. 1. Lokaler påträffade under utredningen som omnämns i texten. —Map of sites discovered during the survey and discussed in the text. och porfyr. Även ett bränt ben påträffades, vilket avslag, lämningar som preliminärt bedöms som spår tyder på goda bevaringsförhållanden. I närområdet av en förhistorisk konstruktion. Lokalen kan vara har ortsbor hittat ett tiotal stenyxor, främst av mesoli- tidigmesolitisk, även om topografin på platsen gör att tisk karaktär, i åkermark. lokalen inte med nödvändighet måste var strandbun- Gälkhyttan (RAÄ Tuna 162). Här påträffades den (se nedan). redan under etapp 1 rikligt med slagen kvarts i mark- Sättertorp (RAÄ Tuna 166) ligger på ungefär 45 skador, varför objektet undveks vid etapp 2. Lokalen m.ö.h., vilket kan indikera mellanmesolitisk ålder. kan vara en tidigt senmesolitisk boplats som ligger ca Sluttningen är relativt brant och fynd gjordes även 43 m.ö.h. Jordmånen är sandig och stenig morän. utanför utredningskorridoren. Jordmånen är siltig Lövgölen I (RAÄ Lunda 239). Här påträffades morän. Fynd av kvarts och porfyr, såväl som ett berg- kvarts, flinta och ett bränt ben. Lokalen ligger på ca artsredskap med slipad egg. 76 m.ö.h. Jordmånen är sandig och stenig morän. Täppan (inom RAÄ Tuna 159) misstänks vara en Lövgölen I bedöms vara tidigmesolitisk (se nedan). stenåldersboplats, belägen mellan ca 50 och 55 m.ö.h. Lövgölen II (RAÄ Lunda 240) ligger på ungefär Jordmånen är sandig och stenig morän. Ett tydligt samma höjd som Lövgölen I, ca 76 m.ö.h. Jordmånen plattformsavslag i kvarts påträffades i en rotvälta. Ett är sandig morän. Om denna lokal varit strandbunden gravfält med tiotalet gravar påträffades också varför bör den dateras till tidigmesolitikum. Här gjordes inga markingrepp utfördes. Stenåldersaktiviteter på enbart fynd av slagen kvarts (se nedan). platsen kan endast bekräftas i samband med under- Linddalen (RAÄ Lunda 243) ligger ca 70 m.ö.h. sökning av det överlagrande gravfältet. Jordmånen är sand. Här påträffades, förutom kvarts- Fornvännen 101 (2006)
  6. 6. 238 Patrik Gustafsson & Mikael Nordin Fig. 2. Flinta, bränt sälben och kvarts från Lövgölen I. —Flint, burnt seal bone and quartz from Lövgölen I. Lövgölen I höga nivåer i Hanveden (Wikell 2002, s. 11). Båda lokalerna vid Lövgölen ligger omkring 76 Kvartsen från Lövgölen I är av mycket hög m.ö.h. och högre. Ingen är ännu rumsligt av- kvalitet. Relativt mycket flinta påträffades också gränsad. Lövgölen I ligger emellertid på en san- vid Lövgölen I, totalt tolv hela och fragmentera- dig och relativt stenfri hylla i en annars stenig de avslag (fig. 2), däribland en skrapa (fig. 3). slänt, i söder begränsad av en brant sluttning Såväl sydskandinavisk flinta som Kinnekulle- och i norr av en mosse. Öster och väster om flinta och hälleflinta finns företrädd (muntlig fyndplatsen rinner mindre bäckar som avleder uppgift, Kenneth Alexandersson, 2006-02-04). vatten från mossen. I närheten av bäcken belä- Flintan visar på kontakter med Sydskandina- gen öster om lokalen påträffades slagen kvarts i vien och Västsverige. Närvaron av Kinnekulle- en rotvälta. Om lokalen var strandbunden kan flinta är intressant. Det har tidigare noterats att den förmodligen ges en datering till ca 8300 cal spridningen av denna flinttyp är som störst un- BC (9000 BP; jfr Åkerlund 1996, s. 79; He- der senmesolitikum (Kindgren 1991, s. 41), men denström & Risberg 2001, s. 15), d.v.s. Ancy- den förekommer även på flera av de undersökta lustiden. Då låg lokalen vid ett smalt sund mel- tidigmesolitiska lokalerna i Östergötland (munt- lan två större öar. Vid Lövgölen I påträffades en lig uppgift, Fredrik Molin, 2006-02-10). Många sälfalang, troligen en phalanx I manus proximal av flintorna