Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Original handbok mf (sv)

975 views

Published on

Handbok förbättrat tidningspapper

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Original handbok mf (sv)

  1. 1. FörordDet finns ett behov av att kunna leverera reklam och bilagor med enhögre kvalitetsupplevelse. Den upplevda kvalitetskänslan och läsvärdetkan förstärkas genom bättre bildåtergivning av färgbilder, styvare papper,mindre set-off och genomtryck. Detta är grunden för att använda förbättrattidningspapper som speciellt utmärks av högre ljushet och ytvikt, samt ivissa fall även av en slätare yta.Det har dock visat sig att tryckning av bilagor på förbättrat tidningspapperibland har förorsakat problem och reklamationer med avseende på färgåter-givning och smetning sida mot sida. För att belysa dessa problem bildadesen användargrupp för bilagetryckning med fokus på optimalt och problem-fritt utnyttjande av förbättrat tidningspapper. Arbetet inom användargruppenutfördes inom tre arbetsgrupper som var för sig fokuserade på områdenaprepress, tryckeri och packsal. Arbetet har haft som syfte att utvecklariktlinjer och åtgärder för att reducera set-off hos tryckerierna vid tryck påförbättrat tidningspapper, samt att ge rekommendationer för inställning avfärgmängd, färg-fukt balans och parametrar i packsalen.Tidningsutgivarna gav 2006 ut ”Handbok i tidningsproduktion” för tryckpå standard tidningspapper, vilken bland annat innehåller riktvärden ochrekommendationer för betraktningsljus, densitet, gråbalans och punktförsto-ring enligt ISO 12647-3. ”Handbok i tidningsproduktion med förbättrattidningspapper” skall ses som ett komplement till den tidigare handbokenoch beskriver vad som bör modifieras för att skapa förutsättningar för attutnyttja förbättrat tidningspapper optimalt. De åtgärder som föreslås i dennahandbok är baserade på det arbete som har utförts inom användargruppen.Sammanlagt är det elva provtryckningar med ingående analyser av tryck-resultatet som har utförts vid tre tryckerier för att med utgångspunkt fråndessa resultat skapa riktlinjer samt utveckla en ICC-profil för förbättrattidningspapper. De tre tryckerierna har följande utrustning:Tryckpressar: KBA Commander 70 (satellit), KBA Colora (4-high)och MAN Colorman S (satellit).Plåtframställning (CTP): AGFA Polaris XTV, CREO Trendsetteroch KRAUSE LS Jet.Packsalsutrustning: Ferag och Müller Martini.Arbetet har utförts av anställda vid DNEX, EKTAB, Flint Group,Holmen Paper, Innventia, Stora Enso, Sun Chemical, TU och V-TAB.Stockholm 2010,Innventia och Tidningsutgivarna 03
  2. 2. Förbättrat tidningspapperVad är förbättrat tidningspapper?Förbättrat tidningspapper (Machine Finished, MF) har en högre ljushet och en Definition av förbättrathögre ytvikt jämfört med standard tidningspapper. ISO-ljusheten är större än tidningspappereller lika med 68 och ytvikten är större än eller lika med 48,8 g/m². Den högreytvikten ger även en högre opacitet. ISO ljushet ≥ 68 Ytvikt ≥ 48,8 g/m2Papperets sammansättning är ej specificerad och den högre ljushetenkan uppnås på olika sätt t ex genom blekning eller fyllmedelstillsats i olikaproportioner. Råvaran, fibrerna, kan vara baserad på termomekanisk massa(Thermo Mechanical Pulp, TMP) eller returmassa (De-Inked Pulp, DIP) somger olika egenskaper hos papperet. TMP-baserade produkter ger ofta högbulk och styvhet medan DIP-baserade produkter kan uppfattas ha en slätare Opacitetyta och mindre styvhet. Förbättrat tidningspapper är ej standardiserat som 91 (%)standard tidningspapper är. 90Varför förbättrat tidningspapper?Fördelarna med ett förbättrat tidningspapper är många. Den högre ljusheten 89ger dels fler reproducerbara färger (ett större färgomfång) samt större tryck-kontrast. Den ökade ytvikten ger dessutom ett styvare papper vilket ocksåminskar risken för