21st Century Learning Design

Översatt och kopplad till LGR11 av
Helena Kvarnsell
Inspirerad av:
The world in the near future…
Färdigheter i efterfrågan har förändrats
70
64
58

52
46
40
1960

1970

1980

1990

komplex kommunikation

expert tänkande...
"Education is the most powerful weapon which you can use to change the
world."
Nelson Mandela
Changing Education Paradigm
Maria Stockhaus (Sollentuna och SKL)
pratar om ITL-research:
Lyssna på:
http://rautveckling.se/podcasts/Skolsnack11.mp3
Innovativ undervisning och lärande
Från teori till praktik
Förnyelse av hela systemet
Förnyelse av
utbildningssystemet
Skolledning
och skolkultur

Innovativa
undervisningsmetoder
In...
Förnyelse av hela systemet
Förnyelse av
utbildningssystemet

Viktiga frågor

Skolledning
och skolkultur

Innovativa
underv...
FÄRDIGHETER FÖR LIV
OCH ARBETE IDAG
Kunskapbyggnad

Självreglering och
utvärdering

Effektiv
kommunikation

Problemlösning...
Vad är innovativa pedagogiska metoder?

Elevcentrerat
pedagogik
•
•
•
•

Utvidgat

IT

lärande

integrerat

personlig
koll...
8 LÄNDER DELTAR I ITL
National Board
of Education, Finland

45+ LÄNDER ANVÄNDER
METODERNA
Russian Academy of
Education & T...
ITL FORSKNING

BLANDADE METODER SOM ANVÄNDS
159 undersökta skolor
24 besökta skolor
Intervjuer med lärare
och skolledare

...
ITL FORSKNINGSRESULTAT 2011
Innovativa pedagogiska metoder är
förknippade med STUDIERESULTAT ...
MEN goda exempel är SÄLLSYNT

Elevernas 2000talets fö...
Lärande
Aktivitet

Poäng

kunskapsbyggande

2,0

IT

2,0

samverkan

1,9

självreglerande

1,8

problemlösning

1,6

1

So...
och eleverna använder IT till att:
Series 1
utveckla simuleringar eller animeringar

jobba med andra utanför klassen
använ...
Professionell utveckling
av läraryrket och innovativa lärmodeller
0.28

Pröva en lärmodell
Forska ensam eller tillsammans ...
Samverkan

Effektiv
kommunikation

Kunskapsbyggande

FÖRMÅGOR

Självreglering
och
utvärderning

Verkliga
problem

IT för
i...
Samverkan
nyckelfrågor

LGR 11

• Är eleven tvungen att dela ansvar och
ta viktiga beslut med andra
människor? Är deras ar...
Kunskapsbyggande

nyckelfrågor

• Måste eleven för konstruera och
tillämpa kunskaper? Är det kunskapen
tvärvetenskaplig/äm...
Verkliga problem

nyckelfrågor

LGR 11

• Innebär läraktiviteten att eleven löser
autentiska, verkliga problem? Kommer
ele...
IT för inlärning
nyckelfrågor

LGR 11

• Är eleverna passiva konsumenter av IT,
aktiva användare, eller designers av en
IT...
Självreglering och utvärderning

nyckelfrågor

LGR 11

• Tar läraktiviteten fler lektioner, längre
tid? Gör eleverna en eg...
Effektiv kommunikation
nyckelfrågor

• Måste eleven kommunicera sina idéer om ett
begrepp eller en fråga? Skall deras komm...
SAMVERKAN
Samverkan
I dagens sammanlänkade värld av företag , kräver projektarbete ofta
samarbete över organisationer (till exempel ...
Är detta att samverka?

JA

NEJ
Är detta samverkan?

Varje elev skapar sin egen berättelse och
skickar den till läraren fö...
Är detta att samverka?
JA

NEJ

.
Par av .
elever ger varandra feedback.

Eleverna gör sitt arbete ensam.

En liten grupp ...
Är detta delat ansvar?
JA

NEJ

Eleverna genomför ett experiment
tillsammans. Eleverna har ett gemensamt
ansvar för att ut...
Tar gruppen viktiga beslut tillsammans?
JA

NEJ

Grupper av elever förbereder sig för en debatt och
måste bestämma vilken ...
Är elevernas arbete beroende av varandra?
JA

NEJ

Gruppmedlemmar gör sin egen forskning av varsitt internt
system ( till ...
samverkan
Nivå:
1. Eleverna måste inte arbeta tillsammans i par eller grupper.
2. Eleverna arbetar tillsammans MEN de har ...
Samverkar
eleverna?

• NEJ = 1

Har eleverna
delat ansvar?

• NEJ = 2

Tar eleverna
viktiga beslut
tillsammans?

• NEJ = 3...
KUNSKAPSBYGGANDE
Kunskapsbyggande
Många skolaktiviteter kräver eleverna att lär sig och
återskapar informationen de får. Visst är det vikti...
Är detta kunskapsbyggande ?
JA

NEJ

Eleverna använder detaljer i en berättelse till att dra
slutsatser varför en karaktär...
Är kunskapsbyggande aktivitetens huvuduppgift?
JA

NEJ

Eleverna tillbringar 10 minuter med att
anteckna detaljer från en ...
Måste eleven tillämpa sina kunskaper ?
JA

NEJ

Eleverna analyserar befolkningsstatistik från sin hemstad och sedan
använd...
Är aktiviteten ämnesintegrerad?
JA

NEJ

Elever på en NO-lektion skriver
övertygande brev till en
miljöorganisation om res...
kunskapsbyggande
Nivå
1. Denna aktivitet kräver inte att eleverna ska bygga kunskap. Eleverna kan
slutföra aktiviteten gen...
Är aktiviteten
kunskapsbyggande?

• NEJ = 1

Är
kunskapsbyggande
aktivitetens
huvuduppgift?

• NEJ = 2

Måste eleven
tillä...
VERKLIGA PROBLEM
Verkliga problem
På dagens arbetsplatser, finns problemlösningsuppgifter i överflöd. Oavsett om behovet är att hitta
nya s...
Är detta problemlösning?
JA

NEJ

Eleverna måste skriva om en berättelse utifrån en
annan karaktärs perspektiv än berättar...
Är detta verkliga problem ?
JA

NEJ

Studenter skriva en Shakespeare pjäs för en tonårig
publik . Tonåringar är en verklig...
Är detta innovation?
JA

NEJ

Eleverna skriver om en Shakespearepjäs för att spela för en
tonårig publik och gör det på de...
Verkliga problem
Nivå:
1. Denna aktivitets främsta mål är inte problemlösning. Eleverna
använder kunskap de redan har för ...
Är detta
problemlösning?

• NEJ = 1

Är detta verkliga
problem ?

• NEJ = 2

Är detta
innovation?

• NEJ = 3
• JA = 4
IT FÖR INLÄRNING
Vi lever i en uppkopplad värld med oöverträffad
tillgång till ett brett spektrum av digital information
och erfarenheter. ...
Även om IT blir allt vanligare i klassrum och lärandemiljöer,
används det ofta för att presentera eller konsumera
informat...
Är det eleven som använder IT?
JA

NEJ

Elever genomför en matematisk inlärning med
Excel kalkylprogram.

Elever genomför ...
Innebär detta kunskapsbyggande för eleven?
JA

NEJ

Eleven användaer Excel kalkylprogram för att analysera
resultaten av e...
Krävs IT för denna kunskapsbyggnad?

JA

NEJ

Eleverna använder Internet för att hitta
tidningsartiklar om en aktuell händ...
Designar eleverna egna IT-produkter?
JA

NEJ

På en programmerings-lektion, använder eleverna
TouchDevelop för att designa...
IT för inlärning
Nivå:
1. Eleverna inte har möjlighet att använda IT för inlärning.
2. Eleverna använder IT för att lära s...
Är det eleven som
använder IT?

