Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
KTH ROYAL INSTITUTE
OF TECHNOLOGY
Kampen om ingenmanslandet
Den svenska gruvdriften på Svalbard 1910-1934:
forskning, dipl...
Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934
Erdmannflya
Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934
Bünsow land
Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934
Pyramiden
Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934
Sveagruvan 1917-1925
AB Spetsbergens Svenska Kolfält
Kampen om ingenmanslandet
Innehåll
Syften:
- Förklara den svenska gruvindustrins uppgång och fall på
Svalbard
- Skildra sa...
• Del av industrialiseringen (1800-)
• Naturresurser & exportmarknader
• Stormakternas arena: GB,
Tyskland, Frankrike, Rys...
Vetenskapligt intresse för Norra
Sverige från 1700-tal
- Astronomer och
naturforskare (Linne 1732)
- Svenska
vetenskapsaka...
Svensk forskning på Svalbard
1858-1908:
- 24 expeditioner
- 376 vetenskapliga artiklar
- 60 kartor
Geografi, Geologi, Glac...
Svenska forskare initierar
gruvprojekt
- Fosforitgruva vid Kap
Thordsen 1870-1872
- Sveagruvan, från 1909
Rådgivning och p...
Ökande efterfrågan på stenkol
från 1800-talets mitt
Industrialiseringens energiresurs:
- Fabriker
- Infrastrukturer
- Hush...
Spetsbergen ingenmansland
från 1600-tal
Gruvbolag efterfrågar lag och
ordning
Norska aktörer önskar norsk
suveränitet över...
Norge:
- Nationalistiska strömningar
efter unionsupplösningen
1905
- En nation med ett uppdrag
i Arktis – i norr och på
Sv...
Svenska linjen: Ingen-
mansland med svensk-norsk-
rysk administration
Nationell prestige:
- ”Vi åsyfta nu, att Norge ej
ge...
”Så som sakerna nu stå, är det
emellertid nödvändigt att vårt
program drifves igenom [… ].
Sveriges ställning på den
skand...
Kamp på två arenor
1. Förhandlingar och diplomati:
- Christianiakonferenserna
1910, 1912, 1914
- Paris 1919-1920
2. Spetsb...
Varför en svensk gruvindustri på Svalbard?
Svenska gruvindustrin på Svalbard inleddes 1910 av
Jernkontoret
Resultat av sam...
1910: Jernkontoret tog fyra kolfält i
anspråk
1911: Bildade AB Isfjorden-Belsund
1911-1916: Expeditioner årligen till
de s...
Konflikter om fyndigheter pga.
ingenmanslandet
AB Isfjorden-Belsund vs NEC
Konflikt utkämpas med:
- Brevväxling & diplomat...
Hur etablerades den svenska gruvdriften?
Kampen om resurserna – ockupationstavlor
Russian claim board & defence work remai...
Undersökningar / försvarsarbeten, Pyramiden 1914 Försvarsarbeten, Anservika, Bünsow land
Hur etablerades den svenska gruvd...
Lämningar av Scottish Spitsbergen Syndicates försvarsarbeten i Gipsdalen
Hur etablerades den svenska gruvdriften?
Kampen o...
Hur etablerades den svenska gruvdriften?
Kampen om resurserna – försvarsarbeten
Scottish Spitsbergen Syndicate traktor, Gi...
Hur etablerades den svenska gruvdriften?
Kampen om resurserna – försvarsarbeten
Scottish Spitsbergen Syndicate väg, Gipsda...
British claim hut, Bellsund
British claim hut, Reserche fjorden
Swedish claim hut, Bjona haven, Temple bay
Hur etablerades...
Framtidsvisioner och
berättelser om ett tillgängligt
Arktis
• Försörja Sveriges
energibehov i över 100 år
• Spetsbergen nä...
Sveagruvan anläggs 1917:
varför?
- Stenkolsbrist pga första
världskriget
- Extremt höga kolpriser
- Tillgång på riskvillig...
