Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende

142 views

Published on

Socialstyrelsens underlag för yttrandet till Polisen. Baseras på partytältstestet och intervjuer med poliser inblandade i Södra Stations-incidenten. Datum 2016-09-29.

Published in: Health & Medicine
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende

  1. 1. PM/Arbetsmaterial 2016-09-26 Dnr 2009/2016 1(4) Beredning ärende Polisen fråga ang exponering från pyrotekniska rökgeneratorer CMeG Krisberedskap SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende Bakgrund Ett antal poliser utsattes under 2015 av rök från pyrotekniska rökgeneratorer i samband med polisiära insatser mot olika supportergrupper i Stockholm. Detta ledde till ett antal tillbudsanmälningar från polisens sida och i maj 2016 genom- förde FOI, på uppdrag av polisen, undersökningar för att fastställa om dessa pyrotekniska rökgeneratorer innehåller hälsovådliga partiklar för exponerade personer. Den 1 juni 2016 inkom en förfrågan till Socialstyrelsen där myndig- heten ombads göra en medicinsk bedömning av potentiell kausalitet mellan, av FOI, identifierade partikelemissioner/förbränningsrester och medicinska symtom och risker. Den av myndigheten anlitade medicinska experten genomförde den 22 och 23 juni 2016 intervjuer med sex poliser som exponerats för omfattande rökutveckling i samband med två olika händelser i Stockholm. FOIs tester FOI genomförde i maj 2016 bestämning av partikelemissioner och förbrännings- rester från pyrotekniska rökgeneratorer (bilaga 1). I de genomförda försöken mättes utsläppta mängder av bland annat respirabla partiklar, flyktiga organiska föreningar och oorganiska gaser. FOI:s resultat visar på en stor mängd respirabla partiklar som till stor del bestod av organiska färgämnen och majoriteten av dessa partiklar var mindre än 1µm, varav c:a hälften i sin tur var ultrafina (< 100nm). Denna partikelstorlek kan drabba lungvävnad och ytterst de känsligaste delarna av lungan som kallas lungblåsorna eller alveolerna.. Partikelstorlek Vid inandning via munnen kan partiklar med en aerodynamisk diameter på upp till 20 µm leta sig ner i lungorna. Partiklar större än 10 µm fastnar i ansenlig grad i näsans flimmerhår men en del kommer ner i lungorna. Partiklar mellan 10 och 2,5 µm fastnar mestadels i de övre luftvägarna men de mindre än 4 µm kan tränga ner i lungblåsorna
  2. 2. SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 2(4) (alveolerna). Partiklar mellan 1 och 0,1 µm brukar kallas ultrafina partiklar och partiklar under 0,1 µm misstänks kunna tränga in i kärlen. Beroende på partiklarnas storlek och kemiska sammansättning kan de på kort eller lång sikt beroende på exponeringstid, antal tillfällen och medicinsk bakgrund orsaka eller t.ex. förvärra astma, lunginflammation och kronisk luftrörsinflammation. Dammdefinitioner Den mängd partiklar, av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa och mun kallas för inhalerbar fraktion. Denna utgörs av thorakal fraktion – den del av partiklarna som passerar struphuvudet, och respirabel fraktion – de partiklar som når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Standarden Arbetsplatsluft – Partikel- storleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar (SS-EN 481) definierar hälsorelate- rade storleksfraktioner för luftburna partiklar. Enligt denna standard består rökpartiklar, som i regel är mindre än 1 µm, till största delen av respirabla partiklar. Det innebär att alla rökpartiklar kan betraktas som respirabla och särskilda provtagare med föravskiljare behöver ej användas vid provtagning då enbart rök finns. Intervjuer Sex poliser intervjuades i Stockholm 22 och 23 juni 2016. Poliserna rapporterade från två olika händelser på Södra station i Stockholm där de blev angripna av rök från pyrotekniska generatorer i samband med ingripande mot supportrar. Poliserna har ingen medicinsk bakgrund av astma, KOL eller annan organsjuk- dom och uppger sig i övrigt vara fullt friska. Nedan redovisas en summering av de genomförda intervjuerna Händelse 1: Polisen medföljer pendeltågsvagn (2 poliser per dörrpar) med ordinära resan- den samt supportrar, där supporterskaran är på väg till en fotbollsmatch. Pendel- tåget sätts i rullning och samtidigt antänds en pyroteknisk generator som fyller pendeltågsvagnen med kraftig och tät rök. Rökutvecklingen varade c:a 30 sekunder och avbröts då någon person hällde en vätska (troligen öl) över det brinnande föremålet som då slocknade. Härefter fanns kvarvarande rök i pendel- vagnen under resterande del av färden, c:a 10 minuter. Två poliser intervjuades kring denna händelse och deras symtom bestod av hosta, muntorrhet och stickningar i halsen. Efter att poliserna kom ut ur pendel- tågsvagnen avklingade symtomen snabbt under några minuters tid. Ingen av poliserna använde skyddsmask vid tidpunkten för händelsen. Poliserna sökte ej heller sjukvård då symtomen gått i regress. Ingen av poliserna uppger sena restsymtom efter händelsen. Händelsen tillbudsanmäldes av de båda poliserna. Händelse 2: Polisen är närvarande med två grupper (totalt 16 poliser) som försöker att stoppa supportar att komma uppför en rulltrappa på Södra station, Stockholm för att förhindra en sammandrabbning med det andra fotbollslagets supportrar. I tumultet som uppstår kastas pyrotekniska generatorer upp från rulltrappan mot