genomtryck. Detta tillsammans ger en högre kvalitetsupp- Ytviktlevelse. Förbättrat tidningspapper kan med fördel användas för reklam och 48,8 55 58 60 (g/m2)bilagor inom dagspress. Opacitet vid olika ytvikter.Tryck på förbättrat tidningspapperFör att utnyttja potentialen hos förbättrat tidningspapper på bästa sätt behö-ver inställningar i prepress, tryckeri och packsal anpassas. Exempelvis kan Fördelar med förbättratset-off förvärras, eller åtminstone bli mer synlig, på ett papper som är ljusare !och har en finare yta. Med bl a anpassade färgdensitetsnivåer och ICC-profil tidningspapperkan stora förbättringar uppnås jämfört med tryck på standard tidningspap- - Större färgomfångper. Förutom dessa parametrar har även val av papper, färg och fukt sitt - Större tryckkontrastdefinitiva inflytande på resultatet. - Högre ljushet - Högre styvhet WFC Mekanisk obestruket - Mindre genomtryck Relativt pris News = standard WFU MF = maskinglättat (förbättrat) MWC SC = superkalandrerat LWC Mekanisk bestruket MFC = maskinglättat bestruket MFC LWC = lättviktsbestruket SC MWC = medelviktsbestruket 05 MF Träfritt WFU = träfritt obestruket News WFC = träfritt bestruket Relativ kvalitet
  3. 3. Prepress Tryckanpassning Förbättrat - Standard - En av de stora fördelarna med att använda förbättrat tidningspapper i Normal densitet Normal densitet dagspress är det ökade färgomfång som går att reproducera. På standard +b* tidningspapper är mängden färger som går att trycka begränsad. Tack vare det ljusare papperet och den slätare ytan är det möjligt att återge fler färger på förbättrat tidningspapper. +50 Även om fler färger kan återges med förbättrat tidningspapper jämfört med standard tidningspapper, kan inte heller förbättrat tidningspapper återge alla-a* +a* de färger som vi kan se på en bildskärm. Det ursprungliga färgomfånget måste därför minskas så att det stämmer med tryckets förutsättningar. I -50 +50 praktiken räknas samtliga färger utanför tryckets färgomfång om till värden inom det reproducerbara området. Denna beräkning och konvertering sköter -50 ICC-profilen om vid separering från bildskärmens RGB till tryckets CMYK. Total färgmängd (TIC) -b* Det förbättrade tidningspapperet är mer känsligt för smetning och set-off Kromaticitetsdiagram (CIELAB). jämfört med standard tidningspapper. För att minska risken för oönskad smetning och set-off på produkten bör den totala färgmängden minskas till 195 procent istället för 220-240 procent som gäller för standard tidningspap- per. För illustrationer och tonplattor (så kallad objektgrafik) bör färger väljas där det totala TIC-värdet (Total Ink Coverage) inte överstiger 195 procent, se exemplet nedan. För fotografiska bilder (så kallad pixelgrafik) styrs detta Set-off med hjälp av ICC-profiler. Med den lägre nivån på total färgmängd uppnås0,03 (densitet) fortfarande ett större färgomfång än på standard tidningspapper, men med en reducerad risk för set-off och smetning, se diagrammet till vänster.0,02 C=40 % M=85 % Y=50 % K=20 % TIC=195 %0,01 TIC + + + = 200 230 260 290 (%) 40.0.0.0 0.85.0.0 0.0.50.0 0.0.0.20 40.85.50.20 Set-off vid olika TIC-nivåer. ICC-profil för förbättrat tidningspapper En ny ICC-profil anpassad för dagstidningstryck (rulloffset coldset) på förbätt- rat tidningspapper har tagits fram. Den baseras på provtryckningar utförda på flera olika tryckerier och på flera olika papperskvaliteter. Profilen är opti- merad utifrån resultat från försök med olika profilinställningar. Fulltonsdensite- ten har anpassats för tryck på förbättrat tidningspapper. Specifikationen för den nya ICC-profilen ges i den gröna rutan på sidan 7. 06 Profilen bygger på en lägre total färgmängd jämfört med TU:s och IFRA:s ICC-profil för standard tidningspapper. Genom att använda en kraftig GCR- nivå (Grey Component Replacement) på 96 procent minskas den totala
