Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1

1,521 views

Published on

Presentation om atomer, joner och kemiska reaktioner.
Kemi för årskurs 7-9.

Published in: Education
  • Be the first to comment

Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1

  1. 1. Kemi för årskurs 7-9 Atomer, joner och kemiska reaktioner del 1 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • I atomens inre • Periodiska systemet • Metaller
  3. 3. Atomens inre
  4. 4. Atomer, molekyler och kemiska reaktioner • All materia är uppbyggd av atomer. • Atomer kan bilda större molekyler. • Vid kemiska reaktioner bildas nya ämnen genom att atomerna kombineras om till nya ämnen. • Exempel på reaktionsformel: C + O2 CO2
  5. 5. Atommodell • Atomer är pyttesmå så det går inte att se vad som händer vid en kemisk reaktion. • En atommodell beskriver hur en atom är uppbyggd.
  6. 6. Atommodell • I atomens kärna finns positivt laddade protoner. • I atomens kärna finns också elektriskt neutrala neutroner. • Runt kärnan rör sig negativt laddade elektroner. • 1 protons laddning är lika stor som 1 elektrons laddning. • En atom innehåller lika många protoner som elektroner och är elektriskt neutral.
  7. 7. Atomnummer • Atomnummer: Antal protoner • Masstal: Antal protoner + Antal neutroner • Skillnaden mellan olika atomer är antalet protoner som de har i atomkärnan.
  8. 8. Elektronskal • Elektronerna är grupperade i olika skal. • K: Innersta skalet, kan innehålla 2 elektroner. • L: Nästa skal, kan innehålla 8 elektroner. • Elektronskalen fortsätter sedan M, N, O, P och så vidare. • Skal längre ut från kärnan kan innehålla fler elektroner. M-skalet kan innehålla 18 elektroner och N-skalet kan innehålla 32 elektroner.
  9. 9. Valenselektroner • Elektroner fyller först det innerska elektronskalet. När det är fullt så hamnar elektronerna i det andra skalet, sedan i det tredje skalet o.s.v. • Elektronerna i det yttersta skalet kallas för valenselektroner. • Valenselektronerna ger ett ämne dess kemiska egenskaper. • Atomer är stabila när de har alla elektronskal fyllda. • Atomer strävar efter att vara stabila.
  10. 10. Atommassa • En väteatom har en proton och atomnummer 1. • En väteatom väger 1,7*10-27 kg (= 0,0000000000000000000000000017kg) • Det är opraktiskt att möta atommassa i kg. • Atommassa mäts i atommassenhet, u. • 1 proton väger 1 u. • 1 neutron väger 1 u. • 99,9% av elektronens massa finns i kärnan. Då elektronen väger så lite så är dess vikt försumbar. Vi bortser därför från elektronens vikt.
  11. 11. Atommassa för några grundämnen • Det är antalet protoner i atomkärnan som avgör vilket grundämne det är. • Antalet neutroner i atomkärnan kan variera. • Tabellen visar exempel på atommassan för några olika grundämnen. Grundämne Antal protoner Antal neutroner Atommassa Väte, H 1 0 1u Helium, He 2 2 4u Litium, LI 3 4 7u Kol, C 6 6 12u
  12. 12. Isotoper • En väteatom består alltid av 1 proton. • Antalet neutroner kan variera för en väteatom. • Olika varianter av ett grundämne kallas isotoper. De har samma antal protoner, men olika antal neutroner. • Väte har isotoperna Vanligt väte, Deuterium och Tritium. Protoner Neutroner Atommassa Vanligt väte 1 0 1u Deuterium, Tungt väte 1 1 2u Tritium, Extra tungt väte 1 2 3u
  13. 13. Periodiska systemet Lena Koinberg
  14. 14. Periodiska systemet • I det periodiska systemet finns alla grundämnen med. • Grundämnena är ordnade efter atomnumret (antal protoner). • Grundämnen med lika många valenselektroner (elektroner i yttersta skalet) är under varandra.
  15. 15. Perioder • En rad kallas för en period. • Alla grundämnen i en period har samma antal elektronskal.
  16. 16. Grupper • En kolumn kallas för en grupp. • Alla grundämnen i en grupp har samma antal valenselektroner, d.v.s. samma antal elektroner i sitt yttersta elektronskal. • Alla ämnen i en grupp har liknande egenskaper
  17. 17. Antal valenselektroner • Elektronerna i det yttersta skalet kallas för valenselektroner. • Det innersta elektronskalet, K-skalet, kan ha max 2 valenselektroner. • Alla andra elektronskal kan ha max 8 valenselektroner. • Ett elektronskal kan innehålla fler elektroner när det inte är yttersta skalet än vad det kan göra när det är yttersta skalet. • Exempel: M-skalet kan ha max 8 elektroner när det är yttersta skal. M-skalet kan ha 18 elektroner när det finns andra elektronskal utanför.
  18. 18. Ädelgaser • Ädelgaser, har fulla yttre elektronskal. • Helium har 2 valenselektroner. Övriga ädelgaser har 8 valenselektroner. • Eftersom ädelgaser har fyllda elektronskal så deltar de inte i några kemiska reaktioner.
