ETRURIEN &
ROMARRIKET
KULTURHISTORISKA STENCILER - del 3
-1-
ETRURIEN
c:a 700 - 100 f.Kr
HISTORISK ÖVERSIKT
Varginna, c:a ...
- 800-talet f.Kr. - italiensk Järnålder. Villanova- och Ltiumkulturerna, samt en yngre gravkultur
(schaktgravar) utvecklas...
Ett begrepp i kulturhistoria är det s.k. etruskiska mysteriet. Mer än i andra kulturskeenden är
uttrycket ”mysterium” så p...
-3-
Etruskisk dans vet
man väldigt lite om.
Vittnesbörden om
dess utforming är
sparsamma och oftast
i form av reliefer och...
-4-
Byggda i sten, efterliknade dessa gravar interiörer av vanliga bostäder. De var täckta med valv
eller kupol, byggda av...
många bevarade kulturföremål. De trodde t ex. på att gudarnas vilja uppenbarade sig genom
olika tecken i naturen (åskväder...
Porta d’Augusto, 100-talet f.Kr., Perusia (Perugia)
Apollo från Veji, c:a 510 f-Kr.,
lera, 175cm, Museo Nazionale di Villa...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Etruskisk kulturhistoria

1,017 views

Published on

Etruskisk kulturhistoria

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,017
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
8
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Etruskisk kulturhistoria

