Den unge socialdemokratens guide till klyftorna i stockholm

2,691 views

Published on

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,691
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
18
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Den unge socialdemokratens guide till klyftorna i stockholm

  1. 1. Den unge socialdemokratens guide till klyftorna i Stockholm Av Marika Lindgren Åsbrink 

  2. 2. 
 Stockholms
stadsdelar
utifrån
tunnelbanenätet
 
 Bilden
kommer
från
Folkhälsoinstitutet.
  3. 3. 
 Klyftor
på
arbetsmarknaden
 

Arbetslöshet
per
stadsdel
okt
2009
 8
 Källa:
USK
 6,9
 6,7
 7
 5,9
 6
 4,9
 4,8
 5
 4,1
 3,8
 %
 4
 3,1
 2,7
 2,7
 3
 2,6
 2,5
 2,2
 2,1
 2
 1
 0
 Rinkeby‐Kista
 Farsta
 Spånga‐Tensta
 Bromma
 Östermalm
 Södermalm
 Kungsholmen
 Skärholmen
 Liljeholmen
 Älvsjö
 Norrmalm
 Skarpnäck
 Vällingby
 Enskede‐Årsta‐ Hässelby‐ Hägersten‐ Vantör
 
 Arbetslösheten
varierar
kraftigt
mellan
Stockholms
stadsdelar.
I
Rinkeby‐Kista,
där
den
är
som
högst,
 är
andelen
arbetslösa
mer
än
tre
gånger
så
hög
som
på
Norrmalm,
där
den
är
som
lägst.
Det
är
i
de
 där
arbetslösheten
redan
är
hög
som
den
också
har
ökat
mest
sedan
2006.
Av
nedanstående
diagram
 framgår
att
arbetslösheten
har
ökat
mest
i
Spånga‐Tensta,
Hässelby‐Vällingby,
Skärholmen
och
 Rinkeby‐Kista.
I
Spånga‐Tensta
har
arbetslösheten
ökat
med
37,2
procent
sedan
2006.
Samtidigt
är
 arbetslösheten
lägre
på
Södermalm
idag
än
den
var
2006.


 Skillnad
i
arbetslöshet
mellan
2006
och
2009
 Källa:
USK
 45,0%
 37,2%
 36,1%
 35,0%
 28,8%
 27,8%
 25,0%
 25,0%
 16,7%
 15,0%
 9,1%
 8,3%
 6,9%
 5,1%
 4,8%
 3,8%
 5,0%
 0%
 ‐5,0%
 ‐15,0%
 ‐10,0%
 

  4. 4. Förvärvsfrekvens
per
stadsdel
 16‐64
år
 Källa:
USK,
egna
beräkningar
 Kungsholmen
 90,0
 Norrmalm
 Södermalm
 80,0
 Bromma
 70,0
 Hägersten‐Liljeholmen
 60,0
 Älvsjö
 50,0
 Östermalm
 %
 40,0
 Enskede‐Årsta‐Vantör
 Skarpnäck
 30,0
 Farsta
 20,0
 Hässelby‐Vällingby
 10,0
 Spånga‐Tensta
 Skärholmen
 0,0
 Rinkeby‐Kista
 
 I
stadsdelarna
Spånga‐Tensta,
Skärholmen
och
Rinkeby‐Kista
har
bara
omkring
hälften
av
den
vuxna
 befolkningen
ett
arbete.
Det
kan
jämföras
med
innerstaden
där
andelen
är
närmare
80
procent.
Det
 finns
också
stora
skillnader
i
förvärvsfrekvens
beroende
på
vilket
land
du
är
född
i.
Bland
utrikes
 födda,
vuxna
stockholmare
har
59
procent
ett
jobb,
medan
siffran
är
83
procent
för
stockholmare
 som
är
födda
i
Sverige.
 Förvärvsfrekvens
eGer
födelseland,
20‐64
år
 Stockholms
stad
2007

 Källa:
Stockholms
stad,
FramIdsutredningen
 Sverige
 83%
 Norden
utom
Sverige
 73%
 Sydamerika
 67%
 Nordamerika
 63%
 Fd
Sovjetunionen
 62%
 Europa
utom
Norden
 59%
 Asien
 53%
 Afrika
 52%
 Utrikes
födda
 59%
 Totalt
 77%
 0%
 10%
 20%
 30%
 40%
 50%
 60%
 70%
 80%
 90%
 

  5. 5. Klyftor
i
inkomster
 Medelförvärvsinkomst
per
stadsdel
och
år
 Källa:
USK
 Östermalm
 350000
 Norrmalm
 300000
 Bromma
 Kungsholmen
 250000
 Älvsjö
 200000
 Södermalm
 Hägersten‐Liljeholmen
 150000
 Hässelby‐Vällingby
 Enskede‐Årsta‐Vantör
 100000
 Skarpnäck
 50000
 Farsta
 Spånga‐Tensta
 0
 Skärholmen
 Rinkeby‐Kista
 
