Spridning av vattenburnaföroreningar från vägytor          Bosse Olofsson, KTH          Annika Lundmark, KTH          Ther...
InnehållProblemställningVarför är dikena torra?Metodik för kartläggning av flödesvägarPreliminära resultatFortsatta unders...
ProblemVatten i vägkropp ger bärighetsproblemDagvatten från vägar kan geföroreningsproblemStora utsläpp kan förekomma vido...
SläntkrönYtterslänt/       Innerslänt   Överbyggnadskärningsslänt                           Terrassyta                    ...
Väguppbyggnaden och vägmiljön kan dock se helt olika ut         Flack                          Bank          Skärning     ...
Tidigare studierKonfliktpunkter akvifer (SGU)Sannolikhets-konsekvensanalyser(CTH)Föroreningsspridning (KTH, VTI, SGI m fl)...
Dalkarlsåsen, del av   Enköpingsåsen norr om HebyFrån SGU
STORVÄGAR I SVERIGE  50                                                   0-200m              40                          ...
Exempel E4: hot motgrundvattnet från vägsaltning
Lörstrand                                                                                                                 ...
Slutlig                                                                                       sårbarhetskarta             ...
Exempel olyckor
Största delen av vägföroreningenkommer att infiltrera nära vägen elleravledas         ?                   ?   ?           ...
Spårämnesförsök med färgämnen längs fyra danska motorvägar(Jensen 2004)
Pågående projekt vid KTH           Projektmål:Kartlägga infiltrationsegenskaper ivägrenKartlägga hydraulisk heterogenitet ...
Initial studie för att studera                  infiltrationsegenskaper i vägren                             och vägslänt(...
Infiltrationsmätning    Två olika platser längs    E4/E20 (ÅDT 24000)    -Lerdiket    -Bankdiket    Två transekter med    ...
Cornell regninfiltrometer(Paulsson 2008)                                  Enkelringsinfiltrometer
Slår ner röret imarkenRiggar gummislangoch uppsamlingskärlStäller på den fylldasprinkelbehållarenStartar mätning          ...
Lerdiket                                                               Avstånd från E4Infiltrationskapaciteten störst närm...
Stödremsan                                                                 95%                                            ...
Metodik i pågående projektLitteraturstudieKartläggning av heterogenitet(Spårämnesförsök medgeoelektrisk metodik)Infiltrati...
Ett geofysiskt undersökningsprogram av föroreningsspridningpågår sedan 2005 längs E4 i Kista
Elektrisk resistivitet   Princip                         CVES
Sand705                                           Resistivity700                                        (ohmm)            ...
Exempel på 3D-presentation (Kista)
Mars 05April 05Maj 05Juni 05 Aug 05
Okt 05Nov 05Mars 06Juni 06Nov 06
Fortsatta infiltrationsförsökEtt flertal elektroduppsättningar hartestats (2 och 3D)                  I                   ...
VÄG Elektrodsystem                   Stödremsa.                  vägren, slänt                  och dikeszonVäxel         ...
FÖRE Resultat från 8*8 pol-dipol.                        3D-modellering, olika nivåer                        (XY-planet)  ...
Några preliminära slutsatserDet kan antas att en inte oväsentlig del avvägföroreningarna inte tillförsvägavvattningssystem...
Fortsatta studierFortsatt metodutveckling ochspårämnesförsök längs ett flertalvägsträckningar (ca 10) i Mellan-och sydsver...
Tackar
Session 28 Bo Olofsson
Session 28 Bo Olofsson
Session 28 Bo Olofsson
Session 28 Bo Olofsson
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Session 28 Bo Olofsson

309 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
309
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Session 28 Bo Olofsson

