Nya tillståndsmått –     befintliga mätmetoder             Session 65Transportforum, Linköping, 9 jan 2009          Thomas...
Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förv...
Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förv...
Vägytemätning i Sverige» Vägnätsmätning – årligen återkommande  tillståndsmätning av det statligt belagda  vägnätet (c:a 4...
Vägytemätning
Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förv...
Mått som samlas in vid dagens    vägytemätningar (per 20 m)» Jämnhet i längsled – IRI, längsprofil (1  värde per dm) och t...
Längsprofil» Mäts med laserkamera och accelerometer» Ett värde för profilen skapas per decimeter» En relativ profil skapas...
Tvärprofil» Mäts med 17 mätgivare  på en bredd av 3,2  meter» Varje decimeter  beräknas en profil som  medelvärdesbildas ö...
Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förv...
Nya mått    beräknade från befintlig data           Uppdrag från Vägverket» – ta fram mått och gränsvärden som    beskrive...
Nya mått beräknade från befintlig         data – Vattenarea» Vattenarea – teoretisk modell av  tvärsnittsarean för vatten ...
Vattenarea – principskiss   Vattenarean = summa vattenareor för tvärprofilenBredd1Area1Djup1     Bredd2          Area2    ...
Vattenarea» Vägavsnitt där vatten inte kan rinna av  vägen i tvärled» Viktigt för trafiksäkerheten!» Kan kombineras med ba...
Del av vägnätet med vattenarea > 1 dm 2 per 20 m sorterat på vägkategori                                         från mätn...
Nya mått beräknade från befintlig       data- lokal ojämnhet» Lokala ojämnheter – lokala skador som  slaghål, sättningar, ...
Lokal ojämnhet
Lokala ojämnheter» Beräknas från alla tre längsprofiler med  hjälp av en 3-m flytande rätskena.  Komplement till IRI för o...
Lokala ojämnheter» Rätskenan flyttas över och under  längsprofilen 1 dm åt gången och det  maximala värdet per 20 m regist...
Lokala ojämnheter» C:a 3 % av det lågtrafikerade vägnätet  (ÅDT< 500 ) har lokala ojämnheter större  än 20 mm.» C:a 0,6 % ...
Nya mått beräknade från befintlig          data - Kantdjup»Kantdjup beskriver deformationer/skador påvägens högra del såso...
Kantdjup
Kantdjup
Kantdjup
Kantdjup»Kantdjup beräknat från medeltvärprofil ochtvärfall.
Kantdjup - stödmått  ”Frisk” tvärprofil       Tvärprofil med kanthäng» Två stödmått utvecklade för att urskilja  ”friska” ...
Kantdjup» C:a 1,2 % av vägnätet som mättes i region  Sydöst 2007 med vägbredd <7 m har ett  kantdjup ≥ 60 mm» C:a 1,4 % av...
Nya mått beräknade från befintlig         data - Spårarea» Bör kombineras med spårdjup max» Stor spårarea i kombination me...
Spårarea
Nya mått beräknade från befintlig         data - Ytskador» Med utgångspunkt från makrotextur och  megatextur beräknas ytsk...
Makrotextur – MPD
Makrotextur – MPD
Makrotextur – MPD
Lågt MPD – risk för dålig friktion» Polering» Blödning
Megatextur
Makrotextur – MPD» Mean Profile Depth» Vägytans skrovlighet» ”Lagom” och homogen nivå bör eftersträvas» Kan ge indikation ...
Makrotextur – MPD –           utvärderingsmöjligheter»   Tvärsinhomogenitet - Olika textur i olika spår»   – split friktio...
Megatextur – RMS[mm]» Ger indikation för oönskade egenskaper  hos vägen – ju lägre värde desto bättre» Slaghål» Uppfrysnin...
Textur som funktion av beläggningsålder                                                                     Beläggning ABS...
