Läsförståelse 100813

2,545 views

Published on

Detta är PowerPoint underlaget till en av de föreläsningar om läsförståelse som har hållit ute på en del av Stockholms grundskolor under 2010.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,545
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
17
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Läsförståelse 100813

  1. 1. 2011-01-13 201-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 1 Utbildningsförvaltningen, Stockholm Läsförståelse Inlärd eller medfödd förmåga?
  2. 2. Classroom teaching of literacy is a multifaceted endeavor But when I started teaching, we didn´t think about comprehension, much less rethink it. In those days comprehension was a desirable outcome, but we had no real understanding of how it worked or how you taught it. We assumed comprehension was primarily a matter of intelligence: if your students were smart and could decode, they would comprehend. But you didn’t teach it. (Block, Gambrell & Pressley 2002:xiii) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 2 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  3. 3. Taget ur en text om utveckling av ÅP Utifrån uppdraget att utveckla svenskundervisningen i syfte att minska andelen elever som inte når målen bör den omfattande skriftliga dokumentation som ligger till grund för åtgärdsprogrammen i ämnet kunna bearbetas i syfte att öka vår allmänna kunskap om elevers kunskapsbrister i svenska samt effekten av olika insatser. […] För att kunna göra det som anges ovan krävs att åtgärdsprogrammen uppfyller en viss lägsta kvalitet. Som underlag för studien välja de åtgärdsprogram som kan användas för att kartlägga elevers inlärningssvårigheter (punkt 1). Beroende på programmens kvalitet i övrigt se hur stor del av programmen som kan användas för analyserna under punkt 2 och 3. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 3 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  4. 4. Text kopierat ur Windows hjälp Varför går det inte snabbt att starta och stänga av datorn? Om du märker att datorn stängs av långsamt (eller inte alls), startar långsamt eller inte kan gå in i energisparlägen kan det bero på att ett program eller en drivrutin till en enhet stör Windows energiinställningarna. Du kan använda Prestandainformation och – verktyg för att försöka identifiera dessa program eller enhetsdrivrutiner. Kontrollera prestandarelaterade problem  Öppna Prestandaklassificering och -verktyg genom att klicka på Start, Kontrollpanelen, System och underhåll och Prestandaklassificering och - verktyg.  Klicka på Avancerade verktyg.  Klicka på de problem som eventuellt anges under Prestandarelaterade problem.  Läs informationen i dialogrutan som visas för att ta reda på vilka program eller drivrutiner som orsakar problem. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 4 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  5. 5. Nonsensexempel av lärobokstyp En bisk drallade en pirkus. Pirkusen blev kansig och dröftade knölsigt.  Vad gjorde bisken?  Hur blev pirkusen?  Vad gjorde pirkusen knölsigt? 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 5 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  6. 6. Definitioner av läskompetens  … är förmågan att förstå och använda sådana former av skriftspråket som krävs i samhället och/eller som är av värde för individen. (Campbell m.fl. 2001)  Literacy is the ability to identify, understand, interpret, create, communicate, compute and use printed and written materials associated with varying contexts. Literacy involves a continuum of learning to enable an individual to achieve his or her goals, to develop his or her knowledge and potential, and to participate fully in the wider society. (UNESCO 2004:13) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 6 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  7. 7.  Reading literacy is understanding, using and reflecting on written texts, in order to achieve one’s goals, to develop one’s knowledge and potential and to participate in society. (OECD 2006; PISA 2009) 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 7 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  8. 8. 4 läsförståelseprocesser Läsförmågan omfattar fyra läsförståelseprocesser: 1. tillgodogöra sig information 2. dra slutsatser 3. tolka och integrera idéer och förklaringar 4. analysera och värdera innehåll och språklig form 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 8 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  9. 9. Resultaten av PIRLS 2006 visar bl.a.:  Lärare läser högt för eleverna en eller flera ggr/veckan  Färre elever har läsande förebilder i hemmet  E. positiva attityder till läsning på fritid har minskat  E. värderar sig själva högt som läsare  De som läser faktatexter oftare når högst resultat  Knappt 20 % av undervisningen i år 4 ägnas åt läsundervisning/läsaktiviteter  Vi ägnar mindre tid åt formell läsundervisning  80 % av e. läser tyst på egen hand dagligen  E. har svårt för längre texter 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 9 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  10. 10. Resultaten av PIRLS 2006 visar (forts.):  Vid arbete med läsförståelse är det vanligaste aktiviteten att svara på frågor i övningsböcker eller skriva om det lästa. Knappt hälften får diskutera med varandra om det lästa.  