• NEJ = 1

Innebär detta
kunskapsbyggande
för eleven?

• NEJ = 2

Krävs IT för denna
kunsk...
SJÄLVREGLERING OCH UTVÄRDERING
Dagens komplexa värld kräver självreglerade tänkare och elever som
kan ta ansvar för sina liv, sitt arbete och sin kunskap...
Lärande aktiviteter som ger eleverna möjlighet att tillägna
sig självreglerande färdigheter måste pågå tillräckligt
länge ...
Självreglering omfattar en rad färdigheter som
blir allt mer sofistikerade när de utvecklas över
tid. I början av en termi...
Sträcker inlärningsaktiviteten över lång tid?

JA

NEJ

Eleverna för en dagbok över sin kost under en Eleverna dokumentera...
Planerar eleverna sitt eget arbete?
JA
Under två veckor, ska eleverna
arbeta i grupper för att
undersöka och diskutera
kli...
Har eleverna chans att förändra sitt arbete baserat på återkopplingen ?
JA

NEJ

Eleverna lär sig om miljövård och
skapar ...
Självreglering och utvärdering
Nivå:
1. Denna aktivitet pågår inte tillräckligt länge ELLER eleverna har inte både lärande...
Pågår aktiviteten
under en längre tid
och finns tydliga
lärandemål?

• NEJ = 1

Planerar eleverna
sitt eget arbete?

• NEJ...
EFFEKTIV KOMMUNIKATION
Kommunikation är kärnan i all mänsklig interaktion. På 2000-talet har
teknikutvecklingen skapat nya möjligheter för kommun...
Denna rubrik undersöker om eleverna uppmanas att
producera utökad eller kombinerade kommunikation, och om
kommunikationen ...
Ett uppträdande (t.ex. en sketch eller muntlig
debatt) skulle också kunna beaktas i denna rubrik.
Vi förstår att mindre fo...
Har denna inlärningsaktivitet effektiv kommunikation?

JA

NEJ

Eleverna håller i ett webbinar där de presenterar
olika äm...
Är detta en kombinerad mediaprodukt?
JA

NEJ

Eleverna skapar en utskrift, radio eller TV-reklam för
sin nya uppfinning . ...
Krävs det stöd för beläggen i denna inlärningsaktivitet?
JA

NEJ

Eleverna måste skriva en uppsats om varför den globala
u...
Ska eleven anpassa sin kommunikation för en viss målgrupp?
JA

NEJ

Eleverna måste skapa en film om sin skola , med
hjälp ...
Effektiv kommunikation
Nivå:
1. Eleverna behöver inte ta fram utvidgad eller kombinerad kommunikation.
2.

Eleverna måste ...
Tar eleven fram en
kombinerad
mediaprodukt?

• NEJ = 1

Krävs det stöd för
beläggen i denna
inlärningsaktivitet?

• NEJ= 2...
analysera en lärandeaktivitet
House on Mango Street

Mr Sun E Day
Frågor:
Vilka poäng får lärandeaktiviteterna?
Hur skulle de kunna förändras så att de får högre
poäng?

Ta en i taget
FÖRMÅGA

Samverkan
Kunskapsbyggande
Verkliga problem

IT för inlärning
Självreglering och utvärderning
Effektiv kommunikat...
Nå?
Vad kan du förändra i din undervisning
Nästa läsår?

I morgon?

Nästa
avsnitt/vecka?
Källor:
Eva Pethrus-Microsoft
Sandra Wissting-Atea

21CLD Learning Activity Rubrics
2012 från ITL/Microsoft
21st cld helenas version
21st cld helenas version
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

21st cld helenas version

2,241 views

Published on

Published in: Education
1 Comment
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,241
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
53
Actions
Shares
0
Downloads
12
Comments
1
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

