1·2012                                                           Arbetskarriär med            mänskliga mått?            F...
Februari 2012   Tilläggsinformation:    Beställningar:                Kaija Kallinen          FFC                kaija.kal...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?                                                 1INNEHÅLL1 ETT NYTT SKEDE I FÖRHAN...
2        FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Tidigt ingripande för att förhindra arbetsoförmåga...........................
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?         3ARBETSKARRIÄR MED MÄNSKLIGA MÅTT?FFC:s syn på arbetskarriärernas längd oc...
4     FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?ingsprogrammet ingenting om eventuella förändringar av den i lagen inskrivnaf...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?               52 YRKESBANORNAS LÄNGD, PENSIONSSKYDDETSNIVÅ OCH PENSIONSFINANSIERIN...
6     FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?3 ARBETSKARRIÄRERNAS LÄNGD:MÅL OCH UPPNÅDD UTVECKLINGFlera arbetsgrupper har ...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?                  7Bild 1 Den förväntade pensionsåldern har utvecklats bättre än vä...
8    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Bild 2 Sysselsättningsgraden hos äldre personer steg åren 2000–2010           ...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?             9Sysselsättningsgraden hos yngre åldersgrupper sjunkerÄven om sysselsä...
10    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Stora skillnader mellan befolkningsgrupperna i det förväntadeantalet levnadså...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?         114 VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT AVTALA OMARBETSPENSIONSSKYDDETS FINANSIERING...
12     FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?En annan utmaning för arbetspensionsskyddets finansiering är att de finländs...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?                 13Bindande avtal om arbetspensionsavgifterna behövsI den så kallad...
14    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Bild 6 visar effekterna av en förhöjning med framförhållning. Den streckade l...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?         15Hur trygga finansieringen av arbetspensionernainom den offentliga sektor...
16    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?de privata och offentliga branschernas arbetspensionsavgifter, så en höjning ...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?          175 FFC:S METODER FÖR ATT FÖRLÄNGA TIDENI ARBETSLIVETLängre yrkesbanor är...
18    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Samhällsgarantin för unga äntligen verklighetJyrki Katainens regering lovar i...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?         19Invalidpension beviljas inte på lätta grunder i Finland. Tillräckliga me...
20    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?vård. Arbetsgivarna måste å sin sida kunna kräva att företagshälsovården är a...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?           21gäller arbetstagare som riskerar att bli arbetsoförmögna under de närm...
22    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft våren 2011 förpliktar ko...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?           23tionsnedsättning, som aldrig har fått tag på ett arbete. Det finns mån...
24    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?För att höja den genomsnittliga pensioneringsåldern sattes tiden för ålderspe...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?         25Vad borde göras för att förlänga arbetskarriärerna?Mycket av det som ova...
26    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?6 PÅ VILKET SÄTT VILL FFC FÖRBÄTTRA NIVÅN PÅPENSIONSSKYDDET?Den bästa garanti...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?         27Pension borde börja intjänas redan vid 15 årSedan 2005 börjar arbetstaga...
28    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Bild 8 Slopat avdrag för arbetspensionsavgiften förbättrar de ungas pensioner...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?        297 VI BÖR HÅLLA FAST VID ETT LAGSTADGAT OCHHELTÄCKANDE PENSIONSSKYDDDet la...
30    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?8 FRÅGOR OCH SVARVarför vill FFC höja pensionsavgifterna?FFC vill att också d...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?         31För de unga skulle en sådan utveckling vara synnerligen orättvis, efters...
32    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?keskarriär kan lita på ett de får ett pensionsskydd som motsvarar nivån i dag...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?        33Varför borde yrkesbanorna förlängas och arbetstagarna orkaarbeta längre?F...
34    FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?BILAGA 1SAMMANSÄTTNINGEN AV ARBETSMARKNADENSCENTRALORGANISATIONERS UTVIDGADEP...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?       35BILAGA 2EN KORT HISTORIK ÖVER DISPYTENOM ARBETSKARRIÄRERNA1 Från tvist om ...
36      FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?•    Arbetslivsgruppen nådde ett slutresultat den sista natten i januari, m...
FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?         37•   I augusti 2010 tillsatte arbetskarriärgruppen en undergrupp, som fic...