Svenska e. får sällan beskriva stil och struktur i det lästa  Det är ovanligt att lärare undervisar i lässtrategier  E. utmanas sällan i sin läsning  1/3 av lärarna har inte strategier för att hjälpa e. som stannat i sin läsutveckling 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 10 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  11. 11. 6 områden relevanta för fortbildning  Undervisning i och om läsförståelsestrategier  Avkodningsstrategier och automatisering av läskoden  Hur läraren kan integrera färdigheter i en helhet; funktion och formalia i balans med varandra  Uppföljning av elevernas läsutveckling  Hur ALLA elever kan bemötas och ges utvecklingsstöd  Specialpedagogik (Skolverket 2007) 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 11 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  12. 12. Mätningar av läsförståelse ”Problemet är att allt inte kan mätas och det som kan mätas är inte alltid det som är viktigast att arbeta med för att få bättre resultat” (Frost 2007) ”Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt mätbara till det viktigaste” (Pettersson 2005) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 12 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  13. 13. Lässtrategilärare  Tar tid att lära sig/bli  Ett annorlunda förhållningssätt  Ger eleverna tid att tillämpa och praktisera olika lässtrategier  Lär elever att läsa utifrån olika syften  Synliggör och lär ut strategier  Betyder mycket för lässvaga elever! 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 13 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  14. 14. Läsningens kognitiva yttringar Återberättar eller sammanfogar den lästa texten. Skapa inre visuella bilder. Aktivera förkunskap. Använder hållpunktsstrategier Avgör vilka Göra inferenser, för att sammanfoga tankegångar och helhetsbilden när och teman som slutledningar det blir svårt. är viktigast i en utifrån texten. text. (Keene & Zimmerman 2006) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 14 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  15. 15. 1. Relatera text till egna kunskaper Kopplingarna antar i allmänhet tre former: ABC 1. Text-till-själv koppling 2. Text-till-text koppling 3. Text-till-världen koppling ABC 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 15 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  16. 16. 2. Inre visuella bilder ”Läsarna plockar ord från boksidorna, tänjer ut dem och modellerar dem tills en rik berättelse blir till ett rikt minne fyllt av sinnesupplevelser och inre känslor. Bokens ord samlas och förankras i en oförglömlig bild som man själv har skapat” (Keene & Zimmerman 2006:130) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 16 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  17. 17. 3. Återberätta/sammanfoga läst text. Vana läsare tillvaratar den viktigaste informationen och beaktar sammanhangets betydelse för att bättre förstå det lästa. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 17 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  18. 18. 4. Viktiga tankegångar och teman i texten  Läraren modellerar strategier  Eleverna delger varandra sina tankar; tillsammans i helklass och/eller i par  Lässamtal om hur läsaren bestämmer sig för vad som är viktigt i en text  Demonstrationsgrupper  Textpaket – en samling böcker med ett gemensamt drag  Läsarnas workshop avslutas med diskussioner  Kopplingar mellan ”denna” strategi och andra strategier 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 18 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  19. 19. 5. Inferenser och slutledningar Olika slags inferenser:  modellbaserade  textbaserade 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 19 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  20. 20. Inferens… att dra slutsatser En man körde sin bil på motorvägen utanför Kristinehamn. Plötsligt sprang en älg ut på vägen. Mannen vaknade upp på sjukhuset. Hon oroade sig för att repet skulle gå av. 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 20 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  21. 21. Schemateori Tidigt utvecklade grundantaganden och strategier som aktiveras med automatik. Läraren visar i modellering på nya scheman och sätt att erövra förståelsen av en text. Förklarar hur vi:  lagrar vår kunskap,  lär oss och  kommer ihåg det vi har lärt. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 21 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  22. 22. 6. Hållpunktsstrategier  Ordnivå – meningsbärande ord är innehållsord.  Meningsnivå – finns oftast nyckelmeningar som är den främsta meningsbäraren i ett stycke eller textavsnitt.  Textnivå – centrala tankar, begrepp och teman i texten. Diskutera:  textens syfte  författarens och läsarens värderingar  läsarens förkunskaper  tänkt mottagare för texten 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 22 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  23. 23. Samverkande dimensioner i läsutveckling 2 4 6 8 Fonologisk Flyt i Ordavkodning Läsförståelse Läsintresse medvetenhet läsningen 1 3 5 7 (Lundberg & Herrlin 2003) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 23 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  24. 24. Flaskhalsar på vägen till läsförståelse  Ordavkodningsförmåga  Flyt i läsningen  Motivation  Omvärldskunskap  Ordförråd  Självbild och självkänsla 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 24 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  25. 