Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Energy & Commodities, No.6 - June 16, 2011

578 views

Published on

Energy & Commodities, No.6 - June 16, 2011: Slower economic outlook is pressuring commodity prices

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Energy & Commodities, No.6 - June 16, 2011

  1. 1. Råvaror och Energi Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr 6 • 2011 06 15 Dämpade konjunkturutsikter pressar råvarupriserna Swedbanks totala råvaruprisindex sjönk i maj med 5,6 % jämfört med månaden innan och i dollar räknat. Det är den största månatliga nedgången i råvaruprisindexet på över ett år efter att ha stigit tio månader i rad med sammanlagt 50 %. Energiråvaror och metaller svarade för de största prisfallen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om styrkan i den globala konjunkturåterhämtningen. Industrimetallerna pressas tillbaka av en lägre tillväxttakt inom industrin samtidigt som utbudet på metaller stiger. Det torde även på sikt vara dämpande på oljepriset trots att prisfallet i maj månad blev kortvaraktigt. Vi bedömer att dagens höga oljeprisnivåer inte vilar på fundamentala grunder utan drivs mer av farhågor om den framtida oljeförsörjningen och av spekulativa rörelser. Utbudet på flera jordbruks- och livsmedelsråvaror riskerar att bli fortsatt stram under 2011 på grund av ofördelaktiga väderförhållanden både i USA, Europa och i Kina. Samtidigt stiger den global efterfrågan på livsmedel vilket ökar sannolikheten för att livsmedelspriserna och därmed inflationen kan bli högre än förväntat. Energiråvaror Swedbanks Råvaruprisindex, i USD 250 2005=100 Total index Livsmedelsindex totalt 225 Totalt exkl energiråvaror 200or 175 Index 150 125 100 Metaller 75 05 06 07 08 09Metaller 10 11 Källa: Swedbank Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
  2. 2. Råvaror och EnergiMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariatförfattat av Jörgen Kennemar Nr 6 • 2011 06 15Flera tecken tyder på att den globala med stigande priser och en ackumuleradkonjunkturåterhämtningen håller på att tappa fart, prisuppgång med 50 %. Det är sålunda troligt attvilket är i linje med vad vi prognostiserade i vinsthemtagningar har gjorts bland finansiellaSwedbank Economic Outlook från april. Det investerare när konjunkturutsikterna ochavspeglas bland annat i inköpschefsindex för USA, placeringsstrategierna förändras vilket förstärkerEuropa och Kina som visar att den globala prisfallet på råvaror.industrikonjunkturen växer i en lägre takt. Enfortsatt blygsam sysselsättningstillväxt i USA bidrar Råoljepriset föll med närmare 7 % i genomsnittatt arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer och mellan april och maj räknat i dollar. Det kraftigasom försvårar en återhämtning på prisfallet blev dock kortvarigt. Spotpriset på Brentbostadsmarknaden. USA liksom flera EMU-länder olja är i skrivande stund 120 dollar per fat och harbrottas även med stora statsfinansiella utmaningar därmed hämtat tillbaka en stor del av prisfallet sommed krav om omfattande budgetsaneringar. Att de inträffade i början av maj månad då oljepriset hadelånga obligationsräntorna har trendmässigt sjunkit passerat 127 dollar per fat. Bakgrunden till att prisetsedan mars i år tyder också på att oron för stiger igen kan delvis bero på den osäkerhet somkonjunkturutsikterna är större än för den framtida alltjämt råder om den framtida oljeförsörjningen,inflationen. vilket fick ytterligare stöd när OPEC-länderna i juni beslutade om att inte höja oljeproduktionskvoternaTrycket på att bibehålla/förlänga den expansiva från 25 miljoner fat per dag. OPEC svarar för enpenningpolitiken ökar därmed när den globala tredjedel av den globala oljeproduktionen. Dentillväxten varvar ned. Sannolikheten för fler faktiska produktionen har dock under 2009-2011kvantitativa lättnader har ökat inte minst från den varit högre än de uppsatta målen, drygt 1,3 