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFCHagnäskajen 1 A, PB 157FI–00531 Helsingforstel +358 20 774 000fax +358 20 774...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Arbertskarriär med mänskliga mått

610 views

Published on

FFC:s syn på arbetskarriärernas längd och ett hållbart pensionsskydd

Published in: News & Politics
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Arbertskarriär med mänskliga mått

  1. 1. 1·2012                  Arbetskarriär med mänskliga mått? FFC:s syn på arbetskarriärernas längd och ett hållbart pensionsskydd 
  2. 2. Februari 2012 Tilläggsinformation: Beställningar: Kaija Kallinen FFC kaija.kallinen@sak.fi tfn 020 774 000 tfn 020 774 0154
  3. 3. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 1INNEHÅLL1 ETT NYTT SKEDE I FÖRHANDLINGARNA OM YRKESKARRIÄRERNA ........ 3Förhandlingsförpliktelse i regeringsprogrammet ............................................................... 3Pensionsförhandlingarna har inletts ........................................................................................ 42 YRKESBANORNAS LÄNGD, PENSIONSSKYDDETS NIVÅ OCHPENSIONSFINANSIERINGEN HÖR IHOP ................................................................. 53 ARBETSKARRIÄRERNAS LÄNGD: MÅL OCH UPPNÅDD UTVECKLING .... 6 Från tvist om pensionsåldern till förlängda yrkeskarriärer ............................................ 6Arbetskarriärerna har blivit längre – också i slutändan.................................................... 6Sysselsättningsgraden hos äldre personer har stigit under flera år ...........................7Sysselsättningsgraden hos yngre åldersgrupper sjunker ................................................ 9Långtidsarbetslöshet ökar risken för arbetsoförmåga ..................................................... 9Stora skillnader mellan befolkningsgrupperna i det förväntade antaletlevnadsår ........................................................................................................................................... 10Studierna inleds sent och utbildningen avbryts................................................................ 104 VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT AVTALA OMARBETSPENSIONSSKYDDETS FINANSIERING? ................................................... 11 Var ta pengar till pensionerna? .................................................................................................. 11Fonderingen är inget självändamål........................................................................................... 11Bindande avtal om arbetspensionsavgifterna behövs .................................................... 13Hur trygga finansieringen av arbetspensionerna inom den offentliga sektorn? .. 15Samtliga arbetspensionsfonder räknas som en del av den offentliga ekonomin. 155 FFC:S METODER FÖR ATT FÖRLÄNGA TIDEN I ARBETSLIVET ................. 17 Sysselsättningen är prioritet nummer ett ............................................................................. 17Alla har rätt till utbildning och uppdatering av kompetensen ..................................... 17Samhällsgarantin för unga äntligen verklighet .................................................................... 18
  4. 4. 2 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Tidigt ingripande för att förhindra arbetsoförmåga......................................................... 18Arbetshälsan är arbetsplatsernas sak .................................................................................... 19Hälsoskillnaderna måste minskas............................................................................................20Fungerande rehabiliteringsprocesser ...................................................................................20Arbetslösa arbetssökande borde i tid genomgå hälsoundersökning........................ 21Flexibel arbetstid enligt arbetstagarnas behov ................................................................ 22Arbetsgivarna bör ta större ansvar för att förlänga arbetskarriärerna ................... 22Innovationerna i pensionsreformen ger resultat .............................................................. 23Vad borde göras för att förlänga arbetskarriärerna? ..................................................... 256 PÅ VILKET SÄTT VILL FFC FÖRBÄTTRA NIVÅN PÅPENSIONSSKYDDET? .................................................................................................. 26 Alla har inte möjlighet att fortsätta arbeta ......................................................................... 26Arbetsoförmögna måste få bättre pensioner .................................................................... 26Pension borde börja intjänas redan vid 15 år ..................................................................... 27Smygnedskärning av pensioner bör slopas......................................................................... 277 VI BÖR HÅLLA FAST VID ETT LAGSTADGAT OCH HELTÄCKANDEPENSIONSSKYDD .......................................................................................................... 298 FRÅGOR OCH SVAR ................................................................................................. 30BILAGA 1 Sammansättningen av arbetsmarknadens centralorganisationersutvidgade pensionsförhandlingsgrupp ................................................................................. 34BILAGA 2 En kort historik över dispyten om arbetskarriärerna .............................. 35
