SlideShare a Scribd company logo
1 of 20
Download to read offline
A. Porakvifer, B. Sprickakvifer,
C. Por-sprickakvifer, D. Karst-sprickakvifer
Grundvattenövervakning
2017 21–22 mars 2017 i Uppsala
Konceptuella grundvattenmodeller
till nytta för övervakning och åtgärdsplanering
inom vattenförvaltningen
Till länsstyrelsen i Ume
Det finns vattnet som är kallt och tätt som stenen, du kan icke dricka det,
och det finns vattnet som är så tunt och svagt
att det icke hjälper att du dricker det
och det finns vattnet som darrar då man dricker det
så att man får frossan,
och det finns vattnet som är bittert och smakas svetten,
och en del vatten är liksom dött,
vattuspindlarna sjunker rätt ner genom det
som om det vore luften.
Jo, vattnen är såsom sanden på havets strand,
dem är oräkneliga.
Så att det här papperet som ni i länsstyrelsen har skickat oss
för att vi ska tala om huru det är med vattnet,
det är odugligt, vattnet ryms icke oppå två rader,
om man har levat i sjutti år som jag har gjort
då vet man så mycket om vattnet
att länsstyrelsen skulle kunna dränkas i denna kunskap."
Ur ”Merabs skönhet, 1983” Vila i frid Torgny Lindgren
Magasin
Tillrinnings
område
Inledande
basanalys
(t.ex. VISS)
Risk?
Påverkan?
Problem?
Förmodat/konstaterat…
Påverkan: Area/linje/punkt
Kontakt
med
känsliga
Ekosystem
Över
vakning
Vet vi
tillräckligt?
Om ja –
Status
bedömning
Om nej –
Fördjupad
beskrivning
SGU
karterad?
Om behov –
Fördjupning
inom ett
utsatt
delområde
Geologi
GV-
bildning
Terräng
GV
uttag
Strömning
Påverkan
Prov
tagning
Kemidata
Förnyad
riskbe-
dömning
D
O
K
U
M
E
N
T
A
T
I
O
N
Konceptuella grundvattenmodeller
- vad har hänt?
Konceptuellt synsatt Björn Holgersson 170321
http://www.sgu.se/globalassets/om-
sgu/verksamhet/rapport_grundvatten
_metodutv_sgu_170130.pdf
Konceptuellt synsatt Björn Holgersson 170321
En stegvis och enkel instruktion för
användning av konceptuella grundvattenmodeller
Stegatt följavid inledande analys:
I1.Problemanalys
I2.Påverkansanalys
I3.Inledande beskrivning
I4.Finnsstöd via SGUsgrundvattenkartering?
I5.Kontaktmedytvatten/känsligaekosystem?
I6.Riskbedömning
I7.Övervakning
I8.Vetvi tillräckligt?
→ Dokumentation
Stegatt följavid framtagandet av en fördjupadbeskrivning:
F1.Grundvattenmagasin
F2.Tillrinningsområden
F3.Geologi
F4.Terräng
F5.Grundvattenbildning
F6.Grundvattenuttag
F7.Kontaktmotytvattenochgrundvattenberoende ekosystem
F8.Grundvattnetsnivåerochströmning
F9.Påverkanstryck
F10. Planeringinförutökadprovtagning/övervakning
F11. Kemidatai förhållande till påverkanskällor
→ Dokumentation
Ex.på Detaljerade undersökningar
inomutpekatdelområde:
D1 Geoteknik
D2 Hydrauliskatester
D3 Geofysiskametoder
D4 Spårförsök
D5 Beräkningsrutiner
→ Dokumentation
KopplingmotVattenförvaltningen:Förnyadrisk/status bedömning
1
Flödesschema för konceptuella grundvattenmodeller.
Färgerna stämmer med ramarna från tidigare figur: Ljusblå=hela
modellen, Röd=inledande analys, Orange=fördjupad beskrivning,
Svart=detaljerad undersökning, Grön=koppling mot vattenförvaltningen.
Steg att följa vid inledande analys
I1. Problemanalys
Varför?
I2. Påverkansanalys
Referera till påverkansanalysen
I3. Inledande beskrivning
http://viss.lansstyrelsen.se/
I4. Finns stöd via SGUs grundvattenkartering?
Karterad skala?I5. Kontakt med ytvatten/känsliga ekosystem?
Ytvatten, akvatiska, terrestra ekosystem?
I6. Riskbedömning
dokumenterad i VISS?
Verifierad utifrån övervakningen?
I7. Övervakning
Känd? Inrapporterad?
I8. Vet vi tillräckligt?
Ska vi beskriva delområden/problemområden? → Dokumentera slutsatserna!
1Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning
Magasin
Tillrinnings
område
Om nej -
Fördjupad
beskrivning
Geologi
GV-
bildning
Terräng
GV
uttag
Strömning
Påverkan
Prov
tagning
Kemidata
Förnyad
riskbe-
dömning
Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning
F1. Grundvattenmagasin
Karterad skala, öppet/slutet, storlek, delområden?
F2. Tillrinningsområden
Primärt, sekundärt, tertiärt, storlek, egenskaper?
F3. Geologi
Jordart, djup, lager, beskrivning, bergart
F4. Terrängläge
Topografi, in. utströmningsområde?
Magasin