I gruvan:
- Från 1917: handförskrämning,
handborrning, ort- och pelar-
brytning
- Yrkesskickliga arbetare från
kolgruvorna...
Sveagruvan 1917-1925
Teknik för en Arktisk kolgruva
Samhällsplan och arkitektur
med tre målsättningar:
1. Fungera i arktiskt klimat
- Vindriktningar, snö och
temperaturer
2. ...
Sveagruvan 1917-1925
Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
Sveagruvan 1917-1925
Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
Sveagruvan 1917-1925
Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
Sveagruvan 1917-1925
Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
M arketenteriet 1917-1924
Sveagruvan 1917-1925
Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
M arketenteriet 1917-1924
Sveagruvan 1917-1925
Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
M arketenteriet 1924-1925 (-1943)
Sveagruvan 1917-1925
Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
Ogenomtänkta teknikval:
Sveagruvans transportsystem
- Liten nederbörd enligt
polarforskare, därför rälsbana
- Snödrev täck...
Varför lades Sveagruvan ner?
Rätt teknik för Arktisk miljö?
Löser tekniska problem genom att kopiera Longyear city
Varför lades Sveagruvan ner?
Rätt teknik för Arktisk miljö?
Kajen: anläggningens pulsåder vid skeppning kräver ständigt un...
Varför lades Sveagruvan ner?
Rätt teknik för Arktisk miljö?
Transportsystemet spolas bort med vårfloden
Varför lades Sveagruvan ner?
Rätt teknik för Arktisk miljö?
Kraftstation: driftsavbrott och sötvattenbrist Susedammen
Gruvarbetare medlemmar i
SAC – Syndikalisterna
Sveagruvans LS &
Spitsbergens syndikalistiska
federation
Arktisk miljö och
...
• Stort antal strejker 1917-1922
• Fackordförande Engström:
deltagit i Ryska revolutionen
1917
• Arbetarna går segrande ur...
Varför lades Sveagruvan ner?
Svårigheter att bevara arbetsfred - matstrejker
M arketenteriköket, Sveagruvan
Motmedel: driftchefer med hårda
nypor, Arvid Hemming, 1919-
- Kiruna t.o.m. 1913
- Ural-Caspian Oil Co, 1913-1917
- Flyr v...
Varför lades Sveagruvan ner?
Svårigheter att bevara arbetsfred
Radiostationen – en nyckelresurs under arbetskonflikterna
Varför lades Sveagruvan ner?
Svårigheter att bevara arbetsfred
Skapa arbetsfred genom fritidssysselsättningar
• Sveagruvans LS avvecklas
1923
- Ekonomisk kris,
arbetslöshet
- Hård politik från bolaget
- Spitsbergens
Syndikalistiska ...
De potentiella guldåren 1917-
1920:
- Höga anläggnings-
kostnader
- Höga kolpriser men magra
produktionsresultat pga.
tekn...
Sveagruvan överlevde tack vare
statligt stöd:
- Tvingar SJ att köpa
Spetsbergenkol till överpris
- Kapitaltillskott 1921 f...
Efter Spetsbergentraktaten:
Norge enda kvarvarande
aktören på Svalbard
Anspråk i Arktis enligt
sektorprincipen 1926:
• Kan...
Varför såldes Sveagruvan till SNSK?
Sovjetisk expansion på Svalbard
Sovjet köper Pyramiden 1927, undersökningar från 1934
Varför såldes Sveagruvan till SNSK?
Sovjetisk expansion på Svalbard
Sovjet köper upp Grumant city under 20-talet, öppnar s...
Varför såldes Sveagruvan till SNSK?
Sovjetisk expansion på Svalbard
Sovjet köper Barentsburg 1931: Spetsbergens modernaste...
• Rykte att Trust Arktikugol vill
köpa Sveagruvan
”Det kan ikke sterkt nok fremheves
at de politiske forhold på Svalbard
g...
Varför såldes Sveagruvan till SNSK?