  1. 1. ETRURIEN & ROMARRIKET KULTURHISTORISKA STENCILER - del 3 -1- ETRURIEN c:a 700 - 100 f.Kr HISTORISK ÖVERSIKT Varginna, c:a 500 f.Kr., brons, 85 cm, Kapitolinska Museet, Rom /pojkarnas porträttskulpturer (Romulus och Remus) tillkom först under Renässansen på 1500-talet e.Kr.)
  2. 2. - 800-talet f.Kr. - italiensk Järnålder. Villanova- och Ltiumkulturerna, samt en yngre gravkultur (schaktgravar) utvecklas - 21 April 775 f.Kr. - enligt traditionen, dagen då Romulus och Remus grundlägger staden Rom - c:a 730 f.Kr. - lokala aristokratier bildas i Etrurien - 630 - 580 f.Kr. - de viktigaste samhällena i mellersta Etrurien, samt Rom blir städer. Tydlig etruskisk närvaro i Campana. Ett förbund av 12 städer i det centrala Etrurien - 616 - 578 f.Kr. - det etruskiska kungadömet i Rom börjar. Tarquinius Priscus, son till korinthiern - Demaratos, regerar - 579 - 534 f.Kr. - Servius Tullius regerar. Den romerska traditionen tillskriver honom tribusindelningen - c:a 550 f.Kr. - etruskisk kolonnisation av Poslätten, där Villanova kulturen utvecklats sedan 800-t. f.Kr. Ett förbund av 1 städer bildas. - 535 f.Kr. - etruskerna och kartagerna egrar över fokierna vid Alalia (Aleria), som kommer i etruskiskt herravälde - 534 - 509 f.Kr. - Tarquinius Superbus’ regering. Jupiter templet fullbordas - 524 f.Kr. - Aristodemus från Cumae, senare tyrann i staden, besegrar etruskerna - 509 f-kr. - slut på Tarquinius’ tyrani. Rom blir republik - 474 f.Kr. - Syrakusa segrar över etruskerna vid Cumae - 407 f.Kr. - belägringen av Veji - 338 f.Kr. - den första romerska kolonin grundas - 334 - 326 f.Kr. - Rom får kontrollen över Campana - 295 f.Kr. - etrusker, galler och samniter besegras vid Sentium - 265 f.Kr. - Volsinii faller och Etrurien underkuvas -2- KULTURHISTORISK ÖVERSIKT
  3. 3. Ett begrepp i kulturhistoria är det s.k. etruskiska mysteriet. Mer än i andra kulturskeenden är uttrycket ”mysterium” så passande som just i fallet med etruskerna. Deras intåg på världscenen var lika plötsligt och mystiskt som det etruskiska folkets försvinnande. Ett mystiskt dunkel verkar sprida sig över det udda folkets öde. Var etruekerna kom ifrån, vet man inte. Enligt den grekiska historikern Herodotos, hade etruskerna invandrat från Lydien i Mindre Asien. Detta skulle förklara de tydliga orientaliska elementen i deras konst - måleri, skulptur, smyckekonst, m m., Men förutom dessa konstnärliga band till det Främre Orienten, har etruskisk kultur många drag som inte har några paraleller någon annanstans. Etruskernas språk har inga släktingar bland kända språk, däremot har deras alfabet lånats från det grekiska alfabetet, som i sin tur byggde på det finicianska alfabetet. Etruskerna skapade en lös federation av städer, som grälade ständigt sins emellan. De har aldrig bildat en stat. Den etruskiska kulturens blomstring sammanföll med den arkaiska perioden i Antika Grekland. 600- och 500-talet f.Kr. var en period av en stark etruskisk makt. Etruskiska städer tävlade med grekiska och etruskisk flotta dominerade större delen av Västra Medelhavet. Etruskerna skapade ett stort handelsimperium, vars välde sträckte sig från neapel i söder till Podalens nedre del i norr. T.o.m. Rom styrdes under ett århundrade av etruskiska kungar, fram tills upprättande av den romerska republiken - 510 f.Kr. Det starkaste etrukiska området var Toscana på Appeninska halvön, och de viktigaste städerna var: Cerveteri, Tarquini, Veji, Perusia och Vulci. Etruskisk sarkofag från Cerveteri, c: a 520 f.Kr.lera, längd 201cm, Museo Nazionale di Villa Giulia, Rom
  4. 4. -3- Etruskisk dans vet man väldigt lite om. Vittnesbörden om dess utforming är sparsamma och oftast i form av reliefer och freskframställningar funna i de etruskiska gravarna. De typiska etruskiska danser var knuttna till dödskulten. Det var begravningsdanser av orientaliskt ursprung som karaktärierades av höga hopp och kraftfulla rörelser, samt kultdanser, bl a. Marsdansen (krigsguden) och Luperdansen (eldguden). Musiken och drama vet man ingenting om och litteratur ytterst lite om. de enda bevarade texterna, bl a. gravinskriptioner från den s.k. Zagreb mumie, ett stele i Perugia, samt en steninskription från Capua, är otillräckliga vittnesbörd om litteraturen, för att man skall få en veteskapligt säker uppfattning om den etruskiska litteraturen. ARKITEKTUR, SKULPTUR & MÅLERI I.o.m. att etruskernas rikedom grundade sig på exploatering av koppar- och järnfyndigheter, var de mycket skickliga metallhantverkare. Också därför, bland de tallrikaste etruskiska föremålen som har hittats, finns bl a. bronsstatyer, silver- och guldsmycken, speglar och andra föremål i olika metaller. De flesta av dessa föremål hittades i de etruskiska gravar. Yngling och dödsdemon. Askbehållare. Tidig 300-t. f.Kr. Pietra fetida, längd 119,5cm. Arkeologiska museet, Florens Den etruskiska Brutus’ huvud. Etruskisk skulptur.