Tillrinnings
område
Om nej -
Fördjupad
beskrivning
Geologi
GV-
bildning
Terräng
GV
uttag
Strömning
Påverkan
Prov
tagning
Kemidata
Förnyad
riskbe-
dömning
Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning, forts.
F5. Kontakt med ytvatten och grundvattenberoende
ekosystem
Kontakt? Ytvatten, akvatiska, terrestra ekosystem?
Skyddade områden, N2000, ekologiska problem?
F6. Grundvattenbildning
Effektiv nederbörd, markanvändning, marklutning,
vegetation, geologi?
F7. Grundvattenuttag
Pågående, kända, eventuella, läckage till tunnlar?
F8. Grundvattnets nivåer och strömning
Förmodat som my? Känd gvy? Isolinjer, pilar?
Magasin
Tillrinnings
område
Om nej -
Fördjupad
beskrivning
Geologi
GV-
bildning
Terräng
GV
uttag
Strömning
Påverkan
Prov
tagning
Kemidata
Förnyad
riskbe-
dömning
Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning, forts.
F9. Påverkanstryck
Areella näringar, linjekällor, punktkällor?
Stöd i VMs påverkansmodell? Även rasterbaserad.
F10. Planering inför utökad provtagning/övervakning
Pågående provtagning? Befintliga möjligheter,
källor, brunnar, ytvatten? Nya stationer?
Representativitet
F11. Kemidata i förhållande till påverkansfaktorer
Datavärdar, databaser?
Tidserier, bakgrundsvärden, naturlig påverkan
antropogen påverkan?
→ Dokumentera slutsatserna!
1Delområde för detaljerad undersökning
Delområde för detaljerad undersökning
Om behov –
Fördjupning
inom ett
utsatt
delområde
D1. Geoteknik
Sondering/etablera grundvattenrör
D2. Hydrauliska tester
Provpumpning, vattenförlustmätning
D3. Geofysiska metoder
Resistivitet, VLF, seismik etc.
D4. Spårförsök
Spårämnen, temperaturgradienter
D5. Beräkningsrutiner
Vattenbalansberäkning , analytisk beräkning
numerisk modellering, känslighetsanalys
→ Dokumentera slutsatserna!
1Koppling mot vattenförvaltningen
Vet vi
tillräckligt?
Om ja –
Status
bedömning
Koppling mot vattenförvaltningen
Då upprättad och dokumenterad konceptuell modell
omfattar avgränsad grundvattenförekomst så utgör
den ett gott underlag för vattenförvaltningens behov.
- Som jämförelse mot gällande/tidigare dokumenterad
klassning från tidigare cykler
- Underlag för förnyad riskbedömning
- Underlag för förnyad statusklassning
- Underlag för framtagande av förslag till övervakning
- Underlag för åtgärder och uppföljning
Dataunderlag för den konceptuella modelleringen
Lista över hydrogeologisk information som behövs i arbetet
Mycket av underlagsdata kan erhållas via Geodatasamverkan och
VISS. Saknas information kan här det vara nödvändigt att samla in
relevanta uppgifter och utredningar, samt vid behov komplettera
med fältundersökningar.
FORTSATT ARBETE
Vidareutveckla den konceptuella modellen
Ett par exempel:
Beskrivning av föroreningssituationen och transport av föroreningar
- hur föroreningsbelastningen uppträder i olika geologiska miljöer
Utbyte mellan yt- och grundvatten
- omhänderta frågor kring grund- och ytvattenutbyte på ett tydligare sätt,
t.ex. vid arbete med grundvattenberoende akvatiska ekosystem
Tillämpning av den konceptuella metoden i olika geografiska områden och typmiljöer
Genomgång av flera exempel
- grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen
- annat grundvatten (berggrundvatten, kustområden, förorenat grundvatten i moränjord, etc.)
Modellens betydelse för olika grundvattenrelaterade verksamheter
Inte ”bara vattenförvaltning”…
- grundvattenrelaterad vattenverksamhet och vattenskydd
- bidra konkret till miljömålsarbetet, t.ex. vid arbetet med miljömålsindikatorer
- arbete med grundvattenberoende ekosystem, förutsättningar/övervakning/rehabilitering
Styrmedelanalys
Vid kunskapsuppbyggnad om grundvattenfrågor
kring informativa, juridiska och ekonomiska styrmedel
D
O
K
U
M
E
N
T
A
T
I
O
N
1. SGU Beskrivning
och/eller
2. Dokumentation i VISS
Bilagor:
Skisser
- plan/profil
- förlagor ("plocklistor"?)
Databaser
- länkade dokument
GIS
- standard? LYR-filer?
Grundvattenmodeller…?
Mapstruktur
- dokument kopplas till EU id
- text, databas, skisser/bilder, GIS
beräkningar, modeller
- koppling till VISS?
BEKRIVANDE
PM
(BASERAT PÅ
KARTERINGENS
MODELL
BESKRIVNING)
FORTSATT ARBETE