  4. 4. färgmängden till 195 procent, istället för 220-240 procent som används förstandard tidningspapper. Den kraftiga GCR-nivån ger en stabilare färgbalans Rekommendationeroch minskar risken för smetning i trycket. för total färgmängdDen nya ICC-profilen finns att ladda hem på dagspress.se under“Annonsmaterial“. Där finns även en beskrivning av hur ICC-profilen Total färgmängd (TIC) ≤ 195 %appliceras på bilder som ska tryckas på dagstidningspapper. Profilen harverifierats på bvdm-bilder (Bundesverband Druck und Medien) samt givitett gott resultat på olika bildkategorier såsom high key, low key och mellan-tonsbilder. SpecifikationerLayout för ICC-profilenColdsettryck kan inte klara av rena heatset-produktioner vad gäller layouten, Tryckprocess:utan de måste anpassas för dagstidningstryck. Genom att påverka layouten kan Rulloffset coldsetrisken för set-off minskas. Om det är möjligt bör stora färgmängder på första och Papper:sista sidan på produkten undvikas. Det är även fördelaktigt att undvika tryck djupt Förbättrat tidningspapperinne vid ryggvecket samt att undvika stora tomma vita ytor i layouten. Testkarta: IT8:7-3Kompensation i prepressystemets RIP Rastertäthet:För de tryckpressar som inte når riktvärdet för punktförstoringen (26 procent 100-120 lpi (39-47 l/cm)enligt ISO-standarden) finns det en möjlighet att kompensera för detta i pre- Total färgmängd:pressystemets RIP (Raster Image Processor). Detta görs med en så kallad 195 % (varav 96 % svart)kompensationskurva. För bästa resultat behövs en kompensationskurva förvarje papperskvalitet, vilket innebär att en ny kompensationskurva bör tas Akromatisk repro:fram även för förbättrat tidningspapper. Stark (96 %)Kompensationskurvan beräknas genom att först göra en linjärisering av Densitet:CTP:n. Då kalibreras CTP:n så att hela tonskalan, 1-99 procent, finns med CMY=0,85 och K=1,10på plåt samt att tonvärdena på plåten överensstämmer med tonvärdena i Punktförstoring i 40 %:Postscript-filen, dvs 40 procent i filen är lika med 40 procent på plåten. 26 %Efter detta genomförs en provtryckning enligt standard då punktförstoringen Gråbalans:kontrolleras. Under provtryckningen är det viktigt att måldensiteterna samt C=30 %, M=24 % och Y=24 %gråbalansen uppfylls. Punktförstoringarna för respektive delfärg mäts sedan Ladda hem ICC-profilen förupp på provtrycken och ett medelvärde för respektive delfärg beräknas. Om förbättrat tidningspapper påpunktförstoringen i de olika delfärgerna inte avviker för mycket beräknas ett dagspress.se!medelvärde för samtliga färger. Annars kompenseras varje delfärg för sig iprepressystemets RIP.Erfarenheter visar att en kompromiss mellan kompensationskurvan för stan-dard- och förbättrat tidningspapper fungerar bra i båda fallen. Dvs en ochsamma kompensationskurva kan användas för båda papperskvaliteterna. 07
  5. 5. Tryckeri Justeringar i tryckpressen Rekommendationer Under tryckning på förbättrat tidningspapper behöver vissa justeringar göras för fuktbalans för att utnyttja produktens fulla potential samt hålla en hög tryckkvalitet. Om samma tryckanpassningar, riktvärden, inställningar och justeringar som an- Använd så låg fuktmängd som vänds vid tryck på standard tidningspapper används under produktion med möjligt, utan att riskera torrgång. förbättrat tidningspapper är risken stor för problem med smetning, set-off och minskat färgomfång på produkten. Eventuell set-off blir dessutom mer tydlig på det ljusare förbättrade tidningspapperet. Färg- och fuktbalans Densitet För att undvika set-off och smetningsproblem är det viktigt att hålla färg- och1,50 fuktmängd på en minimal nivå. Om samma förutsättningar används som vid tryck på standard tidningspapper kommer detta att ge problem eftersom1,00 färg/fukt-emulsionen inte har någonstans att ta vägen. Det förbättrade