miljoneramerikanska centralbanken, FED. Ytterligare fat per dag. Saudiarabien, som har den störstapenningpolitiska stimulansåtgärder skulle kunna få produktionspotentialen, svarar för merpartensynbara effekter på råvarumarknaderna, där en produktionsökningen och är samtidigt benägen attsvagare dollar tenderar att driva upp råvarupriserna höja produktionsvolymen ytterligare från dagens 9samtidigt som likviditetsinjektioner från miljoner fat för att inte äventyra den globalacentralbanken kan leda till ett förnyat konjunkturåterhämtingen.investeringsintresse för råvaror. De storastatsfinansiella obalanserna på bägge sidor om Länder med begränsad produktionskapacitet – enAtlanten och svagare konjunktursignaler har stärkt majoritet av OPEC:s 11 medlemsstater - villpriset på guld, som i dollartermer är i stort sett däremot inte höja produktionen. Det finns såledestillbaka till de nivåer som rådde början av maj. Så en betydande splittring inom oljekartellen och somlänge de statsfinansiella obalanserna kvarstår, med sannolikt inte kommer att minska på kort sikt. Detrisk för betalningsinställelse och negativa effekter höga oljepriset och stramare utbudsförhållanden påpå de globala finansmarknaderna, talar för ett oljemarknaden kan på sikt leda till negativa effekterfortsatt högt guldpris framöver. på den globala tillväxten och därmed också konsumtionen av olja. Stigande oljelager i USADen förnyade statsfinansiella krisen i EMU-länderna tyder på att oljebrukningen har dämpats med ävenoch signaler om en svagare omvärldskonjunktur OECD:s samlade oljelager bekräftar att oljelagrenbidrog till att Swedbanks totala råvaruprisindex föll är alltjämt på relativt höga nivåer. Vi bedömer attmed i genomsnitt 5,6 % i maj jämfört med april nedväxlingen i den globala konjunkturen underräknat i dollar. Det är den största månatliga andra halvåret och en gradvis lägrenedgången i indexet sedan maj förra året (-9 %) i oljekonsumtionsökning kommer att pressa tillbakasamband med att statsskuldskrisen i EMU-länderna oljepriset från dagens nivåer.först uppdagades. Prisfallet i år blev omfattandeoch gällde alltifrån olja, metaller och livsmedel, men De konjunkturkänsliga metallpriserna sjönk påblev trots allt mildare än i fjolårets nedgång. bred front under maj med i genomsnitt 4,8 %Råvarugruppen för energiråvaror – olja och kol – jämfört med månaden innan. Det största prisfalletsvarade för det kraftigaste prisfallet mellan april och svarade bly för med en nedgång med 11 % följt avmaj (8,4 %) följt av metaller (4,8 %) och livsmedel zink (8,4 %), nickel (7,9 %) och koppar (5,5 %).(1,8 %). Prisjusteringen sker efter tio månader i rad Svagare global industrikonjunktur som bland annat Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
  3. 3. Råvaror och Energi Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning Nr 6 • 2011 06 15inköpschefsindex i flera länder talar för lägre Metallvarulager, miljoner tonmetallpriser de närmaste månaderna. I USA föll 1.0 225000PMI i maj till den lägsta nivån (53,5) sedan 0.9 200000september 2009 och i EMU-länderna sjönk 0.8 Nickel, h-axel 175000motsvarande index till nivåer som rådde i höstas. I 0.7 150000 Ton (metric) (millions)Kina som svarar för drygt 40 % av den globala 0.6 Koppar 125000 Ton (metric) 100000metallkonsumtionen visar också på en svagare 0.5 Zink 0.4 75000industriell aktivitet, vilket kan få stora implikationer 0.3 50000på råvarumarknaden om konjunkturavmattningen 0.2 25000fördjupas. Inde 0.1 Bly 0 x -25000 0.0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Prisutvecklingen på industrimetaller och guld Source: Reuters EcoWin Industrime taller 180 170 Jan 2008=100 160 I Asien fortsätter stålproduktionen att öka men i en 150 140 väsentligt långsammare takt än tidigare vilket även Guldpriset 130 120 gäller i EU och i USA. Under årets första kvartalINDEX 110 steg produktionen av stål i världen med mindre än 100 90 10% efter att ha vuxit med 26% i fjol. Förutom 80 70 Industrimetaller ekonomisk politiska åtstramningar begränsas 60 50 stålproduktionen av bristande energikapacitet inte 40 jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr minst i Kina, vilket bidrar till den lägre 08 09 10 11 Source: Reuters EcoWin konsumtionstillväxten av järnmalm. Vi bedömer att priserna på stål och järnmalm kommer att sjunkaAtt den globala efterfrågan är inne i en lugnare något under de närmaste kvartalen från dagenstillväxtperiod efter fjolårets rekylartade höga nivåer.