21st cld helenas version

  1. 1. 21st Century Learning Design Översatt och kopplad till LGR11 av Helena Kvarnsell
  2. 2. Inspirerad av:
  3. 3. The world in the near future…
  4. 4. Färdigheter i efterfrågan har förändrats 70 64 58 52 46 40 1960 1970 1980 1990 komplex kommunikation expert tänkande kognitivt rutinarbete manuellt rutinarbete Source: Levy and Murnane, for the Organization of Economic Cooperation and Development (OECD) 2002
  5. 5. "Education is the most powerful weapon which you can use to change the world." Nelson Mandela
  6. 6. Changing Education Paradigm
  7. 7. Maria Stockhaus (Sollentuna och SKL) pratar om ITL-research: Lyssna på: http://rautveckling.se/podcasts/Skolsnack11.mp3
  8. 8. Innovativ undervisning och lärande Från teori till praktik
  9. 9. Förnyelse av hela systemet Förnyelse av utbildningssystemet Skolledning och skolkultur Innovativa undervisningsmetoder Individer med färdigheter för livet och arbete i dag
  10. 10. Förnyelse av hela systemet Förnyelse av utbildningssystemet Viktiga frågor Skolledning och skolkultur Innovativa undervisningsmetoder Individer med färdigheter för livet och arbete i dag Individer med färdigheter för livet och arbete i dag
  11. 11. FÄRDIGHETER FÖR LIV OCH ARBETE IDAG Kunskapbyggnad Självreglering och utvärdering Effektiv kommunikation Problemlösning och innovation Samverkan Global medvetenhet IT för inlärning
  12. 12. Vad är innovativa pedagogiska metoder? Elevcentrerat pedagogik • • • • Utvidgat IT lärande integrerat personlig kollaborativ kunskapsbyggande självreglerande • problemlösning • 24/7 möjligheter till lärande • global och kulturell förståelse • av lärare • av eleverna • grundläggande användning vs • användning på högre nivå (för kunskapsuppbyggnad och kreativitet)
  13. 13. 8 LÄNDER DELTAR I ITL National Board of Education, Finland 45+ LÄNDER ANVÄNDER METODERNA Russian Academy of Education & The Academy for Teachers Training, Russia The Schools Network, England National Ministry of Education, MEXICO National Ministry of Education, Senegal Ministry of National Education, Indonesia National Ministry of Education, Brunei New South Wales Department of Education & Training, Australia
  14. 14. ITL FORSKNING BLANDADE METODER SOM ANVÄNDS 159 undersökta skolor 24 besökta skolor Intervjuer med lärare och skolledare 86 lärare 18 skolledare Enkäter med lärare och skolledeare 4,038 lärare 159 skolledare Klassrumsobserva tioner 81 klassrum Läraktivitetsanalys 967 läraktiviteter Analys av elevarbeten 3,367 elevarbeten Fokusgrupp med elever 33 fokusgrupper Läs mer: www.itlresearch.com
  15. 15. ITL FORSKNINGSRESULTAT 2011
  16. 16. Innovativa pedagogiska metoder är förknippade med STUDIERESULTAT ... MEN goda exempel är SÄLLSYNT Elevernas 2000talets förmågor, “poäng” När lärare tillhandahåller lärandeaktiviteter som efterfrågar 2000-taletsfärdigheter lärande aktivitet ”poäng” (Innovativ undervisning) Source: ITL 2011, LASW method, based on analysis by SRI International
  17. 17. Lärande Aktivitet Poäng kunskapsbyggande 2,0 IT 2,0 samverkan 1,9 självreglerande 1,8 problemlösning 1,6 1 Source: ITL 2011, LASW method, based on analysis by SRI International 2 3 4
  18. 18. och eleverna använder IT till att: Series 1 utveckla simuleringar eller animeringar jobba med andra utanför klassen använda simuleringar eller animeringar göra multimediapresentationer samverka med andra elever i klassen för att lära tillsammans Tillgång till lärresurser eller online-material Series 1 Högre nivå av ITanvändning analysera data och information Skriva eller redigera berättelser, rapporter eller essäer göra prov och lämna in arbeten Öva rutinmässiga färdigheter och procedurer hitta information på internet 0% Source: ITL teacher survey, 2011 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Basanvändning av IT Based on analysis by SRI International
  19. 19. Professionell utveckling av läraryrket och innovativa lärmodeller 0.28 Pröva en lärmodell Forska ensam eller tillsammans med andra inom ett visst område 0.25 Planera och använda IT i undervisningen 0.23 Genomgångar och diskussioner om elevarbeten 0.23 Observera en demonstration/lektion när IT används 0.18 Utveckla och gå igenom delar av/material från läroplanen. Ta emot och ge kollegahandledning. 0.18 0.17 Planera en lektion eller tema 0.15 Observera en lektion eller delar av lektion 0.15 Lyssna till en föreläsning 0.03
  20. 20. Samverkan Effektiv kommunikation Kunskapsbyggande FÖRMÅGOR Självreglering och utvärderning Verkliga problem IT för inlärning
  21. 21. Samverkan nyckelfrågor LGR 11 • Är eleven tvungen att dela ansvar och ta viktiga beslut med andra människor? Är deras arbete beroende av varandra? • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga (kap 2.2)
  22. 22. Kunskapsbyggande nyckelfrågor • Måste eleven för konstruera och tillämpa kunskaper? Är det kunskapen tvärvetenskaplig/ämnesintegrerad? LGR 11 • Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. (kap 2.2)
  23. 23. Verkliga problem nyckelfrågor LGR 11 • Innebär läraktiviteten att eleven löser autentiska, verkliga problem? Kommer elevernas lösningar implementeras i den verkliga världen? • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt (kap 2.2)
  24. 24. IT för inlärning nyckelfrågor LGR 11 • Är eleverna passiva konsumenter av IT, aktiva användare, eller designers av en IT produkt för en verklig publik? • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (kap 2.2)
  25. 25. Självreglering och utvärderning nyckelfrågor LGR 11 • Tar läraktiviteten fler lektioner, längre tid? Gör eleverna en egen planering och utvärderar de sitt eget arbete, och får de revidera sitt arbete efter feedback? • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga (kap 2.2)
  26. 26. Effektiv kommunikation nyckelfrågor • Måste eleven kommunicera sina idéer om ett begrepp eller en fråga? Skall deras kommunikation stödjas med bevis och vara designad med en viss publik i åtanke? LGR 11 • Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. (kunskapskrav för E år 9 i bi, ke, fy) • Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. (kunskapskrav för E år 9 i svenska)
  27. 27. SAMVERKAN
  28. 28. Samverkan I dagens sammanlänkade värld av företag , kräver projektarbete ofta samarbete över organisationer (till exempel ett samarbete mellan ett läkemedelsföretag och en kemisk ingenjörsföretag att ta fram ett nytt vaccin), eller med människor i en annan del av världen . Denna typ av arbete kräver samarbetsförmåga för att arbeta produktivt i ett team och att integrera sin egna kompetens och idéer till en sammanhängande lösning. Gör din undervisning detta i dag ?
  29. 29. Är detta att samverka? JA NEJ Är detta samverkan? Varje elev skapar sin egen berättelse och skickar den till läraren för feedback. Eleverna använder OneNote för att dela sitt utkast till berättelse och ge varandra feedback. En student använder Microsoft Lync eller Skype för att intervjua en elev i en annan stad via Internet En liten grupp diskuterar ett problem tillsammans. Eleverna gör sitt arbete ensam. Par av elever ger varandra feedback. En hel klass diskuterar en fråga
  30. 30. Är detta att samverka? JA NEJ . Par av . elever ger varandra feedback. Eleverna gör sitt arbete ensam. En liten grupp diskuterar ett problem tillsammans. En hel klass diskuterar en fråga En student använder Microsoft Lync eller Skype för att intervjua en elev i en annan stad via Internet Eleverna använder OneNote för att dela sitt utkast till berättelse och ge varandra feedback. Varje elev skapar sin egen berättelse och skickar den till läraren för feedback.
  31. 31. Är detta delat ansvar? JA NEJ Eleverna genomför ett experiment tillsammans. Eleverna har ett gemensamt ansvar för att utföra experimentet Eleverna ger varandra feedback. Denna struktur innebär att en elev "äger" arbetet, och den andra är bara med för att hjälpa till . En elev arbetar med en elev i ett annat land för att utveckla en gemensam webbplats med hjälp av Microsoft Office 365. Eleverna delar ansvaret för utvecklingen av webbplatsen. En elev intervjuar en elev ett annat land om det lokala vädret. Detta är en uppgift som eleverna genomför tillsammans, men de har inte gemensamt ansvar för resultatet.
