Nyhetsbrev Nr 1 2010

746 views

Published on

Nyhetsbrev om arbetsrätt. Utgiven av Göran Smedberg, 10zing Advokatbyrå och Ann Fagraeus, HRakuten.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
746
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
9
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Nyhetsbrev Nr 1 2010

  1. 1. Nyhetsbrev Februari 2010 Arbetsrätt I nyhetsbrevet får du en snabb överblick över vad som skett och vad som är på gång inom arbetsrätten, vilket underlättar för dig som arbetar med personalfrågor/HR (Human Resources) eller är chef. Du får även en sammanfattning av de senaste AD-domarna. Arbetsrätten påverkas i allt högre grad av EU så du får en bevakning på vad som skett och sker inom EU. Innehåll Krönika sid 1-2 Nyheter i arbetsrätten från 1 januari 2010 sid 3 Nyhet sb Nyheter i arbetsrätten från den 1 april 2010 Lagförslag inom arbetsrätten sid 3 sid 4-5 3-4 gå revet ges ut Aktuella HR-frågor och arbetsrätt inom EU sid 6 nger p och är er år Aktuella kurser sid 7 kostna Presentation av oss som skriver nyhetsbrevet sid 7 dsfritt . Lönesänkning genom omreglering av anställningsavtal Det morras i leden av sopåkare i Stockholm. Anledningen Annars är ju uppsägningen som bekant inte korrekt. till detta är att Arbetsdomstolen meddelat dom (AD Arbetsgivaren viftar med trollspöet och... simsalabim! 2010 nr 6) i en tvist som handlade, dels om brott mot Det uppstår arbetsbrist på anställningsavtal med den löne- kollektivavtal och dels om saklig grund för uppsägning. sättning eller den löneförmån som var avtalad tidigare. Bakgrunden är följande. Arbetsgivaren är ett miljöföre- tag som inhämtar bl.a. hushållssopor. Man är bunden I fallet med sopåkarna menade Transport att det krävdes av kollektivavtal med Svenska Transportarbetarförbun- en lokal överenskommelse för att byta lönesystem. Det det. Arbetsgivaren har ett avtal med Stockholms stad höll i och för sig arbetsgivaren med om, men arbetsgiva- om att hämta hushållsavfall inom område Östermalm. ren menade att byte från premielön till fast månadslön I syfte att sänka lönekostnaderna inför kommande inte innebar att man bytte ”lönesystem” i kollektivavta- upphandling gick arbetsgivaren ut med ett erbjudande lets mening. Arbetsgivarsidan menade också att månads- om att istället för s.k. premielön skulle arbetstagarna få lön och veckolön var huvudlöneformen enligt kollektiv- månadslön. Detta skulle rent faktiskt innebära att ”den avtalet. Arbetsdomstolen kom fram till att ordalydelsen utgående förtjänsten för arbetstagarna inom område i kollektivavtalet talade för att månadslön skulle vara Östermalm skulle minska”. huvudlöneformen enligt kollektivavtalet. Efter ihärdigt analyserande kom Arbetsdomstolen fram till att premie- Arbetstagarna vägrade acceptera erbjudandet, vilket lönesystemet i kollektivavtalet inte hade sådan särställ- medförde att de blev uppsagda på grund av arbetsbrist. ning i kollektivavtalet som Transport menade utan Det kan ju tyckas märkligt att ett företag som har kunde frångås utan en överenskommelse med det lokala mycket att göra och eventuellt går bra, faktiskt kan åbe- facket. Troligen skulle det inte behövas en lokal överens- ropa arbetsbrist som uppsägningsgrund när arbetstagare kommelse ens om premielön varit huvudlöneformen. inte accepterar ett erbjudande om nya anställningsvill- kor. Arbetsgivaren kan ju inte ensidigt genomdriva en Transport menade också att kollektivavtalet ger ett skydd förändring av villkor i ett anställningsavtal. (It takes two mot kollektiva lönesänkningar. Arbetsgivaren hade ju i to tango, som bekant). Därför måste arbetsgivaren säga kollektivavtalet och löneöverenskommelsen förbundit upp anställningsavtalet för att genomdriva förändringen sig att årligen höja lönerna med de procentsatser som mot arbetstagarens vilja. En särskild komplikation inom parterna kommit överens om. Här skulle ju lönesänk- arbetsrätten är att det måste föreligga saklig grund för ningar blivit slutresultatet för arbetstagarna och detta uppsägning och man måste också följa turordningen. var ju också syftet med åtgärden från arbetsgivarens sida. nyhetsbrev februari 2010