var värmepåverkade och några epifys (e-post, Ylva Bäckström, 2005-12-02). kraftigt vitbrända. Ingen uppvisade slipyta, Sälen behöver i och för sig inte vara fångad på något som är vanligt förekommande på neoli- plats, men möjligen kan fyndet tjäna som indi- tiska boplatser. Den brända flintan påträffades cium på att lokalen faktiskt varit strandbunden. också i anslutning till något som tolkats som de Benet är bränt och väger endast 0,36 gram, var- kraftigt urlakade resterna av en härd. för det i dagsläget troligen är omöjligt att få en Under utredningen har också två skrapor 14C-datering. Den kvarts som tillvaratagits på påträffats, en vid Lövgölen I och en vid Lind- Lövgölen I uppvisar vid en översiktlig genom- dalen (fig. 3). Vid undersökningen av Mörby- gång uteslutande plattformsmetod, vilken också boplatsen påträffades liknande skrapor i skif- noterats som den dominerande slagtekniken på tande material som klassificerats som typiska Mörbyboplatsen (Kaliff et al. 1997, s. 36) och på maglemoseskrapor (Kaliff et al. 1997, s. 36 f). Fornvännen 101 (2006)
  7. 7. Ett nytt land – tidigmesolitikum i Kolmården 239 Snarlika skrapor har också påträffats vid Högby (Carlsson et al. 1999, s. 55) och Storlyckan (Larsson & Molin 2000, s. 14). Storlyckan är dock något yngre än Mörby- och Högbybo- platserna. Det bör dock noteras att runda skra- por är relativt allmänna under stenåldern. Vad skiljer runda skrapor från tidigmesolitikum från sådana från en annan del av stenåldern? Här skulle tydliga definitioner vara av stort värde. Skraporna från Lövgölen I och Linddalen har ett liknande utseende och storlek som de från Mörby och de andra lokalerna i Östergötland. Kan det vara så att de första människorna som anlände till det nya landet i Kolmården tillhörde Maglemosekulturen? Skraporna skulle i så fall kunna vara ytterligare ett argument för att både Linddalen och Lövgölen I verkligen var strand- bundna och att fynden är tidigmesolitiska. Fig. 3. Ovan: skrapa i Kinnekulleflinta från Lövgölen Lövgölen II I (längd 18 mm), teckning av P. Gustafsson. Nedan: Lövgölen II ligger endast 350 m väster om skrapa i kvarts från Linddalen (längd 24 mm), teck- Lövgölen I och är svårare att avgränsa rumsligt. ning av M. Nordin. —Flint scraper from Lövgölen I (above) and quartz scraper from Linddalen (below). I norr finns dock en moränrygg som kan anses utgöra en nordlig begränsning för lokalen. En kraftig slänt finns också här söder om lokalen, precis som vid Lövgölen I. Slänten ligger dock längre ifrån fyndplatsen. Ytan däremellan är re- tigt mörkfärgad u-formad ränna, omgärdad både lativt flack samt stenfri, vilket gör lokalen svår- på ut- och insidan av flertalet stolp/störhål (fig. avgränsad. Fyndmaterialet utgörs enbart av sla- 4). Konstruktionen kan troligen sättas i samband gen kvarts i form av avslag och avslagsfragment, med stenåldersaktiviteter på platsen. I rännan troligen främst slagen med plattformsmetod. påträffades ett bränt ben. Kanske är det rester av Kvartsen är delvis av något sämre kvalitet vid en hydda. Paralleller i form av mesolitiska hyddor Lövgölen II än vid Lövgölen I. Den kronolo- finns t.ex. från Mörby i Östergötland och Årup i giska relationen lokalerna emellan lämnas här Skåne (Kaliff et al. 1997; Knarrström 2004, s. obesvarad. 87). Det finns även paralleller från andra peri- oder, t.ex. hydda 3 på den tidigneolitiska lokalen Linddalen vid Pärlängsberget (Hallgren et al. 2001, s. 14). Linddalen ligger ca 70 m.ö.h. Om lokalen var Det kan anses säkerställt att anläggningen åtmin- strandbunden kan den förmodligen dateras till stone härrör från någon del av stenåldern. ca 7650 cal BC (8500 BP; jfr Hedenström & Topografin på platsen gör att det inte självklart Risberg 2001 s. 15). Vid denna tid låg lokalen på går att anta att lokalen varit strandbunden till ett sandigt näs på norrsidan av en smal vik. havet. Det flacka landskapet i kombination med Lokalen är inte rumsligt avgränsad och ligger i bäcken gör att platsen kan ha varit attraktiv som hagmark. Ytan är relativt flack, men stiger åt boplats även under andra perioder. Därmed finns norr. Ca 20 m söder om fyndplatsen rinner en också en risk för att lokalen har besökts under bäck i öst-västlig riktning. På platsen påträffades flera olika tider. slagen kvarts, däribland en skrapa som påminner om flintskrapan från Lövgölen I. En anläggning påträffades också inom lokalen. Det var en kraf- Fornvännen 101 (2006)
  8. 8. 240 Patrik Gustafsson & Mikael Nordin Fig. 4. Anläggning påträffad vid Linddalen, möjligen en hyddgrund. Foto från väster av P. Gustafsson, Sörmlands museum. —The struc- ture found at Lind- dalen, possibly a hut foundation. Avslutning under vilken årstid blir värdefulla tillskott till Lokalerna vid Lövgölen och kanske också Lind- kunskapen om tidigmesolitikum i östra Mellan- dalen är intressanta för framtida undersök- sverige. Eftersom ett ben påträffades vid Löv- ningar. Fynden av flinta, kvarts och sälben vid gölen I kan det mycket väl finnas fler och där- Lövgölen I i kombination med topografin talar med finns goda möjligheter att kunna ge lo- för att lokalen troligtvis var kustbunden under kalen en 14C-datering. Frågan huruvida östra tidigmesolitikum. Lövgölen II som till viss del Mellansveriges första invånare tillhörde samma har samma topografiska förutsättningar som kulturella sfär som Maglemose är också viktig. Lövgölen I är ändå svår att i dagsläget ge en Kan det finnas fler fynd på dessa platser som hypotetisk datering. Fyndmaterialet får anses kan föras till Maglemosekulturen, t.ex. koniska vara alltför allmänmesolitiskt. När det gäller mikrospånblock, mikroliter och mikrospån? Linddalen finns flera möjligheter till en bredare Tack till osteolog Ylva Bäckström på SAU tolkning vad gäller att datera lokalen. Topo- för den osteologiska bestämningen av benet grafin är mindre tydlig, men det verkar ändå från Lövgölen I och till fil.dr Malin Holdar för som att ett tidigmesolitiskt eller i alla fall me- granskningen av engelskan. solitiskt fyndmaterial, i form av kvarts och där- ibland en karaktäristisk skrapa, finns på platsen. Dessutom finns den påträffade konstruktionen Referenser Appelgren, K., 1995. Lilla Åby: arkeologisk undersökning. med paralleller som spänner från tidigmesoli- Rapport 1995:19. Riksantikvarieämbetet UV Lin- tikum till neolitikum. köping. Med det rådande forskningsläget blir ett Bagge, A., 1951. Fagervik. Ein Rückgrat für die Period- antal grundläggande frågeställningar centrala i enenteilung der Ostschwedishen Wohnplatz- und den fortsatta hanteringen av dessa lokaler. Frå- Bootaxtkulturen aus dem Mittelneolithikum. Acta archaeologica XXII. Köpenhamn. gor om näringsfång, aktiviteter, hur länge man Carlsson, T.; Kaliff, A. & Larsson, M., 1999. Man and tänkt sig att stanna på platserna (förväntad mo- the landscape in the Mesolithic. Aspects of men- bilitet, se Kent & Vierich 1989), hur många tal and physical settlement organization. Boaz, J. människor som kan ha vistats på platserna och (red.). The Mesolithic of Central Scandinavia. Uni- Fornvännen 101 (2006)
  9. 9. Ett nytt land – tidigmesolitikum i Kolmården 241 versitetets Oldsaksamlings Skrifter, ny rekke 22. chaeology. Skrifter 52. Riksantikvarieämbetet. Institutt for arkeologi, konservering og historiske Malmö. studier, Oslo universitet. Larsson, M., 1996. Högby – mesolitiska och senneolitiska Engström, T. & Thomasson, H., 1932. Nya stenålders- boplatser vid Högby i Östergötland. Bosättningsmönster boplatser inom Kolmården. KVHAA:s handlingar 37:3. och materiell kultur. Arkeologisk slutundersökning, del Stockholm. 1. Rapport 1996:35. Riksantikvarieämbetet UV Gustafsson, P., 2002. Trollsta grustäkt: arkeologisk för- Linköping. undersökning. Rapport 2002:19. Riksantikvarie- Larsson, L. & Molin, F., 2000. A new world: cultural ämbetet UV Mitt. Stockholm. links and spatial disposition – the Early Meso- — 2005. Mesolitisk gryning vid Gladö: arkeologisk under- lithic landscape in Östergötland on the basis of sökning. Rapport 2005:6. Riksantikvarieämbetet the Storlyckan investigations. Lund Archaeological UV Mitt. Stockholm. Review 6. Institutionen för arkeologi och antikens Gustafsson, P. & Granath Zillén, G., 2005. Boplatser historia, Lunds universitet. och kvartsbrott vid Gladö bergtäkt: arkeologiska förun- Lindgren, C., 2005. En mesolitisk boplats vid Kalk- dersökningar. Rapport 2005:16. Riksantikvarieäm- bergstorp: arkeologisk undersökning. Rapport 2005:1. betet UV Mitt. Stockholm. Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Stockholm. Hallgren, F.; Bergström, Å. & Larsson, Å., 1995. Neander, K., 2000. En mesolitisk slagplats vid Odlaren: Pärlängsberget – en kustboplats från övergången mellan arkeologisk undersökning. Rapport 2000:11. Riksan- senmesolitikum och tidigneolitikum. Slutundersöknings- tikvarieämbetet UV Mitt. Stockholm. rapport. Tryckta rapporter från Arkeologikonsult Nerman, B., 1911. Östergötlands stenålder. Meddelan- AB, nr 13. Upplands Väsby. den från Östergötlands fornminnesförening. Lin- Hammar, D. & Wikell, R., 1994. Nyupptäckta sten- köping. åldersboplatser på Södertörn. Arkeologi i Sverige, Norberg, L. & Nordin, M., 2005. Naturgas Mellan- ny följd 3. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. sverige etapp IV, Oxelösund–Hällfallstorp. Arkeolo- Hedenström, A. & Risberg, J., 2001. Early Holocene giska meddelanden 2005:19. Sörmlands museum. shore displacement in southern Central Sweden Nyköping. as recorded in elevated isolated basins. Heden- Nordin, M., 2005. Dagens senmesolitiska grunddata. ström, A. Early Holocene shore displacement in eastern Darmark, K. & Sundström, L. (red.), Postboda 3 – Svealand, Sweden, based on diatom stratigraphy, en senmesolitisk lägerplats i Uppland: för- och slutun- radiocarbon chronology and geochemical parameters. dersökningsrapport. SAU skrifter 9. Societas Ar- Quaternaria A10. Institutionen för naturgeografi chaeologica Upsaliensis. Uppsala. och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Risberg, J., 2003. Landscape history of the Södertörn Helander, A. & Zetterlund, P., 1998. Sörby – boplats och peninsula, Eastern Sweden. Larsson, L. et al. stensträng. Arkeologisk för- och slutundersökning. (red.). Mesolithic on the move. Papers presented at the Rapport 1998:18. Riksantikvarieämbetet UV Lin- sixth international conference on the Mesolithic in Eu- köping. rope, Stockholm 2000. Oxford. Hårding, B., 2005. Osteologisk analys. Lindgren, C. Skyllberg, E., 2001. Södermanlands medeltida bergsbruk. En mesolitisk boplats vid Kalkbergstorp: arkeologisk un- En feodal angelägenhet. Sörmländska handlingar 50. dersökning. Rapport 2005:1. Riksantikvarieämbe- Nyköping. tet UV Mitt. Stockholm. Wikell, R., 2002. Arkeologi på hög nivå – nya sten- Kaliff, A.; Carlsson, T.; Molin, F. & Sundberg, K., åldersfynd i Södermanlands skogar. Åkerlund, A. 1997. Mörby – Östergötlands äldsta boplats: arkeolo- (red.), Kulturell mångfald i Södermanland 1. Rap- gisk slutundersökning. Rapport 1997:38. Riksantik- port. Länsstyrelsen i Södermanland. Nyköping. varieämbetet UV Linköping. Åkerlund, A., 1996. Human responses to shore displace- Kent, S. & Vierich, H., 1989. The myth of ecological ment. Living by the sea in Eastern Middle Sweden dur- determinism – anticipated mobility and site spa- ing the Stone Age. Studier från UV Stockholm. Raä, tial organization. Kent, S. (red.). Farmers as hun- arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 16. ters. The implications of sedentism. Cambridge Uni- Stockholm. versity Press. Åkerlund, A.; Hammar, D. & Wikell, R., 1996. Kindgren, H., 1991. Kambrisk flinta och etniska grup- Pioneers in the archipelago of Eastern Middle per i Västergötlands senmesolitikum. Browall, H. Sweden 9000 BP. Åkerlund, A. Human responses to et al. (red.). Västsvenska stenåldersstudier. GOTARC shore displacement. Living by the sea in Eastern Middle C8. Institutionen för arkeologi, Göteborgs uni- Sweden during the Stone Age. Studier från UV versitet. Stockholm. Raä, arkeologiska undersökningar. Knarrström, B., 2004. Peak and transformation of a Skrifter nr 16. Stockholm. Mesolithic society. Andersson, M. et al. Stone Age Scania. Significant places dug and read by contract ar- Fornvännen 101 (2006)
  10. 10. 242 Patrik Gustafsson & Mikael Nordin Summary A survey in 2005, carried out by archaeologists were situated on the coast when inhabited, it from the Södermanland County Museum in would date from the Early Mesolithic period. Sweden, exposed several Stone Age sites. Some Only flaked quartz was found here. of the sites are presumed to be Early Mesolithic. Linddalen, situated about 70 m a.s.l., sits on This interpretation is based on finds of scrapers sand. Remnants of a Stone Age structure were and other artefacts at the sites, as well as on found, as well as flaked quartz. The site possibly their location at the high altitudes of the Early dates from the Early Mesolithic. Mesolithic shoreline. Sättertorp is situated about 45 m a.s.l., indi- Nässelkärret is interpreted as a Late Meso- cating a Middle Mesolithic date. It is located on lithic site, as indicated by its location approxi- a relatively steep slope on silty moraine. Flaked mately 35 m a.s.l. The soil consists of sand. Fire- quartz and porphyry was found, as well as a cracked stones and flakes of quartz and green- sharpened greenstone implement, possibly part stone were found. Moreover, cores of quartz of an axe or adze. and porphyry and a grinding stone were disco- Another site, Täppan, is also presumed to be vered. A fragment of burnt bone was also found, a Stone Age site. Situated between 50 and 55 m indicating good taphonomical circumstances. a.s.l., the site sits on sandy and stony moraine. A In the vicinity, local people have found about quartz flake produced by freehand percussion ten Mesolithic stone axes. was found under an uprooted tree. Further- Gälkhyttan. An abundance of flaked quartz more, the site has an Iron Age cemetery with was found at the site. Gälkhyttan is presumed to more than ten graves. An excavation of the be a Late Mesolithic site and is situated about cemetery is needed before the assumed Stone 43 m a.s.l. The soil is sandy, stony moraine. Age activities at the site can be verified, as the Lövgölen I. Quartz and flint flakes were cemetery is situated on top of any earlier strata. found, as well as a fragment of a burnt seal pha- Two scrapers, one from the Linddalen site lanx. Lövgölen I is situated about 76 m a.s.l. and and another from Lövgölen I, were found that thus presumably dates from Early Mesolithic. resemble scrapers from the South Scandinavian The soil at the site is sandy and stony moraine. Maglemose culture. Similar scrapers have also Lövgölen II is also located approximately 76 been found at Högby and Mörby, Östergötland. m a.s.l. and sits on sandy moraine. If the site Fornvännen 101 (2006)

×