Ytskador» Mått, homogenitet i längsled   Medelvärde över 100 m    kontroll av                            homogenitet
Ytterligare skador/brister som               beräknas» Bristfälligt tvärfall, i svaga och skarpa  kurvor samt på raksträck...
Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förv...
Morgondagens nya mått» Megatextur – obligatoriskt mått!» Komplettera texturmåtten med  variationsmått, standardavvikelse (...
Önskade förändringar» Kortare presentationslängd eftersträvas för  vissa mått för att på ett säkrare sätt kunna  detektera...
thomas.lundberg@vti.se  Drift och Underhåll
Avstånd mellan spårbottnar» Kan användas för att avgöra den  huvudsakliga orsaken till spårbildningen på  vägen,  tunga fo...
Spårbredd vänster och höger» Stor spårbredd indikerar att tung trafik  orsakar spåren och vice versa.» Stor skillnad mella...
Mätning av sprickor -mått; % sprucken yta
Digitala stillbilder
Tvärfallsvariation» Förslag på mått finns i ”Nya mått på  tvärfall”, Johan Granlund, Vägverket  Konsult» Visar vägavsnitt ...
Session 65 Thomas Lundberg
Session 65 Thomas Lundberg
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Session 65 Thomas Lundberg

449 views

Published on

0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
449
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Session 65 Thomas Lundberg

  1. 1. Nya tillståndsmått – befintliga mätmetoder Session 65Transportforum, Linköping, 9 jan 2009 Thomas Lundberg Drift och Underhåll VTI thomas.lundberg@vti.se
  2. 2. Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förväntas och vilka mått saknas inför framtiden?
  3. 3. Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förväntas och vilka mått saknas inför framtiden?
  4. 4. Vägytemätning i Sverige» Vägnätsmätning – årligen återkommande tillståndsmätning av det statligt belagda vägnätet (c:a 40 000 km/år)» Objektmätning – kontroll av utförande, beläggningsunderhåll, nybyggnad eller funktionskontrakt
  5. 5. Vägytemätning
  6. 6. Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förväntas och vilka mått saknas inför framtiden?
  7. 7. Mått som samlas in vid dagens vägytemätningar (per 20 m)» Jämnhet i längsled – IRI, längsprofil (1 värde per dm) och textur (MPD)» Jämnhet i tvärled – Spårdjup max, vänster, höger och medeltvärprofil» Väggeometri – kurvatur, backighet och tvärfall» Position – rullad längd och koordinater
  8. 8. Längsprofil» Mäts med laserkamera och accelerometer» Ett värde för profilen skapas per decimeter» En relativ profil skapas som inte är geometriskt korrekt» Profilen beskriver våglängder hos vägen upp till c:a 100 m med hög noggrannhet» Tre profiler mäts, en i vardera personbilsspår och ytterligare en ca: 25 cm till höger om det högra personbilsspåret
  9. 9. Tvärprofil» Mäts med 17 mätgivare på en bredd av 3,2 meter» Varje decimeter beräknas en profil som medelvärdesbildas över 20 m» Mäts med laserkameror och lutningsgivare» Geometriskt korrekt profil erhålls
  10. 10. Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förväntas och vilka mått saknas inför framtiden?
