Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Skriva för Webben Undervisningsvariant

1,195 views

Published on

Published in: Technology
  • Be the first to comment

Skriva för Webben Undervisningsvariant

  1. 1. Utifrån Erik Geijers presentation<br />Att skriva för webben<br />
  2. 2. Innehåll<br />Om mottagarna<br />Skumläsning<br />Attskrivaförskumläsning<br />Attredigeraförskumläsning<br />Rubrikerpånätet<br />Rättstilnär du skriverförnätet<br />
  3. 3. Mottagarna på webben<br />Är fler<br />Mera okända<br />Kunskapsnivå på mottagarna är osäker<br />De läser texten utifrån en målsättning<br />Texten måste anpassas efter detta…<br />
  4. 4. Läsaren och texten<br />tänk på läsaren, som alltid<br />Krav tydligare på nätet. <br />hittar läsaren inget av intresse på din webbsida inom 3–4 sekunder så är sannolikheten stor att hon/han surfar vidare någon annanstans <br />
  5. 5. Hur läser vi på webben?<br />Användaren läser inte ord för ord utan<br />Sökläser<br />Skumläser<br />Är otålig, vill få information snabbt<br />
  6. 6. Läsaren på webben<br />På normala webbsidor läser surfarna högst en femtedel av texten<br />Ju längre texten är, desto mindre andel läser de.<br />De letar aktivt efter information<br />De är ute efter specifik information<br />På webben kan folk läsa i vilken ordning de vill.<br />
  7. 7. Sökläsning i praktiken<br />Som bokstaven F<br />Läser fort<br />Viktigaste i de två första styckena<br />Nyckelordet tidigt i meningen, sedan söker sig läsaren vidare…<br />
  8. 8. Större läsmotstånd på webben<br />Bildskärmen är svårare att läsa på jfr med papper<br />Läsaren vet mycket mindre om avsändaren, och måste läsa mera kritiskt.<br />Webbtexterna störs ofta av annonser och andra delar av webbdesignen.<br />Läsaren har sämre överblick <br />tappar lättare tråden i webbtexter än i papperstexter.<br />Läsare är oftast mer otålig, och mer benägen att sluta läsa för att istället surfa vidare till någon annan webbsida.<br />
  9. 9. Summan av kardemumman<br />Svårare att nå läsaren på webben<br />Utgå från det när du skriver så har dustörre chans att lyckas.<br />
  10. 10. Om texten anpassas till läsarens beteende<br />Lättare att hitta det man söker<br />Användaren minns mer av innehåll<br />”hemsidan är mer tilltalande”<br />Mindre misstag i användandet av informationen<br />
  11. 11. Hur anpassar man en text för skumläsning?<br />Hitta det som är viktigast först, det som mottagaren kan tänkas leta efter…<br />Det ska vara det som är viktigt för mottagaren inte för dig!<br />Lyft fram det viktigaste<br />
  12. 12. Vilka sätt kan ni använda?<br />Inledande sammanfattning<br />Ingress<br />Faktarutor<br />Mellanrubriker<br />Blankrad<br />Nytt stycke för varje ny tanke<br />Fetstil<br />
  13. 13. Inledandesammanfattningar<br />Kallasäven ingress<br />Börnormaltfinnaspåvarjewebbtext<br />...omdetinteär en mycketkort text<br />
  14. 14. Exempelpå ingress<br />
  15. 15. Faktarutor<br />Underlättaroftaförläsaren<br />Lämplig plats försiffrorochliknande<br />
  16. 16. Exempelpåfaktaruta<br />
  17. 17. Mellanrubriker<br />Ettbra sättattlyftafram information<br />Skavaravälvalda<br />Anpassadeeftermottagaren<br />”Vemletarefter den upplysningen?”<br />Skavaravälplacerade<br />Visarvardetfinnsmer information omämnet<br />Börinnehålla en upplysning, inte en fråga<br />