Norska aktörers motstrategi
Köper övergivna prospekteringsläger / fångsthyttor / claim...
Varför såldes Sveagruvan till SNSK?
Sveagruvan åter verktyg för utrikespolitik – nu norsk!
Köper Sveagruvan av svenska sta...
Konklusioner
Var den svenska gruvindustrin på Svalbard ett misslyckande?
• Ekonomiskt, ja:
- Ekonomisk förlust
- Obetydlig...
Konklusioner
Gruvindustrin på Svalbard endast delvis ett resultat av en
kamp om naturresurser – också en kamp om politiskt...
Varför en svensk gruvindustri på Svalbard?
Vetenskapen
Svensk-Ryska gradmätningsexpeditionen 1899-1902, Treurenburgbukten/...
Svalbardseminaret 2015: Kampen om ingenmanslandet
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Svalbardseminaret 2015: Kampen om ingenmanslandet

553 views

Published on

Dag Avango, KTH Royal Institute of Technology:
«Kampen om ingenmanslandet.
Den svenska gruvdrifeten på Svalbard 1910–1934: forskning, diplomati og resursbehov»
Presentasjon 03.02.15 i Svalbard Forskningspark, Longyearbyen

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Svalbardseminaret 2015: Kampen om ingenmanslandet

  1. 1. KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Kampen om ingenmanslandet Den svenska gruvdriften på Svalbard 1910-1934: forskning, diplomati och resursbehov
  2. 2. Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934 Erdmannflya
  3. 3. Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934 Bünsow land
  4. 4. Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934 Pyramiden
  5. 5. Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934 Sveagruvan 1917-1925 AB Spetsbergens Svenska Kolfält
  6. 6. Kampen om ingenmanslandet Innehåll Syften: - Förklara den svenska gruvindustrins uppgång och fall på Svalbard - Skildra samspelet mellan historiska förhållanden och aktörer som påverkade utvecklingen - Fokus på vetenskapen, politiken och resursbehoven Frågor: - Varför grundades en svensk gruvnäring på Svalbard? - Hur utformades gruvdriften och varför? - Varför avvecklades den svenska gruvnäringen på Svalbard?
  7. 7. • Del av industrialiseringen (1800-) • Naturresurser & exportmarknader • Stormakternas arena: GB, Tyskland, Frankrike, Ryssland, Ottomanska, USA… • Sverige en liten stat i sammanhanget, men med ambitioner: - Allierade sig med imperierna för tillgång till exportmarknader och handel - Etablerade kolonier där imperierna inte konkurrerade: Arktis ett exempel Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Resurskolonialism
  8. 8. Vetenskapligt intresse för Norra Sverige från 1700-tal - Astronomer och naturforskare (Linne 1732) - Svenska vetenskapsakadem ien - 1800-tal: Norrland ett framtidsland för vetenskap, naturresurser, industri och turism - Romantiserat i konst och litteratur Expansion till Svalbard från 1800-tal Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Vetenskapen Carl von Linne i samedräkt under lapplandsresan
  9. 9. Svensk forskning på Svalbard 1858-1908: - 24 expeditioner - 376 vetenskapliga artiklar - 60 kartor Geografi, Geologi, Glaciologi, Paleobotanik Förklaringar: - Vetenskapliga problem - Ideströmningar (romantik, nationalism) - Nationell prestige - Politiskt inflytande - Naturresurser Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Vetenskapen
  10. 10. Svenska forskare initierar gruvprojekt - Fosforitgruva vid Kap Thordsen 1870-1872 - Sveagruvan, från 1909 Rådgivning och propaganda: - Geologiska bedömningar - Legitimitet, trovärdighet M otiv – intressen: - Nyttiggöra forskning för ekonomisk utveckling - Egen ekonomisk vinning Lokal kunskap också viktig Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Vetenskapen