  5. 5. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 3ARBETSKARRIÄR MED MÄNSKLIGA MÅTT?FFC:s syn på arbetskarriärernas längd och ett hållbartpensionsskyddDetta inlägg i debatten om arbetskarriärerna och pensionerna presenterar FFC:ssyn på tre helheter med anknytning till varandra:• Hur kan tiden i arbetslivet förlängas?• Varför är det viktigt att avtala om den privata och den offentliga sektorns arbetspensioner?• Hur kan man trygga en tillräcklig nivå på arbetstagarnas pensioner?1 ETT NYTT SKEDE I FÖRHANDLINGARNA OMYRKESKARRIÄRERNAArbetsmarknadsorganisationerna har förbundit sig att förlänga yrkeskarriärernaoch senarelägga den genomsnittliga pensioneringsåldern ända sedan 1990-talet.Fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationerna har haft olika uppfatt-ningar om hur man bäst kan förlänga yrkeskarriärerna. Trots det har arbetsmark-nadsparterna lagt fram flera gemensamma förslag för att förlänga tiden i arbetsli-vet. Bra exempel är pensionsreformen 2005 och de förslag som Ahtelas arbetslivs-grupp lade fram år 2010 om åtgärder för att upprätthålla kompetensen ocharbetsförmågan.Ända sedan statsminister Matti Vanhanen i februari 2009 presenterade sitt kravpå att den flexibla pensionsåldern skulle höjas från 63 år till 65 år har frågan ompensionsåldern dominerat diskussionen om yrkeskarriärerna. Detta trots att ex-perterna anser att arbetslivsutvecklingen och upprätthållandet av arbetsförmåganoch yrkeskunskapen är det allra viktigaste för att förlänga tiden i arbetslivet.För arbetsgivarna tycks en höjning av den i lagen inskrivna pensionsåldern varaden viktigaste enskilda frågan. Fackföreningsrörelsen anser däremot att enbart enändring av pensionsåldern inte är en lösning för att förlänga arbetskarriärerna.Förhandlingsförpliktelse i regeringsprogrammetArbetsmarknadsparterna själva föreslog skrivningarna om pensionsfrågorna iprogrammet för Jyrki Katainens regering. Enligt regeringsprogrammet har fackfö-reningsrörelsen och arbetsmarknadsorganisationerna förbundit sig att förhandlafram lösningar då det gäller en förlängning av tiden i arbetslivet, tryggandet av fi-nansieringen av arbetspensionerna och säkerställandet av ett tillräckligt pensions-skydd. Enligt skrivningen måste också finansieringen av pensionerna inom denoffentliga sektorn tryggas.I regeringsprogrammet upprepas det mål som överenskoms redan i mars 2009 omatt den genomsnittliga pensioneringsåldern (dvs. den förväntade pensioneringsål-dern för dem som fyllt 25 år) ska höjas till 62,4 år före 2025. Däremot säger reger-
  6. 6. 4 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?ingsprogrammet ingenting om eventuella förändringar av den i lagen inskrivnaflexibla pensioneringsåldern på 63–68 år.Regeringsprogrammet vill ha långsiktiga lösningar för att förlänga tiden i arbetsli-vet och upprepar målet om att arbetskarriärerna ska förlängas i det inledande,mellanliggande och avslutande skedet. Särskild vikt ska läggas vid att bekämpa or-sakerna till arbetsoförmåga och att utveckla yrkesskickligheten under hela arbets-karriären.I regeringsprogrammets avsnitt om den ekonomiska politiken nämns en förstärk-ning av finansieringen av arbetspensionsskyddet flera gånger. Den kopplas till fi-nansieringen av välfärdssamhället, den sociala rättvisan och hållbarheten i den of-fentliga ekonomin, det vill säga till samma helhet som den kommunala och statli-ga ekonomin.Pensionsförhandlingarna har inlettsI slutet av september 2011 sände social- och hälsovårdsminister Paula Risikko ettbrev till arbetsmarknadsparterna. Där föreslog hon att arbetsmarknadens central-organisationer i en pensionsförhandlingsgrupp snabbast möjligt uppgör förslagtill åtgärder med hjälp av vilka målen i regeringsprogrammet om förlängda ar-betskarriärer, pensionsskyddets tillräcklighet och en hållbar finansiering av ar-betspensionssystemet kan genomföras. Dessutom föreslog ministern att i pen-sionsförhandlingsgruppen ska ingå representanter också för social- och hälso-vårdsministeriet, finansministeriet och kommunernas pensionsförsäkring.Arbetsmarknadsorganisationernas pensionsförhandlingsgrupp har enligt ministerRisikkos önskemål inlett det arbete som fastslogs i regeringsprogrammet. Arbets-gruppens sammankallande är Pensionsskyddscentralens verkställande direktörJukka Rantala (gruppens sammansättning i bilaga 1).FFC, STTK och Akava har betonat att vid sidan av pensionsförhandlingsgruppenär det nödvändigt att målmedvetet förbättra förutsättningarna för längre arbets-karriärer när det gäller yrkesskickligheten, arbetsförmågan och arbetslivsutveck-lingen. Projekt för dessa frågor ingår i regeringsprogrammet och ramavtalet, ochman har kommit överens om att de ska följas upp av arbetsmarknadsorganisatio-nernas arbetslivsgrupp (Ahtelas arbetsgrupp).I arbetslivsgruppen ska man också ta fram nya åtgärder, framför allt på arbets-platsnivå, för att förbättra möjligheterna att förlänga yrkeskarriärerna.
  7. 7. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 52 YRKESBANORNAS LÄNGD, PENSIONSSKYDDETSNIVÅ OCH PENSIONSFINANSIERINGEN HÖR IHOPArbetspensionen intjänas och bekostas med arbetets resultat. Genom sitt arbetetjänar arbetstagarna in både lön och pension.Varje intjänad och arbetspensionsförsäkrad euro gör att arbetspensionen tillväxer.Arbetspensionens nivå påverkas förutom av lönen också av antalet år i arbetslivetoch av hur enhetlig arbetshistorien är. Ju flera år en arbetstagare har möjlighet attutföra lönearbete och ju färre avbrott under arbetskarriären, desto bättre blir ar-betspensionen.1) För arbetstagarna lönar det sig alltså också med tanke på pen-sionsskyddet att eftersträva en lång och så obruten yrkeskarriär som möjligt.Den viktigaste förutsättningen för att yrkesbanorna ska kunna förlängas är att såmånga som möjligt i arbetsför ålder har jobb. Längre yrkesbanor och en höjningav sysselsättningsgraden hos personer i arbetsför ålder är i själva verket en ochsamma sak. En hög sysselsättningsgrad och längre yrkeskarriärer stärker blandannat finansieringen av den offentliga servicen och den sociala tryggheten: ju flersysselsatta, desto mer skatteinkomster och socialförsäkringsavgifter.En god sysselsättning och längre arbetskarriärer gagnar alltså både arbetstagarnaoch den offentliga ekonomin. Om det finns jobb för alla och om tiden i arbetslivetblir längre är det lättare för kommunerna och staten att hålla sin ekonomi i balans.Högre sysselsättningsgrad och längre yrkeskarriärer både stärker och utgör enutmaning för finansieringen av arbetspensionsskyddet. Om allt fler i vårt land harett lönearbete och kvarstår i arbetslivet då ökar också lönesumman och den ar-betspensionsavgift som betalas på lönerna. På kort sikt förbättras då finansiering-en av arbetspensionerna. Längre yrkeskarriärer betyder också bättre pensioner,och med tiden även ökade pensionsutgifter. Om arbetstagarna i stor skala kanfortsätta jobba efter att de fyllt 63 år, höjer det på lång sikt ytterligare kostnadernaför arbetspensionsavgifterna och trycket på en höjning av dessa. 1) Pension tjänas in även under vissa avbrott i arbetslivet såsom under sjukskrivnings- och arbetslöshetsdagpenningsperioder, men inte enligt full lön. Moderskaps- och föräldrale- dighet, för vilka inkomstrelaterade dagpenningar betalas ut, försämrar inte numera pen- sionsskyddet.
