Ekonomiska  förutsättningarTeknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013                     En rapport från Almeg...
OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTERTeknikföretagen har 3 600 medlemsföretag med tillsammans närmare 300 000 anställda i Sverige...
FörordUnionen, Teknikföretagen och Almega och en rad andra parter kommer inom kort att inledaförhandlingar om nya kollekti...
InnehållSammanfattning                                                                  6Ekonomiska utsikter, konjunkturen...
4. Internationell utblick                                                      32  Sammanfattning                         ...
SammanfattningRapporten sammanfattas i följande tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av det ekonomiskaläget och ...
därefter, särskilt i nya tillväxtländer, innebar att den globala industriproduktionen återhämtadesig. Tillväxtmotorer i vä...
****Arbetskraftskostnaderna i svensk industri har ökat med 0,7–0,8 procentenheter mer per år igenomsnitt hittills under 20...
Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora teknikföre-tagen är det nu mer än fyra av ...
lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnadper producerad enhet) som visa...
min antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer att behövaöka betydligt.Företag behöver b...
1. En väl fungerande lönebildningEn väl fungerande lönebildning innebär att: och den anställdes sätt att uppfylla dessa. o...
2. Viktiga ekonomiska sambandför företag och anställdaSyftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktion...
sak innefattar kostnader för egen arbetskraft) i Sverige ökar relativt utlandet när kronanstärks och vise versa.  Produkti...
Sjunkande räntor kan å ena sidan bidra till en försvagning av kronkursen och därmedleda till högre importpriser som i sin ...
förhållande till den ökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll.  För lönebildningen i Sverige innebär detta...
Än mer har ordervolymerna sjunkit. Det stora antalet varsel som inkommit under hösten2012 är oroande men inte överraskande...
3. Sveriges teknikindustrioch tjänsterI detta kapitel presenteras en rad fakta om teknikindustri tillsammansmed företagstj...
produkter genererar för produktionstillväxt och sysselsättning i andra branscher utöverproduktion och sysselsättning i den...
Diagram 3.1 Antalet sysselsatta som direkt eller indirekt arbetar med produktion av produkterfrån teknikindustri och tjäns...
Diagram 3.2 Indirekt sysselsättning i datakonsulttjänster, FoU och övriga företagstjänster avslutlig efterfrågan på indust...
egna branschen. Att denna                    Tabell 3.1 Insatsstrukturens utveckling 1995–2005skillnad existerar i förhåll...
som köps in från underleverantörer i Sverige samt den direkta importen av insatsprodukter   från utlandet. Denna statistik...
Ökad import av tjänster som insatsprodukter Även importinnehållet i industribran- scherna i teknikindustri och tjänster ha...
Del 2. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänsterSyftet med detta avsnitt är att ge en aktuell beskrivning av hur struk...
ner till dumprar, grävmaskiner m.m.   Maskinindustrin säljer det mesta av sin produktion på export och är helt beroende av...
Med hjälp av modern kommu-          Tabell 3.4 Exempel på industrirelaterade tjänsteföretagnikationsteknik går det både at...
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013

1,391 views

Published on

Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,391
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
620
Actions
Shares
0
Downloads
7
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013

  1. 1. Ekonomiska förutsättningarTeknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen
  2. 2. OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTERTeknikföretagen har 3 600 medlemsföretag med tillsammans närmare 300 000 anställda i Sverige.Av dessa arbetar 75 procent i ett industriföretag, medan resten, det vill säga 25 procent arbetar iett tjänste- eller serviceföretag. IT & Telekomföretagen har ca 1 000 medlemsföretag med närmare100 000 anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har cirka 700 medlemsföretag med 32 500anställda.Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på flera håll omfattar rapporten över 5 000företag med tillsammans mellan 410 000 och 430 000 anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustrioch tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produktertillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt fler, uppskattningsvis runt en miljon.
  3. 3. FörordUnionen, Teknikföretagen och Almega och en rad andra parter kommer inom kort att inledaförhandlingar om nya kollektivavtal. En för alla viktig fråga är att förhandlingarna resulterar ien väl fungerande lönebildning. En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande förföretagens konkurrenskraft och för medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige.Mot bakgrund av de omfattande förändringar som företag och anställda genomgår finns behovav en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsätt-ningarna inför den kommande avtalsrörelsen 2013.Internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänsteföretag genomgår kraftiga förändringari efterfrågan. Konjunkturen har vänt nedåt och mycket talar för att det kan bli en utdragenperiod av svag efterfrågan för stora delar av industrin i Sverige. Att takten nedåt i orderingångoch produktion accelererat under hösten tillsammans med ett ökat antal varsel har ökat oronför konjunkturutvecklingen.Finanskraschen 2008–2009 påverkar fortfarande den ekonomiska utvecklingen i mångaindustriländer, men nu mer som en skuldkris. Minst lika viktiga är de strukturella föränd-ringar som följer av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten sker i fortsatt ökad omfattningi länder som Kina, Indien och Brasilien och de konkurrerar allt mer med kvalificerade produk-ter och tjänster.Globaliseringen fortsätter att i hög grad förändra förutsättningarna också för verksamheter iSverige. Industrin köper mer tjänster, men blir också i sig mer och mer tjänsteintensiv. Tillver-kande teknikföretag har exempelvis redan idag fler tjänstemän än arbetare anställda i Sverige.Många tjänsteföretag är nära lierade med tillverkande företag och med detta ömsesidigaberoende är det inte meningsfullt att skilja på produkter och tjänster i industrin.Unionen, Teknikföretagen och Almega har med dessa utgångspunkter tillsammans beställten rapport om de ekonomiska förutsättningarna för teknikindustri och tjänster införavtalsförhandlingarna 2013. Rapporten innehåller många fakta, bland annat om betydelsen avtillverkande teknikindustri och tjänster för Sveriges ekonomi och välstånd.Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka förståelsen för de villkor som gäller förinternationellt konkurrensutsatta företag och för dessa företags anställda, även bland de sominte lika direkt uppfattar att Sveriges ekonomiska framgångar och välstånd måste utgå från vadsom sker i omvärlden. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan intepåverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag ochanställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla.Rapportens författare är chefekonomerna Lena Hagman (Almega) och Anders Rune (Teknik-företagen) samt t.f. chefsekonomen Gösta Karlsson (Unionen). Tobias Brännemo (Unionen)och Robert Tenselius (Teknikföretagen) har medverkat med underlag till kapitel 4 och 6.Faktainsamlingen avslutades 2012-12-06.Stockholm i december 2012Gösta Karlsson Lena Hagman Anders Rune 3
  4. 4. InnehållSammanfattning 6Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget 6Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster 8Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning 91. En väl fungerande lönebildning 122. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda 13 Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång 13 En väl fungerande lönebildning ger låg inflation 14 Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? 15 Arbetsmarknaden en alltmer global marknad 15 Avkastningskraven bestäms internationellt 16 Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpning 163. Sveriges teknikindustri och tjänster 18 Del 1. Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi 18 Industrisysselsättningen nästan oförändrad – tack vare starkare samspel 19 Fler än en miljon sysselsätts i teknikindustri och tjänster 19 Teknikindustri och tjänster: företagstjänster är störst 19 Spridningseffekterna är störst i industrin 20 Snabb sysselsättningsökning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion 20 Minskad andel egenförädling i industrin 21 Ökat importberoende 22 Ökad import av tjänster som insatsprodukter 24 Industrins andel av BNP har ökat – inte minskat 24 Del 2. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster 25 Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin 25 Svensk teknik lika mycket tjänster som industri 26 Företagen gör en fjärdedel själva – resten köper man in 26 Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen 27 Två av tre anställda är en tjänsteman 27 Storföretagen: mer än fyra av fem anställda finns utanför Sverige 28 Mest export från teknikindustri och tjänster 29 Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och från industrin 29 4
  5. 5. 4. Internationell utblick 32 Sammanfattning 32 Den globala produktionen saktar in och den höga arbetslösheten ligger kvar 33 Finanskrisen blev både en industri- och skuldkris 36 Risker och möjligheter för en annan ekonomisk utveckling 38 Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektiv 39 Arbetskraftskostnadsnivåer 2011 40 Arbetskraftskostnadsökningar fram till 2011 40 Relativa arbetskraftskostnader 42 Industrins produktivitetstillväxt 425. Konjunkturläget hösten 2012 46 Internationellt: Cyklisk nedgång och Europamarknaden tynger 47 Teknikindustrin i Sverige: Order, produktion och anställda minskar 49 Konjunkturen bransch för bransch 52 Konjunkturläget för IT- och telekomföretagen 58 Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretag 61 Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekter 65 Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekter 666. Priser, valuta och produktivitet 70 Sammanfattning 70 Producentpriser 70 Valutakursen 74 Produktivitet 76 Teknikföretag och tillverkningsindustri 76 Företagstjänster 77 Revideringar, deflateringseffekter och osäkerheter i nationalräkenskaperna 787. Investeringar 80 Sammanfattning 80 Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningar 80 Immateriella investeringar allt viktigare för konkurrenskraften 838. Utmaningar 85 5
