Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Session 22 Gunnar Lind

237 views

Published on

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Session 22 Gunnar Lind

  1. 1. 1 Om SRIS..SRIS är ett forskningsprojekt som utvecklar halkvarningar i realtid. Systemet är baserat på ABS- och ESC-information från bilar och väderinformation från väderstationer. Informationen kan användas på flera sätt:• Sända information till driftentreprenörer för vinterväghållning• Sända information till Vägverkets beställare för vinterväghållning för bättre uppföljning mot driftentreprenörer• Sända information via Vägverkets informationssystem för trafikledning till bilar och radiokanaler• Sända information till tjänsteförmedlare Transportforum 8 jan 2009
  2. 2. Nuläge = Scenario 0Aktualitet = Aktualitet är ålder av data och hur väl information representerar verkligheten vid ett visst tillfälle. 1. Hämtningsfrekvens var 30 min (innebörd att en tillståndsförändring kan ske 1 sekund efter senast gjord hämtning och att det dröjer 29 min 59 sek till nästa hämtning – worst case). Aktualitet worst case = 42 min (30 + 6 + 2 + 4) Aktualitet ”best of practice” = 12 min (6 + 2 + 4) 2. Hämtningsfrekvens var 15 min (innebörd att en tillståndsförändring kan ske 1 sekund efter senast gjord hämtning och att det dröjer 14 min 59 sek till nästa hämtning – worst case). Aktualitet worst case = 27 min (15 + 6 + 2 + 4) Aktualitet ”best practice” = 12 min (6 + 2 + 4) Insamlings- och Insamlings- och bearbetningscykel bearbetningscykel 6 min 4min Real Bearbetar Insamlings- Bearbetar Insamlings- Bearbetar tid väderdata frekvens var väderdata frekvens var väderdata VViS- 30:e eller 15 min 2:e min Tillgänglig Lokalt VViS givare TRISS väglagsinfo system Centralt VViS-stolpe system
  3. 3. Framtid år 2015 = Scenario 2Aktualitet = Aktualitet är ålder av data och hur väl information representerar verkligheten vid ett visst tillfälle. 3. Riktig realtid Aktualitet = 7min (1 + 6) Insamlings- och Insamlings- och bearbetningscykel bearbetningscykel 1 min 6 min Bearbetar Real Bearbetar Insamlings- datafusion tid väderdata frekvens Realtid väderdata Väglags Lokalt Centralt Tillgänglig givare- vädersystem system väglagsinfo i bilen i bil Scenario 1 = halva vägen mellan Sc. 0 och 2 Scenariobilder av Håkan Bystedt
  4. 4. 4 Hur många får halkvarningar?Sifferexempel från Andel trafikarbeteScenario 2 - som täcks av SRIS år 2015Mellersta Sverige 73% Detekteringsgrad 80% Mottagning RDS- Mottagning TMC rundradio Aktiva användare Aktiva användare 50% 75% Andel som nås av Andel som nås av halkvarningar via halkvarningar via TMC radio 22% Halkvarningar via 32% Jfr idag TMC eller radio på Jfr idag 1% olika vägar 5% 35-73% Transportforum 8 jan 2009
  5. 5. 5Utformning av halkvarningar Exempel från INTRO-projektet med rekommenderade hastigheter Transportforum 8 jan 2009
  6. 6. 6Förekomst av olika väglag Mellersta Sverige Halkdagar 45 40 35 30 25 Varningar 20 15 10 5 0 >16000 f/d 8000-16000 2000-8000 500-2000 f/d f/d f/d Packad Snö/TJock Is TUnn Is/RIMfrost Lös Snö/SnöModdVarningar effektivast om de ges högst 10 dagar per vinter Transportforum 8 jan 2009