  18. 18. ExempelpåmellanrubrikerSamma text ibådaspalterna, vilkenärlättastattskumma? (text från Wikipedia)‏<br />Islands historia<br />Island upptäcktessannoliktredanpå 700-talet aviriskaeremiter, &quot;paper&quot;, vilka hade tillfälligabosättningardär. Dessavar dock bortanär, i mitten av 800-talet, en färöingsomhetteNaddoddoch en svenskvidnamnGardarSvavarsson, son till Svavar den svenskesomägde gods påSjälland, pånyttupptäckte Island. Gardaruppgesvarit den somförstnådde den isländskaostkusten, seglat runt ön, övervintratochsommarendäreftervidankomsten till Norgeprisatön, &quot;HärefterblevlandetkallatGardarsholm, ochdetvarpå den tidenskogsbevuxetmellanfjälloch strand.&quot; VikingenFlokeVilgerdarssonfrånRogaland, sägsvara den somnamngav Island och den somförstodladeuppettstycke mark, dock utanframgång. EfterhonomkomtvånorskafosterbrödervidnamnIngolfArnarsonochHjörleif till ön; de varifrånFjaleriSunnfjordochlämnadeNorgeomkringår 870 med tvåskepp, fullastade med folk, husgerådochboskap. Vidåsynenav Island vräkteIngolfsinahögsätesstolparöverbordförattlåtagudarnaanvisaomlämpligtboställe; dessahittadeseftertreårvidplatsendärhanbyggde sin gårdsomgavsnamnet Reykjavik, &quot;Rökviken&quot;, eftersinaheta, rykandekällor.<br />Islands historia<br />Island upptäcktessannoliktredanpå 700-talet aviriskaeremiter, &quot;paper&quot;, vilka hade tillfälligabosättningardär. <br />Återupptäcktavsvenskochfäröing<br />Dessavar dock bortanär, i mitten av 800-talet, en färöingsomhetteNaddoddoch en svenskvidnamnGardarSvavarsson, son till Svavar den svenskesomägde gods påSjälland, pånyttupptäckte Island. Gardaruppgesvarit den somförstnådde den isländskaostkusten, seglat runt ön, övervintratochsommarendäreftervidankomsten till Norgeprisatön.<br />I börjanfannsdetskog<br /> &quot;HärefterblevlandetkallatGardarsholm, ochdetvarpå den tidenskogsbevuxetmellanfjälloch strand.&quot; VikingenFlokeVilgerdarssonfrånRogaland, sägsvara den somnamngav Island och den somförstodladeuppettstycke mark, dock utanframgång. <br />
  19. 19. Blankrader<br />Gördetmycketenklareattskumläsa<br />Detallraenklasteknepet<br />Minimal risk attgöraförmångablankrader<br />
  20. 20. ExempelpåblankraderSamma text ibådaspalterna, vilkenärlättastattskumma? (text från Wikipedia)‏<br />Islands historia<br />Island upptäcktessannoliktredanpå 700-talet aviriskaeremiter, &quot;paper&quot;, vilka hade tillfälligabosättningardär. Dessavar dock bortanär, i mitten av 800-talet, en färöingsomhetteNaddoddoch en svenskvidnamnGardarSvavarsson, son till Svavar den svenskesomägde gods påSjälland, pånyttupptäckte Island. Gardaruppgesvarit den somförstnådde den isländskaostkusten, seglat runt ön, övervintratochsommarendäreftervidankomsten till Norgeprisatön, &quot;HärefterblevlandetkallatGardarsholm, ochdetvarpå den tidenskogsbevuxetmellanfjälloch strand.&quot; VikingenFlokeVilgerdarssonfrånRogaland, sägsvara den somnamngav Island och den somförstodladeuppettstycke mark, dock utanframgång. EfterhonomkomtvånorskafosterbrödervidnamnIngolfArnarsonochHjörleif till ön; de varifrånFjaleriSunnfjordochlämnadeNorgeomkringår 870 med tvåskepp, fullastade med folk, husgerådochboskap. Vidåsynenav Island vräkteIngolfsinahögsätesstolparöverbordförattlåtagudarnaanvisaomlämpligtboställe; dessahittadeseftertreårvidplatsendärhanbyggde sin gårdsomgavsnamnet Reykjavik, &quot;Rökviken&quot;, eftersinaheta, rykandekällor.