  6. 6. SammanfattningRapporten sammanfattas i följande tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av det ekonomiskaläget och utsikterna internationellt (kapitel 4). Här sammanfattas också huvuddragen i detaktuella konjunkturläget inom teknikindustrins olika branscher och tjänsteföretag, främst inomIT, telekom och tekniska konsulter (kapitel 5) samt priser, valuta och produktivitet (kapitel 6).Industrins arbetskraftskostnader nominellt och hur produktivitet och valutakurser påverkarkostnadsläget i Sverige relativt viktiga konkurrenter i andra länder tas upp i detta sammanhang(kapitel 4). Under nästa rubrik presenteras en rad viktiga fakta om teknikindustri och tjänster i Sve-rige. Fakta som visar den stora, för att inte säga avgörande, betydelsen för Sveriges ekonomioch välstånd som teknikindustri och tjänster har (kapitel 3). Sammanfattningen avslutas medvår analys av de ekonomiska förutsättningar som lönebildningen måste baseras på för attfungera väl (kapitel 1 och kapitel 2). Investeringar i bred bemärkelse är den faktor som är mestavgörande för företagens långsiktiga konkurrenskraft och för deras anställda. Här presenterasi rapporten fakta och en analys av investeringsaktiviteterna (kapitel 7).Rapporten avslutas med en redovisning av ett antal utmaningar Sverige står inför medavseende på möjligheterna att klara positionen som industri- och kunskapsnation med godintjäningsförmåga på internationella marknader (kapitel 8). Syftet med rapporten är att presentera fakta och analys av de ekonomiska förutsättningarnasom ett gemensamt underlag för Unionen, Almega och Teknikföretagen inför den kommandeavtalsrörelsen.Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadslägetTillväxten internationellt förväntas i år och nästa år bli lägre än förra året, och det råder storosäkerhet om när återhämtningen kommer och hur snabb den blir. Skillnaderna i tillväxttakt mellan nya tillväxtländer och gamla industriländer i västvärldenförblir dock stora. Även inom Europa kommer denna skillnad mellan länder att accentueras,särskilt för de länder som har de största statsskulderna och problem med att minska sina storabudgetunderskott. De åtgärder som vidtagits för att förbättra det finansiella systemets stabilitetbörjar ge resultat. Det saknas dock en gemensam politisk uppfattning om hur mer uthålligaregelsystem för det finansiella systemet i Europa ska se ut. Därför är tillväxtprognoserna förEuropa behäftade med stor osäkerhet. Den globala utvecklingen innehåller flera nedåtrisker, och dessa väger fortfarande tyngre ände ljusare utsikterna. Den största nedåtrisken är utvecklingen inom eurozonen, där tilltron tillpolitikernas förmåga att hantera den ekonomiska situationen ifrågasätts i takt med att ansvarigapolitiker från olika medlemsländer manifesterar oenighet snarare än gemensam vilja. En annannedåtrisk är att USA:s två partier inte kommer att komma överens i kongressen innan årsskiftetom hur de ska undvika ”budgetstupet”. I sådant fall kommer skattehöjningar och utgiftsminsk-ningar att slå till automatiskt från årsskiftet, och dra ned USA:s ekonomi i recession. De tillväxt-prognoser som presenteras i rapporten antar att detta inte kommer att inträffa. Idag är det dominerande hotet för den europeiska ekonomin de accelererande statsskuldernai några länder. Fordringarna på dessa länder innehas av finansiella institutioner som parallelltmed skuldkrisen får nya och hårdare kapitaltäckningskrav att leva upp till. Detta leder i sin turtill svårigheter att hålla uppe en nödvändig utlåning till hushåll och företag i en del europeiskaländer. I konsekvens med detta ökar åtstramningseffekterna på efterfrågan i dessa länder ochinverkar följaktligen även negativt på efterfrågan på varor och tjänster från företag i andra länder. Utvecklingen i främst Europa tyngs även av en växande arbetslöshet, vilken riskerar att underlång tid hålla tillbaka tillväxten och de dystra utsikterna för sysselsättningen i Europa är bekym-mersamma. Den globala industriproduktionen drabbades hårt av finanskrisen, men den snabba uppgången 6
  7. 7. därefter, särskilt i nya tillväxtländer, innebar att den globala industriproduktionen återhämtadesig. Tillväxtmotorer i världsekonomin är idag främst BRIC-länderna, även om det främst ärKina som nått en produktionsvolym som ger effekter på den globala tillväxten. Den inhemskakonsumtionen i Kina måste dock ta fart för att bidra till resten av världens utveckling. Hittills harden kinesiska ekonomin investerat i produktion som främst inriktats mot export. På samma sätt som eurozonens och USAs problem innebär risker för en utdragen lågkon-junktur, finns inom dessa områden samtidigt embryon till en uppväxling i den ekonomiskaaktiviteten, främst mot bakgrund av en fortsatt mycket expansiv penningpolitik. ****Industrin i Sverige är återigen inne i en lågkonjunktur. Det är en vikande efterfrågan interna-tionellt och främst inom Europa, som under hösten 2012 i ökad omfattning fått genomslag påproduktion och sysselsättning i Sverige. Mycket talar för att det blir en utdragen period av svagefterfrågan för stora delar av industrin i Sverige framöver. Att fallet för order och produktionför teknikindustrin blivit djupare under hösten tillsammans med ökningen i antalet varsel hardock spätt på oron för att nedgången accelererar. De senaste konjunkturbarometrarna i slutetav 2012 indikerar därtill att året avslutas med ett kraftigare fall i orderingång och produktionför teknikföretagen. Samtidigt minskar behovet av arbetskraft i en omfattning jämförbar medsista kvartalet 2008. Nedgången i industrin påverkar svensk ekonomi på bredare front än förragången samtidigt som skillnaderna i utveckling i teknikindustrins olika branscher är större nu,vilket kan tala för att nedgången sammantaget begränsas, i vart fall jämfört med den kraftiganedgången 2008–2009. Europamarknaden är det som påverkar teknikindustrin mest för närvarande. Skillnadernainom Europas olika delar är mycket stora, mest beroende på hur skuldkrisen slår. Oroande äratt Europas motor Tyskland på senare tid visar alltfler tecken på att industrin även där är på vägned. Även tillväxtländer som Kina har bromsat in, inte minst i bilindustrin. Teknikindustrin iUSA har däremot klarat sig relativt bra jämfört med teknikindustrin i Europa. Teknikindustrin är i både en cyklisk nedgång i konjunkturen, och i en exportledd nedgångorsakad av statsfinansiella problem inom EU. Denna nedgång har under hösten undan för undanpåverkat underleverantörer och andra mer hemmaorienterade företag. Ordervolymen hade tilloch med tredje kvartalet 2012 minskat med cirka 8 procent, produktionen med 4 procent ochantalet anställda med 2 procent jämfört med motsvarande period året före. Mest omfattandeär nedgången i bilindustrin. De senaste månaderna har nedgången också för maskinindustrintagit fart medan metallvaruföretagen hittills haft en mer begränsad tillbakagång. Mot strömmengår tele-, elektronik- och instrumentindustrin där tillväxten i år stagnerat medan tillverkare avelmaskiner har ökat produktionen betydligt. Skillnaderna är således stora mellan olika delar avteknikindustrin. Sammantaget är dock trenden att nedgången fortsätter. Det stora antalet varselunder hösten visar därutöver att företagen förbereder sig för än sämre efterfrågan framöver.Olika barometerundersökningar samt den senaste statistiken från SCB ger en samstämmig bildav denna nedgång i efterfrågan. Från och med tredje kvartalet 2012 märks tecken på en svagare konjunktur för både data-konsulter och telekombranschen. Bristen på personal har minskat markant, en förändring sominleddes redan under 2011, och som hör samman med ökad outsourcing till utlandet. Teknik-konsult- och arkitektbranschen ligger också sent i konjunkturcykeln, och först under tredjekvartalet i år märks en försämring i efterfrågan även för denna bransch. För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter vände andelen företag som ser bristandeefterfrågan som främsta hindret för expansion uppåt under tredje kvartalet i år. För teknik-konsulterna är personalbristen ändå fortfarande det största hindret. Däremot ser IT-konsulternaut att i ökad grad ha löst personalbrist i Sverige med ökad outsourcing till utlandet, en utvecklingsom pågått under en följd av år. För första gången rapporterar IT-konsulter att bristen påpersonal har minskat i betydelse för verksamheten i Sverige samtidigt som efterfrågan ökat. 7
  8. 8. ****Arbetskraftskostnaderna i svensk industri har ökat med 0,7–0,8 procentenheter mer per år igenomsnitt hittills under 2000-talet. Jämfört med Västeuropa som helhet har ökningstakten iSverige varit 0,2–0,3 procentenheter högre per år. Under det enskilda året 2011 ökade däremotarbetskraftskostnaderna något snabbare i eurozonen och Västeuropa än i Sverige – framför alltpå grund av en uppväxling av ökningstakten i Tyskland. Den svenska arbetskraftskostnadenhar följt den västeuropeiska relativt väl under 2000-talet, med undantag för de senaste tre åren.Detta i enlighet med eurokursens utveckling. Mellan 2001 och 2007 var den svenska nivån isnitt drygt en procent högre än den västeuropeiska. Därefter följde variationer på grund avfinanskrisen. Under 2011 låg arbetskraftskostnaden i Sverige 10 procent högre än i Västeuropaberoende av den starkare svenska kronan. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenskaarbetskraftsnivån i snitt 6–7 procent högre än nivån i eurozonen. Därefter har kronförstärk-ningen förändrat bilden. Under 2011 låg den svenska nivån i gemensam valuta 16 procent övereurozonens. När finanskrisen blev en industrikris påverkades produktivitetstillväxten negativt i alla länder.Den ogynnsamma produktivitetstillväxten förklaras av att produktionen minskade snabbare änvad företagen kunde anpassa arbetsstyrkan. Industriproduktionen minskade mer i Sverige än imånga andra länder. Det resulterade i att den svenska industrins produktivitetstillväxt utveck-lades mer ogynnsamt. När konjunkturen vände 2010 kunde företagen öka produktionstaktenmed befintlig arbetsstyrka, vilket bidrog till en kraftig produktivitetsökning det året. De senaste åren kring och efter finanskrisen har produktiviteten i svensk industri både fallitoch stigit kraftigt. Statistiken visar extrema siffror upp och ned mellan olika år och mellanolika branscher inom teknikindustrin. Sammantaget har flera års produktivitetstillväxt ”för-brukats” till att återhämta förlorad mark mellan 2007 0ch 2011. Produktivitetsutvecklingen förteknikindustrin är sannolikt återigen negativ 2012. En bransch som påverkat teknikindustrinsproduktivitetsutveckling kraftigt under 2000-talet är tele- och elektronikindustrin. Kasten iproduktivitet har inte varit alls så drastiska för företagstjänster som för industrin. Förloppetmed en minskad produktivitet under nedgången följt av en ökning när sedan efterfrågan togfart är däremot likartad. Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även omkonsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. I takt med att kronan stigiti värde har företagens priser sjunkit räknat i kronor. Minskad efterfrågan särskilt i Europa är enviktig förklaring till det kraftiga prisfallet för teknikindustrins priser hösten 2012. I rapportenvisas ett starkt samband mellan valutakurser och teknikindustrins exportpriser.Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänsterI rapporten visas att industrisysselsättningen egentligen inte har minskat i den omfattningsom den officiella statistiken visar. Detta förklaras av att ekonomin är alltmer integreradgenom att fler sysselsätts i andra branscher tack vare efterfrågan på industriprodukter. Enstor del av dessa är tjänster som levereras som insatser till produktionen i både tillverkandeteknikindustri och andra sektorer. Tjänste- och varuproducenter är i modern industristarkt integrerade, och det är inte längre relevant att redovisa dem var för sig. I teknikindustri och tjänster finns över 5 000 företag som tillsammans har runt410 000 –430 000 personer anställda. Antalet som sysselsätts av efterfrågan på produkterproducerade i teknikindustri och relaterade tjänster uppgår uppskattningsvis till ungefären miljon personer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin ärsärskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. I den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antaletarbetare har minskat med 150 000 sedan mitten av 1970-talet. I dagens teknikindustrioch tjänster är i genomsnitt två av tre en tjänsteman och tjänstemännen svarar för över75 procent av lönesumman i företagen. 8
  9. 9. Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora teknikföre-tagen är det nu mer än fyra av fem som arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är detunder fem procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. Exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten dominerar svenskexport. Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har haft stort genomslagpå den totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- somlågkonjunkturer. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgöridag omkring 30 procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexpor-ten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Sammantaget uppgår exporten frånteknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten till 750 – 800 miljarder kronor. Företagen producerar numera ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in avandra företag och dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Genom att analysera flödet av insatsprodukter går det också att få en mer verklighetsnärabild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi. En sådan analysvisar bland annat att antalet personer som sysselsätts av efterfrågan på produkter producerade iteknikindustri och tjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljonpersoner. Av dessa arbetar ungefär 525 000 med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. Enstor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikin-dustri och andra sektorer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonominär särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknik-industri sysselsätter ungefär 70 000 i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster.Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster.Viktiga ekonomiska förutsättningarför en väl fungerande lönebildningInternationell konkurrenskraft är avgörande för framgång. För att förstå hur vår kostnadsmäs-siga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utveck-lingen av arbetskraftskostnader som valutakurs och produktivitet. Nyckeln till framgång finnsi begreppet en väl fungerande lönebildning, vilket inte enbart inkluderar löneutveckling utanäven andra moment som är viktiga för att arbetskraften ska kunna skaffa sig de kunskaper somär nödvändiga för den framtida internationella konkurrenskraften I den egna verksamheten är arbetskraftskostnaderna den helt dominerande kostnaden varfördet är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och mot alternativa lokaliseringar.Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad igemensam valuta. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken tillvärdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att par-terna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsför-handlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften,men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svenskvaluta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustrioch tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan jämfört med våren 2012ökat betydligt i värde mot euron finns en oro hos många företag att kronkursen innebär attman inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. En kronförstärk-ning får särskilt stort genomslag på företagens lönsamhet i branscher med relativt småimportandelar, då försäljningspriserna i svenska kronor måste sänkas för att inte överstigavärldsmarknadspriserna. Produktionskostnaderna skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. tillproduktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt.Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra produktiviteten på aggregerad nivå. Arbetskraftskostnad räknad i en gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller 9
  10. 10. lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnadper producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamhetenverkligen är.En väl fungerande lönebildning ger låg inflationI dagsläget kan konstateras att under den hittillsvarande nedgången i konjunkturen sedanmitten av 2011 har ökade löner höjt belastningen på företagen samtidigt som produktivi-tetstillväxten i industrin och även i tjänstesektorn avtagit. Låg inflation höjer reallönensamtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ettgemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominellaökningarna begränsas. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på deninternationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer änvad marknaden accepterar. Vilka priser företagen kan ta ut i svenska kronor påverkas ävenav valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutveckling som är av störst intresse ilönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för lönta-garnas köpkraft.Ökade reallöner och ökad sysselsättning är möjligt,det behöver inte vara antingen ellerVisserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sys-selsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade lönersom försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagensom också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs.att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således intevara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader iproduktivitet och stimulerar till ökad produktivitet.Arbetsmarknaden en alltmer global marknadLågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier.Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina isynnerhet alltmer konkurrerar också med hög kunskapsnivå. För lönebildningen i Sverigeinnebär detta att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsatta på en globalmarknad. Allt fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigtsom företagens potentiella avsättningsmöjligheter ökar.Investeringar ger konkurrenskraft i ett längre perspektivInvesteringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskraften. Att teknikindustrinsinvesteringar i maskiner och anläggningar har varit låga under ett antal år före finans-krisen kan i detta sammanhang uppfattas som oroande. Investeringarna är vår viktigastefråga, mot bakgrund av den omfattande strukturomvandling som sker internationellt efterfinanskraschen 2008 och särskilt i den del av världen vi tillhör. Vår analys visar att investe-ringsbehoven kommer att vara mycket stora under lång tid framöver. Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner ochanläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investe-ringarna i det närmaste fördubblats sedan 1995. Jämfört med flera konkurrentländer harsvensk industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet.Ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Utflyttningeninom läkemedelsindustrin märks redan i statistiken. Stora immateriella investeringar är enkonkurrensfördel eftersom dessa visar sig starkt bidra till en högre produktivitetstillväxt.Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och flertalet övriga delar av ekono- 10
  11. 11. min antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer att behövaöka betydligt.Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamhetenmed framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överleva övertid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskravenför de finansiella investeringarna sätts numera i huvudsak internationellt. Går det inte att räknamed att avkastningen på en investering i Sverige motsvarar vad man kan förvänta på annat håll,blir investeringen inte av här, förutsatt att riskbedömningen är likvärdig.Avslutningsvis innehåller rapporten en rad fakta om aktuella ekonomiska förutsättningar ochbetydelsen av teknikindustri och tjänster, varav de viktigaste redovisats ovan. Svensk ekonomibefinner sig, tillsammans med andra länder i västvärlden, i en omfattande strukturomvand-ling efter finanskrisen med de omställningar av produktion, produkter och produktionssystemsom krävs. Sverige står tveklöst inför många stora utmaningar som förutsätter stora nyinvesteringar imånga branscher, både inom industrin och i tjänstesektorn. Det kommer att krävas kraftigtökade investeringar i maskiner, anläggningar och i immateriellt kapital framöver för attåtervinna produktionskapacitet, höja tillväxtförmågan och inte minst, för att stärka teknik- ochtjänsteproducenternas konkurrenskraft. Utmaningarna kring investeringarna kompletteras avutmaningen kring arbetskraftens kompetens framöver. För att kunna fortsätta framåt, där exporten är tillräckligt konkurrenskraftig och där jobbenväxer med ett ökat tjänsteinnehåll, behövs både ett omfattande investerings- och kunskapslyfti svensk ekonomi. Ett första steg är att både arbetsmarknadens alla parter och beslutsfattare isvensk politik kommer till insikt om vilka utmaningarna är, agerar och arbetar tillsammans föratt vi i Sverige ska klara dessa stora utmaningar. Vår förhoppning är att rapporten både bidrar till en ökad insikt om de stora utmaningarnaoch därmed kan medverka till en väl fungerande lönebildning i den kommande avtalsrörelsen.Rapporten inleds i kapitel 1 med en redovisning av vad Unionen, Almega och Teknikföretagengemensamt menar att en väl fungerande lönebildning innebär, bland annat på det mer övergri-pande planet; ”För (..) teknikindustri och tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildningsom sammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsva-rande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. måsta utgå från vad som sker i omvärlden. - naden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning.För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackför-eningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens omprinciperna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måsteäven andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna förde internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna.” En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft,medarbetarnas reallöner och sysselsättningen i Sverige. 11