  8. 8. 6 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?3 ARBETSKARRIÄRERNAS LÄNGD:MÅL OCH UPPNÅDD UTVECKLINGFlera arbetsgrupper har försökt ta fram lösningar för att förlänga arbetskarriärer-na och höja den genomsnittliga pensioneringsåldern. Målsättningen omfattas avalla parter, men hur den ska uppnås är fortfarande föremål för diskussion. Medanarbetsgrupperna har arbetat har yrkeskarriärerna blivit längre samtidigt som denfaktiska pensionsåldern har stigit och arbetsföra personer i allt högre grad har vi-sat vilja att fortsätta jobba. Men fortfarande återstår mycket att förbättra.Från tvist om pensionsåldern till förlängda yrkeskarriärerMeningsutbytet om yrkeskarriärerna som fortgått sedan våren 2009 har inte varitförgäves, tvärtom. För det första har diskussionen om en förlängning av yrkeskar-riärerna breddats: nu inser man att nycklarna till förlängda yrkeskarriärer kan hit-tas genom utveckling av arbetslivet och upprätthållandet av arbetsförmågan ochyrkesskickligheten. Yrkeskarriärens sista år och pensionsåldern är ett för snävtperspektiv på denna fråga.För det andra bör vi komma ihåg att konkreta ändringsförslag har lagts fram gäl-lande arbetsförmågan och kompetensen. En del av dessa förslag har lett fram tilllagstiftning och vissa bereds som bäst utifrån regeringsprogrammet. I ramavtaletingår också flera projekt som syftar till att förlänga tiden i arbetslivet.En tredje viktig sak är att man i pensionsförhandlingarna nu också har lyft uppmålet att säkerställa ett tillräckligt pensionsskydd och finansieringen av arbetspen-sionerna vid sidan av längre yrkeskarriärer och den genomsnittliga pensionerings-åldern.Arbetskarriärerna har blivit längre – också i slutändanNär diskussionen om pensioneringsåldern för nästan tre år sedan startade, var dengenomsnittliga pensioneringsåldern (eller rättare sagt den förväntade pensionsål-dern hos 25-åringar) 59,4 år. År 2010 var den 60,4 år. Utvecklingen har alltså varitgynnsammare än väntat.Bild 1 visar hur den förväntade pensionsåldern hos 25-åringar utvecklats fram tillslutet av 2010. Den faktiska förväntade pensionsåldern har under senare år ut-vecklats bättre än förväntningarna och målsättningarna. Åldern för förväntadpensionsavgång kan räknas ut för vilken ålder som helst. År 2008 var den förvän-tade pensionsåldern hos 50-åringar 61,4 år och 2010 hade den stigit till 62,3 år.
  9. 9. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 7Bild 1 Den förväntade pensionsåldern har utvecklats bättre än väntat63,0 Vuoden 2009 yhteisymmärrys: 62,5 tavoitteeksi  62,4 vuoteen 2025 62,0 25‐vuotiaan odotteen mennessä (punainen viiva) 61,5 nousu (musta viiva):61,0 25‐vuotiaan odotteen 2008        59,4  v.  arvioitu nousu vuoden 60,5 2010        60,4   v. 2005 uudistuksessa 60,0 (sininen viiva)59,559,058,558,0 2002 05 08 11 14 17 20 23 26 29 32 35 38 41 44 47 2050Ökning av förväntad pensionsålder hos 25-åringar (svart linje)2009 års samförstånd: 62,4 år som mål senast 2025 (röd linje)Uppskattad ökning av förväntad pensionsålder hos 25-åringar i reformen 2005 (blå linje) Källa: Arbetsgruppen för arbetskarriärerna, Statsrådets kanslis publikationer 4/2011Utifrån Statistikcentralens arbetskraftsundersökning kan man räkna ut den så kal-lade förväntade tiden i arbetslivet för män och kvinnor i olika åldrar. Enligt Pen-sionsskyddscentralens uppgifter skedde det vid millennieskiftet en betydandevändning i förlängningen av arbetskarriärerna i Finland.Sedan början av 2000-talet har den förväntade tiden i arbetslivet blivit längre hosbåde män och kvinnor, men framför allt gällande kvinnor som fyllt 40 år och mänsom fyllt 50 år. Under åren 2000–2009 ökade den förväntade livslängden hos mänmed 2,6 år och med 2,4 år hos kvinnor. Under samma period ökade antalet år iarbetslivet hos män med två år till 35,2 år och hos kvinnor med 3,6 år till 34,6 år(se Finnish Centre for Pensions, Working Papers 06/2011).Sysselsättningsgraden hos äldre personer har stigitunder flera årI åldersgruppen för personer över 55 år har sysselsättningsgraden stigit klart sedanmitten av 1990-talet. Inte ens recessionen 2008–2010 ändrade på den goda utveck-lingen av sysselsättningen för äldre personer.
