Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Session 14 Mats Johansson

304 views

Published on

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Session 14 Mats Johansson

  1. 1. Svenska regioner i ett EU-perspektiv Urban struktur och hållbar befolkningsutveckling Exemplet Mellannorrland Transportforum 2009Mats JohanssonKTH, Avd för urbana och regionala studierStockholmmatsj@infra.kth.se
  2. 2. ESPON – vad är det? Ett forskningsprogram under strukturfonderna• ESPON 2006 (2002-2006) “European Spatial Planning Observation Network”• ESPON 2013 (2007-2013): “European Observation Network on Territorial Development and Cohesion”• Deltagare: EU-länderna + Norge, Schweiz, (Island och Liechtenstein)• ESPON 2006: 34 projekt, ESPON 2013: ?? projekt• Tillämpad forskning – användarorienterad• Nytt för ESPON 2013: Regionala och lokala aktörer involverade med egna initiativ – mer av regionala initiativ, mer anpassat till specifika regionala förhållanden med europeisk relevans
  3. 3. ESDP/ESPON – tre centrala mål och begrepp• Territoriell sammanhållning – reducerade och minskade regionala obalanser• Ökad konkurrenskraft – för hela EU (Lissabon)• Hållbar utveckling – en långsiktig process (Göteborg) Inte i motsättning till ökad konkurrenskraft?
  4. 4. Medel: Polycentrisk eller monocentrisk territoriell utvecklingPolycentrism – ett medel för att nåekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.Förutsättningar:StorlekTäthetTillgänglighetLokaliseringPolycentriska regionerBalanserad regional utveckling. Positiv klang.Komplementärt polycentriska regioner eller hierarkiskt polycentriskaMonocentriska regionerMonocentrism – Sätts i motsats till polycentrism.Koncentration, obalanserad och snedvriden regional utveckling. Negativ klang.Monocentrism och polycentrism – en art- eller gradskillnad?Alternativ eller komplement? Olika förutsättningar (lokalisering) – olika utfallEtt skal- eller nivåproblem?
  5. 5. ESPON:s relevans för svenska regionerUtgångspunkt: Regionerna är inga isolerade öar•Relationer till andra regioner – “benchmarking”•Identifiera utmaningar, hot och möjligheter•Olika lokalisering, olika möjligheter•Policyrelevanta studier•Data, kartor, statistik på regional nivå – ESPONs databas•PlaneringsunderlagESPON 2013: Regionala initiativ – regionala studier•Regionala initiativ – bottom-up, efterfrågebaserade studier•Samarbete, nätverk med andra regioner•En lärandeprocess•Policyimplikationer•Policyrekommendationer
  6. 6. Exempel 1: Befolkning – storlek och struktur En förutsättning för utveckling och territoriell sammanhållningUtgångspunkt: Inga människor – ingen utveckling!Befolkningens storlek och struktur en funktion av• Fruktsamhet (fertilitet)• Dödlighet (mortalitet)• Livslängd• Ålder• Kön• FlyttningarEkonomiska funktioner• Produktionsfaktor• Inkomstskapande• Marknad• Lokaliseringsfaktor• Reproduktionsfaktor
  7. 7. •Rumsliga dimensioner – befolkningen ojämnt fördelad•Lokalt•Regionalt•Nationellt•Internationellt•Befolkningen och befolkningsutvecklingen påverkar•Utvecklingsförutsättningarna•Den hållbara tillväxten•Den territoriella sammanhållningen•Konkurrenskraften•Mentala kartor – ”imagen”•AttraktivitetenBefolkningsutvecklingen – ofta en indikation på utveckling och tillväxtBefolkningsutvecklingen – ofta en indikation på regional (o)balans ochterritoriell sammanhållning
  8. 8. Den europeiska bilden 2001-2005 NUTS2/NUTS3 Befolkningsökning i Sydeuropa, Pentagonen och Irland Störst problem I Östeuropa och perifera områden i Sverige och Finland Storstadsregionerna faller väl ut – även i Östeuropa Hållbar befolkningsutveckling - utgångspunkt (schematisk typologi): Den demografiska ekvationen Total befolkningsförändring = naturlig befolkningsförändring + nettomigrationNaturlig befolkningsförändring är en funktion av fruktsamhet (TFR)och åldersstruktur. Åldersstrukturen påverkas av migrationen!Utflyttningsregioner – ofta negativ naturlig befolkningsförändring ocvice versa!