More Related Content

What's hot

Grundvattendatering ur ett_riskfokusperspektiv-maria åkesson
Grundvattendatering ur ett_riskfokusperspektiv-maria åkessonGrundvattendatering ur ett_riskfokusperspektiv-maria åkesson
Grundvattendatering ur ett_riskfokusperspektiv-maria åkessonGeological Survey of Sweden
 
Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...
Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...
Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...Geological Survey of Sweden
 
Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzen
Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzenUtvärdering av grundvattenprovtagning helena branzen
Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzenGeological Survey of Sweden
 
Vattenhantering – en viktig fokusfråga för Boliden, Emma Rönnblom Pärson, Bol...
Vattenhantering – en viktig fokusfråga för Boliden, Emma Rönnblom Pärson, Bol...Vattenhantering – en viktig fokusfråga för Boliden, Emma Rönnblom Pärson, Bol...
Vattenhantering – en viktig fokusfråga för Boliden, Emma Rönnblom Pärson, Bol...Geological Survey of Sweden
 

What's hot (7)

Grundvattendatering ur ett_riskfokusperspektiv-maria åkesson
Grundvattendatering ur ett_riskfokusperspektiv-maria åkessonGrundvattendatering ur ett_riskfokusperspektiv-maria åkesson
Grundvattendatering ur ett_riskfokusperspektiv-maria åkesson
 
Ny undersökningstyp
Ny undersökningstypNy undersökningstyp
Ny undersökningstyp
 
Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...
Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...
Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...
 
Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzen
Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzenUtvärdering av grundvattenprovtagning helena branzen
Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzen
 
Skydd av våra grundvattentäkter lena bladh
Skydd av våra grundvattentäkter lena bladhSkydd av våra grundvattentäkter lena bladh
Skydd av våra grundvattentäkter lena bladh
 
Vattenhantering – en viktig fokusfråga för Boliden, Emma Rönnblom Pärson, Bol...
Vattenhantering – en viktig fokusfråga för Boliden, Emma Rönnblom Pärson, Bol...Vattenhantering – en viktig fokusfråga för Boliden, Emma Rönnblom Pärson, Bol...
Vattenhantering – en viktig fokusfråga för Boliden, Emma Rönnblom Pärson, Bol...
 
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Eva Jirner
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Eva JirnerGrundvatten - vad arbetar SGU med, Eva Jirner
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Eva Jirner
 

More from Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Konceptuellt synsatt Björn Holgersson 170321