 Medelförvärvsinkomsten
är
mer
än
dubbelt
så
hög
i
den
stadsdel
där
inkomsterna
är
högst
 (Östermalm)
som
i
den
stadsdel
där
inkomsterna
är
lägst
(Rinkeby‐Kista).
År
1991
var
 medelinkomsten
i
den
stadsdel
som
hade
lägst
medelinkomst
72
procent
av
medelinkomsten
i
 stadsdelen
med
högst
inkomster.
År
2007
hade
andelen
krympt
till
47
procent.
Klyftorna
har
alltså
 vuxit
kraftigt
sedan
1991.
 Andel
hög‐
och
låginkomsLagare
per
stadsdel
år
2007
(män)
 Källa:
FolkhälsoinsItutet,
kommundatabasen
 60,0%
 49,4%
 47,6%
 50,0%
 45,7%
 44,2%
 43,8%
 40,0%
 40,0%
 40,0%
 33,3%
 33,0%
 32,6%
 31,2%
 28,0%
 28,5%
 27,9%
 26,8%
 30,0%
 23,9%
 25,3%
 24,1%
 19,8%
 20,9%
 20,1%
 23,0%
23,0%
 20,0%
 16,9%
 18,3%
 17,8%
 16,0%
 14,0%
 10,0%
 0,0%
 Höginkoms_agare
(män)
 Låginkoms_agare
(män)
 

  6. 6. Klyftor
mellan
unga
 Andel
faOga
barn
0‐17
år
per
stadsdel
2006
 Källa:
Rädda
barnen
 60
 54,3
 50
 40
 31,5
31,3
29,5
 28,5
 % 30
 
 18,2
17,8
16,8
 20
 15,3
 12,4
10,3
10,3
 9,8
 9,2
 8,9
 8,4
 8,3
 8
 10
 7,3
 0
 
 I
Rinkeby
växer
mer
än
hälften
av
barnen
upp
i
fattigdom,
enligt
Rädda
barnen.
I
innerstaden
och
i
 rika
villaförorter
är
motsvarande
andel
10
procent
eller
lägre.
Klassposition
spelar
stor
roll
för
 skolresultaten.
I
Stockholm
går
utvecklingen
åt
fel
håll
–
i
nästan
alla
fattiga
förorter
är
det
färre
som
 är
behöriga
till
gymnasiet
idag
än
för
tio
år
sedan.
 
 Källa:
SCB/LUA‐statistiken

  7. 7. %
 0,0%
 5,0%
 10,0%
 15,0%
 20,0%
 25,0%
 0
 20
 40
 60
 80
 100
 Katarina
Norra
skola
 120
 Äppelviksskolan
 Ellen
Key
skolan
 Estniska
skolan
i
Stockholm
 Franska
Skolan/Ecole
francaise
 Kulturskolan
Raketen
 21,9%
 21,8%
 Musikskolan
Lilla
Akademien
 S:t
Eriks
katolska
skola
 Adolf
Fredriks
musikklasser
 Kunskapsskolan
Enskede
 20,8%
 Stadshagsskolan
 Höglandsskolan
 Engelska
Skolan
i
Enskede
gr
 Engelska
Skolan
Norr
 18,3%
 Engelbrektsskolan
 Högalidsskolan
 Mälarhöjdens
skola
 Fredrikshovs
slo_s
skola
 17,3%
 Blommensbergsskolan
 Kunskapsskolan
Fruängen
 Tornadoskolan
 Vasa
Real
 DiStra
skola‐syd
 Raoul
Wallenbergskolan
Bromma
 Ma_eusskolan
 Fruängens
skola
 Kunskapsskolan
Spånga
 Björkhagens
skola
 Sundbyskolan
 15,7%
 15,2%
 15,2%
 Enbacksskolan
 Vinstagårdsskolan
 femte
20‐24‐åring
bara
grundskola
som
högsta
utbildningsnivå.


 Västbergaskolan
 Södra
Ängby
skola
F‐9
 2008/2009.
Källa:
Skolverket
 11,8%
 utbildningsnivå.
2008
 Eriksdalsskolan
 Sverigefinska
skolan
Sthlm
 Källa:
SCB,
USK,
egna
beräkningar
 Alviksskolan
 Alla
Naeoners
Fria
skola
 Bäckahagens
skola
 Hagsätraskolan
 Vällingbyskolan
 9,6%
 8,8%
 Nytorpsskolan
 Hökarängsskolan
 Solbergaskolan
 DiStra
skola‐väst
 Västerholms
friskola
 Andel
20‐24‐åringar
med
grundskola
som
högsta
 Första
Sportskolan
gr
 Andel
behöriga
Ill
gymnasiet
åk
9
per
skola
 Vintertullsskolan
i
Stockholm
 Int.
sk.
gr.
rä_visa
o
fred
 7,3%
 6,7%
 Alzahraa
Idealiska
akademi
 Husbyskolan
 Bredbyskolan
 Hjulstaskolan
 3,7%
 behöriga
till
gymnasiet.
Resultaten
är
starkt
kopplade
till
vilken
socioekonomi
som
råder
i
området
 Villkoren
för
Stockholms
skolor
ser
med
andra
ord
mycket
olika
ut.
I
några
av
Stockholms
skolor
får
 Smedshagsskolan
 bara
omkring
hälften
av
eleverna
behörighet
till
gymnasiet
efter
nian.
I
andra
skolor
blir
100
procent
 där
eleverna
bor.
Effekterna
lever
kvar
länge.
I
Skärholmen,
Spånga‐Tensta
och
Rinkeby‐Kista
har
var
 