<br />Islands historia<br />Island upptäcktessannoliktredanpå 700-talet aviriskaeremiter, &quot;paper&quot;, vilka hade tillfälligabosättningardär. <br />Dessavar dock bortanär, i mitten av 800-talet, en färöingsomhetteNaddoddoch en svenskvidnamnGardarSvavarsson, son till Svavar den svenskesomägde gods påSjälland, pånyttupptäckte Island.<br />Gardaruppgesvarit den somförstnådde den isländskaostkusten, seglat runt ön, övervintratochsommarendäreftervidankomsten till Norgeprisatön. <br />&quot;HärefterblevlandetkallatGardarsholm, ochdetvarpå den tidenskogsbevuxetmellanfjälloch strand.&quot;<br />VikingenFlokeVilgerdarssonfrånRogaland, sägsvara den somnamngav Island och den somförstodladeuppettstycke mark, dock utanframgång. EfterhonomkomtvånorskafosterbrödervidnamnIngolfArnarsonochHjörleif till ön; <br />
  21. 21. Nyttstyckeförvarjetanke<br />Mångaläserförstameningenivarjenyttstycke, om de ensläserhelameningen. Sedan hoppar de till nästastycke. <br />De kanskeläsernedanstående:<br />Island upptäcktessannoliktredanpå 700-taletaviriskaeremiter, &quot;paper&quot;, vilka hade tillfälligabosättningardär. <br />Dessavar dock bortanär, i mitten av 800-talet, en färöingsomhetteNaddoddoch en svenskvidnamnGardarSvavarsson, son till Svavar den svenskesomägde gods påSjälland, pånyttupptäckte Island.<br />Gardaruppgesvarit den somförstnådde den isländskaostkusten, seglat runt ön, övervintratochsommarendäreftervidåterkomsten till Norgeprisatön. <br />
  22. 22. Övning: hittafeletiredigeringen<br />Regeringensintäkterfråntobaksbeskattningenökar med 2,41 % dettabokföringsår, vilketinnebär 351 miljonermeränförraåret. Fast detspelarkanskeintesåstor roll med tankepåattstatsministern just haråkt fast förknarksmuggling. Regeringenharuppenbarligenandraintäktskällorsomgermerapengaräntobaksskatten. Polisenmisstänkerattfleraministrarärinblandade.<br />Vadärviktigast?<br />Vadskakommaförst?<br />
  23. 23. Svar på övningen<br />Folk läsernormaltnågraord:<br />Regeringensintäkterfråntobaksbeskattningenökar med 2,41 % dettabokföringsår, vilketinnebär 351 miljonermeränförraåret. Fast detspelarkanskeintesåstor roll med tankepåattstatsministern just haråkt fast förknarksmuggling. Regeringenharuppenbarligenandraintäktskällorsomgermerapengaräntobaksskatten. Polisenmisstänkerattfleraministrarärinblandade.<br />Därförmissar de lättattstatsministernharåkt fast förknarksmuggling...<br />(exempletärpåhittat).<br />
  24. 24. Fetstil<br />Ettutmärktsättattlyftafram information<br />...förutsattatt man fetarrättsaker<br />Feta någrafåordåtgången<br />”Vemletarefter den upplysningen?”<br />Man kankombinerafetstilochmellanrubriker<br />
