Jordens inre

8,852 views

Published on

Published in: Education
1 Comment
7 Likes
Statistics
Notes
No Downloads
Views
Total views
8,852
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
12
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
1
Likes
7
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Jordens inre

  1. 1. Jorden<br />Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad – www.lektion.se <br />
  2. 2. Mål<br />Du har kännedom om…<br />… de krafter som formar jordytan och förändrar landskapet<br />… människans påverkan på dessa processer<br />
  3. 3. Jordens inre<br />Jorden bildades för ca 4,6 miljarder år sedan.<br />Från början var det bara ett stoftmoln som senare förtätades och bildade ett glödande klot.<br />Det vi lever och bor på idag är klotets svalnade yta<br />
  4. 4. Jordens inre<br />Jorden består av fyra lager. <br />Jordskorpan. 70 km tjock på <br />kontinenterna Och ca 50 km tjock på <br />havsbotten.<br />Manteln. Ca 2900 km. Fast längst ut<br />och flytande längre in. Den flytande bergs-<br />massan kallas för magma.<br />Yttre kärnan. 2200 km tjock. Består av <br />flytande järn.<br />4. Inre kärnan. 1250 km tjock. Denna är i <br />fast form på grund av det höga trycket.<br />
  5. 5. Kontinentalplattor<br />Jordens oroliga inre har gjort att landmassorna har spruckit och bildat kontinenter. Dessa plattor rör sig hela tiden.<br />Mot varandra (kollisionszoner) eller från varandra (spridningszon). <br />I jordens inre är det varmt och fullt med magma som rör sig i strömmar. Det är dessa strömmar som får <br />jordens plattor att röra sig.<br />För 300 miljoner år sedan satt allt land ihop i <br />en superkontinent som kallas för Pangea.<br />Kollisionszon<br />
  6. 6. Kontinentalplattor<br /> Pangea spricker upp<br />
  7. 7. Kontinentalplattor<br />Bevis för Pangea har vi genom att helt enkelt titta på kartan och se att kontinenterna passar ihop som ett pussel.<br />Man har också tittat på sammansättningen av bergarter på olika kontinenter och sett att en del är likadana trots att det är stora hav mellan dem idag.<br />
  8. 8. Inre och Yttre krafter<br />Inre krafter<br />Yttre krafter<br />Uppbyggande<br />Nedbrytande<br />Is<br />Vind<br />Vatten<br />Vulkaner<br />Jordbävningar<br />Vittring<br />Kemisk<br />Mekanisk<br />
  9. 9. Inre kraft: Jordbävning<br />Om marken på ena sidan av en spricka sjunker medan andra sidan höjer sig bildas det en förkastning.<br />
  10. 10. Inre kraft: Jordbävning<br />Om jordytan mellan två sprickor sjunker kallar man det för en gravsänka. Ex. Döda havet<br />Om jordytan istället höjer sig mellan sprickorna kallar man det för en horst.<br />Ex Hallandsåsen<br />
  11. 11. Inre kraft: Jordbävning<br />Jordbävningar inträffar där jordskorpan är svag, dvs. i gränszonerna mellan jordskorpans plattor. Ex, Stilla havet, Atlanten, Medelhavsområdet.<br />När plattorna rör sig bildas det spänningar. Skalven inträffar när bergrunden ger efter för trycket.<br />
  12. 12. Inre kraft: Jordbävning<br />Jordbävning Kalifornien<br />Naturkatastrofer: Jordbävningar<br />
  13. 13. Inre kraft: Vulkaner<br />En vulkan fungerar som en säkerhetsventil. När trycket inne i jorden blir för stort får vulkanerna utbrott. Då väller det fram lava (magma). <br />
  14. 14. Inre kraft: Kägelvulkaner<br /> En kägelvulkan bildas när lavan stelnar runt krateröppningen och det bildas ett kägelformat berg.<br />
  15. 15. Inre kraft: Sköldvulkan<br /> En sköldvulkan bildas då det är mer lättflytande lava som breder ut sig över ett större område.<br />
  16. 16. Inre kraft: Vulkaner<br />De flesta vulkanutbrotten ser vi inte då de sker på havsbotten där plattorna glider ifrån varandra. <br />Det finns även vulkaner där plattorna krockar och det tränger upp lava.<br />Jorden – en biografi: Vulkaner<br />
  17. 17.
  18. 18. Bergarter<br />Bergarterna delas in i tre grupper:<br />Magmatiska bergarter:<br />Bildas när glödande magma stelnar. Om detta sker djupt ner i jordskorpan blir bergarten grovkornig, tex. Granit. I dessa bergarter syns mineralerna tydligt som prickar i stenen. <br />Diabas är svart och bildas i sprickor i jordskorpan, tränger magman ända upp till ytan bildas det finkorniga lavabergarter.<br />Granit<br />Diabas<br />
  19. 19. Bergarter<br />Bergarterna delas in i tre grupper:<br />Lagrade bergarter:<br />Dessa bildas vanligen på havsbotten när allt tjockare lager av sand, lera, döda djur och växter pressas ihop och hårdnar. Till dessa hör <br />Dessa innehåller ofta <br />fossil, förstenade döda <br />djur.<br />Sandsten<br />Lerskiffer<br />Kalksten<br />Fossil<br />
