Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Power Point Cannabiskonferens Kristianstad 27 Nov 2009

1,643 views

Published on

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Power Point Cannabiskonferens Kristianstad 27 Nov 2009

  1. 1. Cannabiskonferens 27 november 2009 Välkommen!
  2. 2. Konferensen arrangeras av i samarbete med Skånesamverkan mot droger © Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106 2004/188
  3. 3. Dagens program 09:00-09:15 Välkommen! Anders Åkesson 09:15-09:45 Hur vanligt är det att ungdomar använder cannabis i Sverige och övriga Europa? Ulf Guttormsson 09:45-10:45 Hur fungerar cannabis? Neurobiologiska, medicinska och neuropsykologiska aspekter. Thomas Lundqvist 10:45-11:00 Fruktpaus 11:00-11:30 Unga och droger. Om exponering och navigering i det svenska droglandskapet. Ylva Donning 11:30-12:00 Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete. Gunilla Jarlbro 12:00-13:00 Lunch 13:00-14:00 Polisens perspektiv på cannabis och missbruk. Magnus Jönsjö 14:00-14:30 Fika 14:30-15:00 Bemötande och behandling av cannabismissbrukande ungdomar och deras familjer. Christina Caspar och Hanna Eckerbom 15:00-15:30 Nätverket för cannabisbehandlare och Nationell kartläggning av cannabisbehandling. Thomas Lundqvist 15:30-16:00 Avslutning.
  4. 4. Hur vanligt är det att ungdomar  använder cannabis i Sverige och övriga Europa? Ulf Guttormsson CAN +46 (0)8 412 4619 ulf.guttormsson@can.se Konferens om cannabis, Kristianstad, 27 november 2009 www.can.se
  5. 5. Vad är CAN? • Paraplyorganisation. Drygt 40 medlemsorganisationer. • Målgrupp: främst personer som arbetar i  drogförebyggande verksamhet. Även viss  preventionsverksamhet riktad främst mot ungdomar. • CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information  om alkohol och andra droger. • Tar inte ställning i drogpolitiska frågor. • Fyra avdelningar/verksamhetsgrenar: Bibliotek, Information, Tidskrift och  Forskning/Utredning. www.can.se
  6. 6. • Utvecklingen av tillgängligheten i Sverige • Utvecklingen av användningen i Sverige • Europeisk jämförelse www.can.se
  7. 7. www.can.se
  8. 8. Tillgänglighet www.can.se
  9. 9. Antal beslag (av tull och polis) av cannabis, amfetamin,  ”läkemedel”, heroin och kokain. 1971‐2008. Antal År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen
  10. 10. Antal beslag och beslagtagna kvantiteter av tull och polis av cannabis. 1971‐2008. Antal Kilo År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen
  11. 11. Fördelning på hasch och marijuana av tullens och polisens  cannabisbeslag (vikt). Procent. 1990–2008. År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen
  12. 12. Prisutveckling för hasch i kronor per gram. Gatupriser  rapporterade av polisen. 1988‐2008. Kronor År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN
  13. 13. Cannabisbeslag i antal och vikt (treårsmedelvärden) respektive  KPI‐justerade haschpriser i Sverige. 1988–2008. Index 1988 = 100. Index År Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Källa: CAN
  14. 14. Användningen i Sverige
  15. 15. Andelen skolelever samt andelen mönstrande som  uppgett att de någon gång prövat narkotika. 1971‐2009. % År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN
  16. 16. Andelen skolelever samt mönstrande som använt  narkotika de senaste 30 dagarna. 1971‐2009. % År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN
  17. 17. Vuxna (16‐84 år) 2006‐2008 • 10% har prövat cannabis någon gång % (män 14% - kvinnor 8%). Motsvarar ca 750 000 personer i åldersintervallet. • ca 2% har använt cannabis senaste året. (125 000 personer i åldersintervallet). • knappt 1% har använt cannabis senaste månaden. (45 000 personer i åldersintervallet). ”Hälsa på lika villkor?” Källa: Statens folkhälsoinstitut
  18. 18. Andelen vuxna (16‐84 år) som använt cannabis  senaste året. 2006‐2008 % Ålder ”Hälsa på lika villkor?” Källa: Statens folkhälsoinstitut
