-18-
MESOPOTAMIEN
SUMERIEN - ASSYRIEN - AKKADIEN - BABYLON
c:a 3 500 - 140 f. Kr.
HISTORISK ÖVERSIKT
3 500 - 3 000 f.Kr. -...
-19-
återför aldrig sin tidigare politiska betydelse.
911 - 891 f.Kr - under Adad-Nivaris regering samlar Assyrien nya kra...
-20-
mesopotamiska myter och episka dikter från 500 - 600-talet f.Kr. var steget väldigt långt.
Ändå var det en och samma ...
Det mest kända babylonska byggnadsverket - Ishtarporten till Nabukadnessars heliga område
imponerar med sin fantastiska yt...
Mesopotamiens kulturhistoria
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Mesopotamiens kulturhistoria

1,991 views

Published on

Mesopotamiens kulturhistoria

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,991
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
9
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Mesopotamiens kulturhistoria

  1. 1. -18- MESOPOTAMIEN SUMERIEN - ASSYRIEN - AKKADIEN - BABYLON c:a 3 500 - 140 f. Kr. HISTORISK ÖVERSIKT 3 500 - 3 000 f.Kr. - samtidigt med egyptiska storkulturens födelse uppstod en annan storlulturkrets i Mesopotomien - mellanflodslandet mellan Eufrat och Tigrisfloden. Mesopotamien var inte lika skyddad geografiskt från inkräktare som Egypten, men det öppna området motverkade samtidigt tendenser till enandet av området under samma härskare. Som följd av detta blev Mesopotomiens historia fylld av lokala rivaliteter olika folkstammar imellan. Främmande horder bröt in i landet; militära makter uppkom plötsligtför att lika plötsligt försvinna. Det mäktigaste folket i området - Sumerer invandrade, före 4 000 f.Kr. till Södra Mesopotamien från Persien och grundade stadstater och därmed lade grunden till ett gemensamt mesopotamiskt kulturarv som delades med andra folkgrupper - Assyrier (Akkader) ocg Babylonier. 3 000-talet f.Kr. - Sumero-semitisk symbios. Första stadstater grundas. Skrivkonsten skapas(kilskrift). Lertavlorna med skrift används endast för administrativa förrättningar. Första arkiven i Ur grundas. 2 750 - 2 659 f.Kr.- Första Kishdynastin med den äldsta kända kunden - Mebaragesi. Första Uruk-dynastin. Gilgamesh skrivs. Befästningar byggs runt städerna. Första Ur-dynastin. 2 500 - 2 350 f.Kr. - Första Lagashdynastin. Kungliga arkiv i bl a. Ebla skapas. 2 334 - 2 279 f.Kr. - Sargon dödar Lugalzaggesi och tar över hans rike, som han förenar runt sin huvudstad Akkad. Under en rad militärkampanjer åt öster och väster utvidgar han riket, som nu sträcker sig från Medelhavet till träsken i Sydvästra Iran. Sargon grundar och organiserar det första mesopotamiska imperiet. Hans efterföljare, ända fram till Naramisin (2254-2 218 f.Kr. försöker hålla riket samman, trots interna uppror och atacker utifrån som till slut medför dess fall under Shar-Kali-Shari (2 217 - 2 193 f.Kr.). En period av anarki följer sedan c:a 2 200 f.Kr - bergsbor från Zagrosbergen invaderar och förstör en stor del av landet 2 155 - 2 111 f.Kr. - en självstädig dynasti i Lagash säkerställer stadstatens välstånd. Härskaren Gudea regerar (2 141 - 2 122 f.Kr.) 2 123 - 2 113 f.Kr. - Utkhegal från Uruk jagar bergsborna bort och återörövrar en stor del av landet. 2 112 - 2 095 f.Kr. - Ur-Nammu grundar den tredje dynastin i Ur, vilket blir till ett lysande och produktivt århundrade under vilket den sumeriska konsten blomstar. Ibbisin (2 028 - 2 004 f.Kr.) blev slagen av elamiterna 2 004 f.Kr. och med honom försvann Urs herravälde. 