25. ”The fourth grade slump”  Begreppet används för elever som har klarat av den första nybörjarundervisningen men som inte längre utvecklas som förväntat. När texterna med åren blir svårare får eleven allt svårare att förstå.  Det är inte eleven som blir sämre utan texterna som ställer nya och större krav på läsaren!  Anledningen kan vara dåligt utvecklade lässtrategier och ett otillräckligt utvecklat ordförråd. (Chall 1990) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 25 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  26. 26. Idag krävs det av oss att vi kan:  värdera  sortera  kritiskt granska texter Redan i NP år 3 ska eleverna förstå skillnaden mellan berättande, beskrivande och instruerande text. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 26 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  27. 27. Olika texttyper har olika syften Texttyp Syfte Återgivande text Att berätta vad som hänt Berättande text Att underhålla och/eller förmedla kunskap Beskrivande text Att förmedla information Instruerande text Att förklara hur något görs Argumenterande text Att övertala andra, komma med argument (Langer 2005) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 27 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  28. 28. Att skriva för att upptäcka olikheter Exempel på rubriker att skriva till  Vad är godis?  Min bästa födelsedag  Historien om godisråttan  Så här gör man en supergod tårta  Varför man inte ska äta godis 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 28 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  29. 29. Utveckling av läsförståelse 1. Talspråksplattform utvecklingen av talspråksförståelse och ordförråd har stor betydelse. 2. Kodknäckarfasen eleven övergår till ortografisk läsning som huvudstrategi, dvs. han känner alltmer igen ords stavelsemönster, uttal och betydelse. Eleven utvecklar sin läshastighet, ordförråd och kunskap om olika genrer. 3. Förståelseprocesserna När grunden är lagd ökar betydelsen av olika förståelseprocesser samt det enskilda barnets ordförråd, bakgrundskunskap och syntaktiska medvetenhet. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 29 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  30. 30. Reading engagement ”We define reading engagement as the interplay of motivation, conceptual knowledge, strategies, and social interaction during literacy activities.” (Guthrie 2004) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 30 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  31. 31. Läsmotivation viktigt Två dimensioner: 1. Elevens självkänsla 2. Hur eleven själv värderar läsning Uppgiftsorientering kan förklaras med förmåga till: 1. Uppmärksamhet 2. Koncentration 3. Uthållighet 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 31 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  32. 32. Självvärdering 1. Att läsa en bok är något som jag tycker om att göra a) aldrig  b) inte så ofta  c) ibland  d) ofta  2. Jag berättar för mina kompisar om böcker jag har läst a) aldrig  b) inte så ofta  c) ibland  d) ofta  3. Jag tycker om att besöka biblioteket för att låna a) aldrig  b) inte så ofta  c) ibland  d) ofta  4. osv. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 32 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  33. 33. Litterära föreställningsvärldar 1. Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld 2. Att vara i och röra sig genom en föreställningsvärld 3. Att stiga ut och tänka över det man vet 4. Att stiga ut och objektifiera upplevelsen Läsaren använder inte dessa faser i en linjär sekvens. Olika faser får oss att fundera över olika aspekter. (Langer 2005) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 33 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  34. 34. 3 forskningsbaserade modeller  RT – Reciprocal Teaching (Brown)  TSI – Transactional Strategies Instruction (Pressley)  CORI – Concept-Oriented Reading Instruction (Guthrie) De tre modellerna ska ses som långsiktiga förhållningssätt till aktiv läsundervisning och de konkurrerar inte med varandra. RT och TSI vänder sig i första hand till yngre läsare och CORI till äldre. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 34 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  35. 35. Modellerna i sammandrag Utgångspunkten är att dialog och interaktion gynnar lärandet och att lärarens uppgift är att explicit RT undervisa i lässtrategier. 1. Förutspå 2. Ställa frågor 3. Klargöra 4. Summera TSI CORI Används under hela Används från år 2-3; skoltiden och för modellen passar alla ämnen. främst NO- och SO ämnen. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 35 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  36. 36. RT = Reciprocal Teaching 1. Spågumman 2. Nicke Nyfiken 3. Fröken detektiv 4. Cowboy Jim 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 36 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  37. 37. TSI = Transactional Strategies Instruction  Läraren diskuterar med eleverna olika strategier: – Rubriker – Förutspå – Bakgrundskunskap hos läsaren – Gemensamma diskussioner där eleverna hjälps åt – Diskutera vad som är viktigt i texten Lyft olika strategier och hur läsaren kan använda dem. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 37 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  38. 