Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Hälsorisker vid exponering av rök från pyrotekniska rökgeneratorer

227 views

Published on

Socialstyrelsens yttrande till Polisen med bedömda hälsorisker. Daterad 2016-10-20.

Published in: Health & Medicine
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Hälsorisker vid exponering av rök från pyrotekniska rökgeneratorer

  1. 1. 2016-10-20 Dnr 2009/2016 1(5) Generaldirektörens stab Krisberedskap Johanna Sandwall johanna.sandwall@socialstyrelsen.se Polisen Nationella operativa avdelningen Att: Fredrik Landberg SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Hälsorisker vid exponering av rök från pyrotekniska rökgeneratorer Socialstyrelsen fick den 1 juni 2016 en fråga från Polisen (dnr 2009/2016) om hälsorisker vid exponering av rök från pyrotekniska rökgeneratorer. Bakgrunden till frågan var att Polisen har startat ett projekt utifrån ett arbetsmiljöperspektiv för polisens arbete vid olika publika evenemang där det förekom användning av pyrotekniska rökgeneratorer. Polisen tog stöd från FOI med att analysera vilka typer hälsofarliga ämnen som utvecklas från pyrotekniska rökgeneratorer. Soci- alstyrelsen har genom anlitande av medicinsk expert besvarat frågor kring hälso- risker utifrån det underlag som FOI och Polisen tagit fram. Bakgrund Ett antal poliser var under 2015 drabbade av rök från pyrotekniska rökgenerato- rer i samband med polisiär insats mot olika supportergrupper i Stockholm vilket ledde till tillbudsanmälningar från polisens sida. I juni 2016 intervjuades sex poliser som varit inblandade i två olika händelser i Stockholm där de drabbade varit utsatta för omfattande rökutveckling. I ett fall ledde exponeringen till dia- gnosen kemisk lunginflammation och i de andra beskrivna fall till mer kortsik- tiga symptom som väl överensstämmer med symptombild för exponering av rök från t.ex. pyrotekniska rökgeneratorer, se bilaga 1. FOI genomförde i maj 2016 bestämning av partikelemissioner och förbrännings- rester från pyrotekniska rökgeneratorer. I dessa försök mättes utsläppta mängder av respirabla partiklar, flyktiga organiska föreningar, oorganiska gaser, aldehy- der och partikelburna organiska ämnen. Försöken visar på mängden partiklar i respirabel fraktion (partiklar < 4µm). Storleksfördelningen av dessa visar att majoriteten är mindre än 1µm och c:a 50% av dessa partiklar är i sin tur ultrafina (< 100nm). Partiklarna bestod till stor del av organiska färgämnen. Bedömning av hälsorisker Partikelstorlek samt dammdefinitioner (se bilaga 2) och i vilken omfattning dessa kan drabba lungvävnaden och ytterst de absolut känsligaste delarna av lungan, alveolerna, är av stor vikt för bedömningen. Partiklar som har en aero- dynamisk diameter större än 10µm fastnar i viss grad i flimmerhåren i näsan men en del kommer in i lungorna. Vid inandning via munnen kan partiklar på upp till 20µm leta sig ner i lungorna. Partiklar mellan 2,5 och 10µm sätter sig mestadels i de övre luftvägarna medan partiklar mindre än 4µm kan tränga ner i lungblåsorna (alveolerna) i lungorna. Partiklar under 0,1µm misstänks även kunna tränga in i kärlen. De brukar kallas ultrafina partiklar, och då avses ofta
  2. 2. SOCIALSTYRELSEN 2016-10-19 Dnr 2009/2016 2(5) partiklar mellan 1µm till 0,1µm. De bidrar därför mycket lite till den totala par- tikelmassan, men de är flest i antal och har en stor yttäckning. Som framgår av försöken på FOI innehåller röken respirabelt damm, damm som når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Störst mängd exponeras personer närmast rökkällan för att sedan avta med avståndet från rökkällan. Re- dan små mängder av denna rök kan, hos en individ med tidigare känd lungsjuk- dom som t.ex. KOL eller astma, drabbas mycket hårt medan en helt lungfrisk person inte behöver drabbas i någon nämnvärd omfattning. Exponeras en person för stora mängder koncentrerad rök kommer emellertid oavsett tidigare medi- cinskt tillstånd den exponerade personen att kunna drabbas av akuta luftvägs- symtom. Det framkommer att hos de sex intervjuade poliser som i samband med insats blivit utsatta för rök från pyrotekniska generatorer har samtliga ådragit sig mer eller mindre allvarliga men akuta luftvägssymtom. Johanna Sandwall Krisberedskapschef