  7. 7. 7 Hastigheter vid olika väglag Exempel Mellersta Sverige – vägar med 8000-16000 f/d Hastigheter vid olika väglag12010080604020 0 torr barmark (TB) fuktig eller våt lös snö eller packad snö eller tunn is eller barmark (FB, VB) snömodd (LS, tjock is (PS, TJI) rimfrost (TUI, SM) RIM) Utan varning Med varning Transportforum 8 jan 2009
  8. 8. 8 Olycksrisker vid olika väglag Exempel Mellersta Sverige – vägar med 8000-16000 f/d Olycksrisker vid olika väglag9,08,07,06,05,04,03,02,01,00,0 torr barmark (TB) fuktig eller våt lös snö eller packad snö eller tunn is eller barmark (FB, VB) snömodd (LS, tjock is (PS, TJI) rimfrost (TUI, SM) RIM) Utan varning Med varning Transportforum 8 jan 2009
  9. 9. 9 Skaderisken motsvarar vid torrt väglag … hastigheter på 150-220 km/tim km/h 250 200 150 100 50 0Exempel Mellersta torr barmark (TB) packad snö eller tjock tunn is eller rimfrostSverige – vägar med is (PS, TJI) (TUI, RIM)8000-16000 f/d Utan varning Med varning Transportforum 8 jan 2009
  10. 10. 10Beräkning av förändrad olycksrisktorr barmark (TB) fuktig eller våt Andel trafikarbete Olycksmodellbarmark (FB, VB) (trafikmätning + VViS) (väglag, hastighet) lös snö eller Hastighetsnömodd (LS, SM) med/utan SRIS (halkbekämpning resp packad snö eller -varning) tjock is (PS, TJI) Olycksrisk med/utan halkbekämpning tunn is eller resp -halkvarningrimfrost (TUI, RIM) Transportforum 8 jan 2009
  11. 11. 11 Effekter av ESC Bedömning från eIMPACT-projektet för 2020 Antisladdsystem HalkvarningarI kalkylen antas 21% räddade liv och 7% färre skadade år 2015 med ESC Transportforum 8 jan 2009
  12. 12. 12 Samhällsekonomisk nytta 65-480 Mkr per år 1,0-7,1 miljarder kr under en 20-årsperiod Årlig nytta i olika SRIS-scenarier Hela Sverige Hel vinter 700 600 500 Sc 1a (halkbekämpning) 400 Sc 1b (halkbekämpning +Mkr/år 300 varning) 200 Sc 2a (halkbekämpning) 100 Sc 2b (halkbekämpning + 0 varning) -100 Trafiksäkerhet Framkomlighet Miljö -200 Transportforum 8 jan 2009
  13. 13. 13 Räddade liv 7-9 liv per år skulle kunna räddas med SRISTrafik- Södra Sv Mellersta Nedre norra Övre norrasäkerhet SvSäkerhetsförbättring, räddade livVVK1 0,08 1,3 0,03 0,03VVK2 0,19 1,5 0,7 0,3VVK3 0,17 0,9 1,5 1,4Summa 0,4 3,7 2,3 1,7 Transportforum 8 jan 2009
  14. 14. 14 Högre risker under för/senvintern Senvinter FörvinterRisk Högvinter Transportforum 8 jan 2009
  15. 15. 15 KänslighetsanalyserEffekt av begränsad detekteringsförmåga − Över 90% av effekten av halkvarningar återstår även om detekteringsgraden skulle vara 70% i st.f. 80%Enbart varningar vid svår halka − 90% av säkerhetseffekten kvarstårEffekt av fokusering av SRIS på för- och eftervinter − 70% av säkerhetseffekten kvarstårBara varningar, inga rekommenderade hastigheter − 60% av säkerhetseffekten kvarstår Transportforum 8 jan 2009
  16. 16. 16Kritiska faktorer för lyckat införande… Detekteringsförmågan − Vilken detekteringsförmåga har vi idag? − Hur mycket ökar detektering av halka med SRIS? Detta bör undersökas bättre. Hur stor del av informationen når ut till entreprenören resp trafikanten? Utformningen av halkvarningar − Större effekter med varningar i bilen än på vägen − Större effekter med precisa lokala varningar än allmänna − Större effekter med rekommenderade hastigheter Transportforum 8 jan 2009

×