  12. 12. 1. En väl fungerande lönebildningEn väl fungerande lönebildning innebär att: och den anställdes sätt att uppfylla dessa. och kompetens. anställdas kompetens och arbetsuppgifter och stimulerar till ökad produktivitet och ökad konkurrenskraft. utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.Parterna har ett ansvar för lönebildningen och kollektivavtal är ett viktigt instrument för en välfungerande lönebildning. Punkterna ovan visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagets kravpå prestation. En väl fungerande lönebildning är en lönebildning som motiverar och möjliggör förmedarbetaren att öka produktiviteten på ett sätt som ökar företagets konkurrenskraft. Företagetoch den anställde har ett gemensamt intresse av att både den anställde och företaget fortsätter attutvecklas väl. Bara ett långsiktigt lönsamt företag kan ge sina medarbetare trygga jobb och samti-digt bra ersättning för arbetet. För de delar av ekonomin som är mest direkt utsatt för internationell konkurrens, det vill sägateknik industri & tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som sammanta-get ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter iandra länder. Detta är till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. - ning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. måsta utgå från vad som sker i omvärlden. - den för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning.För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar,företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principernaovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delarav arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationelltkonkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. I Sverige har det funnits en brett förankrad uppfattning på arbetsmarknaden om att det måstevara den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fastställer ramen för företagens löne-kostnadsutveckling, en ram alla parter har att inordna sig i. En lönebildning där internationelltkonkurrensutsatt sektor sätter ett märke utifrån sina förutsättningar, och detta sedan användssom golv eller på annat sätt inte respekteras av andra parter kan naturligtvis inte kallas för en välfungerande lönebildning. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter påannat sätt än genom att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetarunder, och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Det är på dessa grunder vitillsammans måste säkerställa en lönebildning som fungerar väl både på makro- och mikronivån. Utvecklingen med mer lokal och företagsnära lönebildning står givetvis inte i konflikt med en välfungerande lönebildning. 12
  13. 13. 2. Viktiga ekonomiska sambandför företag och anställdaSyftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktiontill för rapporten viktiga och grundläggande ekonomiska samband.Ambitionen med sammanställningen är att lyfta fram de områden somvi anser centrala bland de ekonomiska förutsättningarna. Avsikten ärockså att lätt kunna se vad vi själva kan påverka och sådant vi mer haratt förhålla oss till.Internationell konkurrenskraft avgörande för framgångKonkurrenskraft är summan av en lång rad faktorer. För internationellt konkurrensutsattaverksamheter är den helt avgörande frågan hur dessa står sig i Sverige i förhållande tillmotsvarande verksamheter (egna eller andras) utomlands. På lång sikt är det variabler som investeringar i fysiska tillgångar och immateriella somFoU och kunskap som har störst betydelse. På kort sikt är dessa faktorer mer givna, då detar tid att förändra. Vi kan i det korta perspektivet därför mer fokusera på den kostnadsmässiga konkur-renskraften, dvs. jämföra direkta kostnader för verksamheter i Sverige och utomlands.Maskiner, råvaror och andra insatser har här ett pris som i grunden är lika för alla – ”ettvärldsmarknadspris” – vilket kan variera en del lokalt beroende på faktisk konkurrenssitua-tion, transportkostnader, tullar m.m. Den egna förädlingen – dvs. den del man själv utför i sin egen verksamhet – innefattar iprincip bara kostnader för arbetskraft, kapitalkostnader (maskiner anläggningar, avskriv-ningar m.m.) och en vinst (i detta sammanhang kallad driftsöverskott). Arbetskraftskostna-derna är vanligen den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföradenna mot konkurrenter och mot alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måsteför att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Vilken valutaman väljer spelar ingen roll bara det är samma. Med fokus på läget i Sverige är det mestnaturligt att jämföra kostnaderna räknade i svenska kronor. Valutans betydelse behandlas i Kapitel 6 och i kapitel 4 där även industrins arbetskrafts-kostnader i internationell jämförelse. Valutors förändrade värde påverkar produktionskost-naden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighetoch nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn tillvalutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigtgynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraftoch landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka deninternationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuellaläget, där den svenska kronan jämfört med våren 2012 ökat betydligt i värde mot Euronfinns en oro hos många företag att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt medsin förädling i Sverige klarar att konkurrera. En starkare kronkurs är särskilt betungandeför mer råvarubaserade industrier, vars exportpriser bestäms av världsmarknadspriser, ochvars import av insatsprodukter är relativt liten. En kronförstärkning får med andra ordsärskilt stort genomslag på företagens lönsamhet i branscher med relativt små importan-delar, då försäljningspriserna i svenska kronor måste sänkas för att inte överstiga världs-marknadspriserna. Försäljningsintäkterna räknat i svenska kronor blir också mindre meden starkare krona när priset är bestämt i den utländska valutan. Genomslaget av ändradeväxelkurser fördröjs om företagen använder sig av valutasäkringar, vilket är särskilt vanligtvid långa kontrakt. Gemensamt för alla företag är att förädlingskostnaden (vilken i huvud- 13
  14. 14. sak innefattar kostnader för egen arbetskraft) i Sverige ökar relativt utlandet när kronanstärks och vise versa. Produktionskostnaderna skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. tillproduktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna interna-tionellt. Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra nivån på produktiviteten påaggregerad nivå, men är en av två komponenter när BNP-nivåer jämförs mellan länder.Vanligt är därför att förändringen enbart redovisas mellan år utan att ange nivån på pro-duktiviteten. Även förändringar mellan år är svåra att beräkna, då olika källor ofta användsför produktionsvolym och arbetade timmar. Mer om produktiviteten i Kapitel 4 och 6. Attberäkningar av arbetskraftskostnader per timme också innehåller betydande osäkerhet avsamma slag bör poängteras i detta sammanhang.För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkur-renterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valutaoch produktivitet. Kostnaderna och produktivitet kan företag och anställda själva direktpåverka. Valutakurserna är däremot en faktor, man åtminstone i det kortare perspektivet,mer har att acceptera och anpassa sig till. På längre sikt är det visserligen hur väl vi utvecklarkonkurrenskraften (i bred bemärkelse) det som också sätter värdet på vår valuta, men härsamverkar eller motverkar även eventuella skillnader i räntenivåer och inflation/inflations-förväntningar. Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning, seportalen i Kapitel 1. Arbetskraftskostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige,men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per produceradenhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är.En väl fungerande lönebildning ger låg inflationAtt ökade löner som inte motsvaras av ökad produktivitet ger inflation är ett väl käntfaktum. Jämför vi löneökningarna i Sverige under lång tid och drar bort ökningen iproduktivitet kan vi konstatera att ökningstakten väl överensstämmer med inflationen,korrigerad för effekter via importen. Att denna så kallade inhemskt genererade inflationväl överensstämmer med ”löneinflationen” förklaras av att huvuddelen av Sveriges samladeförädlingsvärde (BNP) precis som i ett enskilt företag domineras av arbetskraftskostnaden. I dagsläget kan konstateras att under den hittillsvarande nedgången i konjunkturen sedanmitten av 2011 har ökade löner ökat belastningen på företagen samtidigt som produktivitets-tillväxten i industrin och även i tjänstesektorn avtagit. Tjänstesektorn har under 2012 följtefter industrin och med viss fördröjning påverkats av nedgången i industrikonjunkturen.Tjänstesektorns produktivitetstillväxt faller med en allt svagare produktionsökning under2012. Tidigare under uppgången i konjunkturen var löneökningarna lägre medan produkti-viteten då ökade starkt, främst bland varuproducenter. Andra inflationskällor är import och råvarupriser. Råvarupriser kan dra iväg när enökad efterfrågan internationellt inte tillräckligt snabbt kan mötas av ett ökat utbud ochprisökningarna riskerar sedan att rulla vidare genom hela förädlingskedjan ända fram tillslutkunden. Under senare tid har flertalet råvarupriser fallit i takt med att konjunkturenförsämrats. Särskilt Kina påverkar alltmer de globala råvarupriserna och detta har ökatosäkerheten högst påtagligt. Tidigare bidrog Kina till kraftigt ökade priser på bl.a. stål, somföljd av landets omfattande investeringar i infrastruktur och bostäder. Därefter har Kinagenom att öka exporten av stål tvärtom bidragit till sänkta stålpriser globalt. På senare tidhar omslagen varit både omfattande och svåra att förutse Kinas ökade påverkan på världs-marknadspriserna påverkar också inflationen i vår del av världen. Via importen får vi in mer eller mindre inflation utifrån. En stark valuta innebär att denimporterade inflationen hålls tillbaka. En starkare valuta begränsar även inflationstrycketfrån ökade internationella råvarupriser. 14