  32. 32. Tar gruppen viktiga beslut tillsammans? JA NEJ Grupper av elever förbereder sig för en debatt och måste bestämma vilken sida av problemet som de kommer att argumentera för . Detta är ett beslut som kommer att forma deras arbete tillsammans och eleverna måste förhandla om sina idéer . Eleverna arbetar tillsammans för att identifiera huvudstäder i vissa länder i Europa . Detta beslut påverkar inte resten av deras arbete . Par av elever gör en presentation om klimatförändringar och måste bestämma vad som orsaker de ska skriva om . Eleverna måste bestämma tillsammans vad de viktigaste orsakerna är , detta beslut kommer att forma deras presentation . Par av elever välja vilket djur de ska studera . Eleverna kommer förmodligen att ta detta beslut baserat enbart på personliga preferenser , inte på deras kunskap i ämnet . En grupp av elever ska göra ett forskningsprojekt och skall fatta beslut om sin egen arbetsplan och roller i gruppen . Eleverna måste planera arbetsprocessen med sitt arbete . En grupp tilldelar roller till gruppmedlemmarna som baseras på listan över roller som läraren har definierat. Läraren har planerat processen för deras arbete , inte eleverna . Par av elever bestämmer hur de ska forma sin presentation till en viss publik . Detta är en grundläggande beslut om utformningen som kommer att påverka karaktären av deras totala Par av eleverna väljer ett färgschema för sin presentation . Beslut om ytegenskaper anses inte vara väsentliga beslut som i grunden påverkar produktdesignen.
  33. 33. Är elevernas arbete beroende av varandra? JA NEJ Gruppmedlemmar gör sin egen forskning av varsitt internt system ( till exempel cirkulation , matsmältning , etc. ) på grodor . Eleverna arbetar sedan tillsammans för att dissekera en groda och skriva en labbrapport om dissektion en, identifiera grodans delar och de system som de tillhör . Eleverna är beroende av varandras arbete för att framgångsrikt identifiera vad de ser under dissekeringen . Gruppmedlemmar arbetar tillsammans för att forska grodor , men varje elev gör sin egen dissekering och skriver sin egen labbrapport. Eleverna arbetar tillsammans på forskningsdelen , men produkterna (rapporten) kräver inte input eller medverkan från andra. Eleverna använder sin egen internetanslutna dator eller telefon för att skriva in koordinatpunkter som tillsammans ska skapa formen på en stjärna. Varje individs bidrag är nödvändigt så gruppen kan skapa den färdiga formen . En elev använder en anordning för att rita koordinatpunkter och skapa en stjärnform , med input från gruppen medlemmar. Endast en elev rita koordinater , de andra kan bidra med , men de kan också koppla av utan att hindra gruppen från att slutföra produkten . Eleverna skapar en turist webbplats för att presentera historia , kultur , sevärdheter och boende i sina närområden . Varje individ kan skapa en bit av den totala webbplatsen , men eleverna måste arbeta tillsammans för att avgöra hur man ska organisera informationen för att skapa bästa möjliga hemsida . Eleverna var och skapa en webbsida om historia, kultur , sevärdheter eller boende i sitt lokala område som kommer att kopplas till klassen hemsida. Eleven behöver inte dra upp strategier tillsammans på något särskilt sätt . Eleverna använder Mouse Mischief för att skapa ett diagram som visar näringskedjan i ett damm-ekosystem på våren. Varje elev kontrollerar en särskild art och eleverna måste arbeta tillsammans för att placera varje art i sin lämpliga nisch i näringskedjan . Eleverna ska arbeta med varandra för att slutföra en heltäckande och korrekt bild av näringskedjan . Eleverna använder Mouse Mischief för att identifiera vilka arter i dammens ekosystem som är köttätare , växtätare eller allätare , genom att placera varje art i en lista. Varje elev kan använda musen för att flytta någon art till någon lista , eleverna inte behöver arbeta tillsammans på något särskilt sätt
  34. 34. samverkan Nivå: 1. Eleverna måste inte arbeta tillsammans i par eller grupper. 2. Eleverna arbetar tillsammans MEN de har inte delat ansvar. 3. Eleverna har delat ansvar MEN de måste inte ta viktiga beslut tillsammans. 4. Eleverna har delat ansvar OCH de tar viktiga beslut tillsammans om innehållet, processen eller produkten av sitt arbete MEN deras arbete är inte beroende av varandra. 5. Eleverna har delat ansvar OCH de tar viktiga beslut tillsammans om innehållet, processen eller produkten av sitt arbete OCH deras arbete är beroende av varandra.
  35. 35. Samverkar eleverna? • NEJ = 1 Har eleverna delat ansvar? • NEJ = 2 Tar eleverna viktiga beslut tillsammans? • NEJ = 3 Är elevernas • NEJ = 4 arbete beroende av varandra? • JA= 5
  36. 36. KUNSKAPSBYGGANDE
  37. 37. Kunskapsbyggande Många skolaktiviteter kräver eleverna att lär sig och återskapar informationen de får. Visst är det viktigt för eleverna att behärska det viktiga innehållet i en område. Men endast memorering ger inte eleverna de kritiska tänkandet och slutledningsförmågan som de behöver för att lyckas i högre studier och i en kunskapsbaserad organisation. Med informationen så lätt tillgänglig via Internet och andra källor, måste de som anställda kunna integrera och värdera information för att kunna använda det produktivt i sitt arbete. I allt högre grad, kräver de flesta yrken också högre kompetens än tidigare, samt förmågan att tillämpa kunskap i nya situationer och i nya problem. Denna rubrik ser på elevernas möjligheter att bygga djupare kunskap som de kan överföra och tillämpa i praktiken.
  38. 38. Är detta kunskapsbyggande ? JA NEJ Eleverna använder detaljer i en berättelse till att dra slutsatser varför en karaktär begått ett brott . Eleverna skriver ett ”paper” som beskriver brottet en karaktär begått . Eleverna använder Bing för att söka på Internet efter information om lokala aktiviteter för att hjälpa miljön och analyserar dem för att bestämma vad som kan göras mer. Eleverna använder Bing för att söka på internet efter information om lokala aktiviteter för att hjälpa miljön och gör en presentation där de beskriver vad de hittade. Eleverna skriver en uppsats som jämför och kontrasterar information från flera källor . Eleverna skriver ett ”paper” som beskriver information som de hittat på nätet eller i böcker . Eleverna jämför olika förklaringar till förändringar i lufttrycket för att avgöra vilka förklaringar är trovärdiga . Elever, bekanta med barometern, använder en sådan för att mäta lufttrycket . Studenter som inte har lärt sig om parallella linjer undersöka flera olika par av linjer för att försöka utveckla en definition av " parallell " . Studenter som redan har undervisat definitionen av " parallell " använda definitionen för att avgöra om flera uppsättningar av linjer är parallella
  39. 39. Är kunskapsbyggande aktivitetens huvuduppgift? JA NEJ Eleverna tillbringar 10 minuter med att anteckna detaljer från en berättelse, sedan tillbringar de 35 minuter att med hjälp av uppgifterna föreslå varför en karaktär begått ett brott. Eleverna tillbringar 35 minuter med att anteckna detaljer från en berättelse och under de sista 10 minuterna av lektionen använder de informationen för att dra slutsatser om varför en karaktär begått ett brott. Eleverna bedöms till 30% på att hitta information och 70% för att analysera vad de hittar. Eleverna bedöms till 70% på att hitta information