  2. 2. Lönesänkning genom omreglering av anställningsavtal (Forts. ) Arbetsdomstolen menade beträffande denna fråga att verksam- heten under en avtalsperiod hos en arbetsgivare kan ändras på olika sätt, t.ex. genom omorganisationer eller andra åtgärder. Antalet arbetstagare kan bli färre. De faktorer som anges i kol- lektivavtalet för premielön kan påverkas så att premielönen för enskilda arbetstagare de facto sänks. Således kan åtgärder från arbetsgivarens sida medföra att den kollektiva förtjänsten sänks. Arbetsdomstolen betonar också att lönen skulle sänkas till följd av ett byte från en löneform i kollektivavtalet till en annan löne- form också den reglerad i kollektivavtalet. Även vid ett byte av löneform kommer arbetstagarna få del av den överenskomna löneökningen. Arbetsdomstolen underkände också Transports uppfattning att löneöverenskommelsen skulle innehålla ett skydd mot att den utgående lönesumman för kollektivet, i detta fall inom området Östermalm, inte under avtalsperioden och inte utan lokalt avtal får bli lägre genom ett byte av löneform. Detta menar Arbetsdomstolen inte går att utläsa ur kollektivavtalet och att det kollektivavtalet inte heller kan anses bygga på en sådan outtalad förutsättning och därför inte anses ha ett sådant inbyggd löneskydd. Eftersom någon lokal överenskommelse inte behövdes för att byta löneform till månadslön hade arbetsgivaren inte brutit mot kollektivavtalet när man erbjöd nya lönevillkor. Som en följd av detta var uppsägningarna av arbetstagarna som inte accepterade erbjudandet om nya villkor sakligt grundade. Inte oväntat uppfattar Transport att domen är ett frontalangrepp mot kollektivavtalen och menar att arbetsgivarna ensidigt tillåts ändra lönevillkoren under en avtalsperiod. Jag misstänker att fackföreningarna – som frenetiskt hävdat att kollektivavtalen skyddar mot lönesänkningar – nu måste ta sig en rejäl funderare inför stundande avtalsförhandlingar. Rimligtvis måste fackfören- ingarna nu strida för andra formuleringar i kollektivavtalen, som faktiskt innebär ett reellt skydd mot dylika förändringar. Från ett arbetsgivarperspektiv har man genom domen fått klar- lagt att det aktuella kollektivavtalet inte innehöll något generellt skydd för lönesänkningar. Denna insikt kan nog innebära att fler arbetsgivare – efter analyser av sina respektive kollektivavtal - kommer att förändra anställningsvillkoren på liknande sätt. Arbetsdomstolen har ju öppnat en möjlighet för arbetsgivare att utnyttja. Det vore väl konstigt om denna möjlighet inte utnyttjas av flera arbetsgivare. Göran Smedberg nyhetsbrev februari 2010
  3. 3. Nyheter i arbetsrätten från Nyheter i arbetsrätten från den 1 januari 2010 den 1 april 2010 1. Ändringar avseende sjuklöneregler 2. Ändringar i Semesterlagen Reglerna om den s.k. rehabiliteringskedjan trädde ikraft den Semesterlagen kommer att ändras fr.o.m. den 1 april 2010. 1 juli 2008. Efter en hel del diskussion och debatt har riks- Ändringarna innebär bl.a. följande. För mycket korta visstidsan- dagen nu beslutat om ändringar i densamma. Ändringarna gäller ställningar, d.v.s. om anställningen skall pågå i högst tre månader undantaget från 180-dagarsregeln (att arbetstagarens arbetsför- och inte varar längre tid, får det avtalas att arbetstagaren semes- måga skall bedömas i förhållande till allt arbete på den reguljära terledighet inte skall läggas ut. Arbetstagaren har dock rätt till arbetsmarknaden). Innan lagändringen som nu införs gällde semesterersättning. Om lönen inkluderar semesterersättning bör ett undantag, att arbetstagarens arbetsförmåga skulle bedömas i arbetsgivaren, för att undvika framtida tvister, se till att det klart förhållande till arbete hos den nuvarande arbetsgivaren om det framgår att lönen har ökats med semesterersättningen. föreligger