  19. 19. Cannabisläget i Sverige 1(2) • God tillgänglighet. Billigt. • Inga avgörande kända kvalitetsförändringar. • Om beslagen 1 ton och beslagsnivå 20%: konsumtion om 4 ton per år i Sverige, eller 0,5 gram/person 15+ /år. • Ungdomars testande ökade hela 1990-talet, viss nedgång under 2000-talet. ”Regelbundna ”användningen oförändrat hög? • Antalet ”regelbundna” användare osäkert. Runt 45 000 vuxna uppger i frågeundersökningar att de använt åtminstone en gång senaste månaden. Addera (minst) ca 20 000 ”tunga missbrukare” som bl a använder cannabis. • För dessa totalt 65 000 räcker 4 ton (om beslagen 20% enl. ovan) till i genomsnitt 5 grams konsumtion i månaden. Rimligt? www.can.se
  20. 20. Cannabisläget i Sverige 2(2) • Unga män i storstad överrepresenterade i cannabisanvändning. • Ungdomar som har prövat cannabis skiljer sig från dem som inte prövat, inte enbart med avseende på demografiska utan även med avseende på sociala variabler som skoltrivsel, skolk, problem i hemmiljön, kriminalitet, boendeområde etc. • Ovanstående skillnader är tydligare bland dem som använder regelbundet jämfört med dem som prövat enstaka gånger. • I hälsoenkäten från 2007 noterades att vuxna män som använt cannabis de senaste 12 månaderna i högre grad än andra var arbetslösa eller långtidssjukskrivna. Bland män som arbetade var användningen någorlunda jämnt fördelad över olika yrkesgrupper, dock vanligare med bland män med låg inkomst. www.can.se
  21. 21. Europeisk jämförelse
  22. 22. I Europas befolkning (15-64 år) har… • … i genomsnitt 22% prövat cannabis. Ca 7% har använt senaste 12 månaderna och ca 4% senaste 30 dagarna. Bland unga (15-24 år) i Europa har… • … i genomsnitt 30% prövat cannabis. Ca 16% har använt senaste 12 månaderna och ca 8% senaste 30 dagarna. Situationen på narkotikaområdet i Europa Källa: EMCDDA
  23. 23. Andelen 15‐16‐åriga elever i olika länder som prövat cannabis. 2007. 2007 ESPAD Report Källa: CAN
  24. 24. Förändringar mellan  1995 och 2007 av  andelen 15-16-åriga elever som prövat  cannabis i olika länder. 2007 ESPAD Report Källa: CAN
  25. 25. Förändringar mellan 2003 och 2007 av andelen 15-16-åriga elever som prövat cannabis i olika länder. 2007 ESPAD Report Källa: CAN
  26. 26. Erfarenhet av narkotika/cannabis bland svenska mönstrande 18‐ åriga män, bland 12th grade elever i USA samt bland 15‐20‐åriga  norska ungdomar. Procent. 1975–2008. % År www.can.se Källa: CAN, NIDA och SIRUS
  27. 27. Tack, det var allt! Ulf Guttormsson CAN +46 (0)8 412 4619 ulf.guttormsson@can.se Konferens om cannabis, Kristianstad, 27 november 2009 www.can.se
  28. 28. Cannabis plantan ( Cannabis sativa ) Innehåller många olika substanser men delta-9- tetrahydrocannabinol (THC) är den den psykoaktiv verksamma huvudkomponenten. THC bryts ned till cannabinol som saknar den psykoaktiva aktiviteten. Den endogena cannabis-likasubstansen heter anandamid (ananda = = bliss = lycksalighet). Summaformel: C21 H30 O2 Molekylmassa: 314.47 g/mol IUPAC: Tetrahydro-6,6,9-trimetyl- 3- pentyl-6 H-dibenso[ b,d]pyran-1-ol Trivialnamn: Hasch, marijuana, cannabis, röka, banan, THC, holk, maja, gräs, ganja, joint, spliff, j
  29. 29. Den kroppsegna (endogena) cannabis-likasubstansen heter anandamid (ananda = = bliss = lycksalighet).
  30. 30. Farmakokinetik Efter absorptionen i GI går THC snabbt till kroppens olika vävnader. På grund av sina lipofila egenskaper ackumuleras THC i fettvävnader och når en maximal koncentration i dessa efter 4-5 dagar. Elimination sker med en halveringstid på c:a 7 dagar och fullständig uttömning av drogen efter en dos kan ta upp emot 30 dagar. Ackumulering av THC i regionala områden hjärnan är varierar. Höga nivåer fås i t ex limbiska och sensoriska regioner samt i områden som är förknippade med motorik.
  31. 31. Effekter hos THC • Vad gör kroppen med THC (farmakokinetik) • Vad gör THC på kroppen (farmakologi)
  32. 32. Farmakokinetik THC metaboliseras i levern. En huvudmetabolit (11-hydroxy-THC), som troligen är mer potent än själva THC kan svara för vissa effekter av drogen. Mer en ett tjugotal metaboliter har påvisats (vissa psykoaktiva), alla med en relativt lång halveringstid. C:a 25% av metaboliterna elimineras via urinet. Huvuddelen via tarmen.