  10. 10. 8 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Bild 2 Sysselsättningsgraden hos äldre personer steg åren 2000–2010 Källa: PensionsskyddscentralenBild 3 Sysselsättningsgraden hos äldre har utvecklats bättre än hosalla i arbetsför ålder Källa: Pensionsskyddscentralen
  11. 11. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 9Sysselsättningsgraden hos yngre åldersgrupper sjunkerÄven om sysselsättningsgraden hos äldre har stigit har tiden i arbetslivet blivitkortare i det inledande och mellanliggande skedet. Det är oroväckande att syssel-sättningsgraden hos yngre åldersgrupper har sjunkit tydligt sedan år 1989 (bild 4).Det kan till en del förklaras med längre utbildningstider och med att arbetstagarnauppdaterar sin kompetens också senare under tiden i arbetslivet och att de i störreutsträckning sköter barn och anhöriga. En orsak är även den höga långtidsarbets-lösheten som är ett arv från 1990-talets depressionsår. Det vore nödvändigt attnoggrannare utreda orsakerna till de lägre sysselsättningsgraderna.Bild 4 Sysselsättningsgraden hos äldre personer har stigit medan tideni arbetslivet blivit kortare i det inledande och mellanliggande skedet.Sysselsättningsgraden per åldersgrupp åren 1989, 2000 och 2010 Källa: Arbetskraftsundersökning/StatistikcentralenLångtidsarbetslöshet ökar risken för arbetsoförmågaVar fjärde beviljad invalidpension föregås av långtidsarbetslöshet. Detta framgårav en undersökning som gjorts på basis av Pensionsskyddscentralens och FPA:sregister.2) Långtidsarbetslöshet före beslut om invalidpension är vanligast bland35–45-åringar och förekommer mest sällan bland personer över 55 år. Andelenpersoner som varit arbetslösa var stor bland dem som beviljades pension på grundav nervsjukdomar och mentala störningar. 2) FPA:s forskningsavdelning, working paper 26/2011. Utredningen gällde personer som beviljats invalidpension 2004.
  12. 12. 10 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Stora skillnader mellan befolkningsgrupperna i det förväntadeantalet levnadsårPå det hela taget har hälsotillståndet hos befolkningen i Finland förbättrats ochmedellivslängden har ökat. Man får dock inte förbise att skillnaderna i hälsotill-ståndet mellan olika befolkningsgrupper rentav har vuxit under de senastedecennierna.Det förväntade antalet levnadsår är lägst hos manliga arbetare. Då det förväntadeantalet levnadsår för 35-åriga högre tjänstemän i mitten av 1980-talet var nästanfem år längre än för manliga arbetare, hade skillnaden år 2005 ökat till sex år. Un-der samma tid ökade skillnaden i förväntad livslängd mellan kvinnliga högretjänstemän och kvinnor som hör till gruppen arbetare från drygt två år till nästantre och ett halvt år.Skillnaderna i det förväntade antalet levnadsår syns ännu tydligare om man jäm-för olika inkomstgrupper. För en 35-årig man som hör till femtedelen med dehögsta inkomsterna var den förväntade livslängden år 2007 12,5 år längre än hosen man i samma ålder som hör till femtedelen med de lägsta inkomsterna. Förkvinnornas del var skillnaden nästan sju år.Studierna inleds sent och utbildningen avbrytsI Finland blir man senare färdig med sina högskolestudier än i många andra län-der. En orsak är att inledningen av studierna fördröjs. Knappt hälften (40 %) avdem som avlägger studentexamen inleder samma år utbildning som leder till ex-amen. Dessutom avbryts inledda studier på grund av att studenterna först efterflera försök får den studieplats de helst vill ha.Också inom yrkesutbildningen är det ett stort problem att studerandena avbrytersina studier, och det beror ofta på att de inte fått den studieplats de helst önskat.Årligen avbryter nästan 10 000 studerande sin yrkesutbildning, vilket har lett tillatt ungefär 17 procent av 25-åringarna inte har någon examen efter grundstadiet.