38. CORI = Concept-oriented Reading Instruction Läsengagemang = modellen eftersträvar en samverkan mellan motivation, begreppskunskap, strategianvändning och social interaktion.  aktivera elevens förkunskaper  fokusera centrala begrepp  aktiv informationssökning  organisera kunskap grafiskt; t.ex. teckningar, diagram och tankekartor. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 38 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  39. 39. CORI – pedagogiskt upplägg Arbetsgången är att en strategi lärs ut varje vecka. 1. Aktivera elevens förkunskaper 2. Fråga 3. Informationssökning 4. Summera 5. Organisera/visa grafiskt 6. Strukturera berättelsen 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 39 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  40. 40. Faktorer som underlättar/försvårar Kognitivt enkelt A C Kontextbundet Kontextreducerat språk språk B D Kognitivt svårt (Cummins) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 40 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  41. 41. Faktorer som underlättar/försvårar Kognitivt enkelt •Ansikte-mot-ansikte samtal •Telefonsamtal •Köpa något i cafeterian •Minneslappar på ex frysen A •Skriva i ett sammanhang •Skrivna vägbeskrivningar och C •Läsa kartor instruktioner •Se på en film •Muntliga presentationer •Att läsa och skriva för egna behov och Kontextbundet ändamål Kontextreducerat språk språk •Experiment, demonstrationer •Standardiserade test •Lektioner som stöds av bild, film osv. •Aritmetiska uppgifter i matematik B •Enklare matematik uträkningar •Enkel geometri •Läromedel •Föreläsning utan visuellt stöd D •Rita/göra modeller, skisser, bilder •Ämnesrelaterat läsande/ skrivande Kognitivt •Genomgång och förklaring av abstrakta svårt begrepp 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 41 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  42. 42. Exempel på engelska ”läs”-program  Reading to learn, http://readingtolearn.com.au (Språkforskningsinstitutet ordnade i maj en konferens med bl.a. David Rose och Claire Acevedo)  Reading 44, http://www.nvsd44.bc.ca/Reading44/main.html (framtaget av North Vancouver School District, British Columbia, Kanada)  CORI, http://www.cori.umd.edu/ (John T. Guthrie, University of Maryland)  TCRWP, http://rwproject.tc.columbia.edu/ 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 42 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  43. 43. Gemensamt: Reading 44 & CORI The Twelve Reading Strategies 1. Aktivera bakgrundskunskap 2. Förutspå vad du kommer att lära dig respektive kommer att hända 3. Lista ut okända ord 4. Själv-övervakning och själv-korrigering 5. Skapa inre mentala bilder 6. Koppla ihop vad du läser med vad du redan vet 7. Fastställ de viktigaste tankarna och händelserna och koppla ihop dem 8. Hämta information från text, översikter, grafer, kartor och bilder 9. Identifiera och förklara litterära delar i olika genrer 10. Summera vad du läst 11. Gör inferenser och dra slutsatser 12. Reflektera och svara 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 43 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  44. 44. NRP, National Reading Panel, 2000 7 insatser som vetenskapligt bevisat förbättrar förståelsen hos ”non-impaired readers”: 1. Comprehension monitoring 2. Cooperative learning 3. Use of graphic and semantic organizers 4. Question answering 5. Question generation 6. Story structure 7. Summarization (NRP 2000:15) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 44 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  45. 45. Flera forskare rekommenderar Vi ser att vissa förhållningssätt och strategier är gemensamma för ledande forskare och att det därmed finns en konsensus för att dessa stödjer läsförståelsen hos läsaren. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 45 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  46. 46. Faktorer som påverkar elevers resultat Teachers 30% Students Home Schools Students Principals 50% Per effects Per effects Teachers 5% Principals 5% Schools Home 5% 5% (Hattie 2003) 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 46 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  47. 47. 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 47 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  48. 48. ”Excellence in teaching” Satsa på att bli en expertlärare! 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 48 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  49. 49. 2011-01-13 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 49 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  50. 50. Tack för att du lyssnade! Välkommen att kontakta mig: E-post: toura.hagnesten@stockholm.se Tel. 08 – 508 33 848 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 50 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  51. 51. A vision of K – 12 learning Webblänk: http://www.youtube.com/results?search_query=Vision+of+K+ -+12+learning&search_type=&aq=f 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 51 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  52. 52. Läsförståelse Är det något eleverna kan tillägna sig i din undervisning? Vad anser du? 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 52 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
  53. 53. Resurser All litteratur som ligger till grund för min föreläsning finns redovisad i min lista över referenslitteratur. 2010-08-13 toura.hagnesten@stockholm.se SIDAN 53 Utbildningsförvaltningen, Stockholm.

×