 

  8. 8. 
 Arbetslösa
18‐24
år

 Okt
2009.
Stadsdelar
parvis
matchade
eGer
befolkningsstorlek.
 Befolkning
18‐24
år
inom
parentes.
Källa:
USK


 450
 381
 400
 350
 317
 300
 300
 250
 200
 157
 131
 150
 100
 75
 50
 0
 
 Utbildningsnivå
hänger
i
sin
tur
starkt
ihop
med
chanserna
på
arbetsmarknaden.
Ju
högre
 utbildningsnivå,
desto
lägre
risk
för
arbetslöshet.
Ungdomsarbetslösheten
varierar
starkt
mellan
 Stockholms
stadsdelar.
I
Hässelby‐Vällingby
är
antalet
arbetslösa
unga
fem
gånger
högre
än
på
 Östermalm,
trots
att
det
bor
ungefär
lika
många
ungdomar
i
båda
stadsdelarna.


  9. 9. Klyftor
i
hälsa
och
livslängd
 
 Att
det
råder
starka
samband
mellan
klass
och
hälsa
och
livslängd
är
välbelagt
i
forskningen.
Enligt
 Socialstyrelsen
är
detta
ett
samband
som
blir
starkare
–
utvecklingen
går
åt
fel
håll.
En
kvinna
på
 Östermalm
har
en
genomsnittlig
livslängd
på
ca
83
år.
Tar
man
tunnelbanan
i
25
minuter
hamnar
 man
i
Skärholmen.
Där
är
medellivslängden
för
kvinnor
knappt
81
år.
Det
skiljer
alltså
mer
än
två
år
i
 livslängd
mellan
två
områden
som
ligger
25
minuter
ifrån
varandra.
I
Skärholmen
är
man
också
 sjukare
än
på
exempelvis
Östermalm.
Kvinnor
i
Skärholmen
har
i
genomsnitt
ca
55
sjukdagar
om
året.
 På
Östermalm
är
siffran
ca
25.
 
 Bilderna
kommer
från
Folkhälsoinstitutet.


  10. 10. En
borgerlig
politik
för
ökade
klyftor
–
några
exempel
 
 • Vårdval
Stockholm
har
inneburit
att
vårdcentraler
i
områden
med
störst
behov
har
fått
 mindre
resurser.
Rinkeby
vårdcentral
har
tvingats
halvera
sin
personalstyrka
(från
36
 anställda
2007
till
19
anställda
2008).
Detta
trots
att
antalet
patienter
är
i
princip
oförändrat.
 Samtidigt
har
vårdcentraler
i
Täby
och
Tyresö
kunnat
öka
sin
personalstyrka
med
en
 femtedel,
trots
att
patienterna
inte
blivit
fler.
 
 Att
det
ser
ut
såhär
beror
på
att
vårdcentraler
i
områden
med
sämre
hälsoläge
bland
 befolkningen
inte
längre
kompenseras
för
detta,
sedan
Vårdval
Stockholm
infördes.

 
 • Skolor
i
områden
med
stora
behov
har
fått
mindre
resurser
sedan
2007,
medan
skolor
i
rika
 områden
har
fått
påslag.
Exempelvis
har
Hjulsta/Hyllingeskolan
förlorat
pengar
motsvarande
 16
lärartjänster
sedan
2007.
Samtidigt
har
exempelvis
Äppelviksskolan
och
Ålstensskolan
fått
 ökningar
av
anslagen.
Anledningen
till
att
det
ser
ut
på
det
här
sättet
är
att
den
borgerliga
 majoriteten
i
stadshuset
inte
har
höjt
den
socioekonomiska
schablonen,
men
däremot
vissa
 andra
delar
av
anslagen.
Det
missgynnar
skolor
vars
budget
till
stor
del
utgörs
av
det
 socioekonomiska
tillägget.


 
 • Mellan
2007
och
2008
minskade
den
disponibla
inkomsten
för
den
fattigaste
tiondelen
i
 Sverige
med
554
kronor
i
månaden,
från
6623
kr/mån
till
6069
kr/mån.
Ingen
annan
grupp
 har
tappat
så
mycket
i
inkomst.
Förklaringen
till
detta
ligger
i
försämringarna
av
a‐kassan
och
 sjukförsäkringen,
som
gjorts
för
att
finansiera
bland
annat
jobbskatteavdrag,
slopad
 förmögenhetsskatt
och
sänkt
fastighetsskatt.
Samtidigt
har
den
rikaste
fjärdedelen
av
 Sveriges
befolkning
fått
nästan
50
procent
av
regeringens
skattesänkningar.

 
 
 
 
 
 
 
 Besök
gärna
 storstad.wordpress.com 


×