  33. 33. Farmakodynamik Cannabinoiderna utövar sina effekter genom att binda till specifika cannabinoida receptorer. CB-1 T ex i hjärnan och perifera nerver, fördelning lika med injicerat THC; kortex, limbiska systemet (hippocampus, amygdala), basala ganglier, cerebellum och hjärnstammen. CB-2 T ex i mjälte och immunceller G-protein-kopplade receptorer (signalerar inhibitoriskt)
  34. 34. Nervcell Arachidonsyra Fosfolipider Synaps Anandamid Nervcell Signalsubstans; Anandamid Anandamid Receptor; CB1 eller CB2 receptorn
  35. 35. Cannabis receptorn CB1 P. Picone et al., Mol Pharmacol, 2005
  36. 36. CB1-receptorn i hjärnan
  37. 37. THC utövar effekter genom att interagera med monoaminerga system och med aminosyror samt neuropeptider
  38. 38. Effekter hos THC: Eufori (liknande effekten av alkohol) Smärthämning • nociceptiv smärta (CB-1) • inflammatorisk smärta (CB-2) Neuroprotektion (CB-1) Psykoaktiva effekter Effekter på kognitiva funktioner
  39. 39. Hjärnans belöningssystem
  40. 40. Belöningssystemet påverkas av de flesta beroendeframkallande droger Centralstimulantia Opiater Cannabis Alkohol Mesolimbiska dopaminerga bansystemet Cannabis inducerar dopaminfrisättning i nucleus accumbens
  41. 41. THC förstärker heroineffekten Aktivering av CB1 receptorer ökar effektiviteten hos heroin och denna effekt tycks medieras via interaktioner mellan CB1 receptorer och endorfin receptorer och deras signaleringsmekanism M Solinas et al., 2005
  42. 42. CB1 receptor stimulerare Syntetiska varianter av THC = Läkemedel P. Picone et al., Mol Pharmacol, 2005
  43. 43. Cannabis & lungcancer Delta 9-THC exposure leads to an increase in number and size of 4T1 tumors metastasizing to the lungs in vivo RJ. McKalli et al., 2005
  44. 44. Cannabis- medicinska och neuropsykologiska aspekter Thomas Lundqvist, leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund 2009-11-27
  45. 45. Vad händer under denna föreläsning? • Fakta om cannabis • Kognitiva funktioner • Vem är missbrukarna? • Mognad • De senaste forskningsrönen -> 2009 • Exekutiva funktioner • Spice
  46. 46. Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis - sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja
  47. 47. Olika sorter Marijuana och Skunk Hasch Colombian Gold Marock - fransk papir Jamaican Alaska Weed Super Marock (opiumdopad) Orange Bud Libanes (ljus) Silver Bud Röd Libanes (Röd) Haze 1-5 Sahara Queen Libanes (ljus gul) Northern Lights Pollen (marock) gul Jack Herrer Nepal (svart) White Widow Afghan-Pakistan (lera) Manali (svart klet)
  48. 48. Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen som tillhör 18 olika klasser. 61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga. Δ-9-THC- Δ-8-THC- CBN- cannabinol CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv) CBC- cannabichrome CBG- cannabigerol Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC -> 11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC -> THCCOOH (inaktiv) -> THC-V
  49. 49. Cannabisrusen Akut påverkan har två faser • Högdos = utåtriktad och aktiv • Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk • Låg dos = inaktiv
  50. 50. Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av • ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. • att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, • yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.
  51. 51. Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av • att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. • att färger blir starkare, lukter mer framträdande, • att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. • samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.
  52. 52. 100% THC Akut påverkan Eliminering 1/3 till blodbanan 50 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan 1 2 3 4 5 6 veckor
  53. 53. Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: • att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, • att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. • I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.
  54. 54. Cannabisberoende • Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. Förekommer hos ca. 10 % av användarna
  55. 55. Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra.
  56. 56. Minnessystemet 1. Korttidsminnet/arbetsminnet Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. 2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli.
  57. 57. Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.
  58. 58. Cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet innebär att man inte tillfullo förmår att: • sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, • urskilja vad som är väsentlig information, • lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, • förstå nyanserna i informationen.
  59. 59. Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens Tid i missbruk Tonårsperiod 15-18 år
  60. 60. Långtidsmissbruk (kroniskt) innebär: • inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter • nedsatt förmåga till självkritik • emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)
  61. 61. Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner Förändrad känsla av självkännedom Nedsatt mognadsutveckling
  62. 62. Vad är mognad? • Biologiskt • Psykologiskt • Socialt
  63. 63. Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i • prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. • limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, • orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen • hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).
  64. 64. Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Angela H. Gutchessa, Elizabeth A. Kensingerb, Daniel L. Schacter, (2009) Resultatet i denna studie pekar på en grundläggande skillnad i hur olika åldersgrupper engagerar elaborerade kodningsprocesser. Äldre vuxna tycks koda information angående sig själv på ett mer normativt sätt, medan yngre, unga vuxna, fokuserar på att koda de unika aspekterna hos sig själv och skiljer sig själv från andra.