  • 1. A. Porakvifer, B. Sprickakvifer, C. Por-sprickakvifer, D. Karst-sprickakvifer Grundvattenövervakning 2017 21–22 mars 2017 i Uppsala Konceptuella grundvattenmodeller till nytta för övervakning och åtgärdsplanering inom vattenförvaltningen
  • 2. Till länsstyrelsen i Ume Det finns vattnet som är kallt och tätt som stenen, du kan icke dricka det, och det finns vattnet som är så tunt och svagt att det icke hjälper att du dricker det och det finns vattnet som darrar då man dricker det så att man får frossan, och det finns vattnet som är bittert och smakas svetten, och en del vatten är liksom dött, vattuspindlarna sjunker rätt ner genom det som om det vore luften. Jo, vattnen är såsom sanden på havets strand, dem är oräkneliga. Så att det här papperet som ni i länsstyrelsen har skickat oss för att vi ska tala om huru det är med vattnet, det är odugligt, vattnet ryms icke oppå två rader, om man har levat i sjutti år som jag har gjort då vet man så mycket om vattnet att länsstyrelsen skulle kunna dränkas i denna kunskap." Ur ”Merabs skönhet, 1983” Vila i frid Torgny Lindgren
  • 3. Magasin Tillrinnings område Inledande basanalys (t.ex. VISS) Risk? Påverkan? Problem? Förmodat/konstaterat… Påverkan: Area/linje/punkt Kontakt med känsliga Ekosystem Över vakning Vet vi tillräckligt? Om ja – Status bedömning Om nej – Fördjupad beskrivning SGU karterad? Om behov – Fördjupning inom ett utsatt delområde Geologi GV- bildning Terräng GV uttag Strömning Påverkan Prov tagning Kemidata Förnyad riskbe- dömning D O K U M E N T A T I O N Konceptuella grundvattenmodeller - vad har hänt?
  • 7. En stegvis och enkel instruktion för användning av konceptuella grundvattenmodeller Stegatt följavid inledande analys: I1.Problemanalys I2.Påverkansanalys I3.Inledande beskrivning I4.Finnsstöd via SGUsgrundvattenkartering? I5.Kontaktmedytvatten/känsligaekosystem? I6.Riskbedömning I7.Övervakning I8.Vetvi tillräckligt? → Dokumentation Stegatt följavid framtagandet av en fördjupadbeskrivning: F1.Grundvattenmagasin F2.Tillrinningsområden F3.Geologi F4.Terräng F5.Grundvattenbildning F6.Grundvattenuttag F7.Kontaktmotytvattenochgrundvattenberoende ekosystem F8.Grundvattnetsnivåerochströmning F9.Påverkanstryck F10. Planeringinförutökadprovtagning/övervakning F11. Kemidatai förhållande till påverkanskällor → Dokumentation Ex.på Detaljerade undersökningar inomutpekatdelområde: D1 Geoteknik D2 Hydrauliskatester D3 Geofysiskametoder D4 Spårförsök D5 Beräkningsrutiner → Dokumentation KopplingmotVattenförvaltningen:Förnyadrisk/status bedömning
  • 8. 1 Flödesschema för konceptuella grundvattenmodeller. Färgerna stämmer med ramarna från tidigare figur: Ljusblå=hela modellen, Röd=inledande analys, Orange=fördjupad beskrivning, Svart=detaljerad undersökning, Grön=koppling mot vattenförvaltningen.
  • 9. Steg att följa vid inledande analys I1. Problemanalys Varför? I2. Påverkansanalys Referera till påverkansanalysen I3. Inledande beskrivning http://viss.lansstyrelsen.se/ I4. Finns stöd via SGUs grundvattenkartering? Karterad skala?I5. Kontakt med ytvatten/känsliga ekosystem? Ytvatten, akvatiska, terrestra ekosystem? I6. Riskbedömning dokumenterad i VISS? Verifierad utifrån övervakningen? I7. Övervakning Känd? Inrapporterad? I8. Vet vi tillräckligt? Ska vi beskriva delområden/problemområden? → Dokumentera slutsatserna!
  • 10. 1Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning
  • 11. Magasin Tillrinnings område Om nej - Fördjupad beskrivning Geologi GV- bildning Terräng GV uttag Strömning Påverkan Prov tagning Kemidata Förnyad riskbe- dömning Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning F1. Grundvattenmagasin Karterad skala, öppet/slutet, storlek, delområden? F2. Tillrinningsområden Primärt, sekundärt, tertiärt, storlek, egenskaper? F3. Geologi Jordart, djup, lager, beskrivning, bergart F4. Terrängläge Topografi, in. utströmningsområde?