  40. 40. Måste eleven tillämpa sina kunskaper ? JA NEJ Eleverna analyserar befolkningsstatistik från sin hemstad och sedan använder de sin förståelse av befolkningsutvecklingen för att utveckla en plan för en kommande bostadsutvecklingsprojekt. Eleverna tillämpar sina kunskaper från att analysera demografisk statistik för att utveckla en bostadsplan , detta steg kräver ytterligare analys . Eleverna analyserar befolkningsstatistik från sin hemstad och sedan analysera de demografisk statistik från en andra plats efter eget val . Eleverna får inte tillämpa sina kunskaper från att analysera demografisk statistik på någon ny verksamhet, de får helt enkelt upprepa samma verksamhet med en annat datamängd . Eleverna undersöker foton som förstorats i olika storlekar för att utveckla en förståelse för likheter och sedan använda den kunskapen till abstrakta geometriska former , tänka på storleksförhållanden och vinklar för att avgöra vilka former är matematiskt lika. Eleverna tillämpar sina kunskaper från att utvärdera former för att fördjupa sin egen förståelse av matematiska likheter . Eleverna undersöker foton som förstorats i olika storlekar för att utveckla en förståelse för likheter och sedan beskriva sin förståelse. Eleverna får inte tillämpa sina kunskaper från att utvärdera former för att något nytt område, de får helt enkelt enbart formulera denna kunskap. Elever på en dramalektion analyserar karaktärerna i en pjäs för att lära sig om karaktärsutveckling, då eleverna använder Movie Maker för att skapa sin egen enaktare som visar karaktärsutveckling . Elever tillämpar sina kunskaper från sin karaktäranalys för att skapa och utveckla sina egna karaktärer , det här steget kräver ytterligare tolkning och analys Elever på en dramalektion analyserar karaktärerna i en pjäs för att lära sig om karaktärsutveckling och sedan skriver de en uppsats om vad de lärt sig . Eleverna får inte tillämpa sina kunskaper från sin karaktäranalys till någon ny uppgift, de får helt enkelt enbart formulera denna kunskap . Elever utformar och genomför ett procedur för att testa kranvattenkvaliteten på sin skola . När de har noggranna uppgifter , använder de den informationen för att avgöra vilket vattenfiltreringssystem som skulle vara lämpligast för skolan . Eleverna tillämpar sina kunskaper från att utforma och genomföra vattenkvalitetstesterför att välja ett lämpligt vattenfiltreringssystem, vilket tvingar dem att se på vad de har lärt sig på ett nytt sätt och fördjupa sina kunskaper . Elever utformar och genomför en procedur för att testa kranvattenkvaliteten på sin skola . De testar vattnet och gör om proceduren upprepade gånger tills de har korrekta uppgifter . Även eleverna tillämpar sina kunskaper från tidigare studier att förfina förfarandet , de är bara att tillämpa kunskaper inom en enda ( upprepat ) sammanhang . De fördjupar sina kunskaper , men inte utvidga det till en ny typ av applikation
  41. 41. Är aktiviteten ämnesintegrerad? JA NEJ Elever på en NO-lektion skriver övertygande brev till en miljöorganisation om resultaten av sina experiment. Lärare bedömer både kvaliteten på resultaten (av experimentet) och deras skriftliga färdigheter mot kunskapskraven Lärare bedömer bara om kvaliteten på elevernas resultat mot kunskapskraven Elever på en NO-lektion prickar punkter på en kurva. Lärandemål för både matematik och naturvetenskap är definierade. Inga lärandemål för matematik definieras. Elever på en fysiklektion använder IT för att presentera sitt arbete för klassen. Användning av IKT som ett verktyg på fysiklektioner anses inte vara ämnesintegrerat.
  42. 42. kunskapsbyggande Nivå 1. Denna aktivitet kräver inte att eleverna ska bygga kunskap. Eleverna kan slutföra aktiviteten genom att återge information eller genom att använda välkända procedurer . 2. Denna aktivitet kräver att eleverna bygger kunskap genom att tolka , analysera , syntetisera , eller utvärdera information eller idéer MEN aktivitetens främsta mål är inte kunskapsbyggande. Denna aktivitet främsta krav är kunskap konstruktion MEN aktiviteten kräver inte studenterna att tillämpa sina kunskaper i ett nytt sammanhang . 3. Denna aktivitets främsta mål är kunskapsbyggande OCH aktiviteten kräver att eleverna tillämpar sina kunskaper i ett nytt sammanhang MEN aktiviteten har INTE lärandemål i mer än ett ämne. 4. Denna aktivitets främsta mål är kunskapsbyggnad OCH iaktiviteten kräver att eleverna tillämpar sina kunskaper i ett nytt sammanhang OCH kunskapsbyggandet är ämnesintegrerat . Aktiviteten har inlärnings mål i mer än ett ämne .
  43. 43. Är aktiviteten kunskapsbyggande? • NEJ = 1 Är kunskapsbyggande aktivitetens huvuduppgift? • NEJ = 2 Måste eleven tillämpa sin kunskap? • NEJ = 3 Är aktiviteten ämnesintegrerad? • NEJ = 4 • JA= 5
  44. 44. VERKLIGA PROBLEM
  45. 45. Verkliga problem På dagens arbetsplatser, finns problemlösningsuppgifter i överflöd. Oavsett om behovet är att hitta nya sätt att nå de globala marknaderna eller för att omforma en produkt för att dra nytta av nya material, måste framgångsrika arbetare vara skickliga på att generera och testa kreativa idéer för att lösa ett problem med en riktig uppsättning av krav och begränsningar. Det här är en helt annan definition av "problem" än vad vi ofta ser i skolans miljöer, där lärobokens "problem" är att helt enkelt öva att köra specifika inlärda rutiner.
  46. 46. Är detta problemlösning? JA NEJ Eleverna måste skriva om en berättelse utifrån en annan karaktärs perspektiv än berättarens . Eleverna använder den ursprungliga berättelsen men har inte fått instruktioner hur man slutför denna uppgift . Eleverna läser en berättelse och gör sedan en frågesport om vad de läst . Eleverna behöver inte ta fram några lösningar . Det finns ingen definierad utmaning för eleverna . Eleverna använder en karta över en busslinje till att föreslå var övergångsställen bör läggas i en fiktiv stad. Eleverna har inte fått instruktioner om var de ska sätta övergångarna . Eleverna lär sig om säkerhet för fotgängare genom att studera en karta som visar busshållplatser och övergångsställen . Det finns ingen definierad utmaning för eleverna. Eleverna identifierar lämpliga situationer för att använda medelvärdet och median genom att utforska flera exempel datamängder i Microsoft Excel. Eleverna har inte fått instruktioner om hur varje lägesmått används bäst . Eleverna använder Microsoft Excel för att beräkna medelvärde och median av flera exempeldatamängder. Eleverna får bara öva beräkning .
  47. 47. Är detta verkliga problem ? JA NEJ Studenter skriva en Shakespeare pjäs för en tonårig publik . Tonåringar är en verklig , specifik målgrupp . Eleverna skriva en Shakespeare spela i ett nytt rim system . Detta har ingen specifik målgrupp . Eleverna använder sina stadens buss kartan för att föreslå där övergångsställen bör läggas i deras stad . Detta har en särskild , uttrycklig sammanhang . Eleverna använder verkliga data för att göra detta . Eleverna använder en busskarta i en lärobok att föreslå där övergångsställen bör läggas i en fiktiv stad . Detta innebär inte faktiska data. . Eleverna undersöker om odling av växter i klassrummet kan förbättra luftkvaliteten. Även om miljön är i klassrummet , är luftkvalitet ett verkligt problem Eleverna undersöker samspelet mellan gröna växter och koldioxid i luften . Det finns ingen uttalad kontext för elevernas utredning . Eleverna analyserar data om basketlaget och använda Microsoft Excel för att rita prestandamönsterför den övergripande lag och enskilda spelare . Eleverna använder verkliga data om laget och utför analys vanligtvis utförs av tränarstaben . Eleverna identifierar lämpliga situationer för att använda medelvärdet , median och läge genom att utforska flera exempeldatamängder i Microsoft Excel. Eleverna använder datamängder som skapas av läraren eller annan för skolan.