  9. 9. Tabell 1. En schematisk typologi avseende hållbar demografisk utveckling Typ PT PM PN Regionala karaktäriska (Total (Migration) (Naturlig förändring) förändring) Dubbelt positiva regioner – Inflyttning och ung befolkning/”höga” TFR. Hög hållbarhet såväl på kort som lång sikt. Det mest 1 PT>0 PM>0 PN>0 fördelaktiga fallet. Tillväxtregioner med naturlig befolkningsminskning – Inflyttning av människor med låg TFR. Naturlig befolkningsminskning på grund av skev åldersstruktur och/eller låga TFR. Beroende av inflyttning. 2 PT>0 PM>0 PN<0 Ingen hållbarhet på lång sikt – svag reproduktionspotential Tillväxtregioner med utflyttning – Utflyttning och ung befolkning/”höga” TFR and naturlig befolkningsökning. Kort sikt – hållbarhet. Lång sikt – eroderande hållbarhet på grund av skev 3 PT>0 PM<0 PN>0 åldersstruktur (utflyttning). Tillbakagående regioner med naturlig befolkningsökning – Utflyttning men fortfarande ung befolkning/”höga” TFR. Traditionellt 4 PT<0 PM<0 PN>0 höga födelsetal. Fallande TFR -> låg hållbarhet Tillbakagående regioner med inflyttning - Inflyttning av äldre och/eller ensamstående. Låga TFR och svag reproduktionspotential. Beroende av fortsatt inflyttning. Låg hållbarhet både på kort och lång 5 PT<0 PM>0 PN<0 sikt. Dubbelt negativa regioner – Utflyttning och skev åldersstruktur med gammal befolkning/lågaTFR. Ingen hållbar utveckling varken på 6 PT<0 PM<0 PN<0 kort eller lång sikt. Avfolkning. Det västa fallet.Källa: ESPON 2005 och Copus et.al. 2006.
  10. 10. Hållbar befolkningsutveckling2001-2005 – en typologiNuts2/3-levelObalanserna har accentuerats!Typ 1 (bäst)Fortfarande “Pentagonen” ochIrlandStorstadsregionerSödra Spanien, Frankrike ochItalien – bättre än slutet på 90-taletTyp 6 (sämst)Norra periferin – “Mellannorrland”i en besvärlig situationBaltikum, Östra Europa (inklÖsttyskland) – ännu merproblematiskt än under slutet av90-talet
  11. 11. Försämrad situation för 1973-77 2003-07 landets FA-regioner Allt färre i typ 1 (röd) – endast storstads- och universitetsregionerna i typ 1 Allt fler i 6 (mörkblå) – detta gäller även för Norrland och Mellannorrland Umeå – fortfarande typ1 Sundsvall och Örnsköldsvik – från typ1 till typ2 (fortfarande inflyttning och befolkningsökning) Östersund och Hudiksvall – fortfarande inflyttning men befolkningsminskning pga naturlig befolkningsminskning (typ5)En schematisk typologi avseende demografisk utveckling för samtliga FA-regioner iSverige 1973-1977 och 2003-2007.
  12. 12. 1973-77 2003-07 Samma mönster som för FA-regionerna men vissa kommuner kommer bättre ut Östersund, Sundsvall och Umeå fortfarande typ1 Örnsköldsvik från typ1 till typ2 – fortfarande inflyttning och befolkningsökning Hudiksvall från typ2 till typ5 – från inflyttning till utflyttning med befolkningsminskningEn schematisk typologi avseende demografisk utveckling för samtliga kommuner iSverige 1973-1977 och 2003-2007
  13. 13. För Sverige i sin helhet har utvecklingen gått mot att “sämre” utvecklingstypervad gäller antalet kommuner.Detta gäller även för Mellannorrland – få kommuner, stort genomslagStora regioner ligger bättre till. Detta gäller särskilt utvecklingen för Sverige isin helhet där en ökad koncentration till typ 1 har ägt rum.För Mellannorrland har koncentrationen till typ 1 minskat beroende av attÖrnsköldsvik gått från typ 1 till typ2 – de små talens förbannelseDock: sett i ett EU-perspektiv har befolkningskoncentrationen (monocentrism)till de ”stora” städerna med god befolkningsutveckling varit större!Bra eller dåligt?Rationell process?Tillväxtpooler?
