Creative Commons och Nordiska museet 2013-06-03

292 views

Published on

Presentation vid #SSMW onlineseminarium om Creative Commons och Nordiska museet den 3 juni 2013.

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
292
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Creative Commons och Nordiska museet 2013-06-03

  1. 1. Creative Commons medNordiska museet#SSMW – Swedish Social Media Webinars, 2013-06-03
  2. 2. Välkomna!
  3. 3. Dagens föredrag¤  Nordiska museet använder Creative commons-licenserpå bilder.¤  Det finns en tydlig trend där kulturarvet görs mertillgängligt för omvärlden med hjälp av dessa licenser.¤  Creative commons i kommunikationen är användbart.Idag berättar vi om möjligheter och svårigheter urmuseets perspektiv.
  4. 4. Jonas och Kajsa¤  Jonas Hedberg, bildintendent, Bildförmedlingen, Nordiskamuseet¤  Kajsa Hartig, digital navigatör, avdelningen Nya medier,Nordiska museet. Tidigare intendent vid Fotosekretariatetpå museet.¤  Vi har båda lång erfarenhet av att arbeta medbildsamlingar och frågor kring förmedling av fotografiskbild. Dagens föredrag därför kommer i huvudsak atthandla om fotografisk bild. Vi är inte juridiska experter.
  5. 5. Upphovsrättslagen¤  För att förstå Creative Commons behöver vi ta en titt påUpphovsrättslagen¤  Fotografi (samt text, rörlig bild, musik etc.) skyddas avupphovsrätt i 70 år efter upphovsmannens/-kvinnans död¤  Undantag finns för just fotografi. Man skiljer på fotografisktverk och bild. Fotografiskt verk skyddas 70 efterupphovsmannens död. Fotografisk bild skyddas i 50 årefter det att bilden togs.
  6. 6. Upphovsrättslagen¤  Upphovsrätten består av två delar: Den ekonomiskarätten och den ideella rätten¤  Ekonomiska rätten: Rätt att förfoga över bilden ochframställa exemplar, samt sprida i publicerad form¤  Ideella rätten: Rätt till namnangivelse samt att skyddasfrån kränkande ändring av bilden
  7. 7. Upphovsrättslagen, forts.¤  Man kan avtala bort den ekonomiska rätten, men inteden ideella (annat än i undantagsfall)¤  Det finns oklarheter kring begreppen verk och bild, hurman definierar de olika bildtyperna
  8. 8. Creative Commons¤  Creative Commons är ett system för att licensiera text,bild, film, musik osv.¤  Det handlar om upphovsrättsligt skyddat material¤  Man kan bara licensiera sina egna verk, eller verk somdär upphovsmannen givit sitt medkännande (eller omdet avtalats på annat sätt)
  9. 9. Creative Commons¤  Creative Commons är en ideell organisation somutvecklat Creative Commons licenser. Organisationenstartades 2001 i USA av bland andra den amerikanskejuridikprofessorn Lawrence Lessig¤  Creative Commons i Sverige är en frivillig grupp medsyfte att sprida kunskap om licenserna som arbetar för atthålla de svenska versionerna av licenserna uppdaterade
  10. 10. Creative Commons¤  CC används idag alltmer inom kulturarvssektorn som harstora bildsamlingar på webben.¤  Det är även ett internationellt gångbartlicensieringssystem. Det betyder att publicerar jag bilderpå webben med en CC-licens kan personer även utanförSverige enkelt förstå hur bilderna får användas.
  11. 11. Creative Commons¤  Det finns fyra villkor som kombineras på sex olika sättenligt ett visst system till licenser.¤  Alla licenser föregås avbokstavskombinationen CC, så attdet blir tydligt att det handlar just om CreativeCommons.
  12. 12. Creative CommonsKälla: Wikipedia
  13. 13. Creative Commons¤  Utöver dessa licenser finns en märkning av bilder somheter Public Domain. Det betyder att bilden faktiskt intelängre är skyddad av upphovsrätt. Då är vem som helstfri att göra vad som helst med den.¤  Kulturarvssektorn strävar ändå efter att informationen ombilden så långt det är möjligt, följer med i andra ochtredje led
  14. 14. Creative Commons¤  Hur bindande är Creative Commons-licenserna?¤  Så här skriver Creative Commons-Sverige på sin hemsida:“Creative Commons licenserna innebär att ett verk somär licensierat under en licens får användas i enlighet medlicensen eller det avtal som följer med verket. Precis som ide standardavtal som vi ingår i vardagen så är vi bundnaav avtalet lika länge som avtalstiden, och avtalet följermed verket. Precis som i all avtalsrätt så är avtaletbindande och vid brott mot avtalet så kan rättsligapåföljder förekomma.”