  11. 11. Ökande efterfrågan på stenkol från 1800-talets mitt Industrialiseringens energiresurs: - Fabriker - Infrastrukturer - Hushåll i växande städer Omställning av stålindustrin från träkol till stenkol Otillräckliga inhemska tillgångar Omfattande import (GB) Importberoende ekonomisk förlust och säkerhetsrisk Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Resursbehov – ekonomisk vinning 0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 1870 1872 1874 1876 1878 1880 1882 1884 1886 1888 1890
  12. 12. Spetsbergen ingenmansland från 1600-tal Gruvbolag efterfrågar lag och ordning Norska aktörer önskar norsk suveränitet över Spetsbergen (1906-1920) Motstånd: Sverige, Ryssland och USA Två förklaringsmodeller: - Naturresurser - Nationell prestige - Båda korrekta Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Politiska intressen Jorgen Lovland, Norsk utrikes- och premiärminister, inblandad Spetsbergenfrågan 1906-1908
  13. 13. Norge: - Nationalistiska strömningar efter unionsupplösningen 1905 - En nation med ett uppdrag i Arktis – i norr och på Svalbard - Naturresurser (?) Sverige: - Ilska över unions- upplösningen 1905 - Vidmakthålla ledarskap i skandinavisk utrikespolitik - Naturresurser (?) Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Politiska intressen Herman Lagercrantz, Svensk diplomat, bruksägare och såsmåningom styrelseordförande i AB Isfjorden-Bellsund
  14. 14. Svenska linjen: Ingen- mansland med svensk-norsk- rysk administration Nationell prestige: - ”Vi åsyfta nu, att Norge ej genom att t.ex. ensamt åtaga sig en kontroll över öarna vinner något sorts hävd på landet. Vi vilja ej ha Spetsbergen men vilja också undvika att någon annan makt, enkannerligen ej Norge, hugger det. Vi äro av lätt insedda skäl emot att en verklig kongress hålles i Norge” Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Politiska intressen – initiativet i skandinavisk utrikespolitik Eric Trolle, Svensk utrikesminister 1906-1909
  15. 15. ”Så som sakerna nu stå, är det emellertid nödvändigt att vårt program drifves igenom [… ]. Sveriges ställning på den skandinaviska halfön beror i mycket därpå. Jag vill hålla ihop med Norge, men endast under villkor att det är vi och ej Norge som har den ledande platsen i allt som rör våra gemensam m a förhållanden till utlandet. Detta är den innersta grunden hvarför jag så envisas med att få igenom vårt Spetsbergenförslag” Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Politiska intressen – initiativet i skandinavisk utrikespolitik Arvid Taube, Svensk utrikesminister 1909-1911
  16. 16. Kamp på två arenor 1. Förhandlingar och diplomati: - Christianiakonferenserna 1910, 1912, 1914 - Paris 1919-1920 2. Spetsbergen genom politiskt och finansiellt stöd till: - Polarforskning - Prospektering och gruvdrift Svenska UD övertalar Jernkontoret att lägga beslag på kolfält på Spetsbergen 1910 Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Politiska intressen Svenska konsultate i Christiania
  17. 17. Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Svenska gruvindustrin på Svalbard inleddes 1910 av Jernkontoret Resultat av samhälleliga förhållanden och aktörers intressen och initiativ: - Kolbehovet / Järn- och stålindustrin - Spetsbergenfrågan / Utrikesdepartementet - Nyttiggöra polarforskningen / Polarforskarna Svenska ockupationer på Spetsbergen 1910-
  18. 18. 1910: Jernkontoret tog fyra kolfält i anspråk 1911: Bildade AB Isfjorden-Belsund 1911-1916: Expeditioner årligen till de svenska kolfälten Var anlägga gruvan? - Från Bünsow land/Pyramiden till Braganzabukten Varför Braganzabukten? - God kolkvalitet - Horisontell kolflöts - Nära naturhamn - Seger i strid om kontrollen över fyndigheten (1910-1912) Hur etablerades den svenska gruvdriften? Undersökningarna De svenska kolfälten på Spetsbergen
  19. 19. Konflikter om fyndigheter pga. ingenmanslandet AB Isfjorden-Belsund vs NEC Konflikt utkämpas med: - Brevväxling & diplomati - Ömsesidiga hot om våld - Ockupationssymboler Ockupationssymboler av särskild vikt i kamp om ingenmansland - Representerar effektiv ockupation (bevis) - Bevakar platser åt frånvarande ägare Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna AB Isfjorden-Bellsund vs. The Northern Explotration Co