  13. 13. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 114 VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT AVTALA OMARBETSPENSIONSSKYDDETS FINANSIERING?Var ta pengar till pensionerna?Pensionsskyddet i Finland är förmånsbaserat. Det är fastställt i lag och för det skaen tillräcklig finansiering samlas in med arbetspensionsförsäkringsavgifter. Ar-betspensionsavgiften som erläggs enligt utbetalda löner för anställnings- ochtjänsteförhållanden består av arbetsgivarens avgift och arbetstagarens avgift. Ar-betspensionsskyddet finansieras således med resultatet av arbetet.Merparten av de arbetspensionsavgifter som årligen samlas in används till pensio-ner för redan pensionerade arbetstagare. Inom den privata sektorn har man sedanbörjan av 1960-talet använt sig av så kallad partiell fondering. Det betyder att endel av den arbetspensionsavgift som tas ut på arbetstagarens lön fonderas och pla-ceras för arbetstagarens framtida pension. Genom fonderingen har det samlats inmer pensionsavgifter än vad som behövs för redan löpande pensioner. Underkommande år ser det ut som om pensionsutgiften kommer att överstiga premie-inkomsten, vilket betyder att fonderna kommer att upplösas i snabbare takt.Den partiella fonderingen är ett system för att finansiera arbetspensionerna förarbetstagarna inom den privata sektorn där varje generation finansierar både deredan löpande pensionerna och pensionsskyddet för sin egen generation. Dettainnebär också att fonder utökas och upplöses hela tiden. För närvarande finansie-ras ungefär en fjärdedel av de löpande pensionerna ur fonderna och tre fjärdedelarmed de arbetspensionsavgifter som samlas in respektive år.Med undantag för sjömännens pensionsskydd finns det ingen statlig finansie-ringsandel i pensionsskyddet för den privata sektorns löntagare. Däremot har sta-ten ända sedan börjat deltagit i finansieringen av företagarnas pensioner.Den offentliga sektorns pensioner finansierades länge från hand ur mun, dvs. medett så kallat fördelningssystem. Varje år samlade man in så stora avgifter att deräckte för de löpande pensionerna. De statliga och kommunala arbetsgivarnas ar-betspensionsavgiftsandelar bekostas i sista hand med skattemedel.I slutet av 1980-talet började man också fondera medel för att finansiera kommu-nernas och statens pensionsskydd. Fonderingen av den offentliga sektorns arbets-pensioner är emellertid av ett annat slag än det som gäller inom lagen om pensionför arbetstagare (ArPL). I de kommunala och statliga pensionssystemen är det frå-ga om buffertfonder som kan användas för utjämning av utbetalningarna.Fonderingen är inget självändamålPensionsfonderna är inget självändamål. De årskullar som uppnår arbetsför ålderhar dock redan i flera års tid varit mindre än de årskullar som går i pension. Där-med minskar den arbetsföra befolkningen och antalet ålderspensionerade kom-mer att öka åtminstone ett tjugotal år framåt. Genom fonderingen har man förbe-rett sig för ökade pensionsutgifter till följd av förändringar i åldersstrukturen.
  14. 14. 12 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?En annan utmaning för arbetspensionsskyddets finansiering är att de finländskapensionärernas förväntade levnadstid har ökat, och den antas öka ytterligare. Ef-tersom antalet ålderspensionerade och livslängden ökar behövs det mer pengar föratt finansiera arbetspensionsskyddet under kommande årtionden än vad manräknade med ännu för 10–20 år sedan. Om fonderna i detta läge upplöses i snab-bare takt ökar samtidigt behovet av avgiftshöjningar på lång sikt.De fonderade pensionsmedlen ska enligt lagen placeras på ett inkomstbringandeoch betryggande sätt. Med avkastningen av placeringarna av de fonderade pen-sionsmedlen är det möjligt att få en lägre förhöjning av framtida pensionsavgifter.En tumregel är att om realavkastningen av placeringarna ökar med en procenten-het på lång sikt, sänker det trycket på en förhöjning av arbetspensionsavgiftenmed två procentenheter.Placeringen av arbetspensionsmedlen bör utvärderas på längre sikt än i ettårsperi-oder. På lång sikt (sedan 1997) har arbetspensionsplaceringarna gett en god av-kastning, men bakslag har också förekommit. Arbetspensionsanstalterna fick tillexempel år 2009 rekordhöga reella avkastningar på sina placeringar, och 2010 varresultatet av placeringarna också gott. År 2011 gick placeringarna inom arbetspen-sionsbranschen på minus på grund av en aldrig tidigare upplevd finanskris. Dettaäventyrar emellertid inte de löpande pensionerna.Bild 5 Arbetspensionsplaceringarna inom de privata branscherna har avkastatbra på lång sikt (1997–2011 tredje kvartalet, % av uppbundet kapital)*1997 och 2011: avkastningsprocenter endast på pensionsbolagens placeringar*2011: avkastningen under januari–september, beaktats i medelavkastningen**Medelavkastningen är ett geometriskt medeltal av avkastningssiffrorna per år, dvs. alla har likastor vikt Källa: Arbetspensionsförsäkrarna TELA