  • 12. Magasin Tillrinnings område Om nej - Fördjupad beskrivning Geologi GV- bildning Terräng GV uttag Strömning Påverkan Prov tagning Kemidata Förnyad riskbe- dömning Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning, forts. F5. Kontakt med ytvatten och grundvattenberoende ekosystem Kontakt? Ytvatten, akvatiska, terrestra ekosystem? Skyddade områden, N2000, ekologiska problem? F6. Grundvattenbildning Effektiv nederbörd, markanvändning, marklutning, vegetation, geologi? F7. Grundvattenuttag Pågående, kända, eventuella, läckage till tunnlar? F8. Grundvattnets nivåer och strömning Förmodat som my? Känd gvy? Isolinjer, pilar?
  • 13. Magasin Tillrinnings område Om nej - Fördjupad beskrivning Geologi GV- bildning Terräng GV uttag Strömning Påverkan Prov tagning Kemidata Förnyad riskbe- dömning Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning, forts. F9. Påverkanstryck Areella näringar, linjekällor, punktkällor? Stöd i VMs påverkansmodell? Även rasterbaserad. F10. Planering inför utökad provtagning/övervakning Pågående provtagning? Befintliga möjligheter, källor, brunnar, ytvatten? Nya stationer? Representativitet F11. Kemidata i förhållande till påverkansfaktorer Datavärdar, databaser? Tidserier, bakgrundsvärden, naturlig påverkan antropogen påverkan? → Dokumentera slutsatserna!
  • 15. Delområde för detaljerad undersökning Om behov – Fördjupning inom ett utsatt delområde D1. Geoteknik Sondering/etablera grundvattenrör D2. Hydrauliska tester Provpumpning, vattenförlustmätning D3. Geofysiska metoder Resistivitet, VLF, seismik etc. D4. Spårförsök Spårämnen, temperaturgradienter D5. Beräkningsrutiner Vattenbalansberäkning , analytisk beräkning numerisk modellering, känslighetsanalys → Dokumentera slutsatserna!
  • 17. Vet vi tillräckligt? Om ja – Status bedömning Koppling mot vattenförvaltningen Då upprättad och dokumenterad konceptuell modell omfattar avgränsad grundvattenförekomst så utgör den ett gott underlag för vattenförvaltningens behov. - Som jämförelse mot gällande/tidigare dokumenterad klassning från tidigare cykler - Underlag för förnyad riskbedömning - Underlag för förnyad statusklassning - Underlag för framtagande av förslag till övervakning - Underlag för åtgärder och uppföljning
  • 18. Dataunderlag för den konceptuella modelleringen Lista över hydrogeologisk information som behövs i arbetet Mycket av underlagsdata kan erhållas via Geodatasamverkan och VISS. Saknas information kan här det vara nödvändigt att samla in relevanta uppgifter och utredningar, samt vid behov komplettera med fältundersökningar.
  • 19. FORTSATT ARBETE Vidareutveckla den konceptuella modellen Ett par exempel: Beskrivning av föroreningssituationen och transport av föroreningar - hur föroreningsbelastningen uppträder i olika geologiska miljöer Utbyte mellan yt- och grundvatten - omhänderta frågor kring grund- och ytvattenutbyte på ett tydligare sätt, t.ex. vid arbete med grundvattenberoende akvatiska ekosystem Tillämpning av den konceptuella metoden i olika geografiska områden och typmiljöer Genomgång av flera exempel - grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen - annat grundvatten (berggrundvatten, kustområden, förorenat grundvatten i moränjord, etc.) Modellens betydelse för olika grundvattenrelaterade verksamheter Inte ”bara vattenförvaltning”… - grundvattenrelaterad vattenverksamhet och vattenskydd - bidra konkret till miljömålsarbetet, t.ex. vid arbetet med miljömålsindikatorer - arbete med grundvattenberoende ekosystem, förutsättningar/övervakning/rehabilitering Styrmedelanalys Vid kunskapsuppbyggnad om grundvattenfrågor kring informativa, juridiska och ekonomiska styrmedel
  • 20. D O K U M E N T A T I O N 1. SGU Beskrivning och/eller 2. Dokumentation i VISS Bilagor: Skisser - plan/profil - förlagor ("plocklistor"?) Databaser - länkade dokument GIS - standard? LYR-filer? Grundvattenmodeller…? Mapstruktur - dokument kopplas till EU id - text, databas, skisser/bilder, GIS beräkningar, modeller - koppling till VISS? BEKRIVANDE PM (BASERAT PÅ KARTERINGENS MODELL BESKRIVNING) FORTSATT ARBETE