  20. 20. Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna – ockupationstavlor Russian claim board & defence work remains ”Swedish occupation”, Bunsow land, Gipsvika Arctic Coal Co claim board, Sassen bay
  21. 21. Undersökningar / försvarsarbeten, Pyramiden 1914 Försvarsarbeten, Anservika, Bünsow land Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna – försvarsarbeten
  22. 22. Lämningar av Scottish Spitsbergen Syndicates försvarsarbeten i Gipsdalen Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna – försvarsarbeten
  23. 23. Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna – försvarsarbeten Scottish Spitsbergen Syndicate traktor, Gipsdalen
  24. 24. Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna – försvarsarbeten Scottish Spitsbergen Syndicate väg, Gipsdalen
  25. 25. British claim hut, Bellsund British claim hut, Reserche fjorden Swedish claim hut, Bjona haven, Temple bay Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna – claim huts
  26. 26. Framtidsvisioner och berättelser om ett tillgängligt Arktis • Försörja Sveriges energibehov i över 100 år • Spetsbergen nära och tillgängligt • En utmaning för de som vågar (prestige) • Klimat hanterbart med teknik • Klimatet lämpligt för gruvdrift (permafrost) • Klimatet härdande och hälso-givande Hur etablerades den svenska gruvdriften? Att värva investerare
  27. 27. Sveagruvan anläggs 1917: varför? - Stenkolsbrist pga första världskriget - Extremt höga kolpriser - Tillgång på riskvilligt kapital - Spetsbergenfrågan inaktuell pga kriget, men finns med i bakgrunden AB Spetsbergens svenska kolfält bildas 1916, aktierna säljs ut på en dag Driver Sveagruvan 1917 – 1925 Varför etablerades Sveagruvan 1917? Ett nytt historiskt sammanhang Arbetare lossar byggmateriel vid Braganzabukten 1917
  28. 28. I gruvan: - Från 1917: handförskrämning, handborrning, ort- och pelar- brytning - Yrkesskickliga arbetare från kolgruvorna i Skåne - Från 20-tal: maskin- förskrämning och longwall - Två gruvor: nr 1 & 2 I dagen: - Från 1917: rälsbundet transportsystem - Från 1918: linbana - Kolupplag - Kaj Sveagruvan 1917-1925 Teknik för en Arktisk kolgruva
  29. 29. Sveagruvan 1917-1925 Teknik för en Arktisk kolgruva
  30. 30. Samhällsplan och arkitektur med tre målsättningar: 1. Fungera i arktiskt klimat - Vindriktningar, snö och temperaturer 2. Locka skicklig personal - Svårt att locka duktiga ingenjörer och arbetare 3. Bevara social fred - Växande arbetarrörelse - Politisk radikalisering - Nöjda arbetare strejkar inte Sveagruvan 1917-1925 Ett samhälle för en Arktisk kolgruva Plan for “Sveagruvan”, 1911. Map: Riksarkivet, Sthlm
  31. 31. Sveagruvan 1917-1925 Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
  32. 32. Sveagruvan 1917-1925 Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
  33. 33. Sveagruvan 1917-1925 Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
  34. 34. Sveagruvan 1917-1925 Ett samhälle för en Arktisk kolgruva M arketenteriet 1917-1924
  35. 35. Sveagruvan 1917-1925 Ett samhälle för en Arktisk kolgruva M arketenteriet 1917-1924
  36. 36. Sveagruvan 1917-1925 Ett samhälle för en Arktisk kolgruva M arketenteriet 1924-1925 (-1943)
  37. 37. Sveagruvan 1917-1925 Ett samhälle för en Arktisk kolgruva
  38. 38. Ogenomtänkta teknikval: Sveagruvans transportsystem - Liten nederbörd enligt polarforskare, därför rälsbana - Snödrev täcker rälsbanan - Fler dagsverken skottning än kolbrytning - Produktionsresultat 1917: 4000 ton istället för planerade 30 000 ton Konsekvens: behov av mer aktiekapital för ytterligare investeringar Varför lades Sveagruvan ner? Rätt teknik för Arktisk miljö?