1 792 - 1 750 f.Kr. - Hammurabi, den sjätte kugen av Babylons första dynasti uppstiger på tronen och enar landet kring Babylon. Han upprättar en centraliserad monarki - det gammalbabylonska rikets höjdpunkt. Den intellektuella världen blomstrar. Man kopierar mängder av mästerverk skapade av gamla mesopotamiska mästare och en ny akkadisk litteratur ser dagens ljus. 1 750 - 1 595 f.Kr. - Hammurabis efterföljare förvaltar väl arvet efter honom. Utvecklingen pågår fram till Samsu-dynastin då Hettiterna intar Babylon ( 1 595 f.Kr.) c:a 1 570 f.Kr. - Kassiterna från bergen i Nordöst tar det politiska herraväldet i landet och behåller det i 300 år. 1 365 - 1 103 f.Kr. - under Assur-Uballit I, inleder Assyrien en storhetstid som varar i ett par århundraden, under stora härskare som Salmanassar och Tukulti-Ninurta I 1 124 - 1 103 f.Kr. - Nebukadnesar Iåterger Babylon dess storhet, när han befriar staden från Kassiterna 1 167 f.Kr. Skapelseeposet bekräftar Marduks upphöjelse till universums härskare och gör Babylon till landets andliga huvudstad. Babylon invaderas upprepade gånger av nomader och
  2. 2. -19- återför aldrig sin tidigare politiska betydelse. 911 - 891 f.Kr - under Adad-Nivaris regering samlar Assyrien nya krafter och bygger upp ett stort välde som når sin militära, politiska och ekonomiska höjdpunkt under Sargon II och hans efterträdare: Saherib, Assarhaddon och Assurbanipal. 612 f.Kr. - Babylon anfaller och Medes samt Ninive faller. Assyrien försvinner 604 - 539 f.Kr. - under Nabukadnesar II’s regering till Naboneds regering är Babylon ensam fanbärare för Mesopotamien. 539 f.Kr. - Cyrus den store erövrar Babylon som degraderas till en betydelselös persisk provins. 331 f.Kr. - Alexander den store erövrar Babylon, liksom resten av Orienten. Efter hans död (323 f.Kr) börjar den seleukidiska perioden. 144 f.Kr. - Partherna anländer till Babylon, vilket betyder dödsstöten för Mesopotamien. Nya politiska och kulturella system tar över och Mesopotamiens tid som stor kulturkrets är över. KULTURHISTORISK ÖVERSIKT Det mesopotamiska kulturområdet bestod av tre olika kulturer som alla tre stod dock på samma gemensamma historiska grund och delade samma kulturella arv - Sumerien, Assyrien (Akkadien) och Babylonien. Dessa kulturer uppstod i de mesopotamiska stadsstater och skapade en oerhörd mångfald av konstuttryck. Den mesopotamiska kulturen bidrog med många avgörande impulser till födelse av den västerländska kulturen. Egyptens viktigaste bidrag till kommande europeisk kultur var, otvivelaktigt, arkitekturen och skulpturen. Mesopotamisk kultur försåg däremot den kommande Västerlandet med livsviktiga impulser, framför allt inom litteraturen, drama och musik (det rika mesopotamiska instrumentariet). Drama Samspelet de olika konstarterna emellan var mycket större än t ex. i den egyptiska kulturen. Detta berodde främst på den enorma betydelsen av de teatraliska hovceremonier och hovspel under Hammurabis regeringstid (1 728 - 1 686 f.Kr.) /Hammurabis mest minnesvärda bedrift var hans lag; den tidigaste enhetligt skrivna lagsamlingen, präglad av mänsklig och rationell grundsyn/ och fester till Marduks ära under Nabukadnessars regering (1 124 - 1 103 f.Kr.). Det var just då, som en syntes av skådespel, dans, musik och religion skapades. Man kan nästan tala om teaterns och dramas födelse, i.o.m. det talade ordets och dialogens centrala roll och betydelse i dessa ceremonier. De mest kända mesopotamiska dramer: ”Dialogen mellan Hammurabi och kvinnan”, ”Herre och betjänten”, ”Sumeriska gudarnas samtal” Litteratur Lika stor betydelse för framtiden hade utveckling inom skriftkonsten och litteraturens snabba framfart. I.o.m. skriftkonstens uppfinning (kilskrift), c:a 3 000 f.Kr., utvecklades en imponerande mångfald av olika litterära former, bl a. epos, episka dikter, ordspråkssamlingar, religiösa hymner, myter, m fl., myt - en berättelse, där skapelsen eller naturfenomen förklaras som ett verk av gudarna Från de tidigaste männikoskrifter på lertavlor, i kilskrift (bl a. det första litterära verket i mänsklighetens historia - eposet ”Gilgamesh”, c:a 3 000 f. Kr.) till nedskrivna