  65. 65. Task context and organization in free recall Sean M. (2009) An encoding task context can organize recall, suggesting that task-related information is part of the retrieval cue. A context maintenance and retrieval model of organizational processes in free recall. An internal contextual representation, containing semantic, temporal, and source related information, serves as the retrieval cue and organizes the retrieval of information from memory.
  66. 66. De senaste forskningsrönen -> 2009
  67. 67. Effekten på individen • Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. • Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. • Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i vardagen blir lite mer färgrika.
  68. 68. • Cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin, ger alla en minskad ämnesomsättning i det orbitofrontala området, d v s det området som är ansvarigt för avstämning mellan den inre och yttre världen. • Ungdomar och unga vuxna som prövat narkotika skiljer i regel ut sig från andra ungdomar, t ex med avseende på skolk, otrivsel i skolan, lägre utbildningsnivå etc. Sådana skillnader accentueras vid aktuell/regelbunden konsumtion.
  69. 69. Tidig debut • försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), • visuell avsökning och korttidsminne (Huestegge et al., 2002; 2004), • samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003).
  70. 70. Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Cannabisanvändarna rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)
  71. 71. Effects of prenatal marijuana on visuospatial working memory: an fMRI study in young adults. Smith AM, Fried PA (2006) Prenatal cannabis exponering förändrar neuronal funktion i den visuospatiala minnesprocessen hos unga vuxna. Det kan innebära att den socialfobiska eller det tillbakadragande från samhället vi ser hos cannabismissbrukare kan tillskrivas cannabinoidernas effekt på det visuo-spatiala episodiska/arbetsminnet. Ytterliggare en aspekt är den grad av fobisk ångest som cannabisrökare, som söker behandling, uppvisar direkt efter avslutat missbruk på SCL-90.
  72. 72. Exekutiva funktioner Cannabinoiderna påverkar sortering, strukturering, mental flexibilitet impulskontroll och övervakning av utfört beteende i den exekutiva funktionen. Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön.
  73. 73. Basala ganglierna, striatum, medverkar i motoriska aktiviteter, och med stor sannolikhet är dessa kretsar involverade i intellektuella aktiviteter. Kortikostriatala kretsar (5 st) cortex Kokainsug Dessa sluts alltid i något Striatum, frontalt barkområde nucleus caudautus putamen Andra kärnor i CB1-receptorer basala ganglierna Globus pallidus och substantia nigra Associationskärnor i thalamus, typ dorsomediala thalamus
  74. 74. Inre och yttre kontroll Yttre kontroll är beroende av stimuli utifrån. Inre kontroll är viljestyrd. Giedds studie tyder på att en mer omogen pannlob gör det svårare för den viljestyrda kontrollen att ”ta över” den impulsstyrda.
  75. 75. Exekutiva funktioner = Intern kontroll Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller = Extern kontroll goda vänner
  76. 76. Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober, som ska styra planering och impulshantering, ligger förmodligen bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning. De har också lättare för att fastna för snabba belöningar.
  77. 77. Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule
  78. 78. Det episodiska minnet styrs via Hippocampus och Amygdala, båda har en hög täthet av CB1 receptorer. Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska • komma ihåg din historia • se din nutid utifrån ditt eget sammanhang • och kunna se in i framtiden.
  79. 79. ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA
  80. 80. Cannabiskonferens Kristianstad 27 november 2009 Ylva Donning Göteborgs universitet Institutionen för socialt arbete
  81. 81. Att navigera i osäkerhetens landskap… Kunskap som kompass Drogens kraft vs individens motståndskraft Situationens och relationernas makt Legala ramar och personlig moral
  82. 82. Kunskap som kompass Jag är livrädd för att testa …bland annat har jag sett droger. Man kan bli fast och en rapport från WHO att det kan hända otäcka saker hasch är mindre farligt än med hjärnan första gången alkohol. Sen tänk dig själv man provar, har jag läst i en mörk gränd med tio fulla alla fall. Då vill jag inte människor eller tio som har utsätta mej för det. Det är rökt hasch. Du blir mer bevisat att vem som helst aggressiv av sprit och du kan råka illa ut, du kan inte gör mer grejer som du veta innan om du är aldrig skulle ha gjort i tillräckligt stark att stå emot. vanliga fall. Det skulle aldrig Jag har aldrig känt hända med folk som rökt nyfikenhet heller och då är hasch. (Viktor) det ju totalt meningslöst (Maja)