tid- ningspapperet tar nämligen inte emot samma mängd färg/fukt-emulsion som0,50 standard tidningspapper. För att uppnå en korrekt färg-fuktbalans rekom- menderas att trycka med något högre fuktmängd än den som erfordras för Tryckfärg att undvika torrgång. Mängden fukt ska vara mindre än vad som används vid tryck på standard tidningspapper. C M Y K Vid för högt fuktpålägg emulgeras mer fuktvatten in i tryckfärgen, vilken i Rekommenderade densitetsnivåer. princip blir utspädd. För att nå måldensiteten med den utspädda färgen krävs ett tjockare färglager, vilket i sin tur ökar risken för set-off och smet- ning. Även de reologiska egenskaperna hos färgen ändras. Ökad mängd inemulgerad fukt sänker färgens klibb vilket i sin tur inverkar på hur färgen Rekommendationer transporteras och eventuellt stänker i pressen. Ökad fuktmängd ökar också punktförstoringen. för måldensitet cyan (c): 0,85 ± 0,05 Densitet magenta (m): 0,85 ± 0,05 Densitet är det mått som används för att kontrollera färgmängden i trycket. gul (y): 0,85 ± 0,05 Som tidigare nämnts medför ett högre färgpålägg en ökad risk för set-off svart (k): 1,10 ± 0,05 och smetning. Förutom set-off och smetningsproblem leder ett för högt färg- pålägg även till högre punktförstoring och minskad kontrast i mörka toner. Därför finns det mycket att vinna på att hålla ner färgmängden, dvs styra pressen mot lägre måldensiteter. Dock kan för låg densitet ge sänkt tryck- kontrast med bleka färger och tunna bilder. Tack vare det förbättrade tidningspapperets förmåga att återge fler kulörer, är det möjligt att gå ned i densitet. I cyan, magenta och gult är det möjligt att sänka måldensiteten till 0,85 och fortfarande trycka med större färgomfång än på standard tidningspapper. Svartdensiteten bör behållas på samma nivå 08 som vid tryckning på standard tidningspapper, det vill säga 1,1. Kontrollera svartdensiteten noga och sänk om den ligger på för hög nivå. Gå dock ej under rekommenderat värde, risk finns annars för att svärtan i text blir för låg.
  6. 6. IntryckÖkat intryck i tryckpressen inom normalt arbetsområde ger ökad färgdensi- Rekommendationertet vid konstant färgmängd. Detta gör att färgmängden kan hållas nere och för intryckningset-off och smetning minskas. Det rekommenderas således att öka intrycket Öka intryckningen i pressenom möjligt inom normalt arbetsområde. Det har också rapporterats att ökat inom normalt arbetsområde.intryck kan ge mindre tryckflammighet (så kallad mottling).Gummiduk Underpackning Gummiduk Underpackning Papper C+M+Y K-2% Gråbalansfält med K-referens. Rekommendationer för gråbalans Cylinderavstånd Plåt Cylinderavstånd Svartreferensen ska minskas med 2 procentenheter från tryckerietsIntryck = cylinderavstånd – underpackning – gummiduk – plåt aktuella referensvärde.ellerIntryck = cylinderavstånd – 2 x underpackning – 2 x gummiduk – papperGråbalans FörbättringspotentialGråbalansen kontrolleras med hjälp av gråbalkar som består av två fält. Det med olika åtgärderena fältet utgörs av en rasterton i svart och det andra fältet av en rasterkom-bination av cyan, magenta och gult. När fälten ser likadana ut för ögat har de för mindre smetfyra färgerna rätt proportioner och därmed uppnås kontroll över densiteten - Sänkt densitet 5-10 %och balansen mellan delfärgerna under tryckningen. Styrning av färg med - Rätt intryck 10-15 %gråbalans används med fördel även på förbättrat tidningspapper. I detta fall - Bra ICC-profiler 5-10 %gäller att svartreferensen ska minskas med 2 procentenheter från tryckeriets - Färg/fuktbalans 5-10 %aktuella svartreferens eftersom tryckfärgerna har minskats med 0,05 densi-tetsenheter. Totalt 25-45 %FulltonsnyansFulltonsnyanserna för de olika kulörerna blir annorlunda för förbättrat tid-ningspapper än för standard tidningspapper. Några riktvärden finns dock 09inte framtagna.