återhämtning, som inte minst drevs av en kraftig Stålproduktionen under första kvartalet för motsvarandelageruppbyggnad i industrin, avspeglas också i tidsperiodväxande metallvarulager. Med undantag för nickelbland icke-järnmetallerna fortsätter lagernivåerna 400000att stiga inte minst för zink och aluminium som är på Tusentals ton 350000nya rekordnivåer. Att aluminiumpriset trots allt harstigit med drygt 25 % sedan maj förra året och haft 300000den mest stabila prisutvecklingen av metallvarorna 250000 2009 2010hittills i år hänger delvis samband med högre 2011 200000energipriser. Samvariationen med oljepriset ärtydlig vilket förklaras av att den höga 150000energianvändning som aluminiumframställningen 100000kräver. Ett stramare utbud på oljemarknaden och 50000modesta räntehöjningar skulle således tala förfortsatt höga priser på aluminium som bland annat 0 EU-27 Nordamerika Asien Världenanvänds i bil- och flygindustrin. Stora lager, ett lägreoljepris och högre räntor skulle däremot varaprispressande för aluminium. Kopparlagren ökade Råvarumarknaden för livsmedel påverkas mer avför sjätte månaden i rad, vilket föranleder om ett förändringar i vädret än av svängningar ifortsatt prisfall. Produktionsstörningar i Chile, som konjunkturen. Fjolårets ogynsamma väder-är världens största kopparproducent, och förhållanden och en ökad konsumtion av livsmedel iförväntningar om en fortsatt expansiv penningpolitik världen bidrog till att lagernivåerna sjönk i snabbi USA har dock lyft priset på koppar till strax över takt, inte minst på spannmål. Exportrestriktioner9 000 dollar per ton men befinner sig alltjämt under från flera betydelsefulla jordbruksproducerandemars månads toppnivå på 10 000 dollar. länder och lager-uppbyggnad av livsmedel för att motverka stigande priser förvärrade obalanserna på den globala marknaden för jordbruks- och livsmedelsråvaror. Livsmedelspriserna steg på bred front varför Swedbanks råvaruprisindex för livsmedel nådde rekordhöga nivåer i dollar termer. I maj sjönk dock prisindexet med knappt 2 % i dollar 3 (5)
  4. 4. Råvaror och Energi Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning Nr 6 • 2011 06 15termer jämfört med april, men befinner sig alltjämt närmaste året. De senaste prognoserna för denpå en hög nivå. Sedan maj förra året har priserna globala spannmålsproduktionen i år har revideratspå livsmedel ökat med drygt 50 %. ned från bland annat det amerikanska jordbruks- departementet. Det faktiska produktionsutfallet Prisutvecklingen på olika livsmedelsråvaror under årets andra halvår kommer därför att vara avgörande för hur livsmedelspriserna kommer att 200 190 2008-12-31=100 utvecklas framöver. Ytterligare ett år med lägre 180 livsmedelsproduktion då lagernivåerna redan 170 160 kommit ned på relativt låga nivåer samtidigt som Socker, drycker, tobak 150 köpkraften stärks i tillväxtekonomierna ökarIndex 140 130 Livsmedel totalt sannolikheten för att priserna på livsmedel kan bli 120 väsentligt högre än vad vi förväntade oss tidigare i 110 100 år. Det är framför allt i utvecklingsländerna där 90 Spannmå konsumtionsanvändningen av livsmedel är hög som 80 jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar drabbas hårdast av stigande livsmedelspriser. 08 09 10 11 Spa Source: Reuters EcoWin I Kina steg inflationstakten till 5,5 % i maj, drivet av stigande livsmedelspriser.Långvarig torka i Europa och Kina samtöversvämningar i USA har dock försämratutsikterna för livsmedelsproduktionen under det Jörgen Kennemar 4 (5)