  15. 15. Creative Commons¤  Samtidigt ligger förstås Upphovsrättslagen och andralagar som Personuppgiftslagen och Lagen om namn ochbild i reklam till grund för hur vi kan handskas medupphovsrättsligt skyddade verk.¤  De är alltså bra att känna till om man ska licensiera sinaverk.
  16. 16. Nordiska museet och CC¤  Nordiska museet är en stiftelse som ligger på Djurgården iStockholm. Museet har även andra egendomar somTyresö slott och Julita gård. Det är ett museum förkulturhistoria i Sverige. Museets har till uppgift att bevaraoch levandegöra minnet av liv och arbete i Sverige från1500-talet till idag.¤  Det är Sveriges största kulturhistoriska museum. Isamlingarna finns förutom tusentals hyllmeter arkivalieroch trycksaker över 1,5 miljoner föremål och 6 miljonerfotografier.
  17. 17. Nordiska museet och CC¤  Bildförmedlingen har hand om förmedling av museetsbildsamlingar. Det handlar om kommersiell bildförmedlingsåväl som icke kommersiell.¤  Museets arbete med bildsamlingar handlar om att samlain, vårda och bevara för framtiden, och förmedla¤  www.digitaltmuseum.se är museets främsta kanal förpublicering av de egna fotosamlingarna
  18. 18. Nordiska museet och CC¤  Bildsamlingarna är väldigt brokiga, dvs. de har inkommitunder en lång tid.¤  I samlingarna finns många kända fotograferrepresenterade som KW Gullers, Sten Didrik Bellander,Kerstin Bernhard med flera.¤  Genom åren har avtalen kring de inkomnabildsamlingarna sett ut på olika sätt. Villkoren har varierat.
  19. 19. Nordiska museet och CC¤  Precis som alla andra museer har Nordiska museet storasamlingar som vi vill göra tillgängliga på webben. Förstasteget ut på webben för de flesta museer har varit denegna hemsidan, därefter särskilda databasgränssnitt förde egna samlingsdatabaserna.¤  I samband med att sociala medier kom in i bildenförändrades användarnas krav påkulturarvsinstitutionerna. Bilder blev plötsligt lättillgängligaoch väldigt lätta att sprida och dela med sig av.
  20. 20. Nordiska museet och CC¤  Det har Nordiska museet som så många andra behövt taställning till.¤  Med 6 miljoner bilder i samlingarna och en ökad mängdtjänster och webbplatser där våra samlingar finns var detviktigt att:– dels se till att användarvillkoren är samstämmiga på deolika tjänsterna– dels behövde vi se över hur vi kunde vara tydligare i hurpubliken kunde använda våra bilder på webben.
  21. 21. Nordiska museet och CC¤  CC ett självklart val att titta på¤  Enkelt att använda¤  Internationellt gångbart¤  Allt mer använt inom kulturarvssektorn
  22. 22. Nordiska museet och CC¤  Det har varit en ganska omständlig process att gåigenom möjligheter och eventuella problemområden.¤  Det har tagit tid och vi är ännu inte färdiga.¤  Parallellt jobbar vi med många andra arbetsuppgifter¤  En början har varit att se över de delar av samlingarna vikan märka upp med Public Domain. Våra fria bilder skamärkas så att det blir tydligt att de är fria att använda.
  23. 23. Nordiska museet och CC¤  Vi har också samlingar fortfarande är skyddade avupphovsrätt. Där tillämpar vi nu en licens CC-BY-NC-ND.¤  Det betyder att vi tillåter icke kommersiell användningoch så är vi tydliga med att dessa bilder inte fårbearbetas eller förändras.¤  Åsikterna om just ND-licensen går lite isär. Enligtupphovsrättslagen får man inte ändra, på ett förupphovsmannens kränkande sätt, en skyddad bild utanupphovsmannens medgivande, och därför menar vissaatt ND-licensen inte behövs. Vi har dock valt att varatydliga mot användaren.
  24. 24. Nordiska museet och CC¤  NC betyder icke kommersiell användning. Förkommersiell användning av upphovsrättsligt skyddadebilder får man än så länge vända sig till vårBildförmedling.