  83. 83. Drogens kraft vs individens motståndskraft Hedonism Eskapism Kreativism
  84. 84. Situationens och relationernas makt Jag röker inte här hemma. Vi satt hemma hos en Men det är annorlunda på kompis och tog amfetamin. festivaler. Det är känslan av Det var häftigt, som i en frihet... Man blir lite amerikansk film, ganska annorlunda än vad man coolt så där. Men helt egentligen är, inte bara den plötsligt var det en annan… vanliga tråkiga Julia. Alla Han som brukar fixa droger söker den känslan; att åt oss tog en spruta i komma bort från vardagen badrummet och började och från dig själv, bara sitta blöda en massa i WC- på små moln och hålla skålen. Då var det inte kul handen och titta på längre. Då har det gått över stjärnorna och röka en joint. en gräns. Då är det inte Sen kan man gå tillbaka till romantiskt och spännande det vanliga på måndag längre, bara skitigt och morgon.(Julia) äckligt. (Erik)
  85. 85. Bruk vs missbruk ...det skulle kunna vara missbruk att röka varje dag. Men när det gäller mej så är det inte missbruk, för jag gör det inte för att jag mår dåligt... (Viktor)
  86. 86. Legala ramar och personlig moral Jag tror inte att det finns Jag tyckte aldrig att det var nån stor fysisk skillnad så jävla roligt egentligen. mellan marijuana och Men det var jävligt alkohol. Jag tror inte mitt spännande. Man kände att leverne är sundare än det var jävligt förbjudet. Jag någon som röker braj en har alltid varit lite av en gång i veckan. Jag går ut rebell. (Erik) och får mej en redig fylla en gång i veckan med mina kompisar. Det är inte nyttigt det heller, men det är socialt accepterat, så det är det vi gör. (William)
  87. 87. Navigationsstrategier för prevention… ”Narkotikafrågan” engagerar och provocerar: reflexiv dialog bruk och missbruk cannabis och alkohol tjejer och killar
  88. 88. LUNDS UNIVERSITET Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete Gunilla Jarlbro 1
  89. 89. LUNDS UNIVERSITET Osmo Wiios. lagar • Kommunikation misslyckas oftast - utom någon enstaka gång då det kan betraktas som en ren tillfällighet. • Om kommunikationen kan misslyckas - så misslyckas den. • Om kommunikationen inte kan misslyckas - så kommer den förmodligen att misslyckas i alla fall. • Om kommunikationen verkar lyckas på önskat sätt - så måste den ha lyckats på ett sätt som inte var tänkt. • Om du själv är belåten med ditt budskap - så misslyckas din kommunikation med säkerhet. 2
  90. 90. LUNDS UNIVERSITET Osmo Wiios lagar forts. •Om ett meddelande kan tolkas på olika sätt, kommer det att tolkas på det sätt som gör mest skada. •Det finns alltid någon som vet bättre än du själv, vad du menade med ditt budskap. •Ju mer kommunikation desto svårare för kommunikatören att lyckas. •Ju mer kommunikation som uppstår desto fler missförstånd kommer att inträffa. 3
  91. 91. LUNDS UNIVERSITET The Three E:s Engineering Enforcement Education 4
  92. 92. LUNDS UNIVERSITET Vad är en kampanj? En kampanj har ett syfte En kampanj är riktad mot en stor mottagargrupp En kampanj har en klar tidsgräns En kampanj består av en samordnad uppsättning aktiviteter 5
  93. 93. LUNDS UNIVERSITET Är det meningsfullt med kampanjer överhuvudtaget? Science agenda Media agenda Public agenda Polling agenda Policy agenda 6
  94. 94. LUNDS UNIVERSITET Community Intervention …innebär i korthet att man utnyttjar inom regionen eller kommunen existerande formella och informella grupperingar för projektets syfte, samtidigt som man söker skapa nya grupperingar som kan bidra till att projektets mål uppnås. 7
  95. 95. LUNDS UNIVERSITET Vems ansvar? Jfr t.ex. med HIV/aids- problematiken under 1980- talet. 8
  96. 96. LUNDS UNIVERSITET Kommunikativa framgångsfaktorer • Använd flera olika typer av medier • - Kombinera masskommunikation med interpersonell kommunikation • Repetera enkla budskap • Förespråka det positiva med en beteendeförändring snarare än det negativa med ett felaktigt beteende 9
  97. 97. LUNDS UNIVERSITET Forts… • Engagera s.k. Nyckelpersoner/grupper i arbetet • - Använd formativa utvärderingstekniker • Ha mätbara mål som uttrycks i form av beteendeförändringar hos målgruppen 10
  98. 98. LUNDS UNIVERSITET Forts… • Vänd dig till personer som har ett starkt interpersonellt inflytande på målgruppen - • Använd dig av nyhetsmedier för att öka synligheten • Inse politikers och andra makthavares roll i arbetet och engagera dem • Poängtera på fördelar som målgruppen kan vinna på det önskvärda beteendet • Fokusera på omedelbara och sannolika konsekvenser av ett nytt beteende 11
  99. 99. Veckouppföljning verksamhet PONS Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 1 1 Kriminalunderrättelsetjänsten