  5. 5. -4- Byggda i sten, efterliknade dessa gravar interiörer av vanliga bostäder. De var täckta med valv eller kupol, byggda av horisontala överskjutande ringar av stenblock.Dessa gravar innehöll ett stort kulturhistoriskt skatt, bl a. målningar, reliefer, samt begravnings statyer och skulpturer. En stor mängd av lerkärl som hade mänskliga former som förebild, då kärlets lock förvandlades till den dödes huvud och kroppsmarkeringar uppträdde på kärlets kropp hittades. Även många guldsmedsarbeten med orientaliserande motiv, tillsammans med importerade arbeten från Orienten påhittades. De etruskiska sarkofager, samt statyer och skulpturer är tillverkade i lera och inte ett hårt material som sten (som hos greker och egyptier). Etruskisk dödskult var mycket framträdande i denna kultur. De döda framställdes ofta i naturlig storlek, utsträckta på sarkofaglocken. Etruskiska konstforemål präglas av mindre formell disciplin, men istället av en sällsyn direkthet och livfullhet. Gravarna var boningar för kroppen och själen (bilder av banketter, fester, danser och olika spel). Stuckreliefer förekom ofta istället för fresker i de etruskiska gravarna. Både fresker och reliefer föreställde ofta olika husredskap, vapen, husdjur, dödsdemoner, landskap och olika vardags sysslor. Även deras tempel var byggda i ett mjukt material, förmodligen i lera och trä. Anledningen att de undvek sten i samband med deras religions utövning var själva tron och religionen. Enbart templets grund kunde göras i sten (stenpostamentet). Det etruskiska templets viktigaste utrymme var, som i grekiska tempelbyggnader - cellan. Etruskisk cella var tredelad, ty den etruskiska religionen dominerades av treenigheten, som var föregångarna till romerska Juno, Jupiter och Minerva. -5- Det etruskiska templet var fyrkantig och mycket primitivare och klumpigare än de grekiska tempelbyggnader.Etruskerna var ett vidskepligt folk, vilket illustrerades och bevittnades i Askurna, s.k. ansiktsurna, c:a 675 - 650 f.Kr. terrakota, 65cm, Etruskiska museet, Chiusi Chimera från Arezzo
  6. 6. många bevarade kulturföremål. De trodde t ex. på att gudarnas vilja uppenbarade sig genom olika tecken i naturen (åskväder, fåglarnas flykt, etc.). De trodde också att offerdjurens lever var platsen för det gudomliga budskapet. Levern var för etruskerna platsen för det gudomliga budskapet och människans vitigaste centrum. Naturen tycks ha spelat en stor roll i den etruskiska religionen. Den mest kända etruskiska skulpturen är en varginna, som gav Romulus och Remus - Roms grundarna - di. Denna skulptur från Veji, härstammar från etruskisk mytologi, där vargar tycks ha spelat en viktig och framträdande roll. Få arkitektoniska verk är bevarade från den etruskiska tiden (bl a. Porta d’Augusto i Perusia/Perugia/ från c:a 100-t. f.Kr.). Den etruskiska ingenjörskonsten, arkitekturen, samt den etruskiska stadsplaneringskonsten hade enorm betydelse för utveckling av den romerska byggnadstekniken. Bland de tydligast etruskiskt inspirerade byggnadskonstruktioner i romersk arkitektur återfanns bl a. valvbågs portkonstruktion, akvedukter, atrium (det romerska husets centralhall), försvarsmurar kring städer (fortifikationer), broar, dräneringssystem samt stadsanläggningar i rutmönster, med centrum i skärningspunkten mellan två huvudgator, som delade staden i fyra stadsdelar. Två huvudgator som korsade varandra hette: CARDO - löpte från norr till söder DECUMANUS - löpte från öster till väster Etruskiskt måleri samt deras hantverkskonst bar på tydliga orientaliska drag. -6- Etruskisk kultur förföljdes starkt av de tidiga romerska härskare, som nästintill lyckades utplåna den etruskiska kulturen. Redan 272 f.Kr. härskade romarna i Etrurien, men fortfarande vid c:a 100 f.Kr. och även senare kan man finna tydliga spår av etruskisk kultur. Etruskisk kultur och etruskernas mystiska öde har alltid varit, och förmodligen alltid förbli, en gåta i Västerlandets kulturhistoria.
  7. 7. Porta d’Augusto, 100-talet f.Kr., Perusia (Perugia) Apollo från Veji, c:a 510 f-Kr., lera, 175cm, Museo Nazionale di Villa Giulia, Rom

×