  3. 3. -20- mesopotamiska myter och episka dikter från 500 - 600-talet f.Kr. var steget väldigt långt. Ändå var det en och samma kultur som åstadkom den explosionsartade utveckling. Musik Det mest påtagliga i Mesopotamisk musik var det enormt stora instrumentariet som skapades av Babylonier, Assyrier och Sumerer. Nästan alla samtida och kommande kulturer övertog de mesopotamiska instrumenten och införde enbart marginella modifikationer av dessa. Även våra moderna musikinstrument härstammar från de mesopotamiska, liksom vår moderna indelning av instrument i olika grupper: kordofoner (stränginstrument) - förekommer i två varianter: stråkinstrument - t ex. modern violin, kontrabas, cello, m fl. käppinstrument - t ex. gitarr, mandolin membranofoner (slagverksinstrument som åstadkommer ljud genom en spänd membran som anslås) - t ex. pukor idiofoner (självklingande instrument) - t ex. maracas, triangel aerofoner (blåsinstrument) förekommer i två varianter: träblåsinstrument - t ex. modern tvärrflöjt, klarinett, saxofon bleckblåsinstrument - t ex. modern trumpet, horn, trombon, tuba klaverinstrument skapades långt senare (instrument som anslås eller intoneras med hjälp av klaviatur) - t ex. piano (strängar), orgel (pipor), celesta (metallplattor), xylofon (träplattor) Trumpet, olika rörbladsinstrument, harpa, kithara, en stor mängd idiofoner och membranofoner härstammar just från Mesopotamien. Dans Vittnesbörd om den mesopotamiska dansen hittades bl a. på gamla lertavlor från Ninive, samt Nippur (2 500 f.Kr.). Två danstyper dominerade dansen i Mesopotomien: kultdanser (bl a. till kärleksgudinnan Istars ära, Marduks ära, offer-, begravnings-, och skördedanser)och profana underhållningsdanser (bl a. assyriska soldatdanser och dansuppvisnings hovdanser). En alldeles speciell mesopotamisk dans var den s.k. krotaldansen som dansades med skrammelinstrument i dansarnas händer. Arkitekturen och skulpturen Den mesopotamiska arkitektur- och skulpturkonsten hade inte samma påverkan på de kommande europeiska byggnadskonsten och skulpturen i Västerlandet, som den egyptiska. Det är dock viktigt att poängtera att Sumerer och Assyrier utvecklade sina egna arkitektoniska och skulpturella strukturer och mönster. Zikkurat - jordplatformer bärande de lokala gudarnas tempel (bl a. den legendariska, och tyvärr förstörda idag, Babelstorn), var typiska för den sumeriska byggnadskonsten. zikkurat - jordplatformer byggda mitt i bebyggelsen och bärande den lokale gudens tempel (människotillverkade berg). bl a. bibliska Babelstorn (förstört), zikurrat i Warka i staden Uruk, c:a 3 000 f.Kr. (kallad Erech i Bibeln) och zikurrat i Dur-Untash i Iran, c:a 1 250 f.Kr. Av de assyriska byggnadsverken utmärker sig framför allt de stora borgar försedda med murar och torn - befästningar av enorma dimensioner, byggda i soltorkad tegel.
  4. 4. Det mest kända babylonska byggnadsverket - Ishtarporten till Nabukadnessars heliga område imponerar med sin fantastiska yta beklädda med tusentals glaserade tegelbitar. De mest kända och typiska mesopotamiska skulpturer är kvinnohuvuden från Uruk (Warka), c:a 3 500 - 3 000 f.Kr., Gudea porträttskulpturer i diorit, c:a 2 150 f.Kr., Naramsins -21- segerstele, c:a 2 300 - 2 200 f.Kr., Hammurabis segerstele, c:a 1 760 f.Kr., samt ett mästerverk av mesopotamisk skulptur - ”Den döende lejoninna från Ninive, c:a 650 f.Kr. Kvinnohuvud från Uruk (Warka), c:a 3 500 - 3 000 f.Kr. Marmor, höjd - 20cm, Irakmuseet i Bagdad Skulpturer från Abutemplet i Tell Asmar, c:a 2 700 - 2 500 f.Kr., marmor, Irakmuseet, Bagdad Gudeas huvud, Lagash (Tello), c:a 2 150 f. Kr., diorit, höjd 23 cm, Museum of Fine Arts, Boston Gudea med byggnadsplan. Lagash (Tello), c:a - 2 150 f.Kr., diorit, höjd - 74 cm, Louvre, Paris Döende lejoninna. Ninive (Kujundjik), c:a 650 f.Kr, kalksten, höjd - 35 cm, British Museum, London Ishtarporten (restaurerad) från Babylon, c:a 575 f.Kr., Vorderasiatisches Museum, Berlin

×