  48. 48. Är detta innovation? JA NEJ Eleverna skriver om en Shakespearepjäs för att spela för en tonårig publik och gör det på den lokala ungdomsgården . Den tonåriga publiken på ungdomsgården får nytta av elevernas insats . Eleverna skriver en Shakespearepjäs för att spela för en tonårig publik men inte uppför den inte. Ingen utanför klassrummet får nytta av elevernas insats . Eleverna skriver brev till kommunfullmäktige om sina idéer för att lägga övergångsställen i sin stad och postar brev till medlemmarna . Eleverna kan inte göra nya övergångsställen själva men kommunfullmäktige kan genomföra deras idéer . Eleverna skriver brev till kommunfullmäktige om att förbättra säkerheten för fotgängare men ger bara breven till sina lärare .Breven har inte nått en publik utanför skolans ramar. Elever undersöker två eller flera webbplatser eller spel , tar fram en presentation med hjälp av ”stick Notes” och Windows Live Moviemaker om riktlinjer och internetsäkerhet som föräldrar och elever bör vara medveten om , de presenterar sina produkter på föräldramötet/öppethuskvällen.. Föräldrar och elever som deltar på föräldramötet/öppethuskvällen är en äkta publik för de riktlinjer som eleverna tagit fram. Elever undersöker två eller flera webbplatser eller spel , tar fram en presentation med hjälp av ”stick Notes” och Windows Live Moviemaker om riktlinjer och internetsäkerhet som föräldrar och elever bör vara medveten om. Deras produkt lämnas in till en lärare. Eleverna lärde sig om säkerhet på Internet men inte att kommunicera sina lösningar till andra som behövde den här informationen . Eleverna analyserar statistik över basketlags tidigare resultat och skapar matematiska modeller med hjälp av Microsoft Excel för tränaren att kunna visa målinriktade förbättringar för både lag och individuella prestationer . Tränaren kan använda elevernas analys för att hjälpa spelarna att fokusera sin träning på färdigheter som behöver förbättras. Eleverna analyserar data om basketlaget och använder Microsoft Excel för att rita prestandamönsterför lag och enskilda spelare . Studenternas grafer presenteras för klassen som en skol-övning .
  49. 49. Verkliga problem Nivå: 1. Denna aktivitets främsta mål är inte problemlösning. Eleverna använder kunskap de redan har för det mesta av arbetet. 2. Denna aktivitets främsta mål är problemlösning MEN problemet är INTE ett verkligt problem. 3. Denna aktivitets främsta mål är problemlösning OCH problemet är ett verkligt problem MEN eleverna är inte innovativa. De måste inte genomföra sina idéer i den verkliga världen, eller kommunicera sina idéer till någon, utanför skolan, som kan genomföra dem. 4. Denna aktivitets främsta mål är problemlösande OCH problemet är ett verkligt problem OCH eleverna är innovativa. De måste genomföra sina idéer i den verkliga världen eller kommunicera sina idéer till någon, utanför skolan, som kan genomföra dem.
  50. 50. Är detta problemlösning? • NEJ = 1 Är detta verkliga problem ? • NEJ = 2 Är detta innovation? • NEJ = 3 • JA = 4
  51. 51. IT FÖR INLÄRNING
  52. 52. Vi lever i en uppkopplad värld med oöverträffad tillgång till ett brett spektrum av digital information och erfarenheter. Användningen av tekniken fortsätter att förändra hur vi lever och arbetar. Det fortsatta anammandet av nya framsteg inom IT har blivit mer avgörande för både livslångt lärande och livslång anställbarhet. I dagens globaliserade, kunskapsbaserade ekonomier, behöver individer allt högre kompetens i inte bara i att intelligent konsumera information och idéer, men också för att utforma och skapa ny information och idéer med hjälp av IT.
  53. 53. Även om IT blir allt vanligare i klassrum och lärandemiljöer, används det ofta för att presentera eller konsumera information snarare än att i grunden förändra kunskapsbyggande. Denna rubrik granskar hur elever använder IT- och om den används i mer kraftfulla sätt att bygga kunskap eller att utforma kunskapsbaserade produkter. I denna rubrik, med termen "IT" omfattar hela skalan av tillgängliga digitala verktyg, såväl hårdvara (datorer och tillhörande elektroniska enheter såsom tablets och bärbara datorer, läsplattor, smartphones, videokameror, grafräknare, och smartboards) och mjukvara (allt från en webbläsare och multimedia utvecklingsverktyg för tekniska tillämpningar, sociala medier och samarbetsplattformar).
  54. 54. Är det eleven som använder IT? JA NEJ Elever genomför en matematisk inlärning med Excel kalkylprogram. Elever genomför en matematisk inlärning med hjälp av kalkylblad som läraren har skrivit ut från datorn. Eleverna lär sig om celldelning med hjälp av en digital simulering för att undersöka processen. Eleverna lär sig om celldelning genom att titta på läraren som visar en digital simulering av processen. Eleverna använder Microsoft OneNote för att redigera sitt skrivande och spåra förändringarna under tiden. Läraren använder Microsoft OneNote för att göra och spåra föreslagna ändringar av elevens skrivande.
  55. 55. Innebär detta kunskapsbyggande för eleven? JA NEJ Eleven användaer Excel kalkylprogram för att analysera resultaten av ett experiment . Eleven använder Excel programvara för att lägga till siffror tillsammans . Eleverna använder en datorbaserad simulering för att undersöka hur stjärnor bildas . Eleverna se en video om hur stjärnor bildas . Eleverna använder StickySorter att skapa sammankopplade tomt och teckenscheman för romanen de läser i litteraturklassen. Eleverna använder StickySorter att göra en lista av karaktärerna i romanen de läser i litteraturklassen. Eleverna använder Kinect (Xbox ) race-spel för att undersöka effekterna av textning under körning . Eleverna spelar med Kinect (Xbox ) race-spel. Eleverna skriver en uppsats om en dator med hjälp av Microsoft OneNote för att hjälpa till att organisera och syntetisera sina tankar i skrift . Eleverna använder Microsoft OneNote för att skriva rent en uppsats som de har skrivit . Eleverna använder Autocollage för att skapa en sammansatt bild som speglar stil och influenser av en konstnär som de själva väljer Eleverna använder Autocollage för att skapa en sammansatt bild av konstverk av en konstnär som de själva väljer . Elever som inte har lärt sig om trianglar experimenterar med Microsoft Mathematics grafräknareverktyg genom att ange grader på vinklar och ställa hypoteser om det totala antalet grader i en triangel . Elever som redan har lärt sig om trianglar använder Microsoft Mathematics grafräknareverktyg för att skapa trianglar genom att ange grader på vinklar som vinkelsumman 180 grader.
  56. 56. Krävs IT för denna kunskapsbyggnad? JA NEJ Eleverna använder Internet för att hitta tidningsartiklar om en aktuell händelse från tre olika länder, och analysera hur perspektiven är lika eller olika. I den här skolan, aktuella tidningar från andra länder är inte tillgängliga i pappersform. Eleverna läser lokaltidningen på nätet för att forska en aktuell händelse och analysera tre berättelser som de hittar. Den lokala tidningen är troligen tillgängliga för studenterna i pappersform Eleverna använder en datorbaserad simulering för att undersöka hur stjärnor bildas. Simuleringen hjälper till att fördjupa elevernas kunskaper om händelser som inte kan observeras direkt. Eleverna använder ett kalkylprogram för att beräkna totalsummor som de kommer att använda för att analysera sina data. Beräkningarna kan också göras för hand.
  57. 57. Designar eleverna egna IT-produkter? JA NEJ På en programmerings-lektion, använder eleverna TouchDevelop för att designa och programmera en mobilapp som kan hjälpa pensionärer i deras dagliga liv . Eleverna får kunskaper i programmering och måste beakta behoven hos pensionärer i syfte att skapa en app som skulle vara bra för denna grupp. På en programmerings-lektion, använder eleverna TouchDevelop för att programmera en mobil-app som gör att telefonen ska vibrera varje gång användaren tar ett foto . Eleverna får kunskaper i programmering , men de har inte att någon slutanvändare i åtanke. Eleverna använder Songsmith för att skapa låtar för att utbilda besökarna till barnens naturhistoriska museum om dinosaurier . Eleverna måste tänka på vilka intressen och vilken nivå på museets besökare har för att skapa en låt med lämpligt innehåll och musik . Eleverna använder Songsmith för att skapa låtar om dinosaurier som läggs upp på internet för allmän åtkomst . Eleverna behöver inte tänka på några specifika slutanvändare . Eleverna skapar videor av sina egna intervjuer med lokala samhällsmedborgare som sänds genom en lokal TV-kanal’s program om " vårt samhälle " . Eleverna måste ta hänsyn till TV- publiken och hålla sig till TVprogrammeringsparametrar (t.ex. tidsfrister ) . Eleverna skapar videor av sina egna intervjuer med lokala samhällsmedborgare som de lämnar till läraren som en ”slutuppgift”. Eleverna behöver inte designa för en viss publik . Eleverna använder Internet till forskning och kommunicerar med lokala livsmedelsproducenter och sedan utvecklar de en app för att hjälpa familjer i närområdet att göra mer lokala val när de köper sin mat . Elever måste utforma programmet till att vara tillgängligt och användbart för lokala familjer . Eleverna använder Internet för att forska om lokala livsmedelsproducenter och skriver en rapport om sina iakttagelser som de lämnar till läraren . Eleverna skapar inte ett IT produkt och måste inte ta hänsyn till behoven hos en viss publik .