särskilda skäl. Detta betyder att det finns en medicinsk bedömning som innebär att den sjuke arbetstagaren med stor Vissa ändringar har gjorts beträffande semesterlönegrundande sannolikhet kommer att kunna återgå i arbete hos den nuva- frånvaro. Frånvaro på grund av sjukdom är semesterlönegrun- rande arbetsgivaren. Genom lagändringen har det nu tillagts att dande om frånvaron inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron 180-dagarsregeln inte skall tillämpas om det är oskäligt. Undan- beror på arbetsskada. Frånvaron är inte semesterlönegrundande taget skall bl a tillämpas vid allvarliga sjukdomar med succes- då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från arbetet sivt försämrad arbetsförmåga. Undantaget tillämpas vidare när under ett helt intjänandeår, utan längre avbrott i frånvaron än medicinsk behandling pågår i syfte att återställa arbetstagarens fjorton dagar i en följd. (Tidigare gällde två intjänandeår). Vid arbetsförmåga samt vid s.k. progressiva sjukdomar. ledighet med tillfällig föräldrapenning är frånvaron semester- lönegrundande i 120 dagar per intjänandeår och för ensamstå- Vidare skall Försäkringskassan kunna bevilja ordinarie sjuk- ende förälder i 180 dagar. Detta gäller all ledighet med tillfällig penning, d.v.s. 80 % av SGI, för tiden efter 364 dagar under en föräldrapenning. ramtid av 450 dagar, till en person som är arbetsoförmögen pga en allvarlig sjukdom. Exempel på sjukdomar som anges är tumör- Det införs vidare ett nytt sätt att beräkna semesterlön. Efter änd- sjukdomar, även sådana som inte är livshotande. ringen finns det två sätt att beräkna semesterlön i lagen. Den nya regeln benämns sammalöneregeln. Dessutom finns procent- Dessutom har Riksdagen beslutat att den som uppburit förlängd regeln. Semesterlönen enligt procentregeln innebär att semester- sjukpenning, d.v.s. 75 % av SGI i maximalt 550 dagar, har möj- lönen utgör 12 % av den förfallna lönen under intjänandeåret. lighet att få förlängd sjukpenning. Detta kan vara i situationer För arbetstagare som har haft semesterlönegrundande frånvaro där den arbetsoförmögne är intagen på sjukhus eller annars är skall lönesumman ökas med belopp motsvarande den inkomst föremål för omfattande vård eller om en återgång i arbete skulle som arbetstagaren skulle ha haft vid arbete i normal omfattning. medföra risk för allvarlig försämring för den arbetsoförmögne. Sammalöneregeln innebär att arbetstagaren erhåller den vanliga lönen (aktuell månadslön eller veckolön) under semesterledig- heten samt ett semestertillägg. Semestertillägget för varje semester- dag utgörs av 1,82 % av veckolönen och 0,43 % av månadslönen. Procentregeln skall tillämpas om lönen inte är bestämd per vecka eller månad, om arbetstagaren har rörlig lön, om sysselsättnings- graden har varierat, eller om arbetstagaren har haft icke semester- lönegrundande frånvaro. Enligt lagen får procentregeln tillämpas i andra fall. Reglerna är dispositiva och andra beräkningsregler kan finnas i kollektivavtal på arbetsplatsen. Ändringarna i semesterlagen innefattar även regler om sparade semesterdagar, regler beträffande semesterlön för semesterdagar som inte har tagits ut samt överföring av semester. nyhetsbrev februari 2010
  4. 4. Lagförslag inom arbetsrätten 3. Minderåriga i arbete EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar Arbetsmiljöverket föreslår nya regleringar beträffande minderåriga en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte an- i arbetslivet i ett förslag om en ny föreskrift. Förslaget är lämnat sågs motiverad. Arbetsdomstolen prövade de skadeståndsyrkanden på remiss. Förslaget behandlar bl.a. frågan om arbetsuppgifter som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisa- och arbetstider för minderåriga. Förslaget innehåller också regler tionerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot om kraven vid utbildning och praktik. Den som inte fyllt 18 år EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade definieras enligt förslaget som minderårig. När den minderårige ekonomiska skadeståndet ansåg Arbetsdomstolen att det visserligen fullgjort sin skolplikt anses han eller hon vara äldre ungdom. fick anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd Minderårig som fyllt 13 år och fram till fullgjord skolplikt är den av stridsåtgärderna, men att bolaget inte har kunnat visa att det minderårige yngre ungdom. Den som inte fyllt 13 år benämns lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Arbetsdomstolen ålade som barn. Förslaget innehåller vidare listor med arbetsuppgifter de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd med som är förbjudna för yngre och äldre ungdomar. Brott mot regle- 550 000 kr till bolaget och att stå för merparten av bolagets rätte- ringen är straffbart. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 februari gångskostnader. 2011. 3. Arbetsdomstolens dom AD 2010 nr 1 gällde följande: Ett Rättspraxis från tingsrätten större installationsföretag hade träffat en överenskommelse med 1. I ett rättsfall från Stockholms tingsrätt fann tingsrätten att det den lokala fackliga organisationen om betald ledighet för en enligt 18 § LAS var grund för avskedande i ett fall där ett vårdbi- facklig förtroendeman. Enligt överenskommelsen skulle förtroen- träde som hade ansökt om arbetstidsförkortning för att studera, demannen ges erforderlig ledighet för det fackliga arbetet. Efter men istället för att studera hade vårdbiträdet använt arbetstidsför- flera års tillämpning av överenskommelsen uppkom tvist huruvida kortningen för att arbeta åt annan arbetsgivare. arbetsgivaren har hindrat den facklige förtroendemannen från att Stockholms tingsrätt mål nr: T 11809-08. fullgöra sitt uppdrag. Arbetsdomstolens ställningstagande innebar att den facklige förtroendemannen var berättigad till erforderlig ledighet, men inte till en ovillkorlig heltidsledighet, för sitt fack- Rättspraxis från Arbetsdomstolen liga uppdrag. 1. Missgynnande av föräldraledig arbetstagare Rättsfallet AD 2009 nr 45 handlade om an gravid kvinna som 4. Turordningsreglerna i 22 § LAS vs omplaceringsskyldig- ansökt om att få gå en kurs som var planerad att äga rum en vecka heten i 7 § 2 st. LAS före beräknad förlossning. Arbetsgivaren avslog hennes begäran med motiveringen att kunskaperna som hon skulle förvärva på I AD 2009 nr 50 klargjorde Arbetsdomstolen att arbetsgivaren kursen skulle vara svåra att förankra på grund av kvinnans långa först är skyldig att genomföra omplacering enligt 7 § 2 st LAS frånvaro från arbetet efter kursen. Arbetsdomstolen menade att (till en vakant tjänst) innan arbetsgivarens skyldighet att tillämpa arbetsgivarens beslut var att bedöma som ett missgynnande enligt turordningsreglerna enligt 22 § LAS. Vid tillämpning av 7 § 2 föräldraledighetslagen. Åtgärden var inte heller någon nödvändig st LAS gäller inte någon turordning. I rättsfallet hade företaget följd av ledigheten. Arbetsgivarens avslag bedömdes som ett miss- driftsenheter på flera orter i landet. Man genomförde en driftsin- gynnande och arbetsgivaren dömdes att betala 25 000 kr I allmänt skränkning på en ort som innebar att antalet arbetstagare skulle skadestånd till kvinnan. minskas. På andra driftsenheter på närliggande orter fanns dock lediga arbeten. Två arbetstagare med längre anställningstid än 2. Lavalmålet – skadestånd för brott mot EG-rätten många andra erbjöds omplacering till annan ort men accepterade Efter många om och men kom till sist Arbetsdomstolens dom i inte erbjudandena. Arbetsdomstolen ansåg att omplaceringser- det s.k. Lavalmålet, AD 2009 nr 89. Ett lettiskt bolag, Laval un bjudandena var skäliga och därmed var uppsägningarna sakligt Partneri Ltd, som utstationerade arbetskraft från Lettland för grundande. arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåt- gärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som 5. Arbetsdomstolens dom AD 2010 nr 3 