Plumsa i? AVOT!

2,122 views

Published on

Plumsa i? AVOT! – Beskrivningar av AVO-projektets verksamhet 2008–2011 innehåller åtta berättelser, av vilka var och en belyser praktiska implementeringar av projektet ur olika synvinklar. Rapporten är riktad till både sakkunniga och dem, som är intresserade av projektet. De teman som behandlas gäller öppen inlärning, öppen verksamhetskultur, kollektiva medier och innehållsproduktion. Användningen av virtuella världar och mobil utrustning samt fri och öppen programvara i undervisning och organisationer tas också upp i beskrivningarna.

Projektet Öppna nätverk för inlärning (AVO) genomfördes åren 2008–2011 på verksamhetslinje 3 i det nationella ESF-utvecklingsprogrammet för Fastlands-Finland: Öppna inlärningsmiljöer främjar aktivt medborgarskap. Finansiär har varit ELY-centralen i Lappland. Projektet koordinerades av Suomen eOppimiskeskus och sammanlagt deltog elva organisationer.

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,122
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
35
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Plumsa i? AVOT!

  1. 1. Plumsa i? Avot!BESKRIVNINGAR AV AVO-PROJEKTETS VERKSAMHET 2008–2011 AVO-PROJEKTETS RAPPORT 1/2012
  2. 2. Innehåll Förord ”Vi var helt borta, ute från Tiina Front-Tammivirta .............................................. 3 klassrummet – och vi lärde oss!” Outi Vahtila, Johanna Salmia, Sammandrag ........................................................... 5 Annika Michelson och Lotta Linko ......................37 Koordineringsgrundstenarna och Visdom när man gör wikier – JÄMLIK samfälld kommunikation i AVO- PRODUKTION av material skapade en nätverksprojektet ny verksamhetsmodell Tiina Front-Tammivirta, Anne Rongas och Joanna Kalalahti ......................................................61 Titi Tamminen ............................................................. 7 Användning av den virtuella världen Ett gemensamt distansdiskussionsmedium Second Life i undervisningen för de medverkande i AVO-projektet Riitta Liski, Päivi Svärd, Joanna Kalalahti ......................................................15 Isto Huvila, Kim Holmberg ....................................73 Utbildningen av lärare i sociala Educoss främjade framgångsrikt media och utvecklingen av den användningen av fri programvara Ari-Matti Auvinen och och programvara med öppen källkod i Kaisa Honkonen-Ratinen .......................................25 undervisningen Elias Aarnio ...............................................................89 Nätverket för medborgarsamhället i webbtidsåldern prövade på och utvecklade nya koncept Antti Poikola ..............................................................33 Suomen eOppimiskeskus ry, Visamäentie 33, 13100 Tavastehus, info@eoppimiskeskus.fi Översättning till svenska: Verbum Kielipalvelut Oy/Max Buch • Layout: Adverbi Oy • Tryckeri: Kirjapaino Fram ISBN 978-952-67714-0-3 (den tryckta publikationen) • ISBN 978-952-67714-1-0 (den elektroniska publikationen)2    rapporter 2012
  3. 3. FörordI och med projektet Öppna nätverk för inlärning (AVO) ring och projektkommunikation (Tiina Front-Tammivirta, har öppen produktion och delning blivit mer mångfa- Anne Rongas och Titi Tamminen); distansdiskussions- cetterade. Det har uppstått ett stort antal kollektivt medier för dem som är verksamma inom projektet (Joan-producerade evenemang och publikationer. Den kollekti- na Kalalahti); utbildning i sociala medier för lärare (Kaisava verksamheten har märkts i planeringen och implemen- Honkonen-Ratinen och Ari-Matti Auvinen); mobilsom-teringen av evenemang, utbildningar och sammankoms-ter samt i deltagandet för att utarbeta och kläcka idéerför material i nätverkets kollektivtjänster och wikier. Både utbildningskonceptet för sociala medier, Mo-bilsommarskolan, AVOs webinarieserie (ca 40 webina-rier), funktionella och aktiverande sessioner för konfe-renser (bl.a. för ITE-dagarna, DCL-konferensen) samt enrad miljöer för sociala medier och material för dem har På grund av öppenhetsprincipenuppstått i jämlik produktion. Jämlika produktioner har ut- har man favoriserat gratis redskap och tjänsterförts mellan projektaktörerna och i öppen form för utom-stående deltagare. Projektets omfattande nätverk har som fritt kan tas i bruk. Projektarbetarevarit en god ”testmiljö” för användningen av nya tjänster som är verksamma på olika håll i landetoch webbrum; via det nationella nätverket har över tioorganisationer och tiotals experter i sex delprojekt va- utmanar traditionella tillvägagångssätt attrit aktiva inom projektet under åren 2008-2012. Över 2 hålla kontakt och diskutera.500 personer har deltagit i de utbildningar och evene-mang som ordnats inom ramen för projektet. Inom AVO-nätverket har man flitigt använt sig av nyatjänster och webbrum, med hjälp av vilka aktörer somäven kan befinna sig långt ifrån varandra har kunnatuppleva en känsla av att närvara i kollektivet. Urvalet marskoleevenemanget (Outi Vahtila, Johanna Salmia,av kommunikationsmedier har varit brokigt. Ett mål har i Annika Michelson och Lotta Linko); webbtidsåldernssjälva verket varit att testa och pilotera nya tjänster i pro- medborgarsamhälle (Antti Poikola); Second Life (Riittajektverksamheten. På grund av öppenhetsprincipen har Liski, Päivi Svärd, Isto Huvila, Kim Holmberg); det jämli-man favoriserat gratis redskap och tjänster som fritt kan ka produktionsprojektet vishet när man gör wikier (Joan-tas i bruk. Projektarbetare som är verksamma på olika na Kalalahti) samt Educoss (Elias Aarnio).håll i landet utmanar traditionella tillvägagångssätt att Publikationen har tillsammans med undertecknadhålla kontakt och diskutera. För att hålla samman det redigerats av Oili Salminen. Rapporten har gjorts möj-omfattande projektet och för rapporteringen om projek- lig tack vare AVO-nätverkets aktiva, men kreativa grupptet såväl inom projektet som externt har det krävts en medarbetare. Ett varmt tack till er alla!ny slags verksamhetskultur, som i sin tur har skapat gro-grund för nya slag av projektpraxis. Tavastehus i mars 2012 Denna rapport innehåller åtta berättelser, av vilka var Tiina Front-Tammivirtaoch en belyser praktiska implementeringar av projektet Koordinator för AVO-projektetur olika synvinklar. Följande berättelser ingår: koordine- Suomen eOppimiskeskus ry   rapporter 2012 3
  4. 4. 4    rapporter 2012
  5. 5. OILI SALMINEN SammandragAVO-projektet (Öppna nätverk för inlärning, 2008- världar och mobila lärohjälpmedel för undervisningsän-2011) letade efter metoder för att gemensamt produ- damål, liksom för dem som använder fri och öppen pro-cera läromedel; det utvecklade också tillvägagångssätt gramvara i skolan. Det kommer att publiceras två and-för öppen produktion och delning och marknadsförde ra rapporter över AVO-projektet:ett kollektivt sätt att planera och genomföra tilldragel-ser, funktioner och kurser. Samarbetet mellan de elva • AVO på öppen kollisionskurs – utmaningar när manorganisationer som deltog förlöpte i stort sett väl. Den kombinerar den reella världen och webbens världnya kulturen att arbeta tillsammans och låna kreativt (AVOimesti törmäyskurssilla – haasteita reaali- jaanammades i olika utsträckning vid olika tidpunkter. verkkomaailman yhdistämisessä) Projektets huvudsakliga kännetecken var nätver- • AVOs vågor kluckar – öppenhet i sikte! (AVO:n lai-kan. Jämlik produktion och peer learning var tillsam- neet liplattavat – avoimuutta näkyvissä!)mans med att skapa och upprätthålla nätverk av cen-tral vikt för dess sätt att arbeta. De resultat som Dessa rapporter kommer att gå igenom hur framgångs-uppnåddes var utmärkta. rikt och effektivt projektet var. Den här rapporten inne- Implementeringen sysselsatte tusentals personer. håller åtta berättelser, av vilka var och en belyser prak-Det omfattande nätverket på nationell nivå omfattade tiska implementeringar av projektet ur olika synvinklar.mer än tio organisationer som var involverade i projekt- Berättelserna är följande: koordinering och projektkom-arbetet och dussintals experter som deltog i de sex munikation (Tiina Front-Tammivirta, Anne Rongas ochunderprojekten åren 2008-2011. Över 2 500 personer Titi Tamminen); distansdiskussionsmedier för demdeltog i de utbildningsaktiviteter och evenemang som som är verksamma inom projektet (Joanna Kalalah-ordnades under projektet. ti); utbildning i sociala medier för lärare (Kaisa Honko- AVO-nätverket använde aktivt nya tjänster och webb- nen-Ratinen och Ari-Matti Auvinen); mobilsommarsko-rum så att de vitt spridda deltagarna kunde skapa sig leevenemanget (Outi Vahtila, Johanna Salmia, Annikaen känsla av närvaro i projektkollektivet. Urvalet av Michelson och Lotta Linko); webbtidsålderns medbor-kommunikationsmedier som användes var med avsikt garsamhälle (Antti Poikola); Second Life (Riitta Liski,omfattande, eftersom ett av projektets mål var att tes- Päivi Svärd, Isto Huvila, Kim Holmberg); det jämlikata och pilotera nya tjänster som projektet erbjöds an- produktionsprojektet vishet när man gör wikier (Joannavända. Ett brett urval webbtjänster och webbrum togs Kalalahti) samt Educoss (Elias Aarnio).först i bruk internt inom projektet, och sedan utbilda- AVO-projektet genomfördes på verksamhetslinje 3des olika intressegrupper i användningen av dem. i det nationella ESF-utvecklingsprogrammet för Fast- Den här projektrapporten är avsedd för inlärare och lands-Finland: Öppna inlärningsmiljöer främjar aktivtanvändare vid olika utbildningsanstalter och organisa- medborgarskap. Projektet finansierades av ELY-centra-tioner som sysslar med öppen inlärning, öppna arbets- len i Lappland och koordinerades av Suomen eOppi-kulturer, sociala medier, innehållsproduktion, virtuella miskeskus.   rapporter 2012 5
