Välkomna Fri programvara  – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24
Introduktion till fri programvara  – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 Introduktion till fri programvara av Stian Rødve...
Fri programvara Fri programvara  – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Handlar om frihet och inte om pris
Free as in speech, not as in beer
Motsatsen kallas proprietär programvara </li></ul>
Vad är skillnaden? Fri programvara  – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 Proprietär <ul><li>Monopol
Företagskontroll
Vinstdriven
Slutenhet
Stympad funktionalitet
Inlåsning </li></ul>Fri <ul><li>Allemansrätt
Demokratisk kontroll
Behovsdriven
Öppenhet
Alla får samma villkor
Öppna standarder </li></ul>
Det började med GNU Fri programvara  – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>1970–1980: Programvara slutade gradvis...
Upphovsrätten förbjöd distribution </li></ul><li>1983: Richard Stallman vid MIT startade GNU </li><ul><li>Ett komplett fri...
Kompatibelt med Unix
Distribuerat under GNU General Public License
Copyleft </li></ul><li>1985: Free Software Foundation </li></ul>
Fri programvara Definitionen som använts av FSF sedan 1986: 0) Friheten att använda programmet, oavsett ändamål. 1) Frihet...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Föredrag om fri programvara för Stadsbiblioteket Göteborg 2011 02-24

595 views

Published on

Presentationen är på svenska.

Licensierad under Creative Commons BY-SA 2.5 Sweden
http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/se/

Published in: Technology
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
595
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Föredrag om fri programvara för Stadsbiblioteket Göteborg 2011 02-24