  11. 11. Nya mått beräknade från befintlig data Uppdrag från Vägverket» – ta fram mått och gränsvärden som beskriver skador på det statliga vägnätet» – måtten beräknas från tillgänglig data» – hur bör vägytemätningarna förändras för att kunna ge en bättre beskrivning av skadeläget
  12. 12. Nya mått beräknade från befintlig data – Vattenarea» Vattenarea – teoretisk modell av tvärsnittsarean för vatten på vägbanan per 20 m» Beräknas med utgångspunkt från medeltvärprofil och tvärfall
  13. 13. Vattenarea – principskiss Vattenarean = summa vattenareor för tvärprofilenBredd1Area1Djup1 Bredd2 Area2 Djup2 Bredd3 Area3 Djup3 Bredd4 Area4 Djup4
  14. 14. Vattenarea» Vägavsnitt där vatten inte kan rinna av vägen i tvärled» Viktigt för trafiksäkerheten!» Kan kombineras med backighet för att lokalisera områden med stående vatten även efter nederbörd» Riktvärde för då trafikfara kan uppstå 1 dm2/20 m
  15. 15. Del av vägnätet med vattenarea > 1 dm 2 per 20 m sorterat på vägkategori från mätningar gjorda under 2007 i Region Sydöst 1.20% 1.00% 0.80%Del av vägnätet [%] 0.60% 0.40% 0.20% 0.00% Ev Plv Rv Slv Tlv Vägkategori
  16. 16. Nya mått beräknade från befintlig data- lokal ojämnhet» Lokala ojämnheter – lokala skador som slaghål, sättningar, uppfrysningar och dåligt utförda beläggnings- och broskarvar» Beräknas med utgångspunkt från längsprofilen
  17. 17. Lokal ojämnhet
  18. 18. Lokala ojämnheter» Beräknas från alla tre längsprofiler med hjälp av en 3-m flytande rätskena. Komplement till IRI för ojämnheter i längsled med kort utbredning.
  19. 19. Lokala ojämnheter» Rätskenan flyttas över och under längsprofilen 1 dm åt gången och det maximala värdet per 20 m registreras.
  20. 20. Lokala ojämnheter» C:a 3 % av det lågtrafikerade vägnätet (ÅDT< 500 ) har lokala ojämnheter större än 20 mm.» C:a 0,6 % av det högtrafikerade vägnätet (ÅDT> 4000 ) har lokala ojämnheter större än 15 mm.
  21. 21. Nya mått beräknade från befintlig data - Kantdjup»Kantdjup beskriver deformationer/skador påvägens högra del såsom kanthäng ochbärighetsspår orsakade av tung trafik»Kantdjup beräknas från medeltvärprofil ochtvärfall.
  22. 22. Kantdjup
  23. 23. Kantdjup
  24. 24. Kantdjup
  25. 25. Kantdjup»Kantdjup beräknat från medeltvärprofil ochtvärfall.
  26. 26. Kantdjup - stödmått ”Frisk” tvärprofil Tvärprofil med kanthäng» Två stödmått utvecklade för att urskilja ”friska” vägavsnitt från skadade» 1 – beskriver profilens form» 2 – vilken mätgivare registrerar kantdjupet
  27. 27. Kantdjup» C:a 1,2 % av vägnätet som mättes i region Sydöst 2007 med vägbredd <7 m har ett kantdjup ≥ 60 mm» C:a 1,4 % av vägnätet som mättes i region Sydöst 2005 med vägbredd <7 m har ett kantdjup ≥ 60 mm
  28. 28. Nya mått beräknade från befintlig data - Spårarea» Bör kombineras med spårdjup max» Stor spårarea i kombination med måttligt spårdjup indikerar att vägen är utmattad, ofta sprucken och med bärighetsproblem.» Spårarean=RA1+RA2» Riktvärde för skadad väg 2,5dm2 (per 20 m)
  29. 29. Spårarea
  30. 30. Nya mått beräknade från befintlig data - Ytskador» Med utgångspunkt från makrotextur och megatextur beräknas ytskador.» Ytskadorna delas upp i grova skador och mindre skador samt områden med låg makrotextur (risk för dålig friktion)
  31. 31. Makrotextur – MPD
  32. 32. Makrotextur – MPD
  33. 33. Makrotextur – MPD
  34. 34. Lågt MPD – risk för dålig friktion» Polering» Blödning