  6. 6. 6    rapporter 2012
  7. 7. Tiina Front-Tammivirta, Anne Rongas OCH Titi Tamminen Case: Koordineringsgrundste-narna och samfälld kommuni-kation i AVO-nätverksprojektet Den här delrapporten beskriver den administrativa koordineringen av AVO-projektet och kommunikationen inom projektet, vilka var Suomen e-Oppimiskeskus ansvarsområden. När man antecknade erfarenheterna av och synpunkterna på koordineringen av och kommuni-kationen inom projektet Öppna nätverk för inlärning betonades ofrånkomligen sådana teman som nätverk, interaktion, hjälpande och att göra tillsammans, talkoarbete, internationalitet samt glädjeämnen och bekymmer i nätverksarbetet. Till koordinatorns viktigaste uppgifterhörde att möjliggöra samarbete mellan ett stort antal medverkande och att skapa fungerande interaktionsmodeller. De kommunikationsåtgärder och -implementeringar som koordinatio- nen ansvarade för stödde i praktiken koordineringsarbetets strävanden och även arbetet i de övriga delprojekten. Dessutom redogörs det i rapporten för vad som skedde i projektet.Frågan huruvida goda tillvägagångssätt kan överföras uppfattning om hur mångfacetterad AVO är och de ut-förblev uttömmande obesvarad. I rapporten presente- löpare som breder ut sig till dess olika medverkande.ras några sätt, på vilka man kan göra andra förtrogna Många är sannolikt också intresserade av att veta, i vil-med goda tillvägagångssätt och på så sätt främja ut- ka frågor eller verksamheter resultaten inte uppfylldenyttjandet av dem i andra projekt och verksamheter. målen eller rentav misslyckades. Om dem delar vi medDet talas också om också vad som i tre års arbete oss av några erfarenheter.(sammanlagt 22,5 personarbetsår) har varit sådant, Det har i synnerligen stor utsträckning medverkatsom vi utgående från våra egna erfarenheter kan re- människor inom olika branscher från olika håll i Fin-kommendera att andra tar i bruk i vittomfattande pro- land. Detta har underlättat arbetet. Det har varit möj-jekt av motsvarande slag inom såväl den offentliga för- ligt att sprida information om projektet i olika nätverkvaltningen, medborgarsamhället som företagsvärlden. och för det har vi fått hjälp av såväl kända som okända. Dessutom granskas det vilka interaktionsmodeller Man kan med fog säga att alla VI som varit verksammasom var i bruk i projektet och vilka resultat man fick av i olika projekt gjorde AVO tillsammans.dem. I redogörelsen berörs också andra ämnen som Allt som allt har denna projekthelhet med ivriga ochkänns nödvändiga, för att koordineringens andel inom motiverade nätverksaktiva varit lärorik, inspirerandehela projektet ska få sin rätta infattning. Med en sådan och uppmuntrande. Vi har också hört andra som varitkartläggning av landskapet hoppas vi att läsaren får en med i projektet använda de här adjektiven. Feedback-   rapporter 2012 7
  8. 8. en på projektet har också i huvudsak varit positiv. Man mation och best practices samt samtidigt främja ett smi- har sällan hört negativa utvärderingar. Finansierings- digt utnyttjande av teknologi. Till projektmålen hör ock- programmets huvudprojekt Aktiivi har i huvudsak gett så att leta fram sådana produktidéer, som man skulle positiv feedback på AVO, sporrat och vid behov dragit kunna omsätta i affärskoncept. De resultat man efter- upp riktlinjer för verksamheten. strävar stöder utarbetandet av nya slags inlärningsvä- Det är alltid till heder för ett projekt, om implemen- gar för olika slags studerande. Man försöker eliminera teringen av dess grundtankar fortsätts. Detta lyckades, hinder, bromsar och återvändsgränder för inlärning och och en ny omfattande projekthelhet, projektet Genom för aktiva medarbetare skapas mångahanda möjlighe- ter att lägga fram sin egen kompetens (se t.ex. Häme- wiki, http://ttstyt.wordpress.com/tietoa/). I projektets namn beskriver orden ”öppna nätverk för inlärning” mycket väl vilka frågor som har stått i fo- kus för verksamheten – liksom fixpunkter, kring vilka AVO har byggt upp sin verksamhet. Öppenheten och Öppenheten och nätverken har i det här projektet varit det som möjlig- nätverken har i det gjort, stött och effektiverat inlärningen. Tillsammans är de här tre orden de viktiga hörnen i triangeln och inget här projektet varit av dem skulle vara lika resultatrikt utan de andra. det som möjliggjort, AVO piloterade, utbildade och stödde införandet av nya koncept i läroanstalter och medborgarverksamhet. stött och effektiverat Speciellt viktigt i koncepten var att det ingick pedago- inlärningen. giskt lämpliga egenskaper och drag. I AVO stödde vi också kritiskt ibruktagande, vilket innebär försök och analyser vid inkörningen av nya modeller och möjlighe- ter att ändra modellen, om det inte är meningsfullt att använda den i objektet. Finansieringen av AVO-projek- tet har årligen varit ca 860 000 euro, varför slutsum- man för finansieringen under hela treårsperioden blir öppenhet kraft åt inlärningsnätverken startades i bör- drygt 2,5 miljoner euro. Av denna summa var 15 pro- jan av 2012. Det har som mål att etablera och stärka cent självförskaffade pengar, varav hälften härstamma- en kollektiv, deltagande och nätverksartad verksam- de från kommunal finansiering och den andra hälften hetskultur i de läroanstalter och organisationer som från kurser i sociala medier som ordnades för kommu- deltar samt i deras intressegrupper. nala organisationer. Vad gäller beloppet i euro är pro- jektet ganska stort i Europeiska socialfondens (ESF) fi- ÖPPENHET, NÄTVERK OCH INLÄRNING INGÅR nansieringsbeslut, men när man jämför det med projekt I DE ELEMENT SOM AVOS STENFOT BESTÅR AV inom EU-ramprogrammen och övriga projekt på EU-nivå, AVO-projektet genomfördes på verksamhetslinje 3 i det är det ganska litet. Projekten i medel- och stor klass går nationella ESF-utvecklingsprogrammet för Fastlands- i dem ut på 8-10 miljoner euro. Finland: Öppna inlärningsmiljöer främjar aktivt medbor- I koordineringen av projektet var skötseln av penning- garskap. I utvecklingsprogrammet Öppna inlärningsmil- angelägenheterna och betalningarna mycket arbetsdry- jöer främjar aktivt medborgarskap har man sedan 2008 ga. En väl skött ekonomi ger som känt rörelseutrymme satt sig in i aktivering av medborgarna i olika slags för den egentliga verksamheten och aktiviteterna. Sköt- inlärningsmiljöer. Utvecklingsprogrammet som ingår i seln av ekonomin förlöpte väl, även om vi emellanåt ESF-programmet har finansierat 14 olika projekt, av vil- blev tvungna att uppmana innovativa medarbetare att ka ett har varit AVO. Tre nya projekt har inlett sin verk- hålla sig till tidtabellerna. samhet omkring årsskiftet 2011-2012. Det har samlats ansenliga mängder material från ko- I huvudprojektet AKTIIVI ingår nationella nätverks- ordineringen. Projektrapporteringen och utanordningar- projekt, vilkas resultat används av alla medborgare. na har åstadkommit 20 stora mappar med breda ryg- Målet för nätverksprojekten är att stödja samarbetet gar utanordningsmaterial och innan projektet arkiveras inom temaområdet, öka kompetensen, förmedla infor- är det sannolikt ännu sex likadana mappar på väg samt8    rapporter 2012
  9. 9. AVO I SIFFROR 2008–2011 Deltagare Mål Realiserade (31.12.2011) Företag 10 87 Organisationer 200 255 Personer 850 2533 Kvinnor 600 1526 Män 250 1007 Undervisnings- och Mål Realiserade (31.12.2011) handledningsdagar och dagsverken Närundervisning 900 1616 Distansundervisning 850 851 Handledning och konsultering 290 300 Övriga dagsverken 150 157 Sammanlagt 2190 2924uppföljningsdata, beslutsdokument, utanordningsbeslut att det var lätt att ändra dem. Och det har faktiskt varitosv. Så någon papperslöshet kunde man alltså inte hel- av behovet påkallat att utföra ändringar på vägen.ler uppnå i det här projektet som utnyttjat digitalisering. Utan aktiva medarbetare tynar vilket som helst pro- Personalmängden har varierat periodvis. I medeltal jekt bort och upphör eventuellt att åstadkomma resultathar det samtidigt deltagit 50-60 personer, antalet ar- innan dess uppdrag är slutfört. I AVO-projektet var de sombetstagare i heltidssyssla har största delen av tiden va- stödde och deltog hela tiden med om att utföra sin egenrit en till två och förutom dessa har det funnits personer andel, men också om att hjälpa andra medverkande.som arbetat på deltid. Ett stort antal experter av olika AVO-konsortiet bildades av Aalto-universitetets Mediela-slag har medverkat i projektet. På grund av personal- boratorium, Tammerfors universitet INFIM, Åbo Akademi,omsättningen har det varit mycket orientering i arbetet. Hämeen ammattikorkeakoulu, Otavan Opisto, Medborgar- forum SKAF, Innopark