  15. 15. Sjunkande räntor kan å ena sidan bidra till en försvagning av kronkursen och därmedleda till högre importpriser som i sin tur bidrar till högre inflation. Å andra sidan bidrarsjunkande bolåneräntor till lägre inflation då dessa väger tungt i beräkningen av konsu-mentprisindex (KPI). Effekten på KPI var i september tydlig då Riksbanken sänkte styr-räntan. Sambandet gäller naturligtvis i lika hög grad omvänt. Höjda räntor bidrar till ökadebolåneräntor och boendekostnader för hushållen som höjer inflationen. Sjunkande inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kanbegränsas. Inflationen har de senaste 10 – 15 åren med betydande variationer mellan olikaår i genomsnitt varit 1,5 procent per år, vilket kraftigt understigit Riksbankens mål på 2procents inflationstakt. Låg inflation har under perioden bidragit till betydande ökningarav reallönerna. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyterealt, förutsatt att de nominella ökningarna begränsas så att de inte driver upp priserna.Den anställde har ett berättigat intresse av att lönen utvecklas realt, dvs. att den ger ökadköpkraft efter det att inflationen räknats av. När detta ska balanseras mot företagets likaberättigade intressen gäller det att komma ihåg att företaget har att beakta inte enbartlönen utan hela arbetskraftskostnaden och att denna ska relateras till de priser företagetkan ta ut på sina produkter eller tjänster och inte något mer allmänt inflationsmått. Förinternationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknadenpriserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Lönen i förhållande till inflationen i Sverige är viktig för löntagarna, medan det ärarbetskraftskostnaderna och företagens egna priser som är det viktiga för företaget.Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning?Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sys-selsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade lönersom försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagensom också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs.att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således intevara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader iproduktivitet och stimulerar till ökad produktivitet.Arbetsmarknaden en alltmer global marknadArbetsmarknaden är som andra marknader också en marknad där ena parten erbjudersina tjänster (sin arbetstid) och där den andra parten köper tjänsten. Pris och prestationgäller även här. Arbetsmarknaden är av tradition lokal. Det är lokalt som personerna ocharbetstillfällen finner varandra. Men över tid är såväl företag som medarbetare rörliga ochflyttar om (tillräckligt) bättre förutsättningar finns på annat håll. Det som är nytt är dels attrörligheten för företagen (även för arbetskraften åtminstone inom Europa) ökat i takt meden ökad globalisering, dels att utbudet av arbetskraft växer kraftigt i utvecklingsländerna. Finansmarknaden var först med att verka mer på global basis. Finansiella tjänster haridag få om några geografiska gränser. Även industrin har kommit långt i en internationellintegration med sina långa förädlingskedjor och med verksamheter/delar av verksamhetermer och mer spridda globalt. Fler och fler koncentrerar exempelvis expertis i särskilda”centres of excellence”. Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekono-mier. Detta har inneburit en hel del anpassning och i ökad omfattning påverkat verksamhe-ter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhetoch Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. Konkurrensen omjobben är en konkurrens som omfattar alltfler jobb. Fortsatt framgångsrika företag i Sverigeblir de som med sina medarbetare utvecklar en konkurrenskraftig verksamhet även i 15
  16. 16. förhållande till den ökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll. För lönebildningen i Sverige innebär detta att betydligt fler individer än tidigare ärkonkurrensutsatta på en global marknad. Nya marknader med hög tillväxt och länder somsnabbt blir rikare innebär många gånger också att efterfrågan på svensk produktion ökar.Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagenspotentiella avsättningsmöjligheter ökar.Delar av arbetskraften är mer rörlig än tidigare och inte minst är det allt lättare att säljasina tjänster ute på världsmarknaden. Den anställde behöver med modern teknik inte påsamma sätt som tidigare sitta nära sin arbetsgivare. Den geografiska närheten till kundensom tidigare varit mer avgörande för tjänster minskar i betydelse. Arbetsmarknaden ochhär i första hand den med mer kvalificerade tjänster, globaliseras nu i snabb takt. Mer omarbetsmarknaden finns i Kapitel 4 och 5.Avkastningskraven bestäms internationelltInvesteringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskraften. Att teknikindustrinsinvesteringar i maskiner och anläggningar varit låga under ett antal år före finanskrisen kani detta sammanhang uppfattas som oroande. Investeringarna är vår viktigaste fråga, motbakgrund av den omfattande strukturomvandling som sker internationellt efter finanskra-schen 2008 och särskilt i den del av världen vi tillhör. Vår analys visar att investeringsbe-hoven kommer att vara mycket stora under lång tid framöver. Detta utöver att det finns ettantal förklaringar till de låga nivåerna för industrins investeringar i utgångsläget, bl.a. harföretagens investeringar i immateriella investeringar varit omfattande, vilket inte fångasin i den officiella statistik som mäter företagens fasta investeringar. Mer om investeringar iKapitel 7. Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verk-samheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för attöverleva över tid. De som investerar i verksamheten vill ha avkastning på investeringen.Avkastningskraven för de finansiella investeringarna sätts numera i huvudsak interna-tionellt. Går det inte att räkna med att avkastningen på en investering i Sverige minstmotsvarar vad man kan förvänta på annat håll, blir investeringen inte av här, förutsatt attriskbedömningen är likvärdig.Detsamma gäller den löpande intjäningen i företaget. Det är bara om verksamheten förväntasfortsätta motsvara avkastningskraven som investeraren/aktieägaren förväntas kvarstå somägare. Viss utdelning krävs också och detta av samma skäl som att en långivare kräver enmarknadsmässig ränta på lånet. Aktieägare är som regel också villiga att ta risk och dennariskpremie påverkar också avkastningskravet. Se vidare Kapitel 7 om investeringar.Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpningKonjunkturen har hittills svängt med en påfallande regelbundenhet. Den kommer attfortsätta svänga upp och ned. Konjunkturen följer ett relativt förutsägbart mönster därolika faktorer samverkar, balanserar eller motverkar varandra. Konjunkturförlopp kannärmast beskrivas som variationer i produktionsnivå, i efterfrågan på arbetskraft ochmaskinutrustning samt insatsvaror och tjänster. I ett riktigt kort perspektiv kan förstås dentillgängliga produktionskapaciteten inte ökas utan måste mer ses som given. Det blir dåutnyttjandegraden av den tillgängliga produktionskapaciteten som förändras och den kanförändras påtagligt. När detta skrivs befinner vi oss i ett läge med svag efterfrågan. Nedgången för tillverkandeteknikföretag, som inleddes under 2011, ser trots konjunktursvängningarnas regelbundenhetut att bli utdragen, se vidare Kapitel 5. Nedgången innebär att antalet arbetstillfällen i företagen med viss fördröjning minskar.Hittills under nedgången har antalet anställda minskat betydligt mindre än produktionen. 16
  17. 17. Än mer har ordervolymerna sjunkit. Det stora antalet varsel som inkommit under hösten2012 är oroande men inte överraskande. Det är uppenbart att många företag anpassarverksamheten till en förväntad lägre efterfrågan. Alla varsel verkställs normalt inte.Statistiken visar att cirka 7 av 10 varslad individ också blir uppsagd på grund av arbetsbrist.Erfarenheten är också att fler varsel som läggs tidigt i en konjunkturnedgång verkställsjämfört med de som läggs senare. Antalet arbetstillfällen inom den internationellt konkur-rensutsatta varuproducerande sektorn kommer att fortsätta minska under de närmaste åren,vilket kan förutspås utifrån den fortsatt fallande orderingången för industrin, den minskadeproduktion och uppgången i antalet varsel. Utvecklingen av investeringarna följer på samma sätt som förändringen i antalet anställdakonjunkturen. Företagen, särskilt de mindre, behöver i regel få tillräckligt stora vinsterinnan de investerar. Stora företag strävar däremot mer regelmässigt efter att investeramotkonjunkturellt, dvs. i lågkonjunktur för att sedan ha rätt kapacitet när nästa uppgång ikonjunkturen kommer. Förutsättningarna denna gång är lite annorlunda. Efter uppgången i industriproduktionenfram till mitten av 2011 hade flertalet tillverkande teknikföretag fortfarande betydandekapacitetsreserver. Behovet av kapacitetshöjande investeringar var därför begränsat redani utgångsläget inför innevarande nedgång i konjunkturen. Investeringsvolymen kommerdärför i närtid att fortsätta minska inom industrin. 17