är ett intressant fall syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal angående omreglering av anställningsvillkor. Ett försäkringsbolag till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att sade upp en heltidsanställd arbetstagare med anledning av att hon de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan beviljats en fjärdedels sjukersättning tills vidare. I samband med om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det uppsägningen erbjöds arbetstagaren en ny anställning motsvaran- fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. de 75 procent av heltid på i övrigt oförändrade anställningsvillkor. nyhetsbrev februari 2010
  5. 5. Lagförslag inom arbetsrätten (Forts.) Arbetsdomstolen menade att försäkringsbolagets avsikt inte har varit att avsluta arbetstagarens anställningsförhållande utan att avsikten varit att anpassa arbetstidsmåttet till hennes faktiska arbetsförmåga. Uppsägningen ansågs vara sakligt grundad. Domen berör också frågan om rättegångskostnaderna. Arbets- domstolen menade att rättsfrågan inte har prövats tidigare. Rättsläget ansågs vara svårbedömt för parterna och det förelåg ett gemensamt intresse för parterna att få ett besked av dom- stolen om utgången. Domstolen ansåg att fackföreningen hade haft skälig anledning att få tvisten prövad. Detta medförde att parterna fick bära sina respektive rättegångskostnader. I normalfallet är annars att den förlorande parten får betala rättegångskostnaderna. Det kan tilläggas att domstolarna är ganska restriktiva vad gäller tillämpningen av möjligheten att förordna att parterna skall bära sina respektive rättegångskost- nader. Rättsfall från Kammarrätten 1. Enligt Kammarrätten måste Svenska Filminstitutet lämna ut lönelistor med samtliga anställdas namn och löner till en anställd. En anställd vid Svenska Filminstitutet begärde att få ut lönelistor med samtliga anställdas löner och namnuppgifter. Efter att arbetsgivaren avslog begäran överklagade den anställde beslutet. Arbetstagaren menade att han ville ha en så komplett bild som möjligt av arbetsplatsens löneläge inför kommande lönesamtal. Att kunna identifiera de anställda med angivande av löner var viktigt för att kunna göra korrekta jämförelser. Arbets- givaren menade att ett röjande av uppgifterna skulle leda till skada för arbetsgivaren. Kammarrätten delade dock inte denna uppfattning. Uppgifterna skall därför utlämnas. Kammarrätten i Stockholm 7204-09. nyhetsbrev februari 2010
  6. 6. Aktuella HR-frågor/arbetsrätt inom EU 1. Stora implementeringsproblem med 5. Hög grad av diskriminering i EU tjänstedirektivet (2010-02-05) (2009-12-10) Tjänstedirektivet, vars syfte är att undanröja handelshinder på den Över hälften av romerna i Tjeckien har diskriminerats och nästan inre marknaden för den fria rörligheten för tjänster, trädde i kraft tre fjärdedelar av somalierna i Finland har utsatts för våld eller den 28 december 2009 men bara en tredjedel av EU:s medlems- hot det senaste året. Det meddelar EU:s byrå för grundläggande stater uppger att de har lyckats med implementeringen visar en rättigheter i en ny rapport. Byrån har genom intervjuer med färsk rapport från Eurochambres. Medlemsländerna skulle ha 23 000 personer från etniska minoriteter och invandrargrupper implementerat direktivet i den nationella lagstiftningen men så kartlagt diskrimineringen inom EU:s medlemsländer. Byrån har har enbart skett i Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, tittat dels på diskriminering i det dagliga livet t.ex. på arbetet, Ungern, Nederländerna, Storbritannien och Sverige. restauranger eller i skolan, dels erfarenheten av att utsättas för brott. 