teknologicentrum, Hämeen kesäyli-EN GOD PLAN ÄR TILL HJÄLP VID GENOMFÖR- opisto, Tavastehus stad, Kotka stad och HCI Productions.ANDE OCH KOORDINERING Under projektets gång har man utvecklat använd-Genomförande och rapportering är noggrant reglerade i ningen av mobila enheter, bloggar och wikier i inlärningEU-finansierade projekt. Då beredningsgruppen för AVO- och interaktion, användningen av tredimensionella vir-projektet 2007 började göra upp en plan för finansiering- tuella världar och online-konferenser i undervisningen,en, var världen mycket annorlunda än nu. De nuvarande pilotering av redskap i sociala medier, lösningar medtillämpningarna och tjänsterna inom mobilkommunika- öppen källkod samt webbgemenskaper som inlärnings-tion, sociala medier och de virtuella världarna var bland resurs för läraren. Ett viktigt delområde har varit utvär-annat först på intåg och en del av dem var ännu helt dering av kollektivutformat material. Det har varit svårt,okända. men samtidigt har man här varit tvungen att engagera Det är klart att det är svårt, kanske till och med omöj- sig och observera, hur den egna verksamheten påver-ligt att göra upp planer på ett område som ändrar och kar andra och andras resultat. Samarbetet inom en vid-förnyar sig så snabbt som e-lärandet. Hur man skulle få sträckt grupp medverkande står pall, då förutsättningar-finansiering var dock avhängigt av projektplanen och an- na och principerna för verksamheten är tydliga.sökningsförfarandet. Det var till den delen lyckosamt – Man ska lägga märke till att krafterna har samlatseller framsynt – att beredningsgruppen kunde göra pla- och att det kollektiva bemödandet har skett självstyrtnerna så exakta som krävdes, men samtidigt så flexibla utan projektkoordinering. Vi tycker att nätverksarbetets   rapporter 2012 9
  10. 10. Samarbetet inom en vidsträckt söket med Flowdock-tjänsten, från vilken man övergick till Organisations-Qaiku och till slut till den sociala platt- grupp medverkande står pall, då formen Yammer. Man bytte tjänst två gånger, eftersom förutsättningarna och principerna Flowdock blev avgiftsbelagd och Organisations-Qaiku in- te visade sig vara något lätt redskap att hålla kontakt för verksamheten är tydliga. med. Det virtuella rummet skapade en känsla av sam- hörighet bland sina användare; för en som ensam utför projektarbete i sin organisation var det här ett viktigt stöd. Snabba reaktioner och svar på frågor och funde- ringar som slängdes ut i det virtuella rummet gav tidvis positiva sida här syns på ett lysande sätt. Det har ock- upphov till en stark känsla av samhörighet. så i övrigt utförts en ansenlig mängd frivilligarbete. De Som medier för webbkonferenserna användes i hu- utförda timmarna har inte räknats noggrant ihop. vudsak programvaran för webbkonferenser Adobe Con- nect Pro (ACP), Skypes gruppchattsfunktion med stöd KOMMUNIKATIONEN I PROJEKTET av wiki och kollaborativa texteditorer (Etherpad). man Urvalet av kommunikationsmedier har varit vittomfat- prövade också på ett wikimöte, där man vid en given tande ända från början och de nya tjänster som kommit tidpunkt diskuterar på wikins mötessida. Det fungerar upp under projektet har testats och piloterats flitigt. På inte på bästa möjliga sätt att förmedla videobild mellan grund av projektets natur och de medverkande har ex- många användare med de nämnda hjälpmedlen; i acp- perimenten med nya medier och utvärderingen av dem förbindelsen tar den rörliga bilden upp mycket band- på ett naturligt sätt blivit en del av valet av kanaler- utrymme och försämrar kvalitén på förbindelsen. Man na för växelverkan. Öppenhet har varit ett genomgå- ansåg dock att det räckte med att använda ljud och ende tema för hela projekthelheten och därför har man text vid konferenserna, i synnerhet som man redan ha- i mån av möjlighet gynnat gratis redskap och tjänster, de bekantat sig med gruppen öga mot öga. som man fritt kan ta i bruk. I augusti 2011 tog man som en nyhet på försök i bruk I AVO-projektet befäste sig som kanaler för diskus- hangout-funktionen i tjänsten Google+, där högkvalitativt sion och för att dela med sig av information från för- ljud och rörlig bild mellan hela tio deltagare är förenade. sta början projektwiki för projekthanteringen, e-postlis- För måndagsmorgonens konferenser mellan projektmed- ta, Google-kalendrar som delades ut till dem som var arbetarna var Google+hangout verkligen ett utomordent- verksamma i projektet för både interna och externa eve- ligt redskap. nemang, regelbundna konferenser över webben (ca 1 Träffar öga mot öga ordnades två gånger om året, av gång/2 mån.) och på platsen (2 ggr/år). En måndags- vilka den ena varade två i dagar och hölls i början av sep- bulletin distribuerad på e-postlistan fungerade som tember. Det var alltid möjligt att delta i träffarna öga mot veckobulletin för projektet och den sammanställdes öp- öga också delvis på distans, fastän önskemålet var att pet i ett dokument som delades på Google Docs. De- man i huvudsak skulle infinna sig på ort och ställe. 90 lade dokument har använts mycket och på så sätt har procent av kontakterna och konferenserna projektmedar- man undvikit att sända olika versioner av och an per e- betarna emellan har i varje fall skett med webbkanaler post. I den interna kommunikationen och den samfällda och -redskap. planeringen användes också kollektiva mindmaps, ut- bildningsplaneringswiki samt mobilvideor på EVO-kana- AVO-PÄRLORNA ETT BEVIS PÅ ATT len i Bambuser-tjänsten. MAN ÄR TILLFREDS Den externa kommunikationen har också i stor ut- Öppna nätverk för inlärning syftade till att skapa, ut- sträckning skötts över webben. Den aggregerade blog- veckla och stöda modeller och metoder för öppen inlär- gen Avoinvirta har gjort tjänst såväl som en uppfölj- ning och innehållsproduktion i läroanstalter och med- ningskanal inom det egna nätverket som en extern borgarverksamhet. Hur har projektet lyckats i detta? informationskanal. Man kan följa med projektmedarbe- AVO-pärlorna berättar om den uppfattning de som tarnas egna bloggar samt andra bloggar med anknytning varit med i projektet har om de bästa resultaten och till ämnet på en och samma webbadress. tillvägagångssätten. Dessa har i en gemensam work- Man önskade få ett virtuellt kaffebord för interak- shop samlats till ”AVO-pärlor”. Mitt i pärlbandet placerar tion i realtid för dem som så önskade. Man inledde för- vi som diamant ”det positiva knyckandets kultur” dvs.10    rapporter 2012
  11. 11. AVO-webinarier Utbildningsmodell för jämlik produktion Kurswikier i sociala medier Jämlik produktion ”Peer learning” Mobil- sommarskola Kvalitet Gemensamt utformade Handböcker material i sociala Öppen medier utformning och Resebyrån distribution av SoMe material Sometu-nätverket Mobila enheter Wikier och bloggarSociala medier i undervisningen Webbmötessystem Virtuella världar (3D) Att göra tillsammans Jämlik produktion En öppen verksamhetskultur   rapporter 2012 11
  12. 12. principen: man delar öppet med sig av all output och alla Samarbete måste idkas genast från början. Då koncept som åstadkommits med offentlig finansiering.  samarbetet börjar redan i ett tidigt skede, blir det en va- Verksamhetens natur beskrivs av tanken att projek- na, som ökar chanserna att lyckas. I AVO har det egent- tet öppet delar med sig av all den output och alla de kon- ligen lyckats bättre att göra och verka tillsammans än cept som åstadkommits med offentlig finansiering för vad man till en början antog. att informera och användas av alla intresserade. Att arbeta i kollektiv har varit utmärkande under hela Innovativa lösningar passar in i vardagen den tid projektet varat och det har idkats på alla plan i AVO-projektet har producerat ny information på ett om- verksamheten. råde, på vilket sådan knappast alls hittills har stått till buds i Finland. Informationen har i projektet producerats så att den tillämpas i praktiken, vilket har möjliggjort nya sätt att agera, exempelvis från jämlik produktion av läromedel till projektarbete, medborgarverksamhet osv. Innovativa lösningar har med följande av good practices också varit det att man i projektarbetet och koordine- Vi använde inom projektet samma ringen har kunnat använda sådana redskap, med vilka arbetsredskap och öppna koncept, man har kunnat sprida informationen och anvisningarna mycket snabbt till målgruppen, så att det är lätt att ta som vi lärde ut åt målgrupperna. dem i bruk. I undervisningen syns de innovativa lösning- arna i poängteringen av att utbildningen inte är skolning i bruket av medier, utan innehåller nya slags koncept och verksamhetskulturer för att utnyttja tekniken smi- digt alltefter målgruppen. Centraliserade utanordningar och myndighetskontakter Den koordinerande instansen ska ha klara anvisningar LÅT GOD PRAXIS CIRKULERA och fungerande processer för insamlingen av utanord- Principen ”Vi lever som vi lär” ningar och kontrolluppgifter. De tidtabeller som avtalats Vi hade kommit överens om att koordinatorns viktigaste i rapportering och utanordning förutsätter ett starkt en- uppgift var att tillförsäkra förutsättningarna för samar- gagemang från de deltagande organisationernas sida. betet mellan en stor grupp