  3. 3. SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 3(4) poliserna som står ovanför. Utrymmet är slutet varför det lägger sig en kraftig och tät rök kring poliserna vid rulltrappan. En av poliserna uppger att röken var så tät att denne inte kunde se sin högra hand och batongen som hölls i denna. En polis blir träffad av en kastad pyroteknisk generator i ljumsk- maghöjd vilket ger brännskador på uniformen, dock ingen fysisk brännskada. Händelsen varade c:a 3-6 minuter varefter poliserna beger sig ut i frisk luft. Fyra poliser intervjuas kring denna händelse. Två poliser uppger att det blev ”kännbart att andas, tungt att andas” kan dock inte erinra sig andra symtom. Efter en tid i frisk luft (osäker duration) så släpper symtomen, dock sitter röklukten kvar i kläder och hår. En polis upplevde det tungt att andas samt fick ”sugrörskänsla” i samband med andning, uppger inga andra symtom. Symto- men gick i regress efter c:a 30-45 minuter. Dessa tre poliser sökte inte sjukvård då symtomen gått i regress. Ingen av de tre poliserna uppgav heller sena rest- symtom efter händelsen. Den 4:e polisen fick en svidande, brännande känsla i halsen. Upplevde också torr och dammfylld mun. Polisen gurglade sig efteråt med vatten som blev till ett grå- och svartlila sputum. Senare på natten snyter polisen ut svartlila snor. Dagen efter har han en lågfrekvent molande huvudvärk och blir påtagligt andfådd när han ska gå uppför en trappa, vilket polisen aldrig tidigare upplevt. Söker till en vårdcentral där patientens syresättning mättes med en så kallad pulsoximeter. Syrgasmättnaden var vid detta tillfälle 93 % och polisen fick besked att denne inandats något olämpligt men att detta kommer att ventileras ut av sig självt. Efter ytterligare tid upplever polisen fortsatt hosta, kraftig påverkan från lung- orna, dålig kondition och hade inte sovit på tre dygn, kunde inte gå och prata samtidigt. Söker därför ånyo upp sjukvården. Resultaten från blodproven var utan anmärkning, ingen feber eller andra undersökningsfynd gjordes. Polisen erhåller kortisonspray, Cocillana-Etyfin samt antibiotika i profylaktiskt syfte och sjukskrivs med diagnos kemisk pneumoni. Därefter upplever polisen ingen förbättring och får därmed en remiss till företagshälsovården för röntgen av lungorna; vilket genomförs utan anmärkning, även spirometriresultaten var utan anmärkning. Från företagshälsovården utgår en remiss till en fysiologisk klinik. Fem månader senare genomförs ytterligare en spirometri utan anmärkning och en månad därpå utförs en skiktröntgen av lungorna som inte påvisar strukturella skador. Polisen erhåller kortisontabletter och KOL-behandling (kan dock inte uppge vilka läkemedel som ingick). Vid ett återbesök till den fysiologiska kliniken ett halvår senare visar testresul- taten på en minskad lungvolym jämfört med sex månader tidigare. Polisen får besked om att denne har fått bestående men och ökad känslighet vid lungåkom- mor och blir meddelad diagnosen kemisk pneumoni. Vid tidpunkten för inter- vjun upplever polisen att denne fått snabbare hosta vid ansträngning. Känner sig i övrigt helt återställd. Ingen av dessa fyra poliser använde skyddsmask under pågående händelse. Händelsen tillbudsanmäldes av de fyra poliserna.
  4. 4. SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 4(4) Medicinsk bedömning Samtliga sex intervjuade poliser som i samband med insats blivit utsatta för rök från pyrotekniska generatorer bedöms ådragit sig mer eller mindre allvarliga men akuta förgiftningssymtom i form av irritation av luftvägarna eller andra luftvägssymtom. En polis blev aldrig helt återhämtad efter exponering utan sökte sjukvård då symtom i form av hosta, huvudvärk, sömnbrist och onormalt nedsatt ork som inte gav med sig. Efter extensiv utredning inom sjukvården erhåller han diagnosen kemisk pneumoni cirka ett år efter att han exponerats för pyrotekniskt genererad rök. Försöken på FOI visar att den rök poliserna exponerats för innehåller stora mängder respirabla partiklar. Individer närmast rökkällan exponeras för störst mängd av dessa partiklar som sedan minskar med avståndet från rökkällan. Redan små mängder av denna rök kan drabba individer med tidigare känd lungsjukdom mycket hårt medan en helt lungfrisk person inte behöver drabbas i någon nämnvärd omfattning. Individer som exponeras för stora mängder koncentrerad rök kommer emellertid oavsett tidigare medicinskt tillstånd att drabbas av akuta luftvägssymtom. Slutsatsen i detta ärende är sammanfattningsvis att exponering för rök från pyrotekniska rökgeneratorer bör ses som ett allvarligt hot mot individens hälsa, oavsett tidigare medicinskt tillstånd såväl kortsiktigt som långsiktigt, om en person exponeras för stora mängder koncentrerad rök.

×