  18. 18. 3. Sveriges teknikindustrioch tjänsterI detta kapitel presenteras en rad fakta om teknikindustri tillsammansmed företagstjänster. I en första del visas hur stor betydelse teknik-industri och tjänster har för den svenska ekonomin. I en andra delpresenteras ett stort antal fakta som belyser hur teknikindustrin alltmerintegrerats med varandra fram till idag.Del 1. Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomiDet går att få en mer verklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är förutvecklingen av svensk ekonomi genom att analysera flödet av insatsprodukter.Det här avsnittet1 visar att: relaterade tjänster i Sverige har ökat och uppgår 2011 uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Av dessa arbetar ungefär 525 000 med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. teknikindustri och andra sektorer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. övriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster. tillgodoses genom import. Det är framför allt importen av tjänster som har bidragit till att importinnehållet per produkt har ökat. totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP, både i hög- som lågkonjunkturer. statistiken visar. Detta förklaras av att ekonomin är alltmer integrerad genom att fler sysselsätts i andra branscher tack vare efterfrågan på industriprodukter.Bidraget från en bransch till den ekonomiska utvecklingen i ett land kan analyserasutifrån ett flertal olika dimensioner. En vanlig sådan är att studera branschens andel avBNP och total sysselsättning, varvid endast den direkta sysselsättningen och branschenseget förädlingsvärde räknas in. En svaghet med detta angreppssätt är att det inte tar hän-syn till flöden mellan branscher. Då man på detta sätt inte tar hänsyn till den indirektaproduktion och sysselsättning som en bransch genererar i underleverantörsleden, missarman hur mycket branschen i själva verket betyder för produktion och sysselsättning i ettland. Under lång tid saknades detta perspektiv i den svenska debatten och det finns all anled-ning att fortsätta med en mer verklighetsanknuten beskrivning av svensk ekonomi. Ettverktyg för detta är den så kallade input-output-metoden (IO). IO-analysen syftar framförallt till att åskådliggöra flödet av insatsprodukter mellan branscher, för att därigenomkunna analysera samspelet mellan branscher. Grunden för dessa analyser är StatistiskaCentralbyråns IO-tabeller. Dessa utgår från att flöden av varor och tjänster simultantkan registreras i en matris som ursprung och destination. Produkter produceras och deanvänds. Vissa produkter går till slutlig efterfrågan, andra används som insatsprodukter.Man kan via IO-systemet bland annat beräkna den totala produktions- och sysselsätt-ningsökning som krävs för att möta slutlig efterfrågan i olika branscher. Dessa sambanduttrycks ofta som multiplikatorer, dvs. vad en ökning av efterfrågan på en branschs 18
  19. 19. produkter genererar för produktionstillväxt och sysselsättning i andra branscher utöverproduktion och sysselsättning i den egna branschen.Industrisysselsättningen nästan oförändrad – tack vare starkare samspelÄven om denna rapport fokuserar på Teknikföretagens och IT & Telekomföretagen samtSvenska Teknik & Designföretagen inom Almegas avtalsområden, inleder vi med att be-skriva sambanden mellan industrin och dess underleverantörer som helhet. Detta för att geen övergripande bild av dessa samband. Efter en nedgång under senare delen av 1970- ochunder inledningen av 1980-talet har industrins sysselsättningsmultiplikator i den inhemskasvenska ekonomin ökat från 0,94 sedan mitten av 1980-talet till 1,14 2005. Det innebär att år2005 sysselsatte varje industrianställd i genomsnitt 1,14 personer ytterligare hos underleve-rantörer. Förklaringen till denna utveckling är ett ökat samspel med tjänstesektorn. Sedanmitten av 1970-talet har sysselsättningsmultiplikatorn till tjänstesektorn fördubblats – från0,34 till 0,67 2005. Detta förklaras i sin tur av att industriföretagen har fokuserat alltmer påsin definierade kärnverksamhet, samtidigt som en industriprodukt i allt högre utsträckningär en bärare av värdeskapande tjänster. Tillsammans skapar det ett fördjupat samspel medtjänstesektorn i allmänhet och med den kunskapsintensiva delen i synnerhet. Antalet anställda som antingen direkt eller indirekt arbetar med att möta slutlig efterfrå-gan på industriprodukter har minskat med endast drygt 9 000 från mitten av 1990-talet.I mitten av 2000-talet sysselsatte industrin direkt eller indirekt cirka en miljon personer,då de som sysselsätts för leveranser till industrin inräknas. De som var direkt sysselsatta iindustrin uppgick till cirka 600 000, medan de indirekt sysselsatta i tjänstesektorn uppgicktill cirka 300 000 tack vare industrins efterfrågan och i sin tur tack vare efterfrågan påindustrins produkter. Av dessa 300 000 arbetade närmare 180 000 i den kunskapsintensivatjänstesektorn. Av dessa tillhörde 120 000 de företagsnära tjänstebranscherna.Fler än en miljon sysselsätts i teknikindustri och tjänsterMed hjälp av input-output-statistik går det att beräkna det totala antalet anställda somsysselsätts i och av teknikindustri och tjänster.2 För att klargöra, avser tjänsteproduktioneni denna beräkning även produktion som genereras av efterfrågan på tjänster från helaekonomin och inte enbart från teknikindustrin. Beräkningen av den totala sysselsättningeninom teknikindustri och tjänster görs genom att summera tre kategorier av sysselsatta.3För det första har vi dem som är direkt sysselsatta i teknikindustri och tjänster av slutligefterfrågan på produkter som produceras i dessa branscher. För det andra har vi dem som isamtliga underleverantörsled är indirekt sysselsatta av slutlig efterfrågan på produkter frånteknikindustri och tjänster. För det tredje har vi dem som indirekt sysselsätts i teknikindu-stri och tjänster av slutlig efterfrågan på övriga produkter i ekonomin.4 När dessa tre kategorier summeras framgår det av diagram 3.1 att antalet anställda iteknikindustri och tjänster i Sverige ökade från 826 000 1995 till 1 060 0005 tio år senare– en ökning med ungefär 235 000 personer. Drygt 40 procent av dessa sysselsätts direktav slutlig efterfrågan på produkterna från teknikindustri och tjänster, en dryg tredjedel ärindirekt sysselsatta av slutlig efterfrågan på branschens produkter5 och en fjärdedel sys-selsätts indirekt av slutlig efterfrågan på övriga produkter i ekonomin.Teknikindustri och tjänster: företagstjänster är störstNär vi studerar fördelningen av den totala sysselsättningen i teknikindustri och tjänstermellan dess branscher, framgår att det var företagstjänster, med drygt 350 000 sysselsatta,som sysselsatte flest år 2005. Av dessa sysselsattes drygt 120 000 direkt i branschen, menen majoritet sysselsattes indirekt, antingen som ett resultat av egen slutlig efterfrågan iunderleverantörsledet eller som underleverantör till andra branschers slutliga efterfrågan.Närmare 180 000 i branschen för företagstjänster sysselsattes av slutlig efterfrågan i andra 19
  20. 20. Diagram 3.1 Antalet sysselsatta som direkt eller indirekt arbetar med produktion av produkterfrån teknikindustri och tjänster12000001000000 800000 600000 400000 200000 0 1995 2000 2005 Direkt sysselsättning av slutlig efterfrågan på produkter från teknik industri och tjänster Indirekt sysselsättning av slutlig efterfrågan på produkter från teknik industri och tjänster Indirekt sysselsättning i teknik industri och tjänster av slutlig efterfrågan i övriga branscherbranscher. Det här visar att denna bransch är absolut störst som underleverantör till andrabranscher i svensk ekonomi.6 Efter branschen företagstjänster följer branscherna maskinindustri respektive motorfordon.Det totala antalet sysselsatta i dessa två branscher uppgår till något över respektive något under150 000 sysselsatta. Datakonsultbranschen är också viktig som insatsleverantör till andrabranscher, likaså metallvaror exklusive maskiner.Spridningseffekterna är störst i industrinTeknikindustri och tjänster växte som nämnts ovan med drygt 230 000 anställda mellan 1995och 2005. 185 000 av dessa var på något sätt kopplade till branscherna i tjänstesektorn. Av dessakan drygt 120 000 härledas till företagstjänster. Detta innebär att industribranscherna i teknik-branschen ökade sin totala sysselsättning med ungefär 30 000 anställda mellan 1995 och 2005.7Huvuddelen av detta förklaras av en ökad sysselsättning i motorfordon och maskinindustri,vilka genom en ökad integration med underleverantörsleden har ökat den indirekt genereradesysselsättningen. Det är industribranscherna som uppvisade högsta sysselsättningsmultiplikatorerna. År 2005genererade varje anställd i fordonsindustrin i genomsnitt 1,8 ytterligare indirekt anställda iunderleverantörsleden. Det är en ökning från 1,3 sysselsatta tio år tidigare. Med 1,3 är telepro-dukter den bransch som uppvisar näst högst multiplikator år 2005.Snabb sysselsättningsökning i kunskapsintensiv tjänsteproduktionI diagram 3.2 har den indirekta sysselsättningen i tjänstebranscherna (72–74), det vill sägaföretagstjänster där datakonsulter, teknikkonsulter med flera företagstjänstbranscher ingår,baserat på slutlig efterfrågan på produkter från teknikindustribranscherna (28–35), beräknatsför 1995 och 2005. När uppgifterna summeras årsvis har den indirekta sysselsättningen ökatfrån 48 000 till 69 000 anställda mellan 1995 och 2005–en ökning med mer än 40 procent påett decennium. Närmare 70 000 av de sysselsatta i datakonsulttjänster, FoU samt övriga före-tagstjänster går alltså till jobbet varje dag på grund av den slutliga efterfrågan på de produkter 20
  21. 21. Diagram 3.2 Indirekt sysselsättning i datakonsulttjänster, FoU och övriga företagstjänster avslutlig efterfrågan på industriprodukter som tillhör teknikindustrin Kontorsmaskiner och datorer 2005 Annan transport 1995 Metallvaror exkl maskiner Precisionsinstrument Annan elektroindustri Teleprodukter Maskin Motorfordon 0 5000 10000 15000 20000 25000som produceras i teknikindustrin. Samtliga industribranscher har under perioden 1995–2005 ökat den indirekta sysselsättning-en i tjänstebranscherna inom teknikindustri och tjänster. I både absoluta och relativa termervar ökningen störst för motorfordon–år 2005 var det drygt 22 000 anställda i de nämndatjänstebranscherna (SNI 72–74) som sysselsattes tack vare slutlig efterfrågan på motorfordon. Av de tre tjänstebranscherna i teknikindustri och tjänster är det ”övriga företagstjänster”med 53 000 sysselsatta, som är absolut störst i termer av sysselsättning som kan härledas tillslutlig efterfrågan på de produkter som produceras i industribranscherna. Det motsvararen ökning med mer än 60 procent på tio år. Noterbart är att den indirekta sysselsättningen iFoU-branschen minskade under samma period, om än på en avsevärt lägre nivå.Minskad andel egenförädling i industrinHandeln mellan länder har ökat under lång tid. Flödet av varor och tjänster över nationsgrän-serna har ökat snabbt under de senaste decennierna. Det globala arbetsutbudet har fördubblatsunder de senaste 10–15 åren. Företag väljer mycket nogsamt var i världen de förlägger sinainvesteringar. Produktionsprocessen styckas upp mellan länder. Konkurrensen både när detgäller att leverera till industrin och till slutkonsumenten tilltar. Detta påverkar inte minstindustriföretagen inom teknikindustri och tjänster. Av tabell 3.1 framgår att industriföretagens arbete med att renodla verksamheterna harresulterat i att insatsandelen har ökat från 66 till 70 procent mellan 1995 och 2005. Dettainnebär en lägre förädlingsgrad än för ekonomin i sin helhet och då framför allt i förhållandetill tjänstesektorn. För industrins del har detta skett samtidigt som andelen insatser köpta frånutlandet har ökat–från 33 till 41 procent. En viss tendens till detta kan också skönjas inomtjänstesektorn, om än inte i samma grad och från en avsevärt lägre nivå. En annan central skillnad mellan industrin och tjänstesektorn är att de insatser som köps infrån hemmamarknaden i betydligt större utsträckning inom industrin inhandlas från andrabranscher än den egna. Tjänstesektorn är mindre beroende av insatser från tidigare led, sam-tidigt som en större del av dessa inhandlas från den svenska hemmamarknaden och från den 21