  3. 3. SOCIALSTYRELSEN 2016-10-19 Dnr 2009/2016 3(5) Bilaga 1 Kemisk pneumoni Nedan redogörs för vad kemisk pneumoni (kemisk lunginflammation), symtom och prognos innebär för individen. Kemisk pneumoni är ovanlig och orsakar inflammation i lungvävnaden. Många substanser kan orsaka kemisk pneumoni såsom vätskor, gaser samt små partiklar. Aspirationspneumoni är en form av kemisk pneumoni där man anting- en andas ner vätska från munhålan eller får ner saltsyra och/eller enzymer från magsäcken ner i lungorna. Symtom Symtomen på kemisk pneumoni varierar stort beroende på grund av olika fak- torer: Kemikaliens:  Reaktivitet  Koncentration  Vattenlöslighet  Partikelstorlek Andra faktorer:  Exponeringstid  Omgivningen (inomhus, utomhus, varmt eller kallt)  Skyddsutrustning (skyddsmask, skyddsdräkt)  Medicinsk bakgrund  Den drabbades ålder Symtomen kan vara:  Rinnande ögon, näsa och mun  Brännande känsla från slemhinnorna i näsa, ögon, läppar, mun och hals  Hosta såväl torr som produktiv med klar, gult eller grönt slem  Hostan kan också vara blodtillblandad  Illamående och/eller magsmärtor  Bröstsmärtor  Andnöd  Smärtsam andning  Huvudvärk  Influensa liknande symtom  Svaghet eller en generell sjukdomskänsla  Delirium eller desorientering Allvarliga symtom  Medvetslöshet  Cyanos  Andningssvårigheter  Förändrat röstläge  Svullnad i mun och svalg
  4. 4. SOCIALSTYRELSEN 2016-10-19 Dnr 2009/2016 4(5)  Bröstsmärtor  Andnöd  Produktiv eller blodtillblandad hosta  Uppkastningar och aspiration Vid dessa symtom skall sjukvård uppsökas för medicinsk behandling. Kontakt bör också tas med Giftinformationscentralen (112) för råd och handläggning av dessa patienter. Prognosen är beroende av vilken typ av kemikalie patienten blivit exponerad för samt patientens premedicinska bakgrund. En person med aktuell lungsjukdom kan således drabbas mycket allvarligt i samband med exponering för även ringa mängder av kemiska substanser jämfört med en person utan lungproblem eller annan sjukdomsbakgrund. Generellt sett kommer dock personer som drabbats av svåra symptom (oavsett sjukdomsbakgrund) att drabbas av antingen kortsiktiga eller långsiktiga komplikationer.
  5. 5. SOCIALSTYRELSEN 2016-10-19 Dnr 2009/2016 5(5) Bilaga 2 Ur Arbetsmiljöverkets AFS 2015:7 Hygieniska gränsvärden Dammdefinitioner Hälsorelaterade storleksfraktioner för luftburna partiklar, aerosoler, är definie- rade i standarden Arbetsplatsluft – Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar (SS-EN 481). De utgörs av inhalerbar, thorakal och respirabel partikelfraktion. Med inhalerbar fraktion menas den mängd partiklar, av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa och mun. Thorakal fraktion är den del av de inhalerbara partiklarna som passerar struphuvudet. Den respirabla fraktionen är de inhalerbara partiklar som når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Detta åskådliggörs i figur 1. Figuren visar att för inhalerbart damm infångas 50 % av mängden partiklar med den aerodynamiska diametern 100 μm, för tho- rakalt damm infångas 50 % av 10 μm-partiklarna och för respirabelt damm in- fångas 50 % av 4 μm-partiklarna. Rökpartiklar, från t.ex. svetsning, är i regel huvudsakligen av storleksordningen < 1 μm, vilket innebär att dessa till största delen enligt standarden består av re- spirabla partiklar. Det innebär att alla rökpartiklar kan betraktas som respirabla. Därför behöver man inte använda provtagare med föravskiljare vid provtagning då enbart rök finns. Metallrök bildas i regel genom kondensation och eventuell oxidation av metallånga. Vanligtvis utför svetsare även slipning eller slaggning varför även det luftburna dammet i en svetsares andningszon kan bestå av en hög andel icke-respirabelt damm. Vid provtagning av det som vi kallar totaldamm används i Sverige en provtag- ningskassett med diametern 25 mm eller 37 mm. Figur 1. Inhalerbart, torakalt och respirabelt damm enligt konventionen i standarden SS-EN 481 angivna som procent av totalmängden luftburna partiklar.

×