  15. 15. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 13Bindande avtal om arbetspensionsavgifterna behövsI den så kallade socialpolitiska uppgörelsen (2009) avtalades det om en höjning avarbetspensionsavgifterna i den privata sektorn åren 2011–2014. Enligt uppgörel-sen stiger såväl arbetsgivarnas som arbetstagarnas avgiftsandel med 0,2 procent-enheter under ovan nämnda år. Det betyder att avgiften totalt stiger med sam-manlagt 1,6 procentenheter under fyraårsperioden.3) Denna överenskommelsegäller också den offentliga sektorn, eftersom arbetstagarens avgiftsandel enligt la-gen är densamma oberoende av vilken arbetspensionslag som gäller förarbetstagaren.Efter förhöjningarna som avtalades i den socialpolitiska uppgörelsen är arbetsta-garens och arbetsgivarens arbetspensionsavgift sammanlagt 23,6 procent. Det ärdock inte tillräckligt att man tryggar finansieringen av de löpande pensionernaoch de pensioner som tas ut inom de närmaste åren. Också de unga som nukommer ut i arbetslivet måste kunna lita på att de i sinom tid får det pensions-skydd som nu utlovas i lagen.Näringslivets forskningsinstituts vd Sixten Korkman föreslog för några år sedanatt ArPL-avgiften inom den privata sektorn skulle höjas rejält på en gång till en såkallad jämviktsnivå. Förslagets motivering var förnuftig: genom en rejäl avgifts-höjning och större avkastning av fondplaceringarna skulle man minska behovet avavgiftshöjningar på lång sikt. Snabbare åtgärder skulle således bli billigare på långsikt. Inom fackföreningsrörelsen fick Korkmans idé understöd, men arbetsgivar-sidan förkastade den på rak arm.Enligt Pensionsskyddscentralens långsiktiga kalkyler skulle jämviktsnivån förArPL-avgiften efter olika antaganden ligga på 25–26 procent. Enligt den senasteavgiftskalkylen från hösten 2011 skulle en avgiftsnivå som med stor sannolikhetskulle garantera nuvarande pensionsförmåner också under årtiondena efter 2012vara 25,9 procent. 3) År 2012 stiger arbetspensionsavgiften för en arbetstagare under 53 med sammanlagt 0,45 procentenheter. Därav är 0,2 procentenheter en höjning enligt den socialpolitiska uppgö- relsen. Den resterande andelen på 0,25 procentenhet beror på att den tidigare tillfälliga avgiftsrabatten på avgifterna för arbetsgivare och arbetstagare i små och medelstora före- tag inte längre förekommer år 2012. Avgiftsrabatten berodde på ett för stort uttag av an- delen för arbetslöshetsavgiften. Enligt lagen är arbetspensionsavgiften för en arbetstagare som fyllt 53 år 19/15 av avgiften för en person under 53 år. Avgiften för arbetstagare som fyllt 53 år stiger därmed från sex procent till 6,5 procent år 2012.
  16. 16. 14 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Bild 6 visar effekterna av en förhöjning med framförhållning. Den streckade linjenvisar ett utvecklingsalternativ där man i rask takt skulle fortsätta höja ArPL-avgiften efter 2015, och avgiften därmed snabbare skulle uppnå en jämviktsnivå.Snabba förhöjningar av ArPL-avgiften skulle således förhindra avgiftstryck iframtiden.Bild 6 Snabba förhöjningar av ArPL-avgiften förhindrar framtida avgiftstryck Effekten av tidpunkten för höjningen av ArPL-avgiften på den framtida avgiftsutvecklingen— Jämförelsemodell ---- ”Snabb förhöjning av ArPL-avgifterna till en tillräcklig nivå” Källa: arbetskarriärgruppens rapportDet är viktigt att det ingås en bindande överenskommelse om utvecklingen avArPL-avgifterna också för tiden efter 2014 och på så sätt att avgifterna så snabbtsom möjligt höjs till en jämviktsnivå. Det vore förnuftigt att samtidigt fatta beslutom att stärka fonderingen, så att en del av avgiften kan finansieras med hjälp avplaceringsavkastningar. På detta sätt kan man förhindra nedskärningar i pen-sionsskyddet och samtidigt minska behovet av att höja avgifterna på lång sikt, detvill säga lätta på de yngre årskullarnas avgifter.
  17. 17. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 15Hur trygga finansieringen av arbetspensionernainom den offentliga sektorn?Den totala avgiftsnivån inom den offentliga sektorn är nu högre än för pensions-försäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL).Den kommunala pensionsförsäkringens avgiftsnivå är idag 28,7 procent. En så härhög avgiftsnivå beror bland annat på att det inom det kommunala pensionssyste-met för närvarande fortfarande finns en hel del löpande pensioner som är basera-de på pensionsförmåner som är bättre än dagens.Många kommunalt anställda går nu i pension, vilket betyder att antalet förmåns-tagare ökar kraftigt. Samtidigt minskar antalet kommunalt anställda också tillföljd av privatiseringar och förändringar i kommunstrukturen, så avgiftsbasen förkommunernas pensionsförsäkring krymper. Enligt Keva (Kommunernas pen-sionsförsäkring) skulle en minskning av de anställda med 10 procent höja avgifts-nivån till nästan 31 procent och en minskning med 20 procent till över 32 procent.Ett problem gällande finansieringen av statens pensioner är också att antalet för-säkrade minskar: redan nu finns det dubbelt så många pensionstagare som försäk-rade. Statens pensioner betalas via statsbudgeten, medan statens pensionsfond ären buffertfond som står utanför budgeten.Också de offentligt anställda måste kunna lita på att deras pensionsskydd inte för-sämras jämfört med dagens nivå. I regeringsprogrammet betonas att finansiering-en av pensionerna måste tryggas också inom den offentliga sektorn.Kan man fortfarande lita på att den offentliga sektorns pensionsutgifter bekostasmed skattemedel