aktörer och att skapa funge- Kontakterna med finansiären i de olika skedena av rande interaktionsmodeller. Detta betjänades bra av det ett projekt utgör en viktig del av koordinatorns arbete sätt som anammades redan i början av projektet att öp- och man kom därför överens om centraliserad kontakt- pet dela med sig av all den output och alla de koncept hållning till den finansierande myndigheten. I fråga om som åstadkommits med offentlig finansiering för att an- utanordningarna samlar koordinatorn bokföringsmateri- vändas av alla intresserade, såväl offentligt som genom alet och rapporterna över verksamheten inom utsatt tid att skräddarsytt rikta dem till parterna i projektet. Ge- och levererar utanordningsmaterialet som ett paket till mensamt överenskomna spelregler för kontakter, kom- myndigheten. Det här arrangemanget har fungerat väl munikation och konferenser är nödvändiga. Man ska och några budgetöverskridningar har inte förekommit. dock stöda alternativ och pluralism bland en stor grupp Härtill har dock också kunnat medverka modellen för aktörer, så att var och en hittar de medel som är bäst tidigt ingripande i penningfrågor, koordinatorn har med och lämpliga för honom/henne. andra ord gett handledning och bistått vid beredningen Projektarbetarna på olika håll i landet utmanar tra- av utanordningen. ditionell kontakt- och konferenspraxis. I AVO började vi Det grundläggande arbetet i koordineringen av pro- frejdigt experimentera med webbkanaler från webbmö- jektet utfördes genast i begynnelseskedet, då man tessystem till Skype och delning av videor. Principen har stämde personlig träff med de verkställande parterna varit att ”vi lever som vi lär”, vi använde med andra ord i vart och ett delprojekt i ett möte, där man tog upp en inom projektet samma arbetsredskap och öppna kon- på förhand uppgjord förteckning över ärenden, i vilken cept, som vi lärde ut åt målgrupperna. ingick såväl praktiska frågor med anknytning till projekt-12    rapporter 2012
  13. 13. arbetet och rapporteringen som innehållsdiskussioner. nisations- och gruppcentrerat koncept är det nödvändigtUtgående från dem preciserade man tillsammans må- att övergå till en smidigare metod. I följande stora pro-len och verksamhetsformerna för vart och ett delpro- jekt är det därför meningen att i högre grad framskridajekt. Delprojekten har kunnat ta fram rapporteringsan- utgående från innehållsteman och motiv.visningar och annan handledning på projektwikin. De Under projektets gång har det tydligt framkommitanvisningar som planerades för hela projektperioden som en brist att finansiering inte kan allokeras till perso-t.ex. i fråga om rapporteringen, insamlingen av delta- ner under 16 år eller över 64 år, fastän också de skullegaruppgifter, acceptabla kostnader och användningen av ha goda kunskaper och färdigheter i användningen avlogotypen skapade grunden för en smidig verksamhet sociala medier.inom projektkonsortiet, som utgjordes av ett flertal orga-nisationer. En av de faktorer som gjorde det möjligt för Spridning av god praxisAVO att lyckas var också en centraliserad insamling av I egenskap av koordinator för AVO-projektet har Suomendeltagaruppgifter från evenemang och tilldragelser. So- e-Oppimiskeskus spritt information om projektet ochciala medier i projektarbete var också tema för ett del- talat om vilka goda tillvägagångssätt och former manprojekt. Det utfördes för ELY-centralen i Satakunta och i kan använda i olika former av aktiviteter. I den här sprid-det ingick projekt inom undervisningsbranschen och de ningsuppgiften har man kunnat följa med framgångenpersoner som ledde dem. bl.a. utgående från hur många medlemmar i AVO-nät- verken som har bjudits in som talare eller utbildare tillDet positiva ”knyckandets” kultur i livet olika evenemang eller till andra sakkunniguppdrag. Un-Det för med sig utmaningar att göra tillsammans och der projektets gång har efterfrågan ökat på ett glädjandeproducera material jämlikt, men också ett inspirerande sätt och AVO-medarbetare har synnerligen ofta ombettssug, som lockar med sig. Man ska lära sig att agera på delta i kurser i sociala medier. Information har spritts iosäker mark, om målet är att få till stånd output tillsam- synnerhet via tidningen SeOppi, bloggen Avoin virta ochmans och så att man samtidigt också själv lär sig. Det Someto-nätverket och andra webbnätverk samt bloggar.positiva knyckandets kultur uppstår som en biprodukt. Internationellt informationsutbyte har också varit i an- Sociala medier stämplas fortfarande ofta som ”få- vändning bl.a. i form av konferenser, seminarier, utställ-neri”. Under projektets gång har vi lagt märke till att ningar mm. All output, allt material och alla handböckerstämpeln har bleknat och att man nu redan förstår möj- från projektet finns öppet till buds och det är enklast attligheterna att utnyttja sociala medier för de mest olika hitta dem på en öppen wiki under adressen: http://bit.ändamål. Det är troligt att tillämpning av sociala medier ly/avomateriaalit.och att lära av andra – till och med knycka – i vardagli- De som medverkat i projektet är efter projektetsga sammanhang och också för att sköta uppgifter som slut fortfarande tillgängliga, så tag kontakt om du villklassificerats som tråkiga, såsom exempelvis ekonomi- ge feedback.förvaltning; tillämpade samfundstjänster har varit till för-del för att sociala medier börjar tas på allvar.Inget är evigt – det behövs beredskap Finansieringsprogram: Verksamhetslinje 3 i detför omvärdering nationella ESF-utvecklingsprogrammet för Fast-Mål och koncept reviderades under arbetets gång vid ge- lands-Finland: Öppna inlärningsmiljöer främjarmensamma sammankomster och webbdiskussioner. aktivt medborgarskap Svåra frågor i projekthanteringen har bl.a. varit upp-hovsrätterna, vilket kom i dagen i fråga om äganderätten Budget: 2,7 miljoner euro för åren 2008-2012till det material som öppet står till buds för distribuering Projektkonsortium: Aalto-universitetet/Konstin-över webben. I upphovsrättsfrågor har man de facto bli- dustriella högskolan, Tammerfors universitet, Åbovit tvungen att så att säga bryta arm med myndigheter- Akademi, Hämeen ammattikorkeakoulu, Otavanna, eftersom förvaltning och stadganden släpar efter det opisto, Kansalaisfoorumi SKAF ry, Teknologiakes-som nu sker över webben. kus Innopark Oy, Hämeen kesäyliopisto, städerna Arbetet inom AVO-projektet inleddes av olika organi- Tavastehus och Kotka samt HCI Productions Oy.sationer och därefter började det så småningom uppstå Koordinator Suomen eOppimiskeskus ry.grupper mellan de olika organisationerna. Från ett orga-   rapporter 2012 13
  14. 14. 14    rapporter 2012
  15. 15. Joanna Kalalahti, TAMMERFORS UNIVERSITET Case: Ett gemensamt distans- diskussionsmedium för de medverkande i AVO-projektet I den här delrapporten talas det om hur fjärran-nära-synpunkten och distansupplevelsen ändrades i AVO-projektets delprojekt och projektverksamheten av nätverksnatur med hjälp av nya medier för distansarbete.NÄRA OCH FJÄRRAN I AVO I mitten av projektet, hösten 2010, tog man i bruk Flow-AVO-projektet bestod av sex separata delprojekt, av vil- dock1, en finländsk tillämpning, med vilken man kanka vart och ett inriktade sig på en viss innehållsandel. skapa nätarbetsutrymme för en organisation för dis-Naturlig gemensam sysselsättning uppstår kring äm- kussioner i realtid (jfr chattdiskussion i realtid). Mannen som är genuint gemensamma, men för att man skulle sannolikt ha kunnat ta diskussionsmediet i brukska bli varse dem krävs det kommunikation. Eftersom redan tidigare, men av någon orsak föreföll valet avdet i projektet fanns gemensamma mål, och för att de medium vara en knäckfråga. Till slut tog man i brukskulle uppnås, förutsatte finansiären samarbete mellan Flowdock ganska spontant – en av de projektmedver-de medverkande i projektet. I en projektundersökning, kande grundade en webbgemenskap och inbjöd de and-som utfördes i slutet av 2011, kom det fram erfaren- ra projektmedverkandena att delta. Tanken var att detheter av att de gemensamma målen var oklara och att är bättre att konkret börja pröva ett potentiellt lämpligtman inte diskuterar tillräckligt om dem. medium än att fortsätta diskutera om vilket medium För att det ska vara möjligt att samarbeta, krävs det man ska ta i bruk. Diskussionen över webben fick ge-en fungerande diskussionskanal. Eftersom de medver- nast en god start, och den fortsatte livlig hela den tidkande i projektet fanns på olika håll i Finland, utnyttjade som mediet användes. Man diskuterade inte bara omman ända från början flitigt de medier webben erbjuder. allmänna projektangelägenheter, utan man hann ocksåDe medier som togs i bruk i AVO-projektets begynnel- med informellt snack. I och med användningen av dis-seskede stödde dock inte gemensamma diskussioner kussionsmediet utvecklades det också egna insider-och inte heller önskemålet om att stärka känslan av grejer inom gruppen, såsom det skämt i fri form enatt höra till samma kollektiv mellan medarbetarna eller projektmedverkande alltid inrymde i diskussionen påbehovet att öka de medverkandes kännedom om var- fredagarna, som fick namnet fredagsvitsen. Tröskelnandra. Eftersom man med hjälp av informella diskus- att delta i diskussionen var uppenbart ganska låg, ochsioner kan göra det lättare för parterna att lära känna i Flowdock diskuterade man om mycket mångahandavarandra hade man som önskemål att det nya diskus- saker. Kanalen fungerade synnerligen väl då någon del-sionsmedium som väljs ska ha en sådan egenskap. tagare ville ha svar av andra projektmedverkande på någon fråga, exempelvis förhöra sig om de andras åsik-1 www.flowdock.com ter. Man måste dock konstatera att alla projektmedver-   rapporter 2012 15
