Presentation av SGUs nypublicerade lägesrapport i arbetet med att ta fram en vägledning för ett konceptuellt synsätt för kartläggning av föreoreningsproblem i grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
Konceptuellt synsatt Björn Holgersson 170321
1. A. Porakvifer, B. Sprickakvifer,
C. Por-sprickakvifer, D. Karst-sprickakvifer
Grundvattenövervakning
2017 21–22 mars 2017 i Uppsala
Konceptuella grundvattenmodeller
till nytta för övervakning och åtgärdsplanering
inom vattenförvaltningen
2. Till länsstyrelsen i Ume
Det finns vattnet som är kallt och tätt som stenen, du kan icke dricka det,
och det finns vattnet som är så tunt och svagt
att det icke hjälper att du dricker det
och det finns vattnet som darrar då man dricker det
så att man får frossan,
och det finns vattnet som är bittert och smakas svetten,
och en del vatten är liksom dött,
vattuspindlarna sjunker rätt ner genom det
som om det vore luften.
Jo, vattnen är såsom sanden på havets strand,
dem är oräkneliga.
Så att det här papperet som ni i länsstyrelsen har skickat oss
för att vi ska tala om huru det är med vattnet,
det är odugligt, vattnet ryms icke oppå två rader,
om man har levat i sjutti år som jag har gjort
då vet man så mycket om vattnet
att länsstyrelsen skulle kunna dränkas i denna kunskap."
Ur ”Merabs skönhet, 1983” Vila i frid Torgny Lindgren
7. En stegvis och enkel instruktion för
användning av konceptuella grundvattenmodeller
Stegatt följavid inledande analys:
I1.Problemanalys
I2.Påverkansanalys
I3.Inledande beskrivning
I4.Finnsstöd via SGUsgrundvattenkartering?
I5.Kontaktmedytvatten/känsligaekosystem?
I6.Riskbedömning
I7.Övervakning
I8.Vetvi tillräckligt?
→ Dokumentation
Stegatt följavid framtagandet av en fördjupadbeskrivning:
F1.Grundvattenmagasin
F2.Tillrinningsområden
F3.Geologi
F4.Terräng
F5.Grundvattenbildning
F6.Grundvattenuttag
F7.Kontaktmotytvattenochgrundvattenberoende ekosystem
F8.Grundvattnetsnivåerochströmning
F9.Påverkanstryck
F10. Planeringinförutökadprovtagning/övervakning
F11. Kemidatai förhållande till påverkanskällor
→ Dokumentation
Ex.på Detaljerade undersökningar
inomutpekatdelområde:
D1 Geoteknik
D2 Hydrauliskatester
D3 Geofysiskametoder
D4 Spårförsök
D5 Beräkningsrutiner
→ Dokumentation
KopplingmotVattenförvaltningen:Förnyadrisk/status bedömning
8. 1
Flödesschema för konceptuella grundvattenmodeller.
Färgerna stämmer med ramarna från tidigare figur: Ljusblå=hela
modellen, Röd=inledande analys, Orange=fördjupad beskrivning,
Svart=detaljerad undersökning, Grön=koppling mot vattenförvaltningen.
9. Steg att följa vid inledande analys
I1. Problemanalys
Varför?
I2. Påverkansanalys
Referera till påverkansanalysen
I3. Inledande beskrivning
http://viss.lansstyrelsen.se/
I4. Finns stöd via SGUs grundvattenkartering?
Karterad skala?I5. Kontakt med ytvatten/känsliga ekosystem?
Ytvatten, akvatiska, terrestra ekosystem?
I6. Riskbedömning
dokumenterad i VISS?
Verifierad utifrån övervakningen?
I7. Övervakning
Känd? Inrapporterad?
I8. Vet vi tillräckligt?
Ska vi beskriva delområden/problemområden? → Dokumentera slutsatserna!
10. 1Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning
17. Vet vi
tillräckligt?
Om ja –
Status
bedömning
Koppling mot vattenförvaltningen
Då upprättad och dokumenterad konceptuell modell
omfattar avgränsad grundvattenförekomst så utgör
den ett gott underlag för vattenförvaltningens behov.
- Som jämförelse mot gällande/tidigare dokumenterad
klassning från tidigare cykler
- Underlag för förnyad riskbedömning
- Underlag för förnyad statusklassning
- Underlag för framtagande av förslag till övervakning
- Underlag för åtgärder och uppföljning
18. Dataunderlag för den konceptuella modelleringen
Lista över hydrogeologisk information som behövs i arbetet
Mycket av underlagsdata kan erhållas via Geodatasamverkan och
VISS. Saknas information kan här det vara nödvändigt att samla in
relevanta uppgifter och utredningar, samt vid behov komplettera
med fältundersökningar.
19. FORTSATT ARBETE
Vidareutveckla den konceptuella modellen
Ett par exempel:
Beskrivning av föroreningssituationen och transport av föroreningar
- hur föroreningsbelastningen uppträder i olika geologiska miljöer
Utbyte mellan yt- och grundvatten
- omhänderta frågor kring grund- och ytvattenutbyte på ett tydligare sätt,
t.ex. vid arbete med grundvattenberoende akvatiska ekosystem
Tillämpning av den konceptuella metoden i olika geografiska områden och typmiljöer
Genomgång av flera exempel
- grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen
- annat grundvatten (berggrundvatten, kustområden, förorenat grundvatten i moränjord, etc.)
Modellens betydelse för olika grundvattenrelaterade verksamheter
Inte ”bara vattenförvaltning”…
- grundvattenrelaterad vattenverksamhet och vattenskydd
- bidra konkret till miljömålsarbetet, t.ex. vid arbetet med miljömålsindikatorer
- arbete med grundvattenberoende ekosystem, förutsättningar/övervakning/rehabilitering
Styrmedelanalys
Vid kunskapsuppbyggnad om grundvattenfrågor
kring informativa, juridiska och ekonomiska styrmedel
20. D
O
K
U
M
E
N
T
A
T
I
O
N
1. SGU Beskrivning
och/eller
2. Dokumentation i VISS
Bilagor:
Skisser
- plan/profil
- förlagor ("plocklistor"?)
Databaser
- länkade dokument
GIS
- standard? LYR-filer?
Grundvattenmodeller…?
Mapstruktur
- dokument kopplas till EU id
- text, databas, skisser/bilder, GIS
beräkningar, modeller
- koppling till VISS?
BEKRIVANDE
PM
(BASERAT PÅ
KARTERINGENS
MODELL
BESKRIVNING)
FORTSATT ARBETE