  100. 100. Drograttfylleri PONS totalt 300 Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Totalt antal brott 2008 250 Totalt antal brott 2009 Mål totalt 2009 (150) Totalt 2006-2008 (medel) 200 Totalt antal brott 2009 (trend) Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 150 100 50 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 2 2 Kriminalunderrättelsetjänsten
  101. 101. Narkotikabrott (alla) PONS per vecka 160 Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Per vecka 2009 140 Per vecka 2008 Per vecka 2006-2008 (medel) 120 100 Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 80 60 40 20 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 3 3 Kriminalunderrättelsetjänsten
  102. 102. Narkotikabrott (alla) PONS totalt 1600 Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Totalt antal brott 2009 1400 Totalt antal brott 2008 1200 Totalt 2006-2008 (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) 1000 Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 800 600 400 200 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 4 4 Kriminalunderrättelsetjänsten
  103. 103. Överlåtelsebrott PONS per vecka 30 Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Per vecka 2009 25 Mål per vecka 2009 (2) Per vecka 2008 Per vecka 2006-2008 (medel) 20 Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 15 10 5 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 5 5 Kriminalunderrättelsetjänsten
  104. 104. 15-25 (narkotika) PONS totalt 500 Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne 450 Totalt antal brott 2009 Mål totalt 2009 (350) 400 Totalt antal brott 2008 Totalt 2006-2008 (medel) 350 Totalt antal brott 2009 (trend) 300 Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 250 200 150 100 50 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Polismyndigheten ii Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Polismyndigheten Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Kriminalunderrättelsetjänsten 6 6 Kriminalunderrättelsetjänsten
  105. 105. 7
  106. 106. 8
  107. 107. 9
  108. 108. 10
  109. 109. 11
  110. 110. Maria Malmö Bemötande och behandling av unga med cannabismissbruk Christina Caspar, Malmö stad Hanna Eckerbom, Bup Malmö
  111. 111. Maria Malmö Behandling i öppenvård Unga under 25 år med alkohol- och eller drogproblem Anhöriga Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt Inneliggande avgiftning Unga under 18 år Skåne Rådgivning till yrkesverksamma
  112. 112. Organisation Psykiatri Skåne Malmö Stad Beroendecentrum Sociala Barn och resursförvaltningen ungdomspsykiatrin
  113. 113. Personal Beroendecentrum 2 psykiatrisjuksköterskor, 1 steg-1 utbildad Läkare Barn- och ungdomspsykiatrin Kurator Medicinsk sekreterare ST-läkare Malmö stad 2 socionomer, steg-1 utbildade Samordnare
  114. 114. Stadig ökning av hjälpsökande 2007 inledde Maria Malmö 247 nya kontakter 2008 inledde Maria Malmö 324 nya kontakter Hittills under 2009 har 365 kontakter inletts
  115. 115. Huvuddrog 70 65 60 50 Cannabis Alkohol 40 Heroin Procent Smärtstillande 30 Bensodiazepin Kokain 18 20 Amfetamin 10 3 4 3 3 4 0 1 Drog
  116. 116. Fallbeskrivningar - bemötande och behandling Individuellt anpassad behandling Socialt perspektiv Medicinskt perspektiv Psykiatriskt Somatiskt
  117. 117. Nya insatser 50 46 45 Jan Feb 40 36 Mar 35 33 April 30 29 30 Maj 25 25 25 Juni Antal 25 22 21 Juli 20 18 Aug 15 15 Sep Okt 10 Nov 5 Dec 0 1 Månad
  118. 118. Kön Kvinnor 32% Män Kvinnor Män 68%
  119. 119. Ålder Under 18 37% Under 18 Över 18 Över 18 63%
  120. 120. Bakgrund till nätverket • Önskemål från flera behandlingsenheter att utbyta erfarenheter • Initiativ från Referensgruppen för cannabisfrågor vid Beroendecentrum i Stockholm • Ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen, MOBilisering mot narkotika och Beroendecentrum Cannabis - nätverket
  121. 121. Syfte med nätverket • Utbyta erfarenheter mellan behandlare/behandlingsenheter • Metod- och kompetensutveckling • Initiera och påverka så att fler program startar • Kvalitetssäkra arbetet • Samordna utvärdering Cannabis - nätverket
  122. 122. Vem är nätverket till för? För att bli medlem i nätverket och delta på konferenserna krävs; Att man arbetar med eller står i begrepp att börja arbeta med särskild behandling för personer med cannnabismissbruk/beroende. Att man har ett intresse av att dela med sig av egna erfarenheter och ta del av andras erfarenheter Cannabis - nätverket
  123. 123. Utbyta erfarenheter Metod och kompetensutveckling Några exempel på teman • Behandling relaterat till kön och ålder, anhörigperspektivet • Behandlarprofilen • Bedömningsinstrument • Endocannabinoider, hjärnans belöningssystem • Cannabis och självkännedom fobisk ångest kognitiv neuropsykologi sexualitet mm Cannabis - nätverket