  35. 35. Megatextur
  36. 36. Makrotextur – MPD» Mean Profile Depth» Vägytans skrovlighet» ”Lagom” och homogen nivå bör eftersträvas» Kan ge indikation på sträckor med dålig friktion, vid låga värden» Höga värden medför ökat buller, ökat däckslitage och ökad bränsleförbrukning» Mäts i vänster och höger hjulspår samt mellan dessa
  37. 37. Makrotextur – MPD – utvärderingsmöjligheter» Tvärsinhomogenitet - Olika textur i olika spår» – split friktion» – allmän kondition hos vägen, ex. blödning» Längsinhomogenitet» - dåligt utförd beläggningsåtgärd (lastbyten)» - beständighet (separation, stensläpp)» - dålig kvalité/blandning på materialet vid bel.åtgärd
  38. 38. Megatextur – RMS[mm]» Ger indikation för oönskade egenskaper hos vägen – ju lägre värde desto bättre» Slaghål» Uppfrysningar,» Ojämna beläggningsskarvar och broskarvar» Våglängder mellan 0,05 och 0,5 m
  39. 39. Textur som funktion av beläggningsålder Beläggning ABS i VSÖ 2005-2007 1.60 1.40 1.20MPD, Megatextur (mm) 1.00 0.80 0.60 0.40 0.20 0.00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 MPD i hjulspår 1.05 1.03 1.01 0.97 0.94 0.93 0.97 0.96 0.99 1.07 1.22 MPD mellan hjulspår 1.02 1.05 1.01 0.95 0.90 0.90 0.95 0.94 0.96 1.06 1.20 Megatextur i hjulspår 0.35 0.31 0.29 0.28 0.27 0.26 0.29 0.31 0.30 0.34 0.41 Megatextur mellan hjulspår 0.38 0.35 0.33 0.31 0.31 0.31 0.33 0.32 0.32 0.37 0.40
  40. 40. Ytskador» Mått, homogenitet i längsled Medelvärde över 100 m kontroll av homogenitet
  41. 41. Ytterligare skador/brister som beräknas» Bristfälligt tvärfall, i svaga och skarpa kurvor samt på raksträckor» Avstånd mellan spårbottnar (orsak till spårbildning)» Spårbredd vänster och höger (orsak till spårbildning)
  42. 42. Översikt» Vägytemätning i Sverige» Vad mäts idag?» Hur används måtten?» Nya mått hur beräknas de?» Vilka förändringar förväntas och vilka mått saknas inför framtiden?
  43. 43. Morgondagens nya mått» Megatextur – obligatoriskt mått!» Komplettera texturmåtten med variationsmått, standardavvikelse (enligt standard)» Sprickor – förslag finns i ny metodbeskrivning» Tvärfallsvariation – behöver kortare presentationslängd
  44. 44. Önskade förändringar» Kortare presentationslängd eftersträvas för vissa mått för att på ett säkrare sätt kunna detektera skador i vägytan.» Införa digitala stillbilder i Vägverkets datasystem» Föra in ”färdiga” mått som t.ex. ytskador, lokala ojämnheter i Vägverkets PM-system» Ytterligare verifiering av nya mått samt skapa prognosmodeller för de nya måtten
  45. 45. thomas.lundberg@vti.se Drift och Underhåll
  46. 46. Avstånd mellan spårbottnar» Kan användas för att avgöra den huvudsakliga orsaken till spårbildningen på vägen, tunga fordon – deformation/bärighet personbil – slitage» Bör endast användas då det finns tydliga spår, (spårdjup vänster och höger > 5 mm)
  47. 47. Spårbredd vänster och höger» Stor spårbredd indikerar att tung trafik orsakar spåren och vice versa.» Stor skillnad mellan vänster och höger spår kan indikera bärighetsproblem» Ger en indikation på tvärprofilens utseende
  48. 48. Mätning av sprickor -mått; % sprucken yta
  49. 49. Digitala stillbilder
  50. 50. Tvärfallsvariation» Förslag på mått finns i ”Nya mått på tvärfall”, Johan Granlund, Vägverket Konsult» Visar vägavsnitt med oönskade fordonskrängningar till följd av varierande tvärfall» Kräver en kortare presentationslängd än dagens 20 m

×