  25. 25. ExempelpåfetstilSamma text ibådaspalterna, vilkenärlättastattskumma? (text från Wikipedia)‏<br />Islands historia<br />Island upptäcktessannoliktredanpå 700-talet aviriskaeremiter, &quot;paper&quot;, vilka hade tillfälligabosättningardär. Dessavar dock bortanär, i mitten av 800-talet, en färöingsomhetteNaddoddoch en svenskvidnamnGardarSvavarsson, son till Svavar den svenskesomägde gods påSjälland, pånyttupptäckte Island. Gardaruppgesvarit den somförstnådde den isländskaostkusten, seglat runt ön, övervintratochsommarendäreftervidankomsten till Norgeprisatön, &quot;HärefterblevlandetkallatGardarsholm, ochdetvarpå den tidenskogsbevuxetmellanfjälloch strand.&quot; VikingenFlokeVilgerdarssonfrånRogaland, sägsvara den somnamngav Island och den somförstodladeuppettstycke mark, dock utanframgång. EfterhonomkomtvånorskafosterbrödervidnamnIngolfArnarsonochHjörleif till ön; de varifrånFjaleriSunnfjordochlämnadeNorgeomkringår 870 med tvåskepp, fullastade med folk, husgerådochboskap. Vidåsynenav Island vräkteIngolfsinahögsätesstolparöverbordförattlåtagudarnaanvisaomlämpligtboställe; dessahittadeseftertreårvidplatsendärhanbyggde sin gårdsomgavsnamnet Reykjavik, &quot;Rökviken&quot;, eftersinaheta, rykandekällor.<br />Islands historia<br />Island upptäcktessannoliktredanpå 700-talet aviriskaeremiter, &quot;paper&quot;, vilka hade tillfälligabosättningardär. Dessavar dock bortanär, i mitten av 800-talet, en färöingsomhetteNaddoddoch en svenskvidnamnGardarSvavarsson, son till Svavar den svenskesomägde gods påSjälland, pånyttupptäckte Island. Gardaruppgesvarit den somförstnådde den isländskaostkusten, seglat runt ön, övervintratochsommarendäreftervidankomsten till Norgeprisatön, &quot;HärefterblevlandetkallatGardarsholm, ochdetvarpå den tidenskogsbevuxetmellanfjälloch strand.&quot; VikingenFlokeVilgerdarssonfrånRogaland, sägsvara den somnamngav Island och den somförstodladeuppettstycke mark, dock utanframgång. EfterhonomkomtvånorskafosterbrödervidnamnIngolfArnarsonochHjörleif till ön; de varifrånFjaleriSunnfjordochlämnadeNorgeomkringår 870 med tvåskepp, fullastade med folk, husgerådochboskap. Vidåsynenav Island vräkteIngolfsinahögsätesstolparöverbordförattlåtagudarnaanvisaomlämpligtboställe; dessahittadeseftertreårvidplatsendärhanbyggde sin gårdsomgavsnamnet Reykjavik, &quot;Rökviken&quot;, eftersinaheta, rykandekällor.<br />
  26. 26. Alternativ till fetstil<br />Detfinnsflerasättattgevissaordettannatutseende<br />Annattypsnitt<br />Annan storlek<br />Annan färg<br />Annan bakgrundsfärg<br />Fetstiläroftastbäst<br />Berorpådesignmallen<br />OBSERVERA varierainte! Varkonsekvent!<br />
  27. 27. Nyckelord för webbtext<br />se till att det går att skumläsa din text<br />det som är viktigt för läsaren ska synastydligt<br />skriv rubriker som även fungerar som länkar <br />skriv kort och konkret<br />Låt det viktigaste komma först<br />
  28. 28. Enskilda Gymnasiets profil<br />Vi söker inte Sveriges bästa elever<br />- Vi söker dem som vill göra sitt bästa!<br />Enskilda Gymnasiet är en elitskola i den bemärkelsen att här går de elever som vill göra sitt bästa. Våra elever vill lära sig och göra framsteg. Det betyder att vi har ett studieklimat som främjar eleven och stimulerar till goda prestationer. Vi strävar efter att alla elever ska uppnå betyget VG, eller högre.<br />Enskilda Gymnasiet har en hög bildningsnivå. Med behöriga gymnasielärare, som undervisar både i grundskolan och på gymnasiet, hjälper vi våra elever att nå sådana resultat att de kan söka till vilket gymnasium som helst och ta sig in på de bästa universiteten i världen.<br />