  7. 7. Packsal Justering av delstationer i packsalen Packsalens betydelse för resultatet vid produktion på förbättrat tidningspap- per är större än vid produktion på standard tidningspapper på grund av pap- Tjocklek perets ökade ljushet. Den resulterar i att eventuella defekter såsom märken 90 (µm) från gripare, klämmor och band samt smetning och set-off syns tydligare än på standard tidningspapper. 80 Packsalen består av många delstationer som transporterar och påverkar produk- ten. Dessa stationer har många olika justeringsmöjligheter och det finns en stor 70 potential att minska eventuella defekter om alla justeringsmöjligheter utnyttjas. Tester visar att problem med set-off orsakat i packsalen bör kunna minskas med Ytvikt ca 30 procent. En rekommendation är att utnyttja makulatur för att ställa in utrust- 60 (g/m ) 2 48,8 55 58 ningen med. Det finns ingen anledning att bara släppa godkända exemplar genom packsal och göra inställningarna på dessa. Det är även viktigt att all Olika ytvikters arktjocklek. personal som ansvarar för de olika delstationerna kan utföra de nödvändiga justeringarna. Instruktioner och verktyg för detta bör vara lätttillgängliga. Åtgärderna i packsalen är en balansgång mellan snygga produkter utan set-off och smetmärken samt jämna buntar ut från packsalen. Målet är att produkten ska hålla samma kvalitet när den lämnar packsalen som när den lämnade tryck- pressen.0,03 Set-off (densitet) Produkten styr inställningarna0,02 Olika produkter kräver olika justeringar i packsalen för att uppnå ett optimalt resultat, dvs en smidig transport genom packsalen men med minimal påver- kan på produkten. En produkt med 56 sidor på 45-grams papper kan kräva0,01 andra justeringar jämfört med en produkt med 56 sidor på 60-grams papper. Tid Omfång och ytvikt (tjocklek) styr över vilka inställningar som ger ett bra resul- tat. Det kan ibland även vara nödvändigt att ändra flöden genom packsalen 20 300 (s) för att uppnå en bra kvalitet på produkten. Set-off vid olika tidpunkter efter uttag från fals. Färgens inslagstid Ett sätt att minska risken för set-off och smetning i packsalen är att öka tiden som förflyter mellan press/fals och första stationen. Detta kan ske med hjälp av en upprullningsstation som radikalt förlänger tiden mellan fals och packsal. Det är en stor fördel att ha en upprullningsstation där tidningarna rullas upp och färgen hinner torka. Detta medför att pressvalsar och dylikt kan användas hårdare i produktionen än om tidningarna går ner online direkt i maskinerna. Diagrammet till vänster visar hur mängden set-off minskar med ökad tid efter uttag från falsen. 10
  8. 8. UpptagningsstationUpptagningsstationen bör vara korrekt justerad så att produkten är rak.Om produkten redan från upptagningsstationen kommer snett krävs detjusteringar som ökar risken för set-off. Generellt är upptaget tryckerietsansvar, men problemen med felaktigt upptag visar sig tydligast i packsalen.Därför bör det finnas en kommunikation om dessa inställningar mellantryckeri och packsal.Upprullningsstation !I upprullningsstationen påverkas produkten av bland annat gripper, mattan Om alla justeringar isom lägger upp produkten mot rullen samt banden i