  124. 124. RELEVANT KOMPETENS I MISSBRUKSARBETE Att kunna: Veta vad droger gör med den unges identitet/identitets- utveckling Hålla struktur i arbetet och i samtalen Skillnaden mellan det privata, personliga och professionella Arbeta motiverande Kunskap om droger (rus, abstinens, beroendeutveckling) Lisa Laerke Iversen UngeTeamet www.ungeteamet.dk Cannabis - nätverket
  125. 125. Struktur konferenser •Konferenserna arrangeras av enhet i nätverket - ansvarar för det praktiska arrangemanget samt inledande tema •Lunch till lunch torsd – fred •Teman vid konferenserna utgår från aktuella frågor i nätverket • Planeringen görs gemensamt av Ann- Sofie Nordenberg, Thomas Lundqvist och Ulric Hermansson tillsammans med arrangerande enhet Återkommande inslag •Thomas Lundqvist föreläsning •Aktuell forskning och återkoppling av testresultat •Erfarenhetsutbyte relaterat till föreläsningar •Extern föreläsare och/eller föreläsare från nätverket •Ulric Hermansson moderator Cannabis - nätverket
  126. 126. Nuläge Piteå, Skellefteå Umeå, Örnsköldsvik, Sandviken Uppsala, Enköping, Sigtuna,Upplands Väsby, Rinkeby-Kista,Märsta, Nacka, Spånga, Solna- Sundyberg, Stockholm, Ca Södertälje, Tumba, Tyresö, Haninge, 170 Huddinge, Järfälla, medlemmar Borlänge, 60 enheter Örebro,Karlstad, 40 orter/städer Eskilstuna, Västerås, i Sverige (samt Norrköping, Linköping, en i Norge och Mjölby, en i Danmark) Jönköping, Kungsbacka Göteborg, Uddevalla, Värnamo, Gotland, Kristianstad Växjö, Kalmar, Bjuv Malmö, Lund, Karlskrona, Landskrona Cannabis - nätverket
  127. 127. Goda erfarenheter från nätverket • Några tar ut, några sätter in – balans mellan att presentera nytt/påfyllnad och repetera/ta hand om nya • Generositet – dela med sig av material • Bygga ”underifrån” – planeringen utgår från deltagarnas behov och deltagarna får själva arbeta för genomförandet • Integrerar forskning och praktik med olika perspektiv (Thomas och Ulric) • ”Egen” finansiering - självständiga beslut (ex SMT) Cannabis - nätverket
  128. 128. Drug dependence – prevention - Cannabis Uppdragsutbildning vid Lunds universitet (7,5 poäng) - Prevention, behandling, utvärderingsmetodik - Behandlingsmodell (HAP), förberedelse och implementering. -3 kurser avslutade -Thomas.Lundqvist@psychology.lu.se Cannabis - nätverket
  129. 129. Referensgrupp i Tidslinje cannabisfrågor BC i Sthlm 2000 Nationellt nätverk - cannabisbehandling BC i Sthlm Nationella cannabis- Universtitetsutb. konferenser 2006 Lund Univ. Nationellt nätverk - cannabisbehandling Regionala K-stad kommun cannabis- 2008 konferenser Regionala universitetsutbild Metodstöd/ ningar Utvärdering utbildning Cannabis - nätverket
  130. 130. Nästa nätverkskonferens (nr 19) 30 september – 1oktober 2010 i Stockholm 10 års jubileum ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 – 29 64 95 070 – 60 60 997 Cannabis - nätverket
  131. 131. Nationell inventering - behandling med särskild inriktning på cannabis Projektansvariga: Ann-Sofie Nordenberg, Thomas Lundqvist och Ulric Hermansson Intervjuare: Ann-Sofie Nordenberg, Karlstad Birgitta Petrell, Stockholm Kari Kainulainen, Stockholm Helene Andersson, Uppsala Malin Frisk, Uppsala Agneta Johansson,Mjölby Mats Eriksson, Mjölby Karin Patriksson, Göteborg
  132. 132. Frågeställning Erbjuder ni behandling med särskilt fokus på cannabis och dess effekter?
  133. 133. Om ja på fråga 1, vilken behandlingsmetod? • HAP • KBT (med särskilt fokus på cannabis och dess efffekter) • Familjeterapi (med särskilt fokus på cannabis och dess effekter)
  134. 134. Urvalet - storstäder och övriga Urvalet gjordes med stöd av SKL; •alla kommuner med över 100 000 invånare, •varannan kommun med mellan 40-100 000 invånare •var femte kommun under 40 000 invånare Totalt: n= 81kommuner varav 75 kommuner (93%) deltog 3 storstäder - Stockholm, Göteborg och Malmö (31 enheter) 72 övriga kommuner varav 14 förortskommuner 19 större städer 7 pendlingskommuner 6 glesbygdskommuner, 7 varuproducerande kommuner 19 övriga kommuner
  135. 135. Storstäder (3 kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. Större städer (27 kommuner) Kommun med 50 000– 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner (41 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner (39 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. Övriga kommuner, över 25 000 inv. (34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare. Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv. (37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500-25 000 invånare. Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv. (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare.