  16. 16. sam. Man konstaterade att det nya diskussionsmediet dåligt stödde sådana webbdiskussioner som man efter- strävade. Svårigheten berodde troligen i stor utsträck- ning på plattformens egenskaper, som var avsedda för bruk av ett litet annorlunda slag än aktiv diskussion över webben. I Organisations-Qaiku baserade sig diskussio- nen på olika kanaler och man ansåg att det var kompli- cerat och besvärligt att följa med dem. Organisations- Qaiku aviserade exempelvis inte på något sätt om nya inkomna meddelanden. Dessutom var det besvärligt att hitta kanalernas meddelanden. Plattformen lämpar sig uppenbart mycket bättre för att bygga upp information. På grund av att diskussionen tynade bort förkortade man den fyra månaders försöksperiod som man först tänkt sig. I samband med bytet av plattform utfördes det igen en enkätundersökning bland de medverkande i projek- tet, genom vilken man hoppades få information om vilka slags faktorer i Organisations-Qaiku som eventuellt hej- dade diskussionen och dessutom en synpunkt på hu- rudana egenskaper de medier för diskussion över web- ben som lämpar sig för att skapa ett gemensamt virtuellt kande inte deltog i diskussionen, utan att man i huvud- rum borde ha. I början av februari 2011 beslutade man sak diskuterade inom en kärngrupp på 8-10 personer. att ta i bruk plattformen Yammer3 och försöka väcka dis- Då Flowdock blev avgiftsbelagd i slutet av 2010 be- kussionen till liv på nytt med en plattform som eventu- slutade projektet ta någon annan gratis plattform i dess ellt lämpar sig bättre för användningsändamålet. En del ställe. I samband med bytet genomfördes det en enkät av de projektmedverkande hade redan hunnit ta Yammer om erfarenheterna av användningen av det gemensam- i bruk vid den tid då den andra enkäten utfördes, varför ma diskussionsmediet under de tre föregående måna- man också kunde förhöra sig om de första intrycken. derna. I enkäten ingick frågor såväl till de projektmedver- Förväntningarna inför användningen av Yammer var kande, som inte hade använt Flowdock aktivt eller över helt klart högt ställda efter den besvikelse man upplevt huvud taget samt frågor av allmännare natur om bruket på grund av Organisations-Qaiku. Kommentarerna var av distanskommunikationsmedier. Med enkäten hade uppmuntrande, men i praktiken var diskussionen över man för avsikt att klarlägga, hur ibruktagandet av diskus- Yammer länge ganska lugn och obetydlig i jämförelse sionsmediet hade svarat mot de önskemål om ett ge- med diskussionen över Flowdock. Eftersom plattformen mensamt virtuellt rum, om diskussioner och om att lära visade de användare som var samtidigt inloggade, före- känna varandra som kommit i dagen i projektundersök- föll det som om i genomsnitt fem personer nästan alltid ningen. Det allmänna intrycket var uppmuntrande och var närvarande. Ändå föreföll det som om det inte upp- man förväntade sig att diskussionen igen skulle fortsät- stod diskussion, fastän några projektmedverkande för- ta lika livlig i det nya mediet. sökte locka med andra. Informationen om gemensamma Som ny plattform för diskussioner över webben valde angelägenheter löpte inte heller med användning av Yam- man den för några projektmedverkande sedan tidigare mer, eftersom det var långtifrån alla som använde den. bekanta organisationsversionen av Qaiku, Organisations- Hösten 2011 föreföll det som om användningen av Yam- Qaiku2, ett medium av mikrobloggstyp. I och med bytet mer oväntat hade ökat bland de projektmedverkande, ef- av diskussionsplattform i början av december 2010 fö- tersom det kom ett flertal meddelanden dagligen, medan reföll det som om diskussionen efter den första förvå- halvårssituationen var sådan att det kunde gå flera da- ningen helt stagnerat. Några personer gjorde intensiva gar utan nya meddelanden. försök att öppna diskussioner i Organisations-Qaiku och Enligt våra erfarenheter finns det skillnader mellan upprätthålla dem, men det är besvärligt att diskutera en- diskussionsplattformarna, men att bekanta sig med 2 www.qaiku.com/organisations 3 www.yammer.com16    rapporter 2012
  17. 17. dem endast utgående från förteckningarna över egen- dier som prövades än i Yammer, vilket har kompliceratskaper berättar inte nödvändigtvis hela sanningen om arbetet för de projektmedverkande som använder mo-hur plattformarna fungerar för den avsedda diskussio- bila enheter. Yammer har förutom mobilgränssnittet ettnen. Några egenskaper har enligt våra erfarenheter vi- särskilt arbetsbordsprogram för dem som inte vill agerasat sig vara till och med ganska kritiska med tanke på i programmet med hjälp av en webbläsare. Dessutomhur plattformen fungerar, såsom den att inkommande är det möjligt att integrera Yammer med ett flertal olikameddelanden aviseras, att plattformen är enkel och att program, varför det är lätt att få det att passa in i deden är lätt och smidig att använda, att det finns möjlig- dagliga sätten att arbeta med hjälp av olika slags me-het att följa med kommunikationen bakåt och att platt- dier. Webbdiskussionsmediet minskar mängden e-post,formen lämpar sig för de egna dagliga medierutterna. vilket också var ett mål i AVO-projektet.Problemet i ett distribuerat nät av AVOs typ är att deprojektmedverkande deltar i projektet på olika sätt och FEEDBACKENKÄTERmed olika procentuella andelar och att det inte nödvän- Det ordnades två separata undersökningar om bruketdigtvis är möjligt att få alla med i diskussionen. Detta av webbdiskussionsmedier i AVO-projektet: den förstainverkar naturligtvis så att man inte kan distribuera in- efter bytet från Flowdock till Organisations-Qaiku ochformation till alla via samma medium, varför man också den andra i samband med övergången till Yammer4. Imåste använda andra medier för att informera. Via med- vardera enkäten försökte man inte bara uppskisseradelandena uppstår det ett slags enhetlig bild av vad an- synpunkter i anslutning till de program som prövats ut-vändarna av diskussionsmediet vid var och en tidpunkt an också den större ändring i bakgrunden, som anslu-sysslar med, vilka frågor som upptar deras tankar, vil- ter sig till distans-närhets-synvinkeln.ka observationer de har gjort ”på fältet” – för deras Det förefaller som om man kan hitta förutsättning-del som inte använder mediet förmedlas givetvis inte ar med anknytning till såväl det medium man användernågon sådan bild. Diskussion över webben med and- som andra frågor, som är väsentliga med tanke på upp-ra projektmedverkande och vetskapen att också andra levelsen att höra till ett kollektiv och en smidig fjärr-projektmedverkande via mediet samtidigt är ”närvaran- närvaro. Av de som besvarade enkäten tog hela niode” ger projektet en känsla av verklighet, då man inte upp det att om det står till buds hjälpmedel som fung-kan träffas på traditionellt sätt. Ett medium för diskus- erar och gör interaktion möjlig, är fjärrnärvaro ett allde-sion över webben hjälper att distribuera information, gör les lika bra alternativ som fysisk närvaro. För det förstadet möjligt att lätt fråga av andra samt skapar också en ansåg man att mediet i sig själv är av betydelse medkänsla av bekantskap de projektmedverkande emellan. tanke på hur man upplevde att det närmar personer Hur används då webbdiskussionsmediet? Av de en- som är långt borta såsom följande enkätsvar utvisar:skilda projektmedverkandena har det knappast krävts • Flowdock hjälpte väl (5 omnämnanden) till attnågot annat för att ta i bruk mediet än att skapa an- närma avlägsna personer till varandra eller synner-vändar-ID och få kvittering av nätverkets grundare att ligen väl (2 omnämnanden), medan Organisations-den nya medlemmen har blivit godkänd. Därefter står Qaiku dåligt (6 omnämnande) eller synnerligenwebbdiskussionsmediet till förfogande och användning- dåligt (1 omnämnande) hjälpte till att närmaen tar synnerligen litet tid i anspråk. Ändå fungerar det avlägsna personer. Bara två svarande uppgav attså att det hela tiden är öppet och på så sätt utgör en den gav en god känsla av fjärrnärvaro.kort rutt till distansarbetskamraterna. Det finns skillna- • Man tyckte att Flowdock underlättade det för per-der mellan de medier som användes i AVO-projektet, soner att stifta bekantskap med andra medverkan-men mediet ”låter höra av sig” bara då det på olika sätt de i AVO-projektet för det mesta synnerligen välkommer information om nya meddelanden (ljudsignal, (1 omnämnande) eller väl (5 omnämnanden),visuell vink om nytt meddelande). Av de medier som men enligt ett omnämnande dåligt.prövades aviserade Organisations-Qaiku inte nya med- 4 I AVO-projektet har tiotals personer arbetat med olika slags procentu-delanden. I webbdiskussionsmediet finns också sparat ella andelar. Vardera enkäten besvarades av 12 personer. Av dem sommycket olika slags information om projektet, då de pro- besvarade den första enkäten använde 7 Flowdock någorlunda aktivtjektmedverkande har anslutit länkar till sina meddelan- (varje vecka 2 och dagligen 5 personer). De aktiva användarna av Or- ganisations-Qaiku var 6, av vilka de som använde mediet regelbundetden och diskuterat – på så sätt har det också hänt att varje vecka var 4 och de dagliga användarna 2. Av de aktiva användar-man ibland har letat efter någon information i mediet. na hade 6 hela tiden Flowdock öppen, 2 Organisations-Qaiku, de övri-Mobilgränssnitt har inte funnits i något annat av de me- ga följde mer sporadiskt med kommunikationen över medierna.   rapporter 2012 17