  39. 39. Varför lades Sveagruvan ner? Rätt teknik för Arktisk miljö? Löser tekniska problem genom att kopiera Longyear city
  40. 40. Varför lades Sveagruvan ner? Rätt teknik för Arktisk miljö? Kajen: anläggningens pulsåder vid skeppning kräver ständigt underhåll
  41. 41. Varför lades Sveagruvan ner? Rätt teknik för Arktisk miljö? Transportsystemet spolas bort med vårfloden
  42. 42. Varför lades Sveagruvan ner? Rätt teknik för Arktisk miljö? Kraftstation: driftsavbrott och sötvattenbrist Susedammen
  43. 43. Gruvarbetare medlemmar i SAC – Syndikalisterna Sveagruvans LS & Spitsbergens syndikalistiska federation Arktisk miljö och ingenmansland strategisk fördel för arbetarna: - Få förmän, många arbetare - Ingen tillgång till strejkbrytare - Ingen polis och militär Varför lades Sveagruvan ner? Svårigheter att bevara arbetsfred
  44. 44. • Stort antal strejker 1917-1922 • Fackordförande Engström: deltagit i Ryska revolutionen 1917 • Arbetarna går segrande ur de flesta av konflikterna • Konsekvenser: - Produktionsmålen uppnås ej - Ökade lönekostnader - Ekonomiska förluster Varför lades Sveagruvan ner? Svårigheter att bevara arbetsfred ”Vi lämnade in ett anbud till arbetsledningen. Naturligtvis hade vi lagt in en prutmån, men det blev aldrig någonsin nödvändigt att pruta. Bara arbetet gick snabbt och var välskött, så fick vi den betalning vi begärt. Själv tyckte jag att detta var alltför slappt av bolaget, och det kostade säkert betydligt mycket mer än vad det hade behövt kosta”
  45. 45. Varför lades Sveagruvan ner? Svårigheter att bevara arbetsfred - matstrejker M arketenteriköket, Sveagruvan
  46. 46. Motmedel: driftchefer med hårda nypor, Arvid Hemming, 1919- - Kiruna t.o.m. 1913 - Ural-Caspian Oil Co, 1913-1917 - Flyr vid ryska revolutionen ”Mest har dagen upptagits av dystra funderingar över hur en vinter med härvarande arbetare av avancerad bolsjevikfärg skall avlöpa. De ha nu trissat upp sin avlöning till ungefär det dubbla av tjänstemännens, endast min och möjligen doktorns lön kan jämföras med deras. Dessutom sammankallas föreningen i tid och otid för att besluta eller fordra det eller detta rörande snart sagt allt som händer.” Varför lades Sveagruvan ner? Svårigheter att bevara arbetsfred Arvid Hemming
  47. 47. Varför lades Sveagruvan ner? Svårigheter att bevara arbetsfred Radiostationen – en nyckelresurs under arbetskonflikterna
  48. 48. Varför lades Sveagruvan ner? Svårigheter att bevara arbetsfred Skapa arbetsfred genom fritidssysselsättningar
  49. 49. • Sveagruvans LS avvecklas 1923 - Ekonomisk kris, arbetslöshet - Hård politik från bolaget - Spitsbergens Syndikalistiska förening avvecklas • Arbetarna ansluter sig till LO enligt krav från bolaget • Från 1924 stabiliseras produktionen Varför lades Sveagruvan ner? Svårigheter att bevara arbetsfred
  50. 50. De potentiella guldåren 1917- 1920: - Höga anläggnings- kostnader - Höga kolpriser men magra produktionsresultat pga. teknikproblem och strejker Krisåren från 1921: - Produktionen höjs pga. bättre teknik och arbetsfred - Låga kolpriser äter upp vinsten Principbeslut att elektrifiera järnvägen: Sveagruvans kund Varför lades Sveagruvan ner? Ogynnsamma marknadsförhållanden