  1. 1. Spridning av vattenburnaföroreningar från vägytor Bosse Olofsson, KTH Annika Lundmark, KTH Therese Paulsson, Vectura
  2. 2. InnehållProblemställningVarför är dikena torra?Metodik för kartläggning av flödesvägarPreliminära resultatFortsatta undersökningar
  3. 3. ProblemVatten i vägkropp ger bärighetsproblemDagvatten från vägar kan geföroreningsproblemStora utsläpp kan förekomma vidolyckorAvvattningssystemens funktion oklaraFlödesvägarna från vägytor ej kartlagda
  4. 4. SläntkrönYtterslänt/ Innerslänt Överbyggnadskärningsslänt Terrassyta Bankslänt/ Dikesbotten fyllningsslänt Underbyggnad Bankfot Undergrund Principiell väg enligt ATB Väg 2005
  5. 5. Väguppbyggnaden och vägmiljön kan dock se helt olika ut Flack Bank Skärning Sluttning
  6. 6. Tidigare studierKonfliktpunkter akvifer (SGU)Sannolikhets-konsekvensanalyser(CTH)Föroreningsspridning (KTH, VTI, SGI m fl)Sårbarhetsbedömningar (CTH, KTH)Modellering, spridning, flerfas (UU)Dagvatten (SGI, SLU, LTU m fl)Fuktighet i vägkropp, modellering (VTI, SGI)
  7. 7. Dalkarlsåsen, del av Enköpingsåsen norr om HebyFrån SGU
  8. 8. STORVÄGAR I SVERIGE 50 0-200m 40 200-500m mg/L, mS/m 30 >500m 20 10 0 2+ + - 2- Hard- Cond. Ca Na Cl SO4 ness
  9. 9. Exempel E4: hot motgrundvattnet från vägsaltning
  10. 10. Lörstrand Exempel på Undersvik sårbarhetsanalys med Simeä RVM i Gävleborgs län Orbaden Vallsta Arbrå Bedömning Lottefors Röste utifrån 7-8 olikaOvanåker Bollnäs Rengsjö Glössbo parametrar Alfta Viksjöfors Söräng Freluga Mo Sörbo Mohed Söderala Hanebo Legend Kilafors Medium towns Sibo Small towns ± Roads Skog Lakes Study area 0 5 10 20 30 Kilometers
  11. 11. Slutlig sårbarhetskarta för vägsalt i Gävleborgs län 0 0.5 1 2 3 KilometersLegend Roads LakesFinal risk value Very high risk High risk ± Small risk Very small risk 0 5 10 20 30 Kilometers
  12. 12. Exempel olyckor
  13. 13. Största delen av vägföroreningenkommer att infiltrera nära vägen elleravledas ? ? ? ? ?
  14. 14. Spårämnesförsök med färgämnen längs fyra danska motorvägar(Jensen 2004)
  15. 15. Pågående projekt vid KTH Projektmål:Kartlägga infiltrationsegenskaper ivägrenKartlägga hydraulisk heterogenitet ivägren och vägsläntJämföra resultaten med modelleringarUtveckling och test av ny icke-förstörande undersökningsmetodik
  16. 16. Initial studie för att studera infiltrationsegenskaper i vägren och vägslänt(Paulsson 2008)
  17. 17. Infiltrationsmätning Två olika platser längs E4/E20 (ÅDT 24000) -Lerdiket -Bankdiket Två transekter med dubbelmätningar på varje ställe (en extra enkeltransekt på bankdiket) Varje transekt består av tre mätställen -stödremsa -2 meter -5 meter
  18. 18. Cornell regninfiltrometer(Paulsson 2008) Enkelringsinfiltrometer
  19. 19. Slår ner röret imarkenRiggar gummislangoch uppsamlingskärlStäller på den fylldasprinkelbehållarenStartar mätning Sprinklegenom att öppna på Infiltrometerinförsel av luftVid jämnatidsintervaller görsmätning av avrunnet Rvatten ROt soil surface it Q
  20. 20. Lerdiket Avstånd från E4Infiltrationskapaciteten störst närmast vägen, lägst i diket (Paulsson 2008)
  21. 21. Stödremsan 95% regnintensitetInfiltrationskapaciteten är högre vid lerdiket men spridningen är stor (Paulsson 2008)Lerdiket: 1.5 - 3.5 mm/min Bankdiket: 0.5 - 2 mm/min (efter Paulsson 2008)
  22. 22. Metodik i pågående projektLitteraturstudieKartläggning av heterogenitet(Spårämnesförsök medgeoelektrisk metodik)InfiltrationsförsökMarkprovtagningJämförande 1D-modellering
  23. 23. Ett geofysiskt undersökningsprogram av föroreningsspridningpågår sedan 2005 längs E4 i Kista
  24. 24. Elektrisk resistivitet Princip CVES
  25. 25. Sand705 Resistivity700 (ohmm) 2200695 Glacial till 1600 1200 860690 0 5 10 15 20 630 Glacial till 460175 340 250170 180 140 100165 x Measu160 0 5 10 15 20
  26. 26. Exempel på 3D-presentation (Kista)
  27. 27. Mars 05April 05Maj 05Juni 05 Aug 05
  28. 28. Okt 05Nov 05Mars 06Juni 06Nov 06
  29. 29. Fortsatta infiltrationsförsökEtt flertal elektroduppsättningar hartestats (2 och 3D) I I V V Wenner Schlumberger I V V I Dipol-dipol Pol-dipol I I V V Square Square
  30. 30. VÄG Elektrodsystem Stödremsa. vägren, slänt och dikeszonVäxel Mätinstrument
  31. 31. FÖRE Resultat från 8*8 pol-dipol. 3D-modellering, olika nivåer (XY-planet) 0-0.18m 0.18-0.38mFöre bevattning EFTER 0-0.18m Efter bevattning 0.18-0.38m
  32. 32. Några preliminära slutsatserDet kan antas att en inte oväsentlig del avvägföroreningarna inte tillförsvägavvattningssystemen utan avleds ivägkroppen eller perkolerar till grundvattnetHeterogeniteten i flödessystemen i vägsläntoch undergrund är betydande varför punktvisprovtagning knappast kan vara representativErfarenheter från indirekta mätmetoder harhittills givit lovande resultat
  33. 33. Fortsatta studierFortsatt metodutveckling ochspårämnesförsök längs ett flertalvägsträckningar (ca 10) i Mellan-och sydsverige under sommaren2009Provtagning av stödremsa ochvägslänt samt infiltrationsstudierJämförelse med 1D-modellering
  34. 34. Tackar

×