  18. 18. Småprat via webbdiskussionsmediet ansågs vara viktigt av flera orsaker: Ett informellt webbdiskussionsmedium upplevdes vara viktigt med tanke på samhörig- het, atmosfär, stresslindring och den egna arbetsmotivationen Ett webbdiskussionsmedium utgör en viktig kanal till de andra Webbdiskussionsmediet möjliggjorde informell kommunikation och kommunikation med en låg tröskel Webbdiskussionsmediet var till nytta för dem, som naturligare än andra kanaler kommunicerar via nätet Webbdiskussionsmediet sparade tid och effektiverade kommunikationen Webbdiskussioner minskade de projektmedverkandes behov att resa Webbdiskussionsmediet hjälpte att distribuera tyst information Webbdiskussionsmediet hjälpte att lägga ut tankar och återkomma till dem senare Bild 1. Nätverkschattmediets betydelse för AVO-projektverksamheten. • Man tyckte att Flowdock hade hjälpt att få till • stöda olika sinnen och kommunikationsmöjlig- stånd tillit till övriga projektmedverkande eller öka heter (ljud, tal, skriven kommunikation såsom den synnerligen väl (2 omnämnanden) eller väl chatt), eftersom känslan av närvaro inte förmed- (5 omnämnanden). las till alla exempelvis via skriven kommunikation • Man upplevde att kommunikationen hade förlöpt (6 omnämnanden) synnerligen väl (1 omnämnande) eller väl (6 omnäm- • enkelt, lätt och smidigt att använda nanden) med Flowdock, via Organisations-Qaiku en- (3 omnämnanden) ligt fyra svarande väl och enligt fem svarande dåligt. • tillräckligt i realtid – det är viktigt att programmet till exempel informerar användaren om nya med- Betydelsen av ett informellt diskussionsmedium be- delanden i realtid (2 omnämnanden) skrivs väl av en projektmedverkandes kommentar: ”För • sådant som gör det möjligt att följa kommunika- mig själv är det här informella mediet alldeles nödvän- tionen bakåt (2 omnämnanden) digt redan med tanke på min egen arbetsmotivation, ef- • passa naturligt ihop med den egna dagliga tersom ingen annan i min organisation har som arbete ”medierutten” (1 omnämnande) att syssla med det här projektet. Jag behöver diskussio- • sådant, där det är möjligt att visa en profilbild ner med mina kollegor, fastän det bara skulle vara om av medlemmarna (1 omnämnande) vädret, men ändå.” Det medium som används för nät- • sådant, där skillnaden mellan användare på verksdiskussion och för att skapa ett gemensamt vir- olika nivå inte poängteras för mycket tuellt rum borde enligt enkätsvaren: (1 omnämnande).18    rapporter 2012
  19. 19. De jämförelser mellan de prövade plattformerna som samlats i följande tabell belyser väl, varför Organisations-Qaiku inte upplevdes som ett lika lämpligt webbdiskussionsmedium för de verksamma i AVO-projektet som Flow-dock och Yammer (tabellen nedan): JÄMFÖRELSE AV EGENSKAPERNA HOS DE PRÖVADE PROGRAMMEN Klarheten i programmet Oöversiktligheten och oredigheten i Organisations-Qaikus gränssnitt och hela programmets och gränssnittet funktionsprinciper orsakade problem, såsom att uppfatta till vilken kanal vilken text hörde, och över huvud taget var hela principen som byggde på kanaler inte förståelig (9 omnämnanden). Man kunde inte få fram sina egna texter eftersom man inte visste vad man skulle klicka på i program- met och det var svårt att hitta nya meddelanden och i synnerhet kommentarerna till dem. Där- emot upplevdes gränssnittet som klart i Flowdock (3 omnämnanden), och det kom inte fram några egentliga negativa observationer med anknytning till det över huvud taget. Man gillade Yammers utförande – av gränssnittets egenskaper upplevdes exempelvis knappen ”jag gillar” vara viktig i synnerhet i informella diskussioner, och man tyckte att Yammer påminner om den för många be- kanta Facebook och därför är lätt att använda (2 omnämnanden). I Flowdock hade man åter öns- kat litet mer drag av kollektivprogram (1 omnämnande). Man ansåg det vara negativt att Organisa- tions-Qaiku saknade statusuppdateringar (1 omnämnande). Lämplighet för Organisations-Qaiku lämpade sig enligt enkätsvaren inte för sitt syfte på grund av vissa egenskaper bruksändamålet i mjukvaran. Man tyckte att den inte lämpade sig för daglig diskussion i snabb rytm och för snabb- meddelanden (7 omnämnanden) och dess dagliga bruk komplicerades igen av att programmet sak- nar visuella eller ljudvinkar som aviserar att det kommit nya meddelanden. Man tyckte inte heller att Organisations-Qaiku lämpar sig för en så liten grupp, som de medverkande i AVO-projektet utgjorde (2 omnämnanden). Å andra sidan ansåg man det vara en styrka i Organisations-Qaiku att meddelan- dekedjorna sparades och var permanenta, varför man ansåg att Organisations-Qaiku lämpar sig spe- ciellt väl för asynkront och långsiktigt arbete samt för kollektiv utveckling, informationsuppbyggnad, planering eller seminarierapportering (5 omnämnanden). De första intrycken bland dem som pröva- de på Yammer var i stor utsträckning positiva – mediet föreföll vara behändigt och lämpa sig väl för sitt bruksändamål såsom informella kaffebordsdiskussioner, intern information om projektet, för att hålla sig àjour samt för lägesuppdateringar, och diskussionen föreföll löpa smidigare än i Organisa- tions-Qaiku (3 omnämnanden). Fastän man tyckte att Flowdock och Yammer i det stora hela lämpar sig bättre för sådan diskussion som man behövde föra i AVO-projektet, misstänkte en svarande i den första enkäten att valet av Flowdock som medium kanske inte träffade rätt, för man ansåg att den lämpar sig bättre för sådant teamarbete, där medlemmarna idkar intimt samarbete dagligen. AVO-projektet är åter aningen vagare. Det här motiverades dock inte noggrannare och de projekt- medverkandes erfarenheter av Flowdock var i övrigt positiva (5 omnämnanden). Avisering av Man upplevde att Flowdock fungerade och man upplevde inte att den orsakade informationslarm, nya meddelanden eftersom den har olika slags filter och man själv kan ställa in önskad nivå på de ljudsignaler som aviserar nya meddelanden (1 omnämnande). Gränssnittet var enkelt och klart och det var möjligt att med en blick skapa sig en bild av allt som är viktigt för en själv (2 omnämnanden). Anpassning av Vad gäller anpassningen av webbdiskussionsmediet till den dagliga ”programrutten” är det utgåen- programmet till den de från enkäterna svårt att säga noggrannare, vilka förbättringar man skulle ha kunnat göra i detta dagliga programrutten avseende. Ett mobilgränssnitt kunde åtminstone för några användare vara en fungerande förbätt- ring. Avsaknaden av mobilgränssnitt i Flowdock liksom i Organisations-Qaiku upplevdes som en olägenhet (för vardera 1 omnämnande). Däremot upplevdes Yammers mobilgränssnitt vara en god sak (1 omnämnande), också i övrigt tog man upp att de olika alternativen att använda program- met fungerar (2 omnämnanden), såsom arbetsbordsprogrammet utöver webbläsargränssnittet (det finns också ett eget kundprogram för Linux, men det konstaterades vara dåligt). I fråga om Orga- nisations-Qaiku ansåg man avsaknaden av automatisk inloggning vara en komplicerande faktor (3 omnämnanden) liksom att möjligheten att använda programmet via Digsby (1 omnämnande). Tidigare erfarenheter av Betydelsen av tidigare erfarenhet som en faktor som underlättar ibruktagandet av program togs att använda programmet upp i enkätsvaren (2 omnämnanden). Man tyckte att Organisations-Qaiku framhävde skillnaderna mellan de projektmedverkande och diskriminerar kommunikationen (1 omnämnande), eftersom en del var erfarna Qaiku-användare, vilket man upplevde att kom till synes i kommunikationen via den.   rapporter 2012 19
