Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling

2,828 views

Published on

Presentation om miljöproblem och hållbar utveckling.

Published in: Education
  • Be the first to comment

Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling

  1. 1. Kemi för årskurs 7-9 Hållbar utveckling Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Jorden och människan • Hållbar utveckling • Klimat och miljö
  3. 3. Jorden och människan Lena Koinberg
  4. 4. Livets början • Universum skapades med Big Bang för 13,7 miljarder år sedan. • Solen och jorden bildades för 4,5 miljarder år sedan. • Efter ungefär 1 miljard år började det utvecklas liv på jorden. Det var encelliga organismer som levde på havets botten. De kunde leva utan syre. • För 500 miljoner år sedan utvecklades blågröna bakterier. De var de första organismerna med fotosyntes. De producerade syre. • När syrehalten steg så bildades det ett ozonlager i atmosfären.
  5. 5. Livet anpassar sig • Livet utvecklas genom att anpassa sig till förhållandena på jorden. • Det har förekommit perioder med massdöd i jordens historia. Det har berott på exempelvis vulkanutbrott eller meteroritnedslag. • Efter massdöden har livet alltid återhämtat sig. Nya arter har tagit över. • Just nu så utrotas växter och djur i snabb takt. Det beror på att människan ändrar förutsättningarna för liv på jorden. • Bilden visar en fjällräv. Fjällräven är ett utrotningshotat djur.
  6. 6. Jorden och människan • Under årmiljoner levde människan och dess föregångare på samma villkor som andra djur, i små grupper som samlade och jagade för att få mat. Det finns inte så många människor i världen. • Människan var mer intelligent än djuren. Hon utvecklade språk och olika kulturer. • Befolkningen ökade och människan började bruka jorden. • Människan har länge påverkat naturen genom att bruka jorden, bygga dammar och städer. • Nu påverkar människan även jordens klimat. • Människan håller även på att ta slut på många av jordens resurser.
  7. 7. Hållbar utveckling
  8. 8. Hållbar utveckling • Begreppet hållbar utveckling togs fram i Brundtlandrapporten, en FN-rapport från 1987. • Hållbar utveckling är en utveckling för att tillgodose dagens behov utan att äventyra för framtida generationer att tillgodose sina. • Ekosystemtjänster är sådant vi behöver för att överleva som mat, råvaror, energi och rent vatten. • Om vi förbrukar jordens resurser snabbare än vad de återskapas så kommer de att ta slut. • Om vi förorenar eller skadar ekosystemen så förstörs de.
  9. 9. Hållbarhet: Sex frågor att ställa Följande sex frågor kan ställas för att avgöra om en verksamhet är hållbar: • Resurser: Återskapas resurserna? • Spridning: Vad kan spridas? Hur snabbt kan det spridas? • Halter: Vilka halter är farliga? Är halterna jämförbara med naturliga halter? • Tid: Hur länge håller verksamheten på? • Jämvikt: Mycket i naturen styrs av jämvikt. Stör vi denna jämvikt? • Ämnenas egenskaper: Reagerar ämnet lätt med andra ämnen?
  10. 10. Kväves kretslopp • I ett hållbart samhälle så går allting runt i kretslopp. • Nedan visas kväves kretslopp och konstgödning (inget kretslopp). Fabriken tillverkar konstgödsel av kvävgasen i luften Kväve- föreningar i jorden omvandlas till kvävgas och släpps ut i luften Växter tar upp kväve- föreningar från jorden Jordbrukaren sprider kväve- gödning på åker INTE KRETSLOPP! Kvävgas i luften Bakterier omvandlar kvävgas till kväve- föreningar i jorden Kväveföreningar i jorden Kväve- föreningar bildas i åskblixtar och följer med regnet ner När växter dör så kommer Kväve- föreningar tillbaka till jorden
  11. 11. Fosfors kretslopp • Ämnen som innehåller fosfor kallas fosfater. • Nedan visas fosfors kretslopp och konstgödning (inget kretslopp). Fabriken tillverkar konstgödsel av fosforn i berget Fosfor följer med rinnande vatten och hamnar på havsbotten. Efter miljoner år bildas nya berg som innehåller fosfor. Växter tar upp fosfor från jorden Jordbrukaren sprider fosfor- gödning på åker INTE KRETSLOPP! Berg vittrar sönder. Fosfor från berget hamnar i jord och vatten. Fosfor i jord och vatten När växter dör så kommer fosforn tillbaka till jorden Fosfor i berg
  12. 12. Försiktighetsprincipen • Försiktighetsprincipen bör användas vid viktiga beslut. • Försiktighetsprincipen innebär: Om man inte vet vad effekterna kommer att bli så ska man avstå eller välja ett annat alternativ som man vet vilka effekter det har. • Försiktighetsprincipen används exempelvis då ett nytt ämne ska börja tillverkas. Innan man kan börja tillverkningen så måste man ta reda på vad effekterna kommer att bli.
  13. 13. En produkts miljöbelastning • En produkts miljöbelastning uppstår vid tillverkning, användning och när den blir avfall. • Viktiga faktorer för att bedöma miljöbelastningen är vilka material produkten är gjord av, hur mycket el den drar, dess livslängd och vilket avfall som uppstår. • I Sverige återvinner vi plast, metall, glas, papper, och matavfall. • Återvinning sparar på naturresurserna och minskar miljöförstöringen.