  1. 1. Välkomna Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24
  2. 2. Introduktion till fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 Introduktion till fri programvara av Stian Rødven Eide
  3. 3. Fri programvara Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Handlar om frihet och inte om pris
  4. 4. Free as in speech, not as in beer
  5. 5. Motsatsen kallas proprietär programvara </li></ul>
  6. 6. Vad är skillnaden? Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 Proprietär <ul><li>Monopol
  7. 7. Företagskontroll
  8. 8. Vinstdriven
  9. 9. Slutenhet
  10. 10. Stympad funktionalitet
  11. 11. Inlåsning </li></ul>Fri <ul><li>Allemansrätt
  12. 12. Demokratisk kontroll
  13. 13. Behovsdriven
  14. 14. Öppenhet
  15. 15. Alla får samma villkor
  16. 16. Öppna standarder </li></ul>
  17. 17. Det började med GNU Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>1970–1980: Programvara slutade gradvis att vara fri </li><ul><li>Koden hemlighölls
  18. 18. Upphovsrätten förbjöd distribution </li></ul><li>1983: Richard Stallman vid MIT startade GNU </li><ul><li>Ett komplett fritt operativsystem
  19. 19. Kompatibelt med Unix
  20. 20. Distribuerat under GNU General Public License
  21. 21. Copyleft </li></ul><li>1985: Free Software Foundation </li></ul>
  22. 22. Fri programvara Definitionen som använts av FSF sedan 1986: 0) Friheten att använda programmet, oavsett ändamål. 1) Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det till dina behov. 2) Friheten att sprida kopior så att du kan hjälpa din granne. 3) Friheten att förbättra programmet och sprida dina förbättringar så att hela samhället kan dra nytta av dem. Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24
  23. 23. Copyleft Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Hack på upphovsrätten
  24. 24. Ger undantag från upphovsrätten under förutsättning att man ger de samma undantag själv
  25. 25. Basis för GNU GPL
  26. 26. Friheterna inte kan begränsas vid vidare distribution </li></ul>
  27. 27. Linux Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Registrerad varumärke
  28. 28. Symbol för FOSS
  29. 29. Begreppet används på olika sätt </li><ul><li>Ett operativsystem
  30. 30. Ett samlingsbegrepp för operativsystem
  31. 31. En operativsystemkärna </li></ul></ul>
  32. 32. GNU Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Klart definierad syfte som ett komplett operativsystem
  33. 33. GNU's Not Unix
  34. 34. Ett projekt med många delar
  35. 35. Saknar fortfarande en fullt användbar kärna
  36. 36. Används oftast tillsammans med Linux </li></ul>
  37. 37. Hur GNU mötte Linux Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>1990: GNU var nästan komplett, bara kärnan saknades
  38. 38. 1991: Linux annonserades </li><ul><li>Man behövde program för att använda Linux
  39. 39. GNU behövde en kärna </li></ul><li>1992: Linux släpptes under GPL
  40. 40. De första distributionerna av GNU/Linux kom </li></ul>
  41. 41. Ekosystem Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 Linux GNU OpenOffice Firefox MySQL GNOME KDE Wordpress Apache VLC
  42. 42. Distribution Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 Linux GNU OpenOffice Firefox MySQL GNOME KDE Wordpress Apache VLC
  43. 43. GNU/Linux-distributioner Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>1992: Softlanding Linux System
  44. 44. 1992: Yggdrasil Linux/GNU/X (första på CD)
  45. 45. 1993: Slackware (äldsta aktiva distributionen)
  46. 46. 1993: Debian GNU/Linux
  47. 47. 1994: SUSE Linux (äldsta kommersiella distributionen)
  48. 48. 1995: Red Hat Linux
  49. 49. 1998: Mandriva
  50. 50. 2000: Knoppix
  51. 51. 2004: Ubuntu </li></ul>
  52. 52. Lite statistik Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Debian 6.0 innehåller över 29.000 programpaket och finns officiellt för 11 processorarchitekturer
  53. 53. Mellan 500 och 1000 officiella GNU/Linux-distributioner
  54. 54. Över 260.000 projekt på sourceforge.net
  55. 55. Mellan 100.000.000 och 1.000.000.000 användare
  56. 56. Vanligaste systemet i embedded devices </li></ul>
  57. 57. Open Source Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>1998: Netscape släpptes fritt
  58. 58. Behov för begrepp som var enklare att sälja till företag
  59. 59. Distansera sig från FSF
  60. 60. Fokus på utveckling
  61. 61. Bästa möjliga programvara
  62. 62. Frihet för företag och utvecklare i fokus </li></ul>
  63. 63. Open Source Definition Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>10 punkter
  64. 64. Säger i huvudsak det samma som Fri Programvara
  65. 65. Undantaget är: ”The license may restrict source-code from being distributed in modified form only if the license allows the distribution of &quot;patch files&quot; with the source code for the purpose of modifying the program at build time”. </li></ul>
  66. 66. Free Software vs Open Source Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Open Source var enklare att marknadsföra
  67. 67. Free Software var tvetydigt
  68. 68. Open Source säger i sig själv inget om rättigheter
  69. 69. Free Software fokuserade på användarens friheter
  70. 70. Open Source fokuserade på utvecklingspotentialen
  71. 71. I dag används begreppen oftast synonymt
  72. 72. Kompromiss: Libre Software, FOSS, FLOSS </li></ul>
  73. 73. Öppna standarder Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Fri programvara fokuserar på öppna standarder
  74. 74. Det finns ingen universell definition
  75. 75. FSFE definierar en öppen standard genom att </li><ul><li>alla har tillgång till information om standarden
  76. 76. den inte beror på andra, proprietära, standarder
  77. 77. den inte begränsad av patent eller specifika klausuler
  78. 78. den utvecklas oberoende av en enskild leverantör
  79. 79. den finns tillgänglig i flera implementationer </li></ul></ul>
  80. 80. Exempel på öppna standarder Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Internet (TCP/IP, HTTP, FTP, SMTP, HTML, CSS, etc.)
  81. 81. Programmeringsspråk (De allra flesta)
  82. 82. Dokumentformat (ODF, PDF 1.7)
  83. 83. Bildformat (PNG, JPEG, numera även GIF)
  84. 84. Ljud och bild (Ogg, Vorbis, Theora, VP8, Dirac, Speex) </li></ul>
  85. 85. Exempel på fri programvara Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Firefox (webbläsare)
  86. 86. OpenOffice.org (kontorsvit)
  87. 87. VLC (mediespelare)
  88. 88. Blender (3D-animation)
  89. 89. Scribus (Desktop Publishing)
  90. 90. Inkscape (illustration)
  91. 91. The GIMP (bildbehandling)
  92. 92. MyPaint (målningsimulator)
  93. 93. Synfig Studio (2D-animation)
  94. 94. GNU Octave (matematik) </li></ul><ul><li>Pidgin (meddelandeklient)
  95. 95. Miro (internet-TV)
  96. 96. Ekiga (IP-telefoni)
  97. 97. OpenShot (videoredigering)
  98. 98. JFS (bokföring på svenska)
  99. 99. Jokosher (inspelningsprogram)
  100. 100. Ardour (inspelningstudio)
  101. 101. Hydrogen (trummaskin)
  102. 102. Musescore (notation)
  103. 103. Wine (kör windows-program) </li></ul>
  104. 104. Fri kultur Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 <ul><li>Flera projekt har skapats på princip från fri programvara </li><ul><li>Kunskap (Wikipedia)
  105. 105. Kulturella verk (Creative Commons)
  106. 106. Odling (OpenFarmTech)
  107. 107. Ekonomi (Wealth of Networks, Benkler, Stalder, etc)
  108. 108. Politik (Metagovernment, OpenDemocracy) </li></ul></ul>
  109. 109. Läs mer på följande sidor: <ul><li>Gnutiken: http://gnutiken.se </li></ul><ul><li>GNU: http://gnu.org </li></ul><ul><li>Föreningen fri kultur och programvara: http://ffkp.se </li></ul><ul><li>Free Software Foundation Europe: http://fsfe.org </li></ul>Presentationen läggs upp på http://slideshare.net/gnutiken Fri programvara – Stadsbiblioteket Göteborg 2011-02-24 Frågor?

×