  20. 20. Projektaktörerna gjorde upp en lista över de medier, DISKUSSION som de anser att lyckas bäst med att skapa en upple- Vilka skulle de nya koncept kunna vara, som i och med velse av att vara nära när man är fysiskt långt ifrån var- teknologierna anknyter sig till den ändring som inträf- andra. Sådana är chatt, virtuella världar, mikrobloggar, fat vad gäller att vara avlägsen och nära? Hurudana mötesplatser på nätet, webbmötessystem, wiki- och intellektuella och till verksamhetsmetoderna anslutna dokumentplattformar som möjliggör samfälld skrivning, hinder måste man överbygga för att det ska bli lika na- bärbar dator, telefon och lokaliseringsprogram. Det råd- turligt att vara nära med förmedling av teknologi som de stor variation utgående från hur var och en svaran- att vara fysiskt närvarande? I två exempel i den här de gynnade vilket medium eller vilken kombination av delrapporten är det medium, via vilket verksamheten medier. Man kunde se att de personliga preferenserna och ändringen i den har analyserats, olikt, men en ana- och användningssituationerna och -målen spelade in. lys av användningen av vartdera mediet bringar i dagen Å andra sidan framfördes det i enkätsvaren att själ- något väsentligt om ändringen i fjärran-nära-synvinkeln va mediet inte är av så stor betydelse för att det ska och dess betydelse i verksamheten. uppstå en känsla av fjärrnärvaro, utan alldeles andra Den teknologiska utvecklingen har gjort det möjligt saker, såsom hur väl människorna känner varandra (3 att överbrygga fysisk distans allt lättare. I och med det omnämnanden), att man är på samma våglängd och har betydelserna av att vara avlägsen och nära änd- vill ha att göra med varandra (4 omnämnanden) samt rats, eller kanske till en del framhävt den redan tidigare att det ingår lek och humor i kommunikationen (1 om- upptäckta känslan att man när man är nära kan vara nämnande). Man ansåg det vara viktigt att få respons längre borta än fjärran. Teknologin har fört med sig nya tillräckligt snabbt i kommunikationen för att det ska dimensioner i fråga om att vara fysiskt fjärran. Kom- uppstå känsla av närvaro (3 omnämnanden): munikation i textform och på talbasis är inte längre de ”Det måste komma en reaktion på de saker man ro- enda dimensionerna, genom vilka man kan vara i kon- pat ut i distansmediet, gärna inom en vardag. Utan det takt med dem som är långt borta, utan olika slags vir- urvattnas tron på kommunikationskanalens funktion. tuella rum som utnyttjar tre dimensioner gör det möjligt Om reaktionerna tidvis kommer snabbare (dvs. till och att också ansluta en kroppslig upplevelse till överbryg- med inom några sekunder) uppstår det en känsla av gandet av avståndet. Fastän det finns och redan länge närvaro, nu är vi båda/alla här och snackar.” Det kom har funnits en stor mängd olika tekniker, har man ännu också fram individuella skillnader i kraven på hur upp- inte lärt sig att ta dem i bruk. Ibruktagandet av dem levelsen av fjärrnärvaro uppstår – för någon krävdes väcker mångahanda synpunkter. De traditionella medi- det för det att man träffas i den fysiska världen och att erna brev och telefon är också exempel på medier som det därigenom uppstår förtroende (2 omnämnanden), överbryggar en fysisk distans, fastän få av oss längre för några är det naturligt att bli bekant oberoende av vil- observerar det, när de har blivit så vardagliga och an- ket medium som används (1 omnämnande). vänds av alla. Fysiska träffar ansågs vara på sin plats (9 omnäm- Ett viktigt begrepp när man analyserar dimensioner- nanden) med tanke på att bli bekant (5 omnämnanden) na i att vara fjärran och nära är ”fjärrnärvaro” (telepre- och samvaro och småpratande i fri form (4 omnäm- sence, virtual presence, co-presence). Det kan använ- nanden). Behovet att träffas fysiskt upplevdes dock in- das för att beskriva en upplevd känsla av närvaro, som te vara så stort efter det att man bekantat sig med uppstår när man är tidsmässigt eller fysiskt fjärran via varandra, om nätverkskommunikationen fungerar. Med någon interaktionsteknologi eller något interaktions- de projektmedverkandes ord tyckte man att de fysiska medium. Styrkan i upplevelsen kan variera och man träffarna var att ”ge själ och kropp åt nätverksperso- har traditionellt letat efter de variabler som påverkar nerna” samt att tillföra distansarbetet förströelse och den bland teknologins egenskaper – hur väl teknologin omväxling. exempelvis gör det möjligt för användaren att påverka Man ansåg att arbetets målinriktade karaktär och dess funktion, eller hur snabbt teknologin ger respons de gemensamma insatser man upplevt var av betydel- på de åtgärder som vidtas av användaren. Å andra si- se med tanke på känslan av närvaro (2 omnämnan- dan är upplevelsen av fjärrnärvaro starkt individuell den). Man tyckte också att sådant samarbete som inte och det är i någon mån svårt att konvertera den till en är så djupgående fungerar via medier som möjliggör mätbar form, fastän det nog har utvecklats olika slags fjärrnärvaro (1 omnämnande). Jämlika färdigheter i nät- tester för att mäta upplevelsen. Dessutom är det bra verksinteraktion ansågs vara av vikt (1 omnämnande). att minnas att det till upplevelsen av fjärrnärvaro också20    rapporter 2012
  21. 21. ansluter sig övriga aktörers närvaro i samma virtuella fjärrkommunikationsmedium nå alla de projektmedver-rum samt situationsbaserade och personliga faktorer kande som använder mediet på en gång, exempelvis(Steuer 1993, 11-18, Mokka & Välkkynen 2002.) då det kommer upp något man vill fråga om, som krä- I feedbackenkäterna om användningen av webbdis- ver ett snabbt svar och man inte nödvändigtvis är heltkussionsmedier i AVO-projektet kom det förutom den på det klara med vem eller vilka som kan svara. Detteknologi som användes fram andra faktorer, som kan som sker över webben är inte separerat från det somtas upp vad gäller att åstadkomma upplevelsen av sker i den reella världen, utan bildar ett klart kontinuumfjärrnärvaro. Det förefaller att vara viktigt att de aktö- med den. Man kan fortsätta det som inträffat i den re-rer som använder mediet står i växelverkan och känner ella världen över webben. Förnuftigt ibruktagande avvarandra, av vilka det kan vara svårt att säga, vilkende- nya medier har med säkerhet minskat den till och medra kommer först. I ett projekt eller en sammanslutning konstgjorda åtskillnaden mellan ”verkligt och virtuellt”.av annat slag, där man agerar mycket på distans kan Steuer tar med hänvisning till Laurels forskningsresul-det vara svårt att lära känna de andra. Det är naturligt tat upp uppbyggandet av en relation mellan användareatt en del av aktörerna är mer i kontakt med varandra,en del av aktörerna känner varandra redan sedan ti-digare. Man börjar dock inte arbeta och diskutera till-sammans av tvång ens i ett bekant gäng, om det intefinns genuint gemensamma angelägenheter. Sålundakan mediet inte rädda interaktionen och ange den verk-samhet som eventuellt följer på den. Upplevelsen avfjärrnärvaro är säkert desto bättre också med primitivamedier, ju bättre aktörerna känner varandra sedan tidi-gare. Ett fungerande medium som möjliggör fjärrnärva-ro kan också hjälpa att bli bekant. Då det arbete somutförs på distans och mötena på distans ökar, blir det Det som sker över webben ärmåhända också naturligare att agera också med främ-mande människor via webben, då tekniken blir mer be- inte separerat från det som skerkant och då man tränar den med bekanta blir använd- i den reella världen, utan bildar ett klartningen av den en rutinfunktion också med främmandemänniskor. kontinuum med den. Man kan fortsätta det En faktor som förmodligen är central i anslutning som inträffat i den reella världen över webben.till hur koncepten ändras är indelningen mellan reellverklighet och virtuell verklighet. Den kommunikationoch diskussion som förs i Facebook får exempelvis lättden stämpeln att den är trivial och helt separerad fråndet verkliga livet. Ändå berör diskussionerna ofta sakersom händer i livet utanför nätverken, och diskussionenär liksom en kaffebordsdiskussion, som sker mellanpersoner som är fjärran från varandra. Diskussionenhar visserligen vissa begränsningar, som gör att deninte nödvändigtvis är helt likadan som en kaffebords-diskussion mellan personer som fysiskt sitter vid ett och teknologi. Till den anknyter sig som en väsentligkaffebord, men det är knappast någon som kan förne- faktor det engagemang (engagement) användaren byg-ka äktheten i en kaffebordsdiskussion som förs över ger upp för mediet, som i första hand innefattar emo-webben – det är fullt möjligt att som resultat av diskus- tionella, men också kognitiva, dvs. kunskapsmässigasionerna komma fram till någon lösning på ett problem komponenter. Uppbyggnaden av engagemang förutsät-som bekymrat någon deltagare, som han först har bör- ter att man för en stund glömmer bort den kunskaps-jat grubbla på och för vilket han har fått kommentarer mässiga sidan, med andra ord ger sig fullständigt hänoch tips av andra. Också i AVO-projektet har man kon- åt den upplevelse mediet alstrar. (Steuer 1993, 18) Ikret lagt märke till att det går lätt och snabbt att via ett och med upplevelsen är det möjligt att överkomma den   rapporter 2012 21