  14. 14. Elderly people (>65 years) in 2000 “Ageing” – ett Mellannorrlandsproblem? # Reykjavik Canarias Guadeloupe Réunion Martinique ”Ageing” är beroende av Helsinki Födelsetal # Oslo Guyane # Tallinn Stockholm Livslängd # # Madeira Riga # Dublin # København # Vilnius # Utflyttning Minsk # Acores London # Amsterdam # Berlin # Warszawa # This map does not Sverige och Mellanorrland necessarily reflect the Bruxelles/Brussel # Luxembourg Praha Kyiv opinion of the ESPON # Monitoring Committee har en hög andel äldre sett i ett EU-perspektiv # # Paris # Wien Bratislava # # Kishinev Budapest # Bern # Lika höga andelar som # Ljubljana Zagreb # # Beograd Bucuresti Sarajevo # # # Norra Spanien och Norra Sofiya Lisboa Madrid # Roma # Tirana Skopje # # Ankara Italien, Södra Frankrike och # Grekland (perifera # # Athinai # områden) Nicosia # Valletta # 500 km © Project 1.1.4, 2005 © EuroGeographics Association for the administrative boundaries Origin of data: EU 15 and CCs : Eurostat,Part of the people over 65 years old in the population (%) Norway and Switzerland : National Statistical Offices. 9.04 - 12.1 12.1 - 14.3 14.3 - 16.3 16.3 - 18.6 18.6 - 24.5 No Data
  15. 15. Sveriges kommuner har en åldrande Obs – jämförelsen haltar delvisbefolkning - endast 37 st ligger eftersom indelningen är olika medunder ESPON-genomsnittet avseende på NUTS-nivån vilket ger upphov till skalproblem Tendensen är dock tydlig – storstäder och universitetsorter ligger lägre, övriga kommuner (inkl Mellannorrland) ligger i regel i den övre gruppen. Orsak – befolkningsomflyttningen Unga flyttar ut, äldre stannar kvar I storstäder och universitetsorter – unga flyttar in, föryngrar befolkningen Problem idag men f.r.a. i morgon – ingen reproduktionspotential Framtida beroende av inflyttning – annars avfolkning!
  16. 16. Strukturell avfolkning – ett problem för Mellannorrland? Average score on indirect depopulation indicators in 2000 “Strukturell avfolkning” En kombination av olika avfolkningsfaktorer # Reykjavik Canarias Värst: Norra periferin inkl Guadeloupe Réunion Martinique Mellannorrland, Tyskland, Norra Italien, Spanien, Grekland och Portugal Helsinki # Oslo Guyane # Tallinn Stockholm # # Madeira Östra Europa – fortfarande ung Riga befolkning men framtida avfolkning # København # Dublin Vilnius # # Minsk # Acores (låg fruktsamhet, utflyttning, minskad London # Amsterdam # Berlin # Warszawa # This map does not necessarily reflect the reproduktionspotential) Bruxelles/Brussel Kyiv # # opinion of the ESPON Monitoring Committee Luxembourg Praha # # Paris # WienBratislava # Pentagonen och Östersjöregionen – # Kishinev Bern # Budapest # # både strukturell avfolkning och Ljubljana # Zagreb # Beograd # Bucuresti # tillväxtområden Sarajevo # Sofiya # Skopje # Lisboa Madrid # Roma # Tirana # # Ankara # I Europa: Både expansiva och tillbakagående regioner! Athinai # I Europa: Både urbana och rurala Nicosia områden – beroende av kontinuerlig # Valletta # inflyttning! 500 km © Project 1.1.4, 2005 © EuroGeographics Association for the administrative boundaries Origin of data: EU 15 and CCs : Eurostat, Norway and Switzerland : National Statistical Offices.Average score on indirect depopulation indicators in 2000 very low relative depopulation low relative depopulation Men: Inflyttning – varifrån? high relative depopulation very high relative depopulation
  17. 17. Relativ/strukturell avfolkning i Sverige och dess kommuner åren 2000 och 2007.2000 2007 Endast en kommun (Huddinge) befinner sig i typ 1 (ingen risk) år 2007 – Sveriges kommuner har blivit mer utsatta mellan 2000 och 2007
  18. 18. Relativ/strukturell avfolkning i Mellannorrland och dess kommuner åren 2000 och 2007 2000 2007Risken för strukturell avfolkning har blivit större. Umeå har gått från typ1 (ingen risk) tilltyp 2 (viss risk). Bilden styrker att Mellannorrland befinner sig i en prekär situation sett iett EU-perspektiv. Östersund från typ 3 (hög risk) till typ 4 (mycket hög risk)
  19. 19. Exempel 2: Tätorter och urbana strukturer –polycentrisk eller monocentrisk utveckling
  20. 20. “FunctionalUrban Areas”(FUAs) i EU29Pentagonen:tätbefolkat,många FUAs,polycentrismNorden:glesbefolkat,få FUAs,monocentrism,svagaförutsättningarför polycentrism
  21. 21. Polycentrism eller monocentrism i EuropaInom “pentagonen” – komplementär polycentrisk utvecklingOlika städer kompletterar varandraEn mer balanserad regional utvecklingBättre territoriell sammanhållningFörbättrad konkurrenskraftInom ESPON-området:Monocentriska länder (regioner) har haft en snabbare ekonomisk tillväxtLägre utgångsnivå? Gäller ej Sverige.I den nordiska “periferin” – monocentrisk eller hierarkisk polycentriskutveckling?Förstärkta obalanser?Territoriell erodering?Koncentration p.g.a. begränsade resurser?Ett rationellt beteende och en nödvändig förutsättning?Kan man planera fram en polycentrisk utveckling?Är det önskvärt?