  19. 19. Ädelgasstruktur • De grundämnen som inte har fullt yttersta elektronskal vill få ett fullt skal. • För att få fullt yttersta skal så reagerar grundämnena. Vid reaktionen så lämnar de ifrån sig eller tar upp elektroner. • När ett grundämne reagerat och har fulla elektronskal så har det fått ädelgasstruktur.
  20. 20. Metaller och icke-metaller • Grundämnen delas in i metaller och icke- metaller. • Metaller har oftast 1-3 valenselektroner. De kan lämna ifrån sig elektroner vid kemiska reaktioner. • Icke-metaller har oftast 4-6 valenselektroner. De tar upp elektroner. • Ett fåtal ämnen är halvmetaller.
  21. 21. Alkalimetaller • Grupp 1, alkalimetaller har 1 valenselektron. • Exempel: Väte, Litium, Natrium och Kalium. • Reagerar mycket lätt med andra ämnen. • Vill ge ifrån sig en elektron så att de får ädelgasstruktur (fulla elektronskal).
  22. 22. Halogener • Grupp 17, halogener har 7 valenselektroner. • Exempel: Flour, Klor, Brom och Jod. • Reagerar mycket lätt med andra ämnen. • Vill ta upp en elektron så att de får ädelgasstruktur (fulla elektronskal).
  23. 23. Övergångsmetaller • Grupp 3-12 kallas övergångsmetaller. • Exempel: Järn, Koppar, Titan och Nickel. • Det är tunga metaller med hög smält- och kokpunkt. • De är hårda med hög hållfasthet. • Övergångsmetallerna används för att tillverka bilar, båtar, flygplan, byggnadskonstruktioner, verktyg, m.m.
  24. 24. Metaller Lena Koinberg
  25. 25. Metallers egenskaper • Alla metaller har en blank yta (när de är polerade). • Alla metaller leder värme bra. • Alla metaller leder elektricitet bra. • De flesta metaller är tunga och hårda. • De flesta metaller kan formas utan att gå av. • De flesta metaller har hög smältpunkt.
  26. 26. Metallbindning • Metallatomer hålls ihop av metallbindningar. • I en metall så hålls alla atomerna i en metallbit ihop av en enda stor bindning som är utbredd över alla atomer. Elektronerna sitter inte riktigt fast vid ”sin” atom. Elektronerna flyter istället runt i metallen. • Det är metallbindningen som gör metaller till bra ledare. • Det är också metallbindningen som ger elektronerna sin glänsande yta. Det beror på att ljuset ”studsar” mot bindningen.
  27. 27. Järn, Fe • Kemiskt tecken: Fe • Den metall som är viktigast för människan. • Järn har framställts i Sverige i mer än 2000 år. • Järnmalm innehåller olika järnoxider, dvs olika blandningar av järn och syre. • I en masugn blandas järnmalm, kol och kalksten. Det värms till 1800°C samtidigt som luft tillförs. Reaktioner sker då så att råjärn fås fram. Råjärn innehåller 96% järn och ungefär 4% kolrester. • Bilden visar en gotländsk järnyxa från järnåldern.
  28. 28. Stål • I en syrgasugn blåser man ner syrgas i det smälta råjärnet. Syret reagerar då med kolet så att kolhalten minskas. Denna process kallas för färskning. • Järn med en kolhalt på 0,5-2% kallas för stål. • Stål är starkt och formbart. Det används mycket vid byggen, exempelvis i stålbalkar och armeringsjärn. • Stål kan blandas med andra metaller. • Rostfritt stål är en legering då stål blandats med krom. Det används t.ex. i diskbänkar, kastruller och bestick.
  29. 29. Koppar, Cu • Kemiskt tecken: Cu • Leder ström mycket bra. • Används i exempelvis elledningar, vattenledningar, mynt (svenska tiokronan) och mynt. • Är en rödgul metall.
  30. 30. Aluminium, Al • Kemiskt tecken: Al • Det atomslag av metallerna som det finns mest av i marken. • En mycket lätt metall. • Det är enkel att forma aluminium och skapa olika föremål. • Används i exempelvis aluminiumfolie, burkar, bildelar, flygplan och båtar.
  31. 31. Titan, Ti • Kemiskt tecken: Ti • En lätt och mycket stark metall. • Titan stöts inte bort av kroppens vävnader. Används därför av sjukhus vid operationer. • Används i höftleder och knän. • Titanskruvar används för att laga brutna ben och för att skruva fast tandproteser i käkbenet.
  32. 32. Zink, Zn • Kemiskt tecken: Zn • Reagerar lätt med luftens syre. • Förzinkning: Ett metallföremål doppas ner i smält zink. Föremålet får då en skyddande yta som gör att det inte rostar. • Exempel på föremål som förzinkas: Spik, skruv, konservburkar och hela bilar.
  33. 33. Guld, Au • Kemiskt tecken: Au • Guld går att hitta i ren form i naturen. • Guld är sällsynt och därför dyrt. • Rent guld är gult. • Guld är lätt att bearbeta och en hållbar metall. • Används i smycken och kretskort. • 24 karat betyder att det är rent guld. 18 karat är 75% guld och 25% andra metaller.
  34. 34. Ädla metaller • Guld, silver och platina kallas för ädla metaller. • De ädla metallerna går att hitta i ren form i naturen eller i jordskorpan. • De ädla metallerna har ofta använts som betalningsmedel. • Silver är den metall som har bäst elektrisk ledning av alla metaller. • Platina är den dyraste metallen. • Platina stöts inte bort av kroppen och används därför i olika tandmaterial.

×