  22. 22. misstro man eventuellt känt mot mediet och i stället kan man också främja nätverksdiskussionernas förlopp flytta uppmärksamheten från själva mediet till den sak och att bevara dem aktiva (Sivunen 2007, 125). På så som möjliggörs och realiseras via det. Ju mer använda- sätt kan man med säkerhet också bidra till att när- och ren riktar sin uppmärksamhet på stimuli i omgivningen nätverksinteraktionen kopplas samman så att den blir eller ju djupare han har fördjupat sig i omgivningen, des- kontinuerligare i stället för att man betraktar dem som to starkare upplever man känslan av närvaro. (Witmer strikt separata. I Sivunens undersökning om teknologi- & Singer 1998, 226-228.) medierad interaktion inom decentraliserade team ob- Det är också problematiskt att dryfta huruvida ett serverade man också att teknologimedierad interaktion distanssystem kan ersätta fysisk närvaro, vilket för sin i människornas upplevelser med tanke på uppbyggan- del också fortsätter den ovan framlagda dikotomin. det och upprätthållandet av relationer uppträder sekun- Frågan ställdes också, till och med litet provoceran- därt och svagare än interaktionen vid en närträff, fast- de, i enkäten i anslutning till AVO-projektets webbdis- än teknologimedierade interaktionsmetoder i praktiken kussionsmedier. Man ersätter ofta närmöten med nät- utnyttjades just för dessa ändamål. Till interaktion öga verksmöten, men i sammanslutningar av det slag som mot öga ansluter det sig motiveringar som starkt ta- AVO-projektet, där man i huvudsak möts med utnyttjan- lar för den, fastän man i praktiken skulle kunna sköta de av medier på webben, blev situationen den omvän- många angelägenheter alldeles lika välfungerande tek- da, dvs. att man kan önska ersätta ett nätverksmöte nologimedierat. (Sivunen 2007, 225-226.) med en närträff åtminstone någon gång. Det har i många organisationer ansetts vara viktigt att genomföra kostnadsbesparingar via teknologi som möjliggör fjärrnärvaro. Odgen och Jackson (2010, 336) för fram att ett vik- Det har i många organisationer tigt hinder för att anamma system som implementerar fjärrnärvaro är kulturbaserat. Till många system som ansetts vara viktigt att implementerar fjärrnärvaro anknyter det sig videokon- genomföra kostnads- takt, varvid interaktionen blir lagrad. Det är för många fortfarande en obehaglig upplevelse att tala till en ka- besparingar via teknologi som mera och använda lagrande program. Lagringen kan möjliggör fjärrnärvaro. vara förenad med en likadan farhåga, som den som observerats exempelvis via den case-beskrivning av kollektivutformat material som ingår i den här rappor- ten. Det går ännu inte naturligt att framföra halvfärdi- ga eller spontant framlagda tankar, och det är förvis- so också bra att inse att det som en gång lagts ut på webben stannar kvar där. Var och en måste finna den gräns, som känns bra för honom/henne själv. Fjärrnärvarosystemens utvecklingsgång från enhe- Det är för all del klart att det ännu i dag råder skill- ter belägna i skilda rum till webbläsarbaserade enheter nader mellan närträffar och webbträffar och att ingen- som används i den egna datorn har varit ett steg fram- dera av dem är ett fullständigt substitut för den andra, åt mot personligt bruk och bruk som sker med små om man vill tänka så på saken. I AVO-projektets enkät praktiska arrangemang. Detta är säkert en faktor, som om webbdiskussionsmedier kom det också fram att influerar hur gärna och hur mycket man använder syste- närträffar inte helt kan ersättas med de medier web- men – då man kan använda dem spontant på sin egen ben erbjuder, men att det behövs närträffar klart mer dator, är användningen snabb och lätt om man behärs- sällan än webbträffar. Snarare än utbytbarhet skulle kar att använda programmet och sättet att gå tillväga man kunna tala om att distans- och närträffar har olika är bekant. Sammanvävning, konvergens, av olika slags betydelse. Vardera har sin givna plats och man kunde program och tjänster som implementerar fjärrnärvaro också tänka på dem som varandras kontinuum i stället gör dem också lättare tillgängliga för olika slags enhe- för att skarpt ställa dem mot varandra. Närträffar kan ter som man bär med sig och länkar samman synkrona underlätta nätverksarbetet och göra det smidigare och samt asynkrona kommunikationsformer genom att in- med regelbundna och rätt tajmade träffar öga mot öga tegrera videobild, ljud, text och bild. (Odgen & Jackson22    rapporter 2012
  23. 23. 2010, 333, 336). I AVO-projektets enkäter om använd- AVO-projektet är i sig självt ett pilotprojekt, där enningen av webbdiskussionsmedier kom det till exempel sak som man följt med har varit verksamhet av nät-fram mångahanda preferenser i fråga om program och verksnatur, där de medverkande i huvudsak har varitsystem. Eftersom det förefaller viktigt att få hela nät- avlägsna från varandra. Man har utnyttjat de medierverket att utnyttja ett gemensamt medium redan med webben erbjuder i stor utsträckning, och eftersom pro-tanke på att informationen ska fungera, skulle det vara jektet innehållsmässigt också har fokuserat på att förabra att säkerställa att mediets olämplighet för det eg- bruket av olika slags medier vidare till sin målgrupp,na användningssättet inte blir ett väsentligt hinder. För har en mångfald av prövade medier varit utmärkandenågon kan textbasering vara att hinder, om den inte är för projektet. Olika medier har haft olika slags funktio-den primära egna kommunikationsformen, å andra si- ner och användningssituationer som lämpar sig bästdan också det om man inte kan använda programmet för dem. Å andra sidan har man vid användningen ock-exempelvis med en mobil enhet, om den är den primä- så av likartade medier observerat, såsom i det exem-ra terminalutrustning som personen använder. Å andra pel som beskrivs i den här delrapporten, att det kansidan ökar också utrustningsurvalet i och med detta föreligga stora skillnader mellan enskilda medier, somallt mer, då t.ex. redan en smarttelefon redan i dag kan hämma eller främja hela kommunikationen.gör det möjligt att delta i ett webbmöte. Förenhetliga- Sivunen har då han undersökt teknologimedieradde standarder är alltså också en viktig faktor på vägen interaktion i decentraliserade team uppdagat att oli-mot i vid utsträckning fungerande teknologier som möj- ka kommunikationsmedier förefaller stöda olika slagsliggör fjärrnärvaro. Ett potentiellt hinder för att uppleva interaktion. Trots det är användningen av kommunika-fjärrnärvaro torde alltså ännu i dag vara själva teknolo- tionsmedier inte alltid rationell eller baserar sig på hu-gin, fastän den också är det som möjliggör och redan rudana interaktionsfunktioner teknologin borde betjä-möjliggör mycket mer än tidigare. na. (Sivunen 2007, 221.) Det har i många organisationer ansetts vara viktigt Man har observerat att det som är speciellt viktigtatt genomföra kostnadsbesparingar via teknologi som med tanke på en fungerande virtuell kontakt och upp-möjliggör fjärrnärvaro. Arbetsgivaren är säkert med den levelsen av fjärrnärvaro är möjligheten att utnyttja oli-här saken i åtanke redo att ordna utbildning i använd- ka slags kommunikationskanaler, mediets förmåga attningen av programmen för personalen. Det räcker dock förmedla meddelanden i realtid och avisera nya med-inte nödvändigtvis bara att lära ut användningen, om delanden, att man kan följa kommunikationen bakåtkonceptet är helt nytt och främmande och det ännu in- samt att mediet naturligt intar sin plats på den dagligate är en del av vardagen. medierutten.KÄLLORMokka, S. & Välkkynen, P 2002. . Jyväskylä studies in humanities 79. Jyväskylä:Presence. Läsnäolon tunne virtuaaliympäristöissä. Jyväskylän yliopistoTutkimusselostus 47/2002. VTT Tietotekniikka. Steuer, J. 1993. Defining Virtual Reality: DimensionsOdgen, M.R. & Jackson, S. 2010. Telepresence. Determining Telepresence. Journal of CommunicationIn August E. Grant & Jennifer H. Meadows (Eds.) 42(4), 73-93.Communication Technology Update and Fundamentals(Twelfth Edition), 322-341 Witmer, B.G. & Singer, M.J. 1998. Measuring Presence in Virtual Environments: A PresenceSivunen, A. 2007. Vuorovaikutus, viestintäteknologia Questionnaire. Presence: Teleoperators and Virtualja identifioituminen hajautetuissa tiimeissä. Environments 7(3), 225-240.   rapporter 2012 23
  24. 24. 24    rapporter 2012
  25. 25. ARI-MATTI AUVINEN OCH KAISA HONKONEN-RATINEN, HCI PRODUCTIONS OY Case: Utbildningen av lärare i sociala medier och utvecklingen av den Den här delrapporten fokuserar på hur man kvalitativt ska kunna utveckla utbildningen i sociala medier för lärare. Det huvudsakliga innehållsmaterialet har varit utbildarnas berättelser om sina egna erfarenheter. Erfarenheterna kartlades och fördjupades i en sakkunnigpanel som ordnades för utbildarna.BAKGRUND OCH INLEDNINGI projektet öppna nätverk för inlärning (AVO) genom-fördes åren 2010 och 2011 en utbildningshelhet i treskeden för lärare på andra stadiet och inom yrkesut-bildningen på högre nivå. Helheten bestod av en mo-dell, där man först liksom ett plumsande bekantadesig med sociala medier som begrepp och fenomen, tematiskt djupdärefter fördjupades kunskaperna i en utbildarledddykning och till slut genomfördes egna projekt i sociala DJUPDYKNINGmedier med hjälp av en stödd djupdykning (se bild 1). Behovet av utbildning i sociala medier vid olikaslags läroanstalter är uppenbart. Enligt en undersök- DYKNINGning av Statistikcentralen är finländska skolelever ochstuderande aktiva användare av sociala medier, men PLUMSANDEanvändningen av sociala medier minskar klart i äldreåldersgrupper (se vidstående tabell 1). I detta nu förefaller det som om lärarna inte fulltut identifierar, för att inte tala om utnyttjar, möjligheter- deltagarantalna att använda sociala medier i undervisningen. Delvistorde det här bero på att de exempelvis på grund avtidsbrist inte har kunnat bekanta sig med de sociala Bild 1   rapporter 2012 25

×