  29. 29. Inte som vanliga rubriker<br />Rubriker på webben<br />
  30. 30. Webbrubrikerärsvårare<br />Detställshögrekravpå en rubrikpånätetän en rubrikpåpapper<br />Dessutomärkravenflerochmervarierade<br />
  31. 31. Rubriker på webben<br />På webben måste rubriken fungera i många fler sammanhang<br />Det vill säga för många fler läsare.<br />
  32. 32. Läser de vidareefterrubriken?<br />Rubrikenskage information, ochlocka folk attläsavidare...<br />...men baralockarättpersonerattläsavidare<br />Detfinnsalltidettmotstånd mot attläsavidarenär man lästrubriken<br />Pånätetärmotståndetmycketstörre<br />...eftersomrubrikernafungerarsomlänkar<br />
  33. 33. Rubrikernaärfrämstlänkar<br />Läsaren ser demförstsomlänkar<br />Om hon/haninteklickarpårubrikensåspelardetingen roll hur bra restenär<br />Rubrikenärviktigareännågon pixel hit ellerdit<br />”Ska jag klickapå den härlänken, vänta en stundochhoppaspånågotintressant?”<br />
  34. 34. Lågaförväntningar<br />Folk hittarnågotpåvarfemtewebbsida<br />...dvsfyrawebbsidorav fem ärointressanta<br />Förväntningennär man ser en länkäralltså ”chansenär 80 % att den leder till en sidasomärointressant”<br />Dettaärförväntningarnainnan de ens sett din rubrik<br />Om de klickarochblirbesviknaförsvinner de<br />
  35. 35. Rubrikernastårför sig själva<br />Påpapperstödsrubrikenavstorlekpåtexten, placering, bild etc<br />Sammasakgällerpåwebbsidan, men förstnärläsarenklickatpårubriken<br />Påhemsidan/ilänksamlingenärrubriken en länk bland många<br />Den harmycketmindre ”stöd”<br />Den måstekunnaståför sig själv<br />
  36. 36. Du vet mycketliteomläsarna<br />Detkanvaravemsomhelstsomläserrubrikenpånätet<br />En rubriksomärbegripligpåpapperkanskeärobegripligför 2/3 avläsarnapåwebben<br />Detärriskabeltattskoja till rubrikerpånätet<br />Skämtbyggeroftapåförkunskaper, somsaknas<br />Ironiärmycketsvårtpånätet<br />Du vet mycketliteomläsarnasattityder<br />
  37. 37. Ävenrubrikerskummas<br />Folk hopparoftaöveräven den lillasammanfattningen under rubriken<br />De kanskeinteensläserhelarubriken<br />De läser tills de kanbestämma sig föratthoppavidare<br />Läggnyckelordentidigt<br />Detallraförstaordet extra viktigt<br />
  38. 38. Syltburksrubriker<br />En syltburksrubrikärtråkig men tydlig<br />Förstskarubrikenvaratydlig, sedan kan man funderapåomdetgårattgöra den kul<br />Syltburksrubrikerär en dödssyndidagspress<br />...men intepånätet<br />Skojainte till detförattlocka/luranågonattklicka, detstraffar sig<br />
  39. 39. Exempel<br />Samma (påhittadenyhet), tvårubriker:<br />StortstegförJonsson<br />Nyavd:n Oskar Jonssonär en ABB-veteran<br />Mardrömsstrulfördrömburk<br />TV-speletPlaystation 2 försenasigen<br />Han slårlarmomnystrålningsfara<br />Radonhaltivattenverkenlångtövergränsvärdet<br />
  40. 40. Rättstilnär du skriverförnätet<br />Detviktigasteförst<br />Skrivkonkret<br />Kortatexter<br />Objektiv ton<br />Folk läser ”cirkulärt”<br />Större risk förfeliwebbtexter<br />
  41. 41. Läggdetviktigasteförst<br />Ha slutsatsenförst, sedan förklaringochbakgrund<br />Fyllpåefterhand med meradetaljer, gåfrånöverblick till delar<br />Seriösadagstidningarskriveroftasåhär<br />&quot;Du tapparvarfjärdeläsarevidvarjenyttstycke&quot;<br />Vadärviktigasturläsarenssynvinkel?<br />