upprullningsstationen. packsalen utnyttjasOm det går att justera trycket på dessa bör ett så lågt tryck som möjligt optimalt bör set-offanvändas utan risk för att kvaliteten på upprullningen blir dålig. i packsalen kunna minskas med ca 30 %TrimmerI trimmern påverkas produkten av bland annat inmatningsenheten, guideroch rullar. Om trycket på dessa går att justera så ska det ställas så lågt sommöjligt. Enklast är att utgå från ett löst tryck för att sedan öka vid behov.KvartsfalsFöre falsning går det att justera drivband både under och ovanpå. Efter fals-ningen går det att justera pressvals och drivband. Kontrollera så att trycketinte är onödigt hårt.StackerFöre stacker går det att justera jogger, pressarvals samt stackerpress ochefter stacker går det att justera anpresstrycket. Dessa bör justeras så löstsom möjligt utan att riskera att buntarna blir sneda, så kallad kalvning.StrapperI strapperstationen går det att justera strapperbalk och strapperband.Om det är möjligt bör strappern trimmas in så att balktrycket minskas.Testa att ta upp buntarna efter maskinen för att se hur pressbalken harpåverkat kvaliteten. 11
  9. 9. 10 steg för ett lyckat resultat 1 Minska den totala färg- mängden i illustrationer och tonplattor till 195 %. 2 Tryckanpassa foto- grafiska bilder med en ICC-profil för förbättrat tidningspapper. 3 Justera kompensationskurvorna i prepressystemets RIP för förbättrat tidningspapper. Kontrollera valsinställningen 4 för färg/fukt och håll fukt- mängden så låg som möjligt utan att riskera torrgång under tryckningen. 5 Styr mot de nya måldensiteterna CMY = 0,85 ± 0,05 och K = 1,10 ± 0,05 under tryckningen. Använd12 densitometer för kontrollmätning.
  10. 10. Se till att ha ett optimalt 6 intryck i pressen för att kunna hålla färgmängden nere. Kontrollera samtidigt gummidukarnas kondition. Styr färghållningen med 7 gråbalans men sänk den aktuella svartreferensen för att matcha de lägre måldensiteterna.8 Ställ in falsen så lätt som möjligt och förläng gärna torktiden mellan fals och första station i packsalen för att minska risken för set-off. Justera delstationerna 9 i packsalen så att trycket på produkten minskar, men utan risk för sneda buntar. Förbättra kommunikationen mellan prepress,10 tryckeri och packsal för att tillsammans upp- nå ett optimalt resultat, samt kommunicera med kund om hur ni tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för att uppnå ett 13 lyckat resultat i produktionen.
  11. 11. KÄLLOR OCH INSPIRATION Resultat från användargruppens projektarbete om bilagetryckning. Rapporterna som denna handbok baseras på finns tillgängliga hos TU och Innventia, kontakta Gunnar Borg på gunnar.borg@tu.se eller Erik Blohm på erik.blohm@innventia.com. TEXT Jan Andersson, Holmen Paper Erik Blohm, Innventia Gunnar Borg, Tidningsutgivarna Christer Hagman, Flint Group Axel Irestedt, Sun Chemical Per-Åke Johansson, Innventia Marianne Klaman, Innventia Peter Kull, Flint Group Sofia Thorman, Innventia Lars Åkesson, Stora Enso FOTO (s 4) Matton Images ILLUSTRATIONER Linda Johansson TYPOGRAFI Helvetica Neue Light och Helvetica Neue Medium GRAFISK FORM Linda Johansson PAPPER Inlaga: 60 gram Holmen Plus 75 Omslag: 170 gram Cyclus Offset14 Tryckt av EKTAB 2010.

×