  22. 22. egna branschen. Att denna Tabell 3.1 Insatsstrukturens utveckling 1995–2005skillnad existerar i förhållandetill industrin är inte konstigt, A. Insatsernas andel av produktionen (%)utan är endast ett resultat av Hela Industrin Tjänste- Privat-de olika sektorernas lite olika ekonomin sektor tjänstesektorfunktion i ekonomin. Trots 1995 0,49 0,66 0,41 0,43detta finns det mycket som ta- 2000 0,50 0,68 0,42 0,45lar för att skillnaderna mellanindustrin och tjänstesektorn 2005 0,50 0,70 0,42 0,46minskar och att gränssnittet B. Inhemska insatsernas andel av totala insatser (%)dem emellan många gångerblir alltmer otydligt. Hela Industrin Tjänste- Privat ekonomin sektor tjänstesektorÖkat importberoende 1995 0,76 0,67 0,85 0,84Trenden mot en ökad andel 2000 0,73 0,61 0,82 0,82importerade insatsvaror ochtjänster i den svenska produk- 2005 0,72 0,59 0,82 0,80tionen har fortgått under lång C. Insatser från egna branschen som andel av inhemska insatser (%)tid, vilket hör samman med Industrin Tjänste- Privat-en ökande specialisering av sektor tjänstesektorproduktionen både i Sverigeoch utomlands. De färdig- 1995 0,46 0,73 0,66producerade produkterna i 2000 0,41 0,77 0,71Sverige bygger ofta på långa 2005 0,42 0,77 0,71kedjor av produktion avbåde insatsvaror och tjänster.Sveriges ekonomi har blivit änmer beroende av utrikeshandel för både produktion, inhemsk konsumtion och investeringar.Specialiseringen, med det ökade importinnehållet, har höjt förädlingsvärdet i produktionen,och varit en förutsättning för den fortsatta utvecklingen av produkter och exportföretagensinternationella konkurrenskraft. Under de senaste decennierna har Sveriges import och exportsom andel av BNP ökat betydligt. Räknat från år 1995 till och med 2011 har importandelen ökatfrån 33 procent till 44 procent av BNP, och exportandelen från 40 procent till 50 procent.8 För att beräkna det samlade importinnehållet i en bransch i Sverige bör även importinnehål-let i branschens underleverantörers produkter inkluderas, utöver branschens direkta import avinsatsprodukter. Det samlade importinnehållet i produktionen i olika branscher och sektorervisas i tabell 3.2 nedan.9 Tabellen summerar alltså både importinnehållet i de insatsprodukter Tabell 3.2 Importinnehållet i några sektorer i svensk produktion 1995–2008 Andel av produktionen i respektive sektor, procent 1995 2000 2005 2008 ICT-industri (informations- och kommunikationsteknologi) 36,5 37,6 34,8 48,2 Högteknologisk industri 33,3 39,2 37,6 46,3 Lågteknologisk industri 28,0 33,3 39,3 31,8 Tillverkningsindustri totalt 32,3 36,7 39,6 43,0 Tjänstesektorn totalt (inklusive offentlig sektor) 12,2 14,1 14,7 16,5 Hela Sveriges ekonomi 20,0 22,9 24,0 25,5 Källa: SCB, input-output-data, nationalräkenskaperna. Uppgifterna för åren 1995–2005 bygger på den gamla näringsgrensindel- ningen sni 2002 och OECD:s definitoner av ICT-, hög- samt lågteknologisk industri. Uppgifterna för 2008 bygger på nya sni 2007. Dessutom har grupperingen av branscherna år 2008 gjorts på grundval av FoU- intensiteten. Därför är uppgifterna för 2008 inte fullt jämförbara med de tidigare åren. 22
  23. 23. som köps in från underleverantörer i Sverige samt den direkta importen av insatsprodukter från utlandet. Denna statistik, det vill säga input-output-data, finns hittills fram till och med år 2008 för Sverige. Trenden med ett ökat importinnehåll i produktionen har sannolikt fortsatt även efter 2008. De senaste årens finanskris kan till och med ha ytterligare skyndat på speciali- seringen och ökat företagens outsourcing, som ett led i att effektivisera produktionen och klara konkurrenskraften under både innevarande och kommande lågkonjunkturer. I takt med att den egna förädlingen har minskat ökar samspelet med både inhemska och utländska underleverantörer och en allt större andel av denna växande efterfrågan möts av en större andel importerade insatsvaror och tjänster. Andelen egen förädling har minskat, men den ökade användningen av insatsprodukter från underleverantörer i utlandet och i Sverige bidrar till att höja förädlingsvärdet för industrin i Sverige. Den ökade importen till produktionen genererar ökade inkomster för företagen i både Sverige och i andra länder, genom att produktionen blivit alltmer effektiv och därmed höjt förädlingsvärdet. Det gäller för flertalet länder, men i olika grad, vilket beräknats med hjälp av globala input-output-data, se diagram 3.3. För Sveriges del gynnar de ökade inkomsterna från de globala värdekedjorna i högre grad kunskapsintensiv tjänsteproduktion i Sverige, jämfört med produktion som använder mindre kvalificerad arbetskraft.10 Det hör samman med exportindustrins inriktning mot ett ökat kunskapsintensivt tjänsteinnehåll i både produktionsprocessen och i de produkter som tas fram. Därmed gynnas jobbtillväxten inom kunskapsintensiva tjänstebranscher i Sverige och även jobbtillväxten för högutbildade tjänstemän inom industrin. EU:s studier på området visar att den globala fragmenteringen av produktionen har gynnat efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Detta spelar en allt viktigare roll i produktionen, både för produktutveckling och     produktionsprocesser i den alltmer högteknologiska och kunskapsintensiva produktionen. Diagram 3.3 Tillverkningsindustrins förädlingsvärde som bygger på globala värdekedjor, år 1995 och 2008, miljoner US dollar (1995-års priser) Källa: EU-projektet WIOD, Groningen Growth and Development Centre, Groningens universitet, Nederländerna.   23
  24. 24. Ökad import av tjänster som insatsprodukter Även importinnehållet i industribran- scherna i teknikindustri och tjänster har Tabell 3.3 Importinnehållet13 i teknik- industrin i Sverige 2008 ökat över tid. Med andra ord leder en ökad slutlig efterfrågan på produkterna från Andel av produktionen i respektive teknikindustri och tjänster till en större bransch, procent importökning än tidigare. Importberoendet Tillverkning av metallvaror utom maski- 31,4 ner och apparater skiljer sig åt mellan industribranscherna och är högst i motorfordon och elektro- och Tillverkning av datorer, elektronikvaror 48,2 och optik teleprodukter. Tillverkning av elapparatur 37,5 Denna ökade efterfrågan på import som ett resultat av en ökad slutlig efterfrågan Tillverkning av övriga maskiner 39,1 på teknikindustrins produkter kan också Tillverkning av motorfordon, släpfordon 53,8 och påhängsvagnar uppdelas utifrån vilka produkter som importeras. Teknikindustrins import består Tillverkning av andra transportmedel 33,2 till allra största del av produkter från övrig Källa: SCB, input-output-data för år 2008, enligt närings- grens-indelningen SNI 2007. industri. Det ökade importbehovet har tagit sig uttryck i högre multiplikatorer för tjänstesektorn i allmänhet och den kunskapsintensiva delen i synnerhet. Industrins andel av BNP har ökat – inte minskat Dess andel av BNP används ofta som ett mått på industrins betydelse för en ekonomi. Den andel som då används utgår från industrins nominella förädlingsvärde i förhållande till BNP i nominella termer. Dessa nominella andelar bestäms av antalet producerade produkter och priset för dessa. Tack vare industrins höga relativa produktivitetstillväxt i förhållande till andra delar av ekonomin, kan industriföretagen pressa sina priser samti- digt som lönsamheten upprätthålls. En högre produktivitetstillväxt innebär på fungerande marknader att relativpriset sjunker. I termer av nominella andelar av BNP innebär det att priskomponenten faller och att industrins andel av BNP därmed minskar, inte på grund av lägre produktion utan som en konsekvens av en produktivitetsdriven relativprisförändring. Detta är precis vad som har hänt under de senaste decennierna. Industrins andel av no- minell BNP har minskat, om än mindre än vad många tror. Men samtidigt har industrins andel av prisjusterade BNP (d v s i fasta priser) ökat med närmare 50 procent sedan 1980. Det innebär i sin tur att när andelsutvecklingen rensas från skillnader i prisutveckling och i stället fokuseras på antalet producerade enheter, har industrins betydelse för svensk ekonomi ökat snabbt. Detta gäller särskilt för perioden efter 1990-talskrisen; andelen av BNP i fasta priser har ökat med mer än 50 procent under den period då globaliseringen intensifierades och det globala konkurrenstrycket ökade.1 I termer av SNI 2002 ingår följande branscher i vår definition av teknikindustri och tjänster (28-35 och 72-74). Från industrin: (1) metallvaror exkl maskiner, (2) maskin, (3) kontorsmaskiner och datorer, (4) annan elektroindustri, (5) teleprodukter, (6) precisionsinstrument, (7) motorfordon och (8) annan transport. Från tjänstesektorn: (1) datakonsulttjänster, (2) FoU och (3) övriga företagstjänster. Detta inledande avsnitt om teknikindustrin och tjänster bygger delvis på den analys som Daniel Lind, Unionen, tog fram till vår föregående rapport inför avtalsrörelsen 2011. Avsnittet har i denna nya version uppdaterats och komplet- terats med ny information.2 Statistiska Centralbyrån tar endast fram IO-tabeller vart femte år. Det gör att statistiken är några år gammal. Av den anledningen ska antalet personer inte tolkas alltför bokstavligt, utan mer betraktas som rimliga approximationer.3 T ex ökar efterfrågan på maskiner och IT-tjänster då slutlig efterfrågan på malm ökar.4 1 060 000 anställda motsvarar 24 procent av det totala antalet sysselsatta i svensk ekonomi år 2005.5 För 2005 ger detta en sysselsättningsmultiplikator för teknikbranschen om 0,83. Det innebär att varje anställd i teknikindustri och tjänster i genomsnitt sys- selsätter 0,83 ytterligare anställda i samtliga underleverantörsled av slutlig efterfrågan på branschens produkter.6 Av artikeln En input-output-analys av svensk ekonomi, skriven av Daniel Lind och publicerad i tidskriften Ekonomisk Debatt, framgår att ett mått på en bransch betydelse som underleverantör – möjliggörare av andra branschers slutliga efterfrågan – är forward linkage (FL). För företagstjänster ligger detta mått för 2005 nästan dubbelt så högt som för branschen med näst högsta FL (service till transport).7 Industribranscherna i teknikindustri och tjänster sysselsatte ungefär 507 000 personer år 1995. Tio år senare var antalet uppe i drygt 530 000 anställda.8 Enligt nationalräkenskaperna, SCB,9 Uppgifterna är hämtade från rapporten Global valuechains within a Input and Output framework – The case of Sweden, SCB, avdelningen för ekonomisk statistik, Andreas Poldahl, preliminär version, oktober 2012.10 Uppgifterna är hämtade från EU-projektet WIOD, Groningen Growth and Development Centre, universitetet i Groningen, Nederländerna. 24