  42. 42. Skrivkonkret<br />Jukonkretare, destobättre<br />I mångasammanhang<br />Specielltpåwebben<br />Attskrivaluddigtärettav de vanligastemisstagen<br />Iblandärdet bra med ettexempeltidigtitexten<br />
  43. 43. Kortfattat<br />Folk gillarinteattläsalångtpåbildskärm<br />Folk orkarinteläsalångtpåbildskärm<br />...ochläserlångsammaredär<br />Färrefaktafastnar: folk minnsmerav en kortfattad text än en långutläggning<br />Forskningvisardetta<br />Hittakärnan: vadidenna text ärviktigastför de läsare du villnå?<br />
  44. 44. Kortare, kortare...<br />Tittapåvarjeord/stycke/mening/upplysning: behövsdettaverkligen?<br />&quot;Hälftenbort&quot; stämmerinte<br />Detberorpåsammanhangetochutgångstexten<br />De tiobudordenoch EU:s reglerförankuppfödning, ska 50% bortibåda fallen?<br />Maxlängdpå en webbsida? <br />Somligasägertvåskärmbilder, andrasäger 1500 tecken<br />Detberorpå<br />Juflerklick till sidan, destolängre text funkar<br />...fast folk kanskehittardirekt till just den sidan<br />
  45. 45. Attskrivakortkräverträning<br />Detäroftaenkareattbörja med attskriva en lång text sominnehålleralltsomska med, och sedan kortaner den, änattskrivakortfrånbörjan<br />De flestainserintehurmycket man kankortaner en text<br />”Provaatttabortvarannanmening, ochläsom din text. Läggtillbaka de meningarsomverkligenbehövs, detkommerinteattvarasåmånga” (tips till romanförfattare)‏<br />
  46. 46. Skrivobjektivt<br />Reklampratminskartrovärdigheten<br />...ochökarläsmotståndet<br />Läsarenmåstesållabortreklamsnackföratthittasubstansen<br />Långa, luddigatexter med mångatrevligaadjektivfunkarinteför den somletarfakta<br />Provaattstryka de flestaadjektivenochomdömena, håll dig till fakta<br />Länkagärna till någonsomärtrovärdig<br />...ävenom du vet att du harrätt<br />
  47. 47. Cirkulärtläsande<br />Folk kanbörjaläsavarsomhelst<br />Inte alls säkertatt de börjarpåhemsidan<br />De kanslutaläsavarsomhelst<br />Trointeatt de läserklarthelasidan<br />Texternabörvarafriståendeochsjälvförklarande<br />...sammasakgällerävenstyckenochdelarav en webbsida<br />Länkarinneitextenbättreäniseparatarutor<br />Mindre risk attläsarenmissardem<br />
  48. 48. Större risk förfeliwebbtexter<br />Detblirlättarefeliwebbtexter<br />Detgårsnabbare<br />Färremänniskor ser texternaförepublicering<br />Detblirmångaändringaritexterna, ochvarjeändringmedför en risk förfel<br />Körstavningskontroll<br />Kopieraöver till Word e d omdetbehövs<br />Korrläspåpapper<br />Be någonannanläsatexten<br />Korrlästvågånger<br />småfel<br />övergripande, <br />intebådasamtidigt<br />
  49. 49. Fler tips<br />Detärbara bra attförklaragrunderna, ävenomvissaläsareärkunniga<br />Ingenstör sig påattgrundfaktafinns med<br />Läggdemeventuelltseparat, t ex i en faktaruta<br />Gärnaettpersonligttilltal: du, vi, jag<br />Aktiva verb (hällibensinen) intepassiva (bensinenhällsi)‏<br />
  50. 50. Till era webbsidor<br />Skriv i presens, romanen är och dess personer med!<br />Akta er för adjektiven som inte gör annat är tolkar<br />Lilla pojken Oskar<br />Alkoholisten Virginia<br />
  51. 51. Slutligen: tänkpåläsaren<br />Detmestapåwebbenblirbättreom man utgårfrånläsarensbehovoch situation<br />Försöktaredapåvadläsarnavill ha<br />Försöktänka dig in ideras situation<br />

×