  22. 22. Antalet tätorter och urbana stukturer i landets FA-regioner 2007 Storstadsregionernas och södra Sveriges dominans framgår klart – många tätorter inom FA-regionerna Undantag: Norra Norrlandskusten och Sundsvalls FA-region Ju fler tätorter – desto bättre förutsättningar för en polycentrisk utveckling
  23. 23. Den största tätortens betydelse storleksmässigt i de olika FA-regionerna 2007. 0.75-1.0: monocentrisk 0.5-0.75: hierarkiskt polycentriskt 0.2-0.5: komplementärt polycentrisk Höga värden I Norra Norrland – få tätorter men där är befolkningen koncentrerad Urbaniseringsgraden är hög! Polycentriska strukturer I Syd- och Mellansverige – även Sundsvalls FA-region. Hierarkisk polycentrism I Mälardalen, Västsverige och övriga Sverige Sverige – en monocentrisk urban struktur Stöds av andra skattningar
  24. 24. Den största tätortens betydelse storleksmässigt bland Mellannorrlands FA-regioner 2007. Åseles FA-region uppvisar den största tätortsdominansen – endast en tätort Sundsvalls FA-region den lägsta. Åsele har endast en tätort med mer än 1000 invånare. Sundsvall är den enda FA-region som kan karakteriseras som komplementärt polycentrisk
  25. 25. Exempel 3: Ekonomisk “prestationsnivå” (performance) baserad på 7 ekonomiska ”Lissabon-indikatorer” (ESPON3.3)(1) BRP/invånare(2) BRP/sysselsatt(3) Sysselsättningskvot(4) Sysselsättningskvot för den äldre arbetskraften(5) Utgifter för FoU(6) Spridning av regionala arbetslöshets- och/eller sysselsättningskvoter(7) Långtidsarbetslösa Sverige och Mellannorrland – hög ekonomisk “prestationsnivå”
  26. 26. De svenska länens ekonomiska “prestationsnivå” (performance) – revideradversion av ESPON 3.3. Baserad på 5 ekonomiska indikatorer: (1) BRP/invånare (2) BRP/sysselsatt (3) Sysselsättningskvot (4) Sysselsättningskvot för den äldre arbetskraften (7) Långtidsarbetslösa Mellannorrlands goda “prestationsnivå” är beroende av Västernorrland och Västerbotten Jämtland låg ekonomisk “prestationsnivå”
  27. 27. Mellannorrland – hinder och utvecklingspotentialerHinder- Skev befolkningsstruktur- Avfolkning, utdöende bygder- Dålig service, välfärden ifrågasatt- Dålig symmetri utbildning – näringsliv- Dualt näringsliv- Svag endogen tillväxtkraft – dålig komplementaritet- Svag arbetsmarknad för högutbildade- Mittuniversitetet – en resebyrå?- Imagen, mentala kartor- Läget - perifert i Europa (och Sverige)Utvecklingspotentialer- Högproduktiva industrier- Bättre kommunikationer – Botniabanan en räddare (polycentriskt stråk)?- Botniabanan – slagsida mot kusten, tillväxtfrämjande?- Bättre kommunikationer i hela regionen – regionförstoring, polycentrisk utveckling Länkar samman orterna och de lokala arbetsmarknaderna?- Monocentrism – rationellt utnyttjande av begränsade resurser?- Satsa på de stora städerna – tillväxtpooler?- Bättre utnyttjande av arbetskraften – Mittuniversitet (jfr Umeå)?- Öst-väst relationerna? (Mitt)Norden i EU?Planerarnas roll?
  28. 28. Slutsnackat för mig Tack för att ni lyssnadeFrågor, kritik, kommentarer?

×