  25. 25. Del 2. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänsterSyftet med detta avsnitt är att ge en aktuell beskrivning av hur strukturen ser ut i svenskteknikindustri med tjänster och därtill hur teknikindustri idag är integrerad med tjänsteföretagsom levererar IT- och teletjänster, samt arkitekt- och tekniska konsulttjänster. Det är idag viktigtatt se det ömsesidiga beroendet mellan industri och tjänster både i verksamheten i Sverige och iexporten.Här finns en rad fakta, varav en del helt nya om teknikindustri och tjänster, exempelvis; anställda i Sverige. för över 75 procent av lönesumman i företagen. arbetare har minskat med 150 000 sedan mitten av 1970-talet. globalt verksamma företagen är det under 5 procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. uppgår till 750–800 miljarder kronor, dominerar svensk export. 30 procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under det senaste decenniet varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totala tjänsteexporten (så kallad merchanting).Skickliga tekniker och entreprenörer bidrog starkt till att Sverige från andra halvan av 1800-taletoch framåt utvecklades till ett rikt land. Industrin var tidigt inriktad på export. Under 1900-taletoch särskilt efter andra världskriget svarade verkstadsindustrin för de enskilt största fram-gångarna internationellt. Som en följd av stark efterfrågan på just de varor och lösningar somsvenska industriföretag producerade har Sverige ett jämförelsevis stort antal globala företag. Industrin har under lång tid kännetecknats av internationalisering, frihandel och påvärldsmarknaden konkurrenskraftiga produkter. Basindustrin var tidigt en viktig förutsättningför den tillverkande industrin samt vice versa. På samma sätt är i dag de globalt verksammatillverkande teknikföretagen ömsesidigt beroende av många tjänste- och serviceföretag.Industrin utvecklar förvisso egna tjänster, men köper i allt högre grad även in sådana inte minstför att utveckla produkter och produktionssystem. Industrins produkter har fått ett ökat bådetjänste- och importinnehåll vilket bidragit till ökad konkurrenskraft. Detta är en trend även hosutländska konkurrenter. Företag, nya som gamla, har varit och är i ständig utveckling och förändring. Bara de somutvecklar sin konkurrenskraft i paritet med konkurrenterna överlever. Bara de som gjort dettabättre än sina konkurrenter har vunnit marknadsandelar på en alltmer global världsmarknad.Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrinTeknikindustrin omfattar stora delar av tillverkningsindustrin i Sverige. Här finns tillverkare avperson- och lastbilar med många underleverantörer. Här finns tillverkare av andra transportme-del som flygplan m.m. Bilindustrins underleverantörer är den i Sverige enskilt största gruppen avleverantörsföretag, men det finns många fler grupper av företag, inom elektronik, maskindelareller leverantörer till byggindustrin, för att ta några exempel. Inom teknikindustrin finns ocksåett stort antal metallvaruföretag som säljer olika insatsprodukter till andra industriföretag, menockså till byggindustrin. Ingår gör också en rad tillverkare av maskiner: allt från verktygsmaski- 25
  26. 26. ner till dumprar, grävmaskiner m.m. Maskinindustrin säljer det mesta av sin produktion på export och är helt beroende av inves-teringstakten och aktiviteten inom industrin och övrig ekonomi i omvärlden. Maskinindustrintillhör de branscher vars efterfrågan varierar kraftigt, eftersom kundernas investeringsaktivite-ter svänger mer än annan konsumtion. Elmaskiner är närmast uteslutande beroende av investeringsaktiviteter, främst i infrastruk-tur, exempelvis kraftproduktion. Stora projekt av detta slag är projekt som pågår under fleraår, vilket gör att konjunkturerna här pareras en del. En betydande leverantör även till sådanaprojekt är tillverkare av olika mätinstrument. Medicinska instrument är en annan stor varu-grupp som är konjunkturkänslig i mindre omfattning. Tele och elektronik, inte minst produkter och tjänster kopplade till telesystem och telekom-munikation, utgör ett av de stora tillverkningsområdena inom teknikföretagen. Det finnsmånga fler exempel på företag i fler verksamheter än vad som ovan nämnts. Fler och fler avteknikföretagens medlemsföretag är rena tjänste- eller serviceföretag. För närvarande är det enfjärdedel av medlemsföretagen i Teknikföretagen och de svarar tillsammans för 16 procent avmedlemmarnas samtliga anställda. Även om listan på företag är lång och verksamheterna skiljer sig starkt åt, finns det mycketsom förenar. Det finns ett stort inbördes beroende mellan exempelvis många små och medelstoraföretag som levererar till stora globala företag med verksamhet runt om i världen. En hög andelexport direkt eller indirekt, mycket ingenjörskunskap och hög FoU är annat som förenar. Stortberoende av investeringsutvecklingen internationellt och i Sverige är andra exempel. Nedanföljer en genomgång av de fem största branscherna inom teknikindustrin tillsammans med detvå i detta sammanhang viktigaste branscherna inom företagstjänster för teknikindustrin.Svensk teknik lika mycket tjänster som industriIndustri- och tjänsteproduktion är så starkt integrerade att de inte längre behöver beskrivas ochdiskuteras var för sig. Framtagandet av den här rapporten har inneburit en hel del utmaningarnär det gäller att använda statistik där industri och tjänster sedan länge hållits åtskilda och därdetaljeringsgraden skiljer sig åt, men vårt upplägg är i sak inget annat än en direkt anpassningtill dagens verklighet. Det handlar inte längre om industri eller tjänster, den uppdelningen gäl-ler inte längre. Vi talar här om en industri som erbjuder produkter som innehåller en växandeandel tjänster, tjänster som man själv tillhandahåller eller köper in från andra företag, fråntjänsteföretag både i Sverige och i utlandet.Följande citat är illustrativt1:”Även det omvända gäller, tjänster är direkt eller indirekt kopplade tillen produkt från teknikindustrin eller så använder man i sin tjänst ettsystem från industrin i sin egen ’produktion’. Teknik är idag lika myckettjänster som produkter.”Företagen gör en fjärdedel själva – resten köper man inStrukturomvandling pågår ständigt. Hela branscher har mer eller mindre slagits ut och nyatillkommit. En ökad specialisering är det som mer än annat karaktäriserar utvecklingen.Vi har fått långa förädlingskedjor, både inom Sverige och vidare ut i världen. Ett stort antalföretag i Sverige och i omvärlden medverkar alltså i produktionen av teknikprodukter.Den slutliga produktionen av teknik i Sverige bygger i allt högre grad på så kallade globalaförädlingskedjor, långa kedjor som lett till ökad import av insatsvaror och tjänster. I dagär det vanligt att ett enskilt företag svarar för 25 procent eller mindre av försäljningsvärdetgenom egen förädling 3. Huvuddelen, köper företaget in från andra. Denna specialiseringbidrar till att höja förädlingsvärdet för industrin i Sverige. 26
  27. 27. Med hjälp av modern kommu- Tabell 3.4 Exempel på industrirelaterade tjänsteföretagnikationsteknik går det både att Teknikföretag 1980 Tjänsteföretag 2010utveckla och hålla ihop de långa Atlas Copco AB Atlas Copco consumer Financeförädlingskedjorna. Förändringari produktionen av komponenter Alfa Laval AB Alfa Laval Corporateoch tjänster långt bort i världen Alfa Laval Treasurykan påverka produktionen såväl Electrolux Ab Electrolux Solutions ABi Sverige som hos underleveran- Electrolux Logistics ABtörer utmed förädlingskedjorna Saab Scania AB Scania Credit AButomlands. Ett exempel på hur Scania Finans ABsnabbt en störning i dessa globalt Scania IT ABsammanflätade förädlingskedjor Scania Parts Logistics ABslår igenom var effekterna av Tetra Pak AB Tetra Laval ABjordbävningen/tsunamin i Japan i Tetra Pak Packaging Solutions ABmars 2011, vilken gjorde att stora Tetra Pak Processing Systems ABdelar av IT-industrin fick svårtatt få komponenter till sin egen Volvo AB Volvo Financial Services AB Volvo Group Real Estate ABproduktion. Risken är att denna Volvo Information Technology ABtyp av störningar i sin tur leder Volvo Logistics ABtill att underleverantörer tvingas Volvo Merchandise ABtill en överkapacitet med press på Volvo Parts ABpriser och kostnader när lokalise- Volvo Technology ABringen sprids ut geografiskt. Volvo Technology Transfer AB Volvo Treasury ABMer tjänster i inköp och Källa: Uppgifterna sammanställda av Teknikföretagenäven i den egna förädlingenDen ökade specialiseringen gör att de svenska företagen köper in mer insatsvaror ochtjänster för sin produktion. Företagen säljer också alltmer hela system eller hela lösningarsom även kan innefatta drift av system. Tjänsteinnehållet i industrins utbud och även iprodukterna har ökat dramatiskt under senare år. Därför köper också industriföretagen inmer och mer tjänster. Även det omvända gäller i ökad omfattning, det vill säga industrinsprodukter – med ett ökat tjänsteinnehåll i sig – ingår som en del hos andra företag somsäljer tjänster. Tjänste- och varuproduktion är i modern industri starkt integrerad, och det blir alltmindre relevant att redovisa dem var för sig. Detta oavsett om produktionen utförs inomsamma bolag, i samma globala koncern eller i samverkan mellan bolag. Den ökade specialiseringen i industrin har också inneburit att många traditionellaindustriföretag knoppat av verksamheter till andra eller nya bolag. Dessa bolag har sedanregistrerats som tjänsteföretag. Tabell 3.4 visar på några av många exempel.4Två av tre anställda är en tjänstemanDen ökade specialiseringen på global basis och nya ekonomiska förutsättningar i Europa,tillsammans med länder i Asien som med Kina snabbt blir allt tuffare konkurrenter påvärldsmarknaden, innebär stora förändringar också för företagen i Sverige. När marknaderlångt bort växer avsevärt mer innebär det att också tillverkningen växer fortare där änhemma i Sverige. I andra fall viktar företagen om sin produktion och flyttar delar till ellernärmare tillväxtregionerna. De riktigt stora industriföretagen har relativt sin totala storlek en mindre andel tillverk-ning i Sverige, vilket tillsammans med ökade satsningar på utveckling och en stark tillväxtpå nya marknader utomlands förklarar varför andelen tjänstemän i den svenska delen avverksamheten ökat kraftigt. Dessutom köper industrin in alltmer tjänster från tjänsteföre- 27

×