  58. 58. IT för inlärning Nivå: 1. Eleverna inte har möjlighet att använda IT för inlärning. 2. Eleverna använder IT för att lära sig eller öva grundläggande färdigheter eller reproducera information. Det är inte att bygga kunskap. 3. Eleverna använder IT för att stödja kunskapsbyggandet MEN de kan konstruera samma kunskap utan att använda IT 4. Eleverna använder IT för att stödja kunskapsbyggandet OCH IT krävs för att bygga denna kunskap MEN eleverna skapa inte en IT produkt för autentiska användare. 5. Eleverna använder IT för att stödja kunskapsbyggandet OCH IT krävs för att bygga denna kunskap OCH eleverna skapar en ITprodukt för autentiska användare.
  59. 59. Är det eleven som använder IT? • NEJ = 1 Innebär detta kunskapsbyggande för eleven? • NEJ = 2 Krävs IT för denna kunskapsbyggnad? • NEJ = 3 Designar eleverna egna ITprodukter? • NEJ = 4 • JA= 5
  60. 60. SJÄLVREGLERING OCH UTVÄRDERING
  61. 61. Dagens komplexa värld kräver självreglerade tänkare och elever som kan ta ansvar för sina liv, sitt arbete och sin kunskapsutveckling. Det kräver att individer kan följa sitt eget arbete och att införliva feedback för att utveckla och förbättra sitt arbete. I de flesta traditionella klassrum, strukturerar läraren elevernas arbete åt dem, styr dem exakt med vad de ska göra och övervakar att det följs. För att skapa möjligheter för elever att lära sig effektivt och kunna följa sina egna framsteg, kan lärare i stället arbeta med dem, vägleda och ge dem möjlighet att hitta sätt som hjälper dem att ta större ansvar för sitt eget lärande, både som individer och i grupp. I sin tur stöder denna elevernas förmåga att fungera på en 21: a århundradet arbetsplats, där människor förväntas arbeta med minimal tillsyn, planera sitt eget arbete, designa sina egna arbetsprodukter och införliva feedback för att förbättra kvaliteten på dessa produkter.
  62. 62. Lärande aktiviteter som ger eleverna möjlighet att tillägna sig självreglerande färdigheter måste pågå tillräckligt länge för att eleverna ska få möjlighet att planera sitt arbete över tid och ge insyn i tydliga inlärningsmål och framgångskriterier som eleverna kan använda för att planera och följa upp sitt egna arbete. Läraren kan främja självreglering-färdigheter genom att ge eleverna som arbetar i grupp ansvar för att besluta vem som ska göra vad och på vilket tidsschema. I de mest framgångsrika lärandeaktiviteterna, får eleverna feedback som stöder deras utveckling mot tydliga mål för lärande och de har möjlighet att agera på den feedback för att förbättra sitt arbete innan det anses slutgiltigt.
  63. 63. Självreglering omfattar en rad färdigheter som blir allt mer sofistikerade när de utvecklas över tid. I början av en termin, kan elever som är nybörjare på självreglering behöva tydligare vägledning men med tiden kan det vara ett mål för läraren att ge eleverna allt mer ansvar för sitt eget lärande.
  64. 64. Sträcker inlärningsaktiviteten över lång tid? JA NEJ Eleverna för en dagbok över sin kost under en Eleverna dokumenterar vad de åt på två olika vecka. dagar.
  65. 65. Planerar eleverna sitt eget arbete? JA Under två veckor, ska eleverna arbeta i grupper för att undersöka och diskutera klimatförändringar med sina klasskamrater. NEJ Eleverna bestämmer vem som kommer att undersöka vilka aspekter av ämnet och vem som kommer att tala vid olika punkter i debatten. Läraren tilldelar specifika roller till varje elev. Eleverna gör sina egna tidsfrister för att slutföra sin forskning, att skriva sina tal, och öva in dem. Eleverna följer stegen och tidslinjen som tillhandahålls av läraren.
  66. 66. Har eleverna chans att förändra sitt arbete baserat på återkopplingen ? JA NEJ Eleverna lär sig om miljövård och skapar spel i Kodu där spelare fatta beslut för att bevara miljön . Efter att ha utvecklat en betaversion av sitt spel , eleverna byter spel med en partner och ger varandra feedback för att förbättra sina spel innan de lämnar in dem. Eleverna skickar iväg den första versionen av sina spel till sina klasskamrater, utan möjligheter att ta emot eller genomföra feedback. Eleverna skapar PowerPointpresentationer om ett ämne i världshistorien . Eleverna tränar presentationer , får feedback från sina lärare och kamrater och reviderar sin presentation baserad på feedback innan de gör en slutlig presentation . Eleverna gör sin slutliga presentationen utan någon möjlighet till att öva , få återkoppling eller revidera . Eleverna skriver övertygande essäer som ska bedömas enligt de kunskapskrav som läraren delade ut till eleverna i början av uppgiften . Eleverna använder kunskapskraven för att reflektera över sina egen uppsats-utkast och göra ändringar . Eleverna använder kunskapskraven endast efter de fått tillbaka sinabetygssatt essäer , för att se varför läraren gav dem ett visst betyg .
  67. 67. Självreglering och utvärdering Nivå: 1. Denna aktivitet pågår inte tillräckligt länge ELLER eleverna har inte både lärande mål och tillhörande framgångskriterier i förväg för att slutföra sitt arbete . 2. Denna aktivitet pågår tillräckligt länge OCH eleverna har inlärnings mål och tillhörande framgångskriterier i förväg för att slutföra sitt arbete MEN eleverna har inte möjlighet att planera sitt eget arbete . 3. Denna aktivitet pågår tillräckligt länge OCH eleverna har inlärnings mål och tillhörande framgångskriterier i förväg för att slutföra sitt arbete OCH eleverna har möjlighet att planera sitt eget arbete MEN eleverna har inte möjlighet att se över sitt arbete baserat på återkoppling. 4. Denna aktivitet pågår tillräckligt länge OCH eleverna har inlärnings mål och tillhörande framgångskriterier i förväg för att slutföra sitt arbete OCH eleverna har möjlighet att planera sitt eget arbete OCH eleverna har inte möjlighet att se över sitt arbete baserat på återkoppling.
  68. 68. Pågår aktiviteten under en längre tid och finns tydliga lärandemål? • NEJ = 1 Planerar eleverna sitt eget arbete? • NEJ = 2 Har eleverna chans att förändra sitt arbete baserat på återkopplingen ? • NEJ = 3 • JA = 4
  69. 69. EFFEKTIV KOMMUNIKATION
  70. 70. Kommunikation är kärnan i all mänsklig interaktion. På 2000-talet har teknikutvecklingen skapat nya möjligheter för kommunikation som talas, skrivs, i visuella och kombinerade, i tryck eller av digitala former, och med bredare räckvidd och färre hinder än någonsin tidigare. I modern kommunikation den aktiva processen för kommunikation är ofta ses som lika viktig som slutprodukten. Ändå digital fånga och publicering av även informella kommunikation innebär att dessa produkter kvar längre och spridning längre än någonsin tidigare. Som ett resultat, är behovet av effektiv kommunikation inte längre begränsad till språkkurser och journalistik karriär. Det är viktigt för studenter inom alla områden för akademiska studier, och i framtida roller som spänner från kontorsarbetare till advokat för forskare, för att kunna kommunicera tydligt och övertygande med en rad olika målgrupper och ämnen.
  71. 71. Denna rubrik undersöker om eleverna uppmanas att producera utökad eller kombinerade kommunikation, och om kommunikationen skall motiveras, med en logisk förklaring, exempel eller bevis som stöder en central tes. Vid högre nivåer av rubriken, måste eleverna utforma sin kommunikation för en viss publik. 2000-talets kommunikation kan ta sig många olika former. Till exempel kan eleverna, som en del av en lärandeaktivitet ha en diskussion med en annan elev över Skype. I denna rubrik har vi inte fokuserat på informella klassrumsdiskussioner, vare sig ansikte mot ansikte eller elektroniskt. Istället fokuserar vi på aktiviteter som kräver att eleverna formulerar sina idéer i en permanent form: en presentation, en podcast, ett skriftligt dokument, e-post, etc.