  25. 25. Tjänster där CC används¤  Några konkreta exempel på där vi och andrakulturarvsinstitutioner publicerar bilder är Flickr ochWikimedia Commons.¤  Flickr är en tjänst där kan man licensiera bilder med justCreative Commons, med alla de sex olika licenserna.¤  Wikimedia Commons däremot, som är Wikipediasmediabank, kräver att bilden är så fri som möjligt attanvända. De bilder vi laddar upp där kan alltså ävenanvändas i kommersiella syften.
  26. 26. Tjänster där CC används¤  På www.digitaltmuseum.se, vår egen (som vi ägertillsammans med andra museer) webbplats församlingarna kommer vi att märka bilder med CC ochPublic Domain¤  På vår webbplats likaså www.nordiskamuseet.se¤  Dessutom publicerar vi våra samlingar via Europeana,den europeiska kulturarvsportalen, www.europeana.eu
  27. 27. Tjänster där CC används¤  Det finns andra tjänster som Flickr The Commons, somspecifikt är en tjänst för kulturarvsinstitutioner medhistoriska fotosamlingar på webben.¤  Där är också bilderna helt fria att använda.¤  Nordiska museet använder sig ännu inte av den tjänstenvilket beror på att man från Flickrs sida haft svårigheteratt ansluta alla museer som velat starta konton påtjänsten.
  28. 28. Varför CC?¤  Våra målgrupper finns i många olika kanaler.¤  De flesta sociala mediekanaler är väldigt bildinriktade,därför är det viktigt för oss att kunna tillgängliggöra bilderur samlingarna på fler ställen än i våra egna kanaler.¤  Hos målgrupperna är behovet stort av att återanvända,bearbeta, sprida bilder. Men framförallt att kunna ta delav samlingarna i de kanaler där man befinner sig.
  29. 29. Varför CC?¤  Creative Commons är väldigt användbart för atttydliggöra så att alla vet hur bilderna får användas.¤  CC är också ett internationellt gångbart system vilket ärviktigt eftersom webben når över landsgränserna.¤  Creative Commons-licenserna är generellt sett väldigtenkla att använda och att förstå. Enkelheten gör demgångbara.
  30. 30. Problemområden¤  Vi kan bara licensiera sådant vi äger upphovsrätten till¤  Det är tidskrävande att gå igenom varje del avbildsamlingarna som har många olika upphovsmän¤  I en hel del fall har man genom åren inte varit tydlig allagånger med avtal vid accession av bildsamlingar.Många samlingar har också inkommit innan CreativeCommons ens var påtänkt.
  31. 31. Problemområden¤  Om man märker upp en bild med till exempel CC-BY är denfri att använda även i kommersiella sammanhang. Finns detpersoner på bilden kan detta orsaka problem.¤  I Sverige skyddas personerna av Lagen om namn och bild ireklam, dvs även om bilden är märkt CC-BY betyder det inteatt den är fri att använda i reklamsammanhang.¤  Viktigt att tänka på är att bilderna finns tillgängliga även iandra länder, i och med att de är publicerade på webben.Där kanske samma lagstiftning inte finns. Det finns exempel,om än väldigt få, där CC-märkta bilder på personer justanvänts i reklam.
  32. 32. Problemområden¤  Upphovsrättslagstiftningen skapar stora problem för justfotografi. Ett fotografiskt verk är skyddat i 70 år efterupphovsmannens död. En fotografisk bild är skyddad i 50år efter det att bilden togs.¤  MEN: Vem kan tydligt tala om skillnaden mellan verk ochbild?
  33. 33. Summering¤  Stora historiska bildsamlingar är det inte alltid helt lätta attlicensiera. Det beror inte på Creative Commons utan påandra faktorer som exempelvis upphovsrättslagstiftningenoch andra lagar.¤  Det beror också på organisationens uppdrag ochförutsättningar att licensiera, dvs. äger vi själva vårabildsamlingar eller inte.
  34. 34. Summering¤  Bilder är centrala i all onlinekommunikation¤  De flesta stora sociala medietjänster är anpassade förbild¤  Bilder delas, tillsammans med video, mest av allt påwebben¤  Creative Commons möjliggör ökad användning av bilder¤  Det är ett enkelt och förhållandevis lättförståeligt system
  35. 35. Några länkar¤  www.creativecommons.se¤  Över minnesmuren – regionala riktlinjer för upphovsrättinom ABM-området:http://www.kulturivast.se/kulturarv-abm/nyheter/over-minnesmuren-ger-nya-mojligheter¤  www.digitaltmuseum.se¤  Wikimedia Commons:http://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida
  36. 36. Tack!¤  Jonas Hedberg, Nordiska museet,jonas.hedberg@nordiskamuseet.se¤  Kajsa Hartig, Nordiska museet,kajsa.hartig@nordiskamuseet.se

×