2. Spanska ordförandeskapet vill ha en ny I sin rapport konstaterar byrån att diskrimineringen inom utbild- social pakt i Europa (2010-01-20) ningen och arbetslivet är särskilt allvarligt eftersom minoritets- Spaniens premiärminister Zapatero menar att det behövs en ny grupper då kan utestängas från stora delar av samhället. social pakt i Europa, en pakt mellan arbetsmarknadens parter, regeringar och andra berörda för att med kraft stimulera den ekonomiska återhämtningen efter krisen. Den spanska regeringen tänker vidare driva frågan om ett nytt europeiskt skyddssystem mot kvinno-fridskränkningar och markerar kraftfullt att sådana brott och sådant beteende inte har en plats i ett modernt Europa. 3. Högre arbetskraftskostnader inom EU Enligt siffror som presenteras av Europakommissionens press- tjänst, Eurostat, ökade kostnaderna för arbetskraft inom EU med 3,1 % under tredje kvartalet i år jämfört med samma period före- gående år. Timlön och löner ökade med 2,9 % och de indirekta lönekostnaderna ökade med 3,6 %. Lönen per timme steg med 4,9 % i tillverkningsindustrin och med 2,3 % i bygg- och tjänste- sektorn. 4. Fyra miljoner arbeten har försvunnit i lågkonjunkturen (2009-12-15) Under den värsta lågkonjunkturen i modern tid har över 4 miljoner av de jobb som tillkommit i EU under de senaste tio åren försvunnit igen. Under de första 4 månaderna 2009 var ungdomsarbetslösheten bland européer mer än dubbelt så hög, 18 %, som för genomsnittet, 8,3 %. Arbetslösheten fortsätter att stiga 2010, om än i långsammare takt. Men arbetslösheten kunde varit värre om inte nationella insatser och pengar från EU satts in tidigt för att förebygga massuppsägningar. Enligt en ny EU- rapport räddade dessa åtgärder tiotusentals jobb. Åtgärderna skulle dock bara vara tillfälliga. Nu är det dags att lägga om åtgärderna för att förhindra att jobb går förlorade till att skapa nya jobb. nyhetsbrev februari 2010
  7. 7. Aktuella kurser HR/personalarbete 2.0 (halvdag) MBL Förhandlingsreglerna i MBL ”- Om utmaningarna för framtidens personalarbete” Lag om skydd för företagshemligheter FHL Kurstillfälle: 5 mars kl 9-12 Vad är företagshemligheter? Ort: Uppsala Lojalitetsplikten Skadeståndsansvar Kursinnehåll: l HR:s paradoxala roll Diskrimineringslagen l Hur ska HR stödja framtidens ledare? l Vad händer efter Ulrich och Lean? Nyheter inom arbetsrätten l Sluta ankdamma - börja lobba! l Nu kommer de mjuka frågorna! l Hur hanterar vi egentligen våra 80- och 90-talister? Är du intresserad och vill veta mer om kurserna så l Vad gör HR när robotarna äntrar arbetsmarknaden? kontakta Ann Fagraeus, telefon 073-6000 140 eller läs mer på HR-akutens hemsida www.hr-akuten.se Medarbetarskap (halvdag) Kurstillfälle: 26 mars kl 9-12 Ort: Stockholm Kursinnehåll: Författarna till detta nyhetsbrev Allt fler företag/organisationer väljer att utbilda medarbetare i medarbetarskap. Göran Smedberg, advokat vid 10zing Advokatbyrå i Stockholm. Föreläsningen handlar om: Göran har arbetat med arbetsrättsliga frågor i många år och har stor erfarenhet från arbetsrättsliga förhandlingar och domstols- l Vilka rättigheter har medarbetarna? processer. Göran är redaktör och författare till Bonnier Personal- l Vika skyldigheter har medarbetarna? handbok. l Olika faser i medarbetarskapet l Hur påverkar härskarteknikerna? Ann Fagraeus, partner i HR-akuten. Ann har lång praktisk l Vad är diskriminering? erfarenhet av att arbeta med HR-frågor i privat och offentlig l Vad är kränkande särbehandling? sektor. Ann utsågs till årets HR- visionär 2007 l Vad kännetecknar ett bra medarbetarskap Sprid nyhetsbrevet Om du är intresserad av dina kollegor får nyhetsbrevet kostnads- Praktisk arbetsrätt för chefer (en dag) fritt så maila mailadresserna till: Kurstillfälle: 15 april, 11 maj och 18/5 ann.fagraeus@hrakuten.se Ort: Stockholm Avbeställa nyhetsbrevet Praktisk genomgång av centrala arbetsrättsliga regler i Om du avbeställa nyhetsbrevet så maila till: LAS ann.fagraeus@hrakuten.se. Anställningsavtal och anställningsformer Uppsägning på grund av arbetsbrist Copyright: Uppsägning på grund av personliga skäl Göran Smedberg, 10zing och Avskedande Ann Fagraeus, HRakuten Regler för omplacering Omreglering av anställningsvillkor Skadeståndsregler nyhetsbrev februari 2010

×