  72. 72. Ett uppträdande (t.ex. en sketch eller muntlig debatt) skulle också kunna beaktas i denna rubrik. Vi förstår att mindre formella sociala medier också har mycket viktiga aspekter av kommunikation. Men effektiv användning av Skype kommer att få ett resultat med anknytning till målen för verksamheten lärande: kommer eleverna fram till en sammanfattning av vad de lärt sig genom Skype, eller lägger de in det de lärt sig i slutprodukten de skapar? Denna rubrik utvärderar effektiva kommunikationskrav i de produkter eller resultat av elevernas arbete.
  73. 73. Har denna inlärningsaktivitet effektiv kommunikation? JA NEJ Eleverna håller i ett webbinar där de presenterar olika ämnen om sin stad för elever i deras vänort och sedan svarar på följdfrågor. Eleverna deltar i ett webbinar där de lyssnar på presentationer av elever från deras vänort och sedan ställer följdfrågor. Eleverna skriver en utökat bevis för att visa att lösningen på ett geometriskt problem. Eleverna löser ett geometri-problem, men skriver inte några bevis. Eleverna skriver en insändare som svar på en nyligen publicerad nyhetsartikel som de själva väljer. Eleverna skriver en kommentar på en mening som svar på en nyligen publicerad nyhetsartikel som de själva väljer. Eleverna håller ett Skype-samtal med elever från en annan skola för att planera uppträdandet de kommer att sätta upp tillsammans om romanen de läser. Eleverna håller ett Skype-samtal med elever från en annan skola för att prata om romanen de läser.
  74. 74. Är detta en kombinerad mediaprodukt? JA NEJ Eleverna skapar en utskrift, radio eller TV-reklam för sin nya uppfinning . Den inlärning tillåter eleverna att välja vilken typ av media som ska användas. Eleverna skapar en radio reklam för sin nya uppfinning . Denna inlärningsaktivitet erbjuder inte eleverna något val om vilken typ av media , inte heller innebär den användning av flera medier . Eleverna skriver labbrapporter om sina laborationer i NO om tätheten av materia , inklusive berättande text och visuella bevis på vad eleverna såg i sina experiment ( t.ex. ritningar, foton eller skärmdumpar av det som hände) . Den inlärning kräver flera typer av medier som samverkar för en mer fullständig beskrivning av experimentet . Eleverna skriver labbrapporter om sin laboration på NO:n om tätheten av materia , med endast berättande text . Den inlärning kräver endast en sorts media . Eleverna producerar blogginlägg om en orkan för sin svensklektion, med bland annat en skriftlig beskrivning av de villkor och ytterligare ljud eller visuella medier . Den inlärning kräver flera typer av media för att fördjupa elevernas beskrivningar . Eleverna producerar en podcast på en orkan på sin svensklektion, inklusive en skriftlig manus och den slutliga ljudpodcasten. Historien är densamma oavsett om utskrivet ( i manus ) eller talat (i podcast), flera medier används inte för att förbättra innehållet i kommunikationen .
  75. 75. Krävs det stöd för beläggen i denna inlärningsaktivitet? JA NEJ Eleverna måste skriva en uppsats om varför den globala uppvärmningen är ett problem . Denna inlärning ber eleverna att uppge och försvara ett påstående om den globala uppvärmningen Eleverna måste skriva en uppsats om den globala uppvärmningen . Eleverna kan slutföra den här aktiviteten med en rad fakta . De behöver inte uppge och stödja ett påstående , hypotes eller slutsats. Eleverna ska beskriva sin härledning av en matematisk ekvation . Den inlärning ber eleverna att förklara logiken som förde dem till en slutsats om ekvationen . Eleverna måste härleda en matematisk ekvation . Eleverna kan beräkna ekvationen utan att förklara sin logik . Eleverna måste skriva ett blogginlägg om de viktigaste temana från Alice i Underlandet med exempel från historien för att illustrera sin poäng . Eleverna måste att stödja sina föreslagna teman med exempel. Eleverna måste skriva ett blogginlägg där de listar de viktigaste temana i Alice i Underlandet . Eleverna måste inte motivera sina teman med bevis från historien . Eleverna måste skriva en dagboksanteckning ur en slavs perspektiv. De måste ange ett perspektiv eller en ståndpunkt om deras påhittade liv och beskriva sin dag med historisk noggrannhet för att stödja det perspektivet . Denna inlärning kräver att eleverna använda historiska uppgifter som bevis för att stödja sitt perspektiv . Eleverna måste skriva en dagboksanteckning ur en slavs perspektiv . De ska beskriva sin dag med historisk exakthet . Den inlärning kräver inte studenterna att uppge eller stödja ett perspektiv . Eleverna använder Microsoft Community Clips till att filma skärmen när de själva löser ett matematiskt problem , både de steg de tog och sitt resonemang . Denna inlärning kräver att eleverna förklara både sin process och sitt tänkande . Eleverna använder Microsoft Community Clips till att spela in skärmen när de själva löser ett matematiskt problem , och ange de steg de tog . Den inlärning kräver helt enkelt att eleverna berättar om sin process .
  76. 76. Ska eleven anpassa sin kommunikation för en viss målgrupp? JA NEJ Eleverna måste skapa en film om sin skola , med hjälp av lämpliga bilder och påstående för att välkomna nya elever under det kommande läsåret. Eleverna måste utforma filmen för att hjälpa de nya eleverna att känna sig välkomna och entusiastiska över att delta . Eleverna måste skapa en film om sin skola , med hjälp av lämpliga bilder och påståenden . Det finns ingen angiven målgrupp eller syfte för filmen . Eleverna ska skriva ett brev till ett företag och föreslå förbättringar till en produkt . Eleverna måste överväga vilka argument och perspektiv som kommer att vara mest övertygande för företaget . Eleverna måste skriva en uppsats om sina idéer för att förbättra en viss produkt . Eleverna behöver inte tänka på någon särskild målgrupp . Eleverna måste utforma en "stenar och mineraler”utställning för stadsbiblioteket . Denna inlärning kräver att eleverna kommunicerar ett budskap genom utställningen som måste innehålla sten och mineralprover, olika medier som presenterar information för att fånga besökarens intresse och broschyrer till besökarna . Eleverna måste utforma sin kommunikation till att vara anpassad till museets publik . Eleverna ska göra en " stenar och mineraler " NOprojekt . Denna inlärning kräver att eleverna kommunicera en central slutsats , inkluderar berg och mineralprover, berättande text och / eller ljudinformation . Eleverna kommer att lämna projektet till läraren och inte behöver tänka på något särskilt publik .
  77. 77. Effektiv kommunikation Nivå: 1. Eleverna behöver inte ta fram utvidgad eller kombinerad kommunikation. 2. Eleverna måste ta fram utvidgad kommunikation eller kombinerade kommunikation MEN de måste inte tillhandahålla stödjande bevis eller utforma sitt arbete för en viss publik. 3. Eleverna måste ta fram utvidgad kommunikation eller kombinerade kommunikation OCH de måste tillhandahålla stödjande bevis: de måste förklara sina idéer eller stödja sina påstående med fakta eller exempel ELLER måste de utforma sin kommunikation för en viss publik men inte båda. 4. Eleverna måste ta fram utvidgad kommunikation eller kombinerade kommunikation OCH de måste tillhandahålla stödjande bevis: de måste förklara sina idéer eller stödja sina påstående med fakta eller exempel OCH de måste utforma sin kommunikation för en viss publik.
  78. 78. Tar eleven fram en kombinerad mediaprodukt? • NEJ = 1 Krävs det stöd för beläggen i denna inlärningsaktivitet? • NEJ= 2 Ska eleven anpassa sin kommunikation för en viss målgrupp? Ska eleven anpassa sin kommunikation för en viss målgrupp? • NEJ = 3 • JA = 4 • JA= 3
  79. 79. analysera en lärandeaktivitet House on Mango Street Mr Sun E Day
  80. 80. Frågor: Vilka poäng får lärandeaktiviteterna? Hur skulle de kunna förändras så att de får högre poäng? Ta en i taget
  81. 81. FÖRMÅGA Samverkan Kunskapsbyggande Verkliga problem IT för inlärning Självreglering och utvärderning Effektiv kommunikation POÄNG 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 5 4 1 2 3 4 5
  82. 82. Nå?
  83. 83. Vad kan du förändra i din undervisning Nästa läsår? I morgon? Nästa avsnitt/vecka?
  84. 84. Källor: Eva Pethrus-Microsoft Sandra Wissting-Atea 21CLD Learning Activity Rubrics 2012 från ITL/Microsoft

×