  20. 20. Bergarter<br />Bergarterna delas in i tre grupper:<br />Omvandlade bergarter:<br />Bildas när magmatiska eller lagrade bergarter utsätts för tryck eller stark värme. Då bildas tex.<br />Fysisk geografi Del 2: Bergarter<br />Marmor<br />Gnejs<br />täljsten<br />
  21. 21. Yttre krafter<br />Yttre krafter bryter ned landskapet. <br />De yttre krafterna är vittring, vind, vatten och is.<br />
  22. 22. Yttre krafter: Vittring<br />Vittring kan ske på flera sätt:<br />Öknar består av mycket sand. Denna sand kommer från berg som smulats sönder. <br />I öknar sker detta genom solsprängning. På dagen värmer solen upp berget och på natten blir det relativt kallt. <br />Dessa temperaturskillnader gör att berget spricker till mindre bitar som senare blir sand.<br />
  23. 23. Yttre krafter: Vittring<br />Vittring kan ske på flera sätt:<br />I Sverige är det vanligast med frostsprängning. <br />Med detta menas att vatten som ligger i sprickor fryser när det blir kallt. Is tar mer plats än vatten och spräcker således berget.<br />
  24. 24. Yttre krafter: Vittring<br />Solsprängning och frostsprängning går under samlingsnamnet:<br />Mekanisk vittring.<br />
  25. 25. Yttre krafter: Vittring<br />Vittring kan även vara kemisk. <br />Det är då kolsyran i vatten som löser upp kalkstenen. Detta har bl.a. Skett på Gotland då Lummelundagrottorna bildades.<br />Idag bidrar luftföroreningar till vittringen och då sker den även på byggnader och statyer.<br />
  26. 26. Yttre krafter: Vind<br />Vinden påverkar också landskapet. Vinden kan bara föra med sig små partiklar så det är främst vid kuster och jordbruksområden som det märks tydligt.<br />Vind som innehåller sand påverkar också landskapet då vinden fungerar som ett sandpapper.<br />
  27. 27. Yttre krafter: Vatten<br />Det första stadiet i en flods liv.<br /> Regnvatten samlas och bildar en flod. Vattnet skär en fåra i marken och bildar en V-dal. Vattnet har hög fart nedför berget mot havet.<br />
  28. 28. Yttre krafter: Vatten<br />2. Floddalen vidgas<br /> Efter hand breddas floden och jämnar ut landskapet. Floden rinner långsammare.<br />
  29. 29. Yttre krafter: Vatten<br />3. En bred flodslätt byggs upp. <br /> Nu har floden nästan helt utjämnat höjdskillnaderna. Floden eroderar inte längre landskapet så kraftigt. Den slingrar fram på en bred slätt som nästan helt består av dess egna avlagringar.<br /> Ett slingrande flodlopp kallas för meanderlopp. Ibland bildas avsnörda flodslingor, s.k. kallade korvsjöar.<br />
  30. 30.
  31. 31. Yttre krafter: Vatten<br />4. Vid flodmynningen<br />När en flod når havet upphör erosionen. Om det finns strömmar i havet tar havet med sig materialet som floden hade med sig ut på djupare vatten.<br />Om det inte finns strömmar sjunker slammet sakta till botten vid flodmynningen. Där samlas till slut så stora mängder att floden måste hitta nya vägar genom slammet och det bildas till slut små öar eller bankar. Ett delta byggs upp.<br />
  32. 32. Yttre kraft: Is<br />Snögränsen ligger olika högt i olika delar av världen. Snögräns är den plats där snön aldrig smälter undan . <br />I norra Norrland ligger den på 1000m<br />Vid ekvatorn (Kilimanjaro) ligger den på <br />5000 m<br />
  33. 33. Yttre kraft: Is<br />Ju längre snön får ligga desto mer packas den, hårt packad snö bli is som till slut bildar en glaciär.<br />Sverige har flera gånger varit helt täckt av is. Detta kan man se tecken på:<br />Den krossade berget och bildade sten och grus. Den tunga isen tog med sig stenen och slipade berget eller repade det. <br />
  34. 34. Yttre kraft: Is<br />Den slet även loss stora stenar som den fraktade med sig, flyttblock.<br />Den bildade V eller U-dalar på sin väg.<br />Sand, sten och grus som blev kvar bildade vår vanligaste jordart, morän.<br />Sten, grus och sand samlades i ”korvar”, rullstensåsar.<br />Isen pressade ner jorden som än idag reser sig, landhöjningen.<br />
  35. 35. Yttre kraft: Is<br />Jorden – en biografi: Isen<br />
  36. 36. Geologiskt kretslopp<br />Yttre krafter bryter ned: <br />is, vind, floder, sol- och <br />frostsprängning.<br />Formas till berg genom inre krafter: <br />vulkanism,jordbävning.<br />Materialet packas i sediment och <br />pressas till bergarter<br />
  37. 37. Intressanta länkar<br />Once and future earthEn film om jordens historia och framtid.<br />Sea level riseEn film som visar vad som händer när vattennivån på jorden stiger.<br />Naturhistoriska riksmuseetFakta om geologi.<br />
  38. 38. Källförteckning<br />Michael Ritter: Wisconsin University<br />Naturhistoriska Riksmuseet <br />SOL 3000: Geografi år 7<br />

×