  136. 136. Cannabis behandling - övriga kommuner Av de 72 kommunerna så angav 32 (44%) att man erbjöd någon slags cannabisbehandling. Andel av de som erbjuder Antal cannabisbehandling* HAP 30 93.8 KBT 4 12.5 Familjeterapi 2 6.3 Totalt 32 * flera alternativ möjliga varför andelen blir mer än 100 %
  137. 137. Cannabis behandling - storstäder (enheter) I de 31 enheterna i storstäderna så erbjöd 28 (90%) cannabisbehandling. Göteborg Malmö Stockholm Antal enheter 8 6 14 HAP 7 6 14 KBT 1 0 1 Familjeterapi 5 0 0
  138. 138. ”Huvudman” - övriga kommuner Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kommun Landsting Kommun/ Annan Landsting
  139. 139. Huvudman - storstäder Antal enheter 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Göteborg Malmö Stockholm Kommun Kommun/Landsting Annan
  140. 140. Antal - erbjudits behandling (kommuner) Hur många (uppskattningsvis) har det senaste året erbjudits behandling (n=561)* KBT (7%) Familjeterapi (5%) HAP (88%) * I vissa fall har fler än en behandlingsinsatser har i erbjudits
  141. 141. Antal - erbjudits behandling (enheter) Göteborg Malmö Stockholm Totalt Antal * 169 50 218 437 Därav erbjöds: HAP 169 50 218 437 KBT 10 0 4 14 Familjeterapi 144 0 0 144 * en respondent i Göteborg, två i Malmö och tre i Stockholm har inte angivit något antal Alla av de som fått specifik behandling erbjöds HAP Var tredje (33 %) av de som fått behandling erbjöds även/eller familjeterapi
  142. 142. Antal - HAP i de olika kommungrupperna Kommungrupp Antal Antal HAP kommuner behandlingar Större städer 15 370 Förortskommuner 9 53 Pendlingskommuner 2 4 Varuproducerande 2 15 Glesbygdskommuner 0 0 Övriga kommuner 4 83 Totalt 32 525
  143. 143. Riktad cannabisbehandling - unga/vuxna i kommunerna (n=32) Målgrupp Antal kommuner Ungdomsprogram enbart 6 Vuxenprogram enbart 5 Blandat/både unga och vuxna i samma enhet 9 Ungdomsprogram och vuxenprogram 11 Gräns ej angivet 1 Totalt 32
  144. 144. Riktad cannabisbehandling - unga/vuxna i storstäderna (enheter n=28) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter 8 6 14 Ungdomsprogram 4 5 1 Vuxenprogram 4 0 11 Ungdom & vuxen 0 0 1 Ej angivet 0 1 1
  145. 145. Personalkategorier som arbetar med den specifika cannabisbehandlingen (övriga kommuner)* Personalkategorier Antal personer Drogterapeut 4 Behandlingsassistenter 5 Socionom/socialpedagog 38 Behandlingskonsulent 0 Psykolog 2 Sjuksköterska 13 Skötare 1 Läkare 3 Annan 8 *Flera respondenter (n=45) från de 32 kommunerna
  146. 146. Personalkategorier som arbetar med den specifika cannabisbehandlingen (storstäder/enheter) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter 8 6 14 Drogterapeut 1 0 1 Behandlingsassistenter 0 0 1 Socionom/socialpedagog 8 5 11 Behadlingskonsulent 0 0 0 Psykolog 2 1 0 Sjuksköterska 3 5 8 Skötare 1 0 6 Läkare 1 5 1 Annan 2 0 0
  147. 147. Känner du till cannabisnätverket? Övriga kommuner (personer n=45) Antal respondenter Ja 18 Ja, har deltagit 20 Nej 5 Ej besvarad 2 Totalt 45 Storstäder (n=28) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter 8 6 14 Ja 1 0 5 Ja, har deltagit 7 1 5 Nej 0 3 3 Ej besvarad 0 0 1
  148. 148. Sammanfattning av några ”fynd” • 90% av enheter i storstäder och 44% i övriga kommuner erbjuder specifik behandling vid cannabismissbruk/beroende • Av övriga kommuner främst större städer och förortskommuner som erbjuder specifik behandling • Ca 1000 HAP påbörjades förra året, av dessa genomfördes ca 800 i storstäder och större städer • 20 av 32 kommuner erbjuder särskild behandling både för unga och vuxna • Främst kommuner som huvudman, i storstäder högre andel gemensamma mottagningar kommun/landsting • De flesta känner till och/eller har deltagit i nätverket
  149. 149. Några frågor som väcks….. • Hur kan invånare med cannabismissbruk/beroende i mindre kommuner få tillgång till särskild behandling? • Hur sprids kunskap om särskild behandling från vuxen- till ung-mottagningar och vice versa? • Hur öka andelen gemensamma mottagningar kommun/landsting?

×