  51. 51. Sveagruvan överlevde tack vare statligt stöd: - Tvingar SJ att köpa Spetsbergenkol till överpris - Kapitaltillskott 1921 för att höja produktionen genom bättre teknik - Kapitaltillskott 1923 för att höja produktionen och förhindra konkurs Sveagruvan i full produktion 1925 men fattar eld Sveagruvan ej längre resurs: - Ingen stenkol - Ingen vinst - Spetsbergentraktaten undertecknad och ratificerad Varför lades Sveagruvan ner? Vacklande politiskt stöd
  52. 52. Efter Spetsbergentraktaten: Norge enda kvarvarande aktören på Svalbard Anspråk i Arktis enligt sektorprincipen 1926: • Kanada • Sovietunionen Sovjetisk-norsk friktion: • Novaja Zemlja • Vita havet • Franz Josef land Sovjetisk expansion även på Svalbard Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Svenska kolfälten tillbaka på den geopolitiska spelplanen
  53. 53. Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Sovjetisk expansion på Svalbard Sovjet köper Pyramiden 1927, undersökningar från 1934
  54. 54. Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Sovjetisk expansion på Svalbard Sovjet köper upp Grumant city under 20-talet, öppnar stort 1931
  55. 55. Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Sovjetisk expansion på Svalbard Sovjet köper Barentsburg 1931: Spetsbergens modernaste kolgruva
  56. 56. • Rykte att Trust Arktikugol vill köpa Sveagruvan ”Det kan ikke sterkt nok fremheves at de politiske forhold på Svalbard gjör det nödvendig at dette verdifulle anlegg sikres for Norge. Fortsetter russere med sin planlagte ekspansjon, vil snart Norges overhöihet væ re helt illusorisk” • Staten och SNSK köper upp övergivna kolgruvor Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Norska aktörers motstrategi NEC’s kolfält på Svalbard
  57. 57. Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Norska aktörers motstrategi Köper övergivna prospekteringsläger / fångsthyttor / claim huts
  58. 58. Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Sveagruvan åter verktyg för utrikespolitik – nu norsk! Köper Sveagruvan av svenska staten år 1934
  59. 59. Konklusioner Var den svenska gruvindustrin på Svalbard ett misslyckande? • Ekonomiskt, ja: - Ekonomisk förlust - Obetydligt bidrag till Sveriges energibehov • Politiskt, nej: - Stärkte Sveriges ställning i skandinavisk politik - Bidrog till att ge Sverige inflytande i Spetsbergenfrågan, påverkade traktatens innehåll • Från norskt perspektiv, nej: - Värdefull traktatsegendom till billigt pris - Bidrog till att stärka Norges ställning på Svalbard efter 1934
  60. 60. Konklusioner Gruvindustrin på Svalbard endast delvis ett resultat av en kamp om naturresurser – också en kamp om politiskt herravälde. Då liksom nu. Mineraler i Arktis berggrunder blir inte naturresurser förrän någon definierar dem som sådana: - För en nations resursbehov - För att stärka en stats politiska inflytande - För en grupp investerares vinstintressen - För att hjälpa den egna karriären Industriella framtidsvisioner för Arktis är ofta avsedda att uppnå målsättningar någon annanstans än i Arktis
  61. 61. Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Vetenskapen Svensk-Ryska gradmätningsexpeditionen 1899-1902, Treurenburgbukten/Sorgfjorden

×