  5. 5. Råvaror och Energi Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning Nr 6 • 2011 06 15S we dba nks R å va ruprisinde x i USD S we dba nks R å va ruprisinde x i SEKBa så r 2000 Ba så r 2000 3.2011 4.2011 5.2011 3.2011 4.2011 5.2011Totalt inkl energi 365.8 389.4 367.5 Totalt inkl energi 252.1 262.4 249.6 1 mån procent 7.2 6.4 -5.6 1 mån procent 5.7 4.1 -4.9 12 mån procent 38.3 35.6 39.6 12 mån procent 22.4 16.9 13.5Totalt exkl energi 314.5 332.9 324.1 Totalt exkl energi 216.7 224.3 220.2 1 mån procent -1.4 5.8 -2.6 1 mån procent -2.8 3.5 -1.8 12 mån procent 40.8 30.6 33.6 12 mån procent 24.7 12.6 8.6Industriråvaror 316.4 336.6 326.9 Industriråvaror 218.0 226.8 222.1 1 mån procent -0.9 6.4 -2.9 1 mån procent -2.3 4.0 -2.1 12 mån procent 39.0 25.2 28.9 12 mån procent 23.0 7.9 4.8va ra v ma ssa 964.6 992.3 1009.4 va ra v ma ssa 664.7 668.7 685.7 1 mån procent 1.6 2.9 1.7 1 mån procent 0.2 0.6 2.5 12 mån procent 9.9 8.2 6.7 12 mån procent -2.7 -6.7 -13.3Icke-järnmetaller 296.4 302.0 287.4 Icke-järnmetaller 204.3 203.5 195.2 1 mån procent -1.3 1.9 -4.8 1 mån procent -2.7 -0.4 -4.1 12 mån procent 23.6 19.3 29.2 12 mån procent 9.4 2.9 5.0va ra v koppa r 9530.1 9477.0 8956.8 va ra v koppa r 6567.5 6386.7 6084.8 1 mån procent -3.4 -0.6 -5.5 1 mån procent -4.8 -2.8 -4.7 12 mån procent 27.7 22.4 30.5 12 mån procent 13.1 5.5 6.1va ra v a luminium 2552.2 2662.7 2592.2 va ra v a luminium 1758.8 1794.4 1761.0 1 mån procent 1.8 4.3 -2.6 1 mån procent 0.3 2.0 -1.9 12 mån procent 15.7 14.9 26.7 12 mån procent 2.5 -0.9 3.0va ra v bly 2623.3 2729.6 2430.2 va ra v bly 1807.8 1839.5 1651.0 1 mån procent 1.4 4.1 -11.0 1 mån procent 0.0 1.8 -10.3 12 mån procent 20.8 20.5 28.4 12 mån procent 7.0 3.9 4.3va ra v zink 2348.9 2364.1 2166.6 va ra v zink 1618.7 1593.2 1471.9 1 mån procent -4.7 0.6 -8.4 1 mån procent -6.0 -1.6 -7.6 12 mån procent 3.3 -0.1 9.5 12 mån procent -8.6 -13.8 -11.0va ra v nicke l 26807.4 26340.0 24266.4 va ra v nicke l 18473.8 17750.9 16485.3 1 mån procent -5.1 -1.7 -7.9 1 mån procent -6.4 -3.9 -7.1 12 mån procent 19.4 1.2 9.5 12 mån procent 5.7 -12.7 -11.0jä rnma lm och skrot 662.8 757.6 750.9 jä rnma lm och skrot 456.8 510.6 510.1 1 mån procent 0.4 14.3 -0.9 1 mån procent -1.0 11.8 -0.1 12 mån procent 86.4 33.8 31.5 12 mån procent 65.1 15.4 6.9Energiråvaror 388.6 414.5 386.7 Energiråvaror 267.8 279.3 262.7 1 mån procent 10.6 6.7 -6.7 1 mån procent 9.1 4.3 -6.0 12 mån procent 37.3 37.4 42.0 12 mån procent 21.6 18.5 15.4va ra v kol 478.9 471.4 459.1 va ra v kol 330.0 317.7 311.9 1 mån procent -0.1 -1.6 -2.6 1 mån procent -1.5 -3.7 -1.8 12 mån procent 36.0 24.7 21.6 12 mån procent 20.4 7.6 -1.1va ra v rå olja 384.5 411.9 383.4 va ra v rå olja 265.0 277.6 260.5 1 mån procent 11.3 7.1 -6.9 1 mån procent 9.8 4.8 -6.2 12 mån procent 37.4 38.2 43.3 12 mån procent 21.7 19.1 16.4Livsmedel 307.9 320.0 314.5 Livsmedel 212.2 215.6 213.7 1 mån procent -3.1 3.9 -1.7 1 mån procent -4.4 1.6 -0.9 12 mån procent 48.0 55.0 53.8 12 mån procent 31.0 33.7 25.0va ra v ka ffe 223.6 229.9 227.3 va ra v ka ffe 154.1 154.9 154.4 1 mån procent 3.9 2.8 -1.1 1 mån procent 2.4 0.5 -0.3 12 mån procent 78.5 81.2 77.3 12 mån procent 58.0 56.2 44.1Swedbanks Ekonomiska sekretariat Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi105 34 Stockholm tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser,tfn 08-5859 7740 som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet ellerek.sekr@swedbank.se fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet ellerwww.swedbank.se bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut ävenAnsvarig utgivare på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skallCecilia Hermansson, 08-5859 7720. kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.Magnus Alvesson, 08-5859 3341Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 5 (5)

×