via kommunernas och statens budgetar när antalet anställdaminskar?Samtliga arbetspensionsfonder räknas som en del avden offentliga ekonominOvan har vi konstaterat att genom att höja arbetspensionsavgifterna så snabbtsom möjligt och genom att stärka fonderingen kan man betala också de yngre ge-nerationernas pensioner på utlovad nivå. Därmed skulle också hållbarheten i ar-betspensionssystemet stärkas.För det andra förbättras hållbarheten i den offentliga ekonomin av en högre sys-selsättningsnivå och längre yrkeskarriärer. Då lönesumman ökar stiger nämligenkommunernas och statens skatteintäkter och socialförsäkringsfonderna stärks.Arbetspensionerna för löntagarna inom den privata sektorn belastar inte direktden offentliga ekonomin eftersom skattemedel inte används för dem (med undan-tag för sjömanspensionerna). De har emellertid en indirekt inverkan såtillvida av-gifterna är avdragsgilla i beskattningen. Trots att arbetspensionsavgifterna är för-säkringspremier och inte skatter, jämställs de ofta med skatter och de räknas med idet totala skatteuttaget. Dessutom är arbetstagarens avgiftsandel densamma i både
  18. 18. 16 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?de privata och offentliga branschernas arbetspensionsavgifter, så en höjning av ar-betstagaravgiften minskar de offentliga arbetsgivarnas avgiftsandel.Arbetspensionsfonderna har haft och har alltjämt en stor betydelse för den offent-liga ekonomins hållbarhet. Också den privata sektorns pensionsfonder räknas somtillgångar i den offentliga ekonomin i nationalekonomins bokföring. Därmed in-går de också i finansministeriets kalkyler över den offentliga ekonomins hållbar-het. Det innebär att en förstärkning av arbetspensionsfonderna förbättrar hållbar-heten inte bara i arbetspensionssystemet utan också i den offentliga ekonomin.
  19. 19. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 175 FFC:S METODER FÖR ATT FÖRLÄNGA TIDENI ARBETSLIVETLängre yrkesbanor är ett allmänt accepterat mål, men att stirra sig blind endast påde sista åren i arbetslivet och pensionsåldern är ett alltför snävt perspektiv. Dettaär det flesta överens om. Också i regeringsprogrammet upprepas målet att arbets-karriärerna ska förlängas i det inledande, mellanliggande och avslutande skedet.Sysselsättningen är prioritet nummer ettDen primära och viktigaste förutsättningen för förlängda yrkeskarriärer är att detfinns jobb. Om efterfrågan på arbetskraft avtar och arbetslösheten ökar, försämrardet möjligheterna för dem som förlorat sitt jobb att förlänga sina yrkeskarriärer.Särskilt ödesdigert är det att förlora jobbet i det avslutande skedet av arbetskarriä-ren. I så fall får man sällan ett nytt jobb på den öppna arbetsmarknaden.I åldersgrupperna över 55 år har sysselsättningsgraden stigit jämnt sedan mittenav 1990-talet. Oroväckande är däremot att i alla yngre åldersgrupper har syssel-sättningsgraden sjunkit tydligt. För att yrkesbanorna ska kunna förlängas är detviktigt att höja sysselsättningsgraden hos alla förvärvsaktiva åldersgrupper. Allraviktigast är det att minska långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten medmålmedvetna förebyggande åtgärder. Jyrki Katainens regering har som mål atthöja den totala sysselsättningsgraden till 72 procent. Ambitionen är rätt, men ock-så synnerligen ambitiös med tanke på utsikterna och det osäkra ekonomiska läget.Alla har rätt till utbildning och uppdatering av kompetensenNuförtiden finns det mycket få arbetsuppgifter som inte kräver minst yrkesinrik-tad grundutbildning. Arbetsplatser uppstår och försvinner, branscher går upp ochner, och som en följd av detta ändras de kunskaper som behövs i arbetslivet.I Finland saknar alltjämt över 400 000 vuxna i arbetsför ålder yrkesutbildning.Unga som slutar grundskolan blir utan yrkesutbildning och närmare 10 000 stu-derande avbryter varje år sin yrkesutbildning.Alla i arbetsför ålder måste få yrkesutbildning. Det kräver nya åtgärder och flerutbildningsmöjligheter både för unga och vuxna. När arbetslivet genomgår för-ändringar är det synnerligen viktigt att personerna i förvärvsaktiv ålder kan sörjaför sin egen kompetens under hela yrkeskarriären. Det behövs åtgärder på arbets-platserna, tillräckligt med läroavtalsutbildning och annan utbildning som leder tillexamen samt tillräckligt med utbildningsmöjligheter för arbetslösa. Arbetstagar-nas möjligheter att uppdatera sin yrkeskompetens måste också förbättras.På basis av ramavtalet ska man inleda reformer som kan förbättra möjligheternaför personer i arbetsför ålder att utveckla sin kompetens.På lång sikt är frågor kring utbildning och yrkeskunskap avgörande när det gälleratt förlänga tiden i arbetslivet.
  20. 20. 18 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Samhällsgarantin för unga äntligen verklighetJyrki Katainens regering lovar i sitt regeringsprogram att samhällsgarantin förunga ska genomföras så att alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30år erbjuds en arbets-, praktik-, studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliterings-plats senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat.De allra viktigaste är att alla unga i fortsättningen får en ordentlig utbildning ochyrkeskunskap så att