  14. 14. Klimat och miljö Lena Koinberg
  15. 15. Miljöproblem som människan skapat • 1960-talet: Rovdjur kan inte fortplanta sig p.g.a. utsläpp av kvicksilver. • 1970-talet: Rovfåglar och sälar kan inte fortplanta sig p.g.a. utsläpp av miljögifterna PCB och DDT. • 1960-1980-talen: Försurning • 1990-2000-talen: Ozonlagret förstörs av utsläpp av freoner. • 1990-2000-talen: Global uppvärmning och försurning av världshaven p.g.a. utsläpp av koldioxid.
  16. 16. Miljöproblem vi gjort något åt • Halterna av farliga ämnen som bly, kvicksilver, kadmium, PCB och DDT har minskat efter att man infört förbud. • Ozonlagret håller på att återhämta sig efter att det införts förbud mot användning av freoner.
  17. 17. Dagens miljöproblem • Minskad tillgång på naturresurser som olja, fosfater, odlingsbar mark, rent vatten och fisk i världshaven. • Jordens befolkning ökar • Globala uppvärmningen • Försurningen av haven • Uttunning av ozonlagret • Övergödning • Mikroplast i haven • Miljögifter
  18. 18. Globala uppvärmningen • Den globala uppvärmingen är att temperaturen ökar. • Ökningen av växthusgaser i atmosfären bidrar till den globala uppvärmingen. • Växthusgaser sprids med vindarna runt hela jorden och påverkar alla kontinenter. • Koldioxid är en växthusgas som frigörs vid förbränning. • När vi förbränner ved så frigörs kol som redan finns i omlopp. Det bidrar inte till den globala uppvärmningen. • När vi bränner fossila bränslen (stenkol, olja och naturgas) så tillför vi kol till kretsloppet. Det kolet har varit bundet en lång tid i jorden och har inte funnits i omlopp. Den förbränningen bidrar till den globala uppvärmningen. • Metan är en annan växthusgas. Metan frigörs när våtmarker odlas upp och när permafrosten smälter. (Permafrost är när det är tjäle i marken året om p.g.a. låg temperatur.)
  19. 19. Försurningen av haven • Försurning innebär att pH-värdet sänks. • Förbränning av fossila bränslen medför luftföroreningar. Dessa luftföroreningar gör att regnet blir surt. Surt regn är regn som har lågt pH-värde. Det sura regnet gör att mark och sjöar försuras. • Förbränningen av fossila bränslen gör att halten koldioxid ökar i atmosfären. När halten koldioxid ökar i luften så ökar också halten koldioxid i havet. Havet försuras när koldioxid tillförs. • När haven försuras förändras ekosystemen och korallreven dör. Fiskarter som lever i korallreven riskerar då att dö.
  20. 20. Ozonlagret • 2-3 mil upp i atmosfären finns ozonlagret. • Ozonlagret fångar upp mycket av den farliga UV-strålningen från solen. • Utan ozonlagret skulle vi inte kunna leva på jorden. • I slutet på 1900-talet märkte forskarna att ozonlagret hade uttunnats. • Utsläpp av gasen freon hade uttunnat ozonlagret. Freon användes i sprayburkar, kyl- och frysskåp. • Nu är freon förbjudet i de flesta länder. • Ozonlagret återbildas sakta. Det kan ta 100 år innan det har återbildats helt.
  21. 21. Övergödning • Kväve och fosfor används för att gödsla åkrar. • En del kväve och fosfor från gödslet hamnar i sjöar och hav. • Sjöarna blir då övergödda. Det blir ökad algblomning. • När alger dör så bryts de ner av bakterier på botten av sjön. • När stora mängder alger dör så behöver bakterierna så mycket syre så att det blir syrebrist på botten av sjön. Syrebristen gör då att de bottenlevande djuren i sjön dör. • Östersjön är övergödd.
  22. 22. Mikroplast i haven • Plastpåsar blåser ofta iväg och hamnar i haven. • Små plastbitar från däck, båtfärg, konstgräsplaner och fleecekläder hamnar också i haven. • I haven så bryts plasten ner till små, små bitar kallade mikroplaster. • Mikroplaster är nästan omöjliga att få upp ur haven. • Det tar flera hundra år för mikroplaster att brytas ner. • Mikroplasterna innehåller ofta gifter. • Fiskar tror att mikroplasterna är mat och äter plast. • Korallerna i korallreven kvävs av mikroplaster.
  23. 23. Miljögifter • Miljögifter är ämnen som skadar djur och växter. • Miljögifter finns över hela världen eftersom de kan transporteras långa sträckor via luft och vatten. • Det tar ofta lång tid innan miljögifter bryts ner. • Några kända miljögifter är PCB, DDT, bly, kadmium och kvicksilver. • Smog är en giftig dimma bestående av luftföroreningar och hög luftfuktighet.
  24. 24. Anrikning av miljögifter • Miljögifter är ofta fettlösliga och samlas i fettet hos djur. Giftet finns kvar i djurets kropp under lång tid. • Under sin livstid äter djur mat motsvarande flera gånger sin egen kroppsvikt. • En toppkonsument får i sig allt gift som näringskedjans producenter och konsumenter har fått i sig. Det gör att mängden gift ökar längre upp i näringskedjan. • Miljögifter anrikas i näringskedjan. Producenter har lägst halt av gift i kroppen och toppkonsumenter har högst halt av gift i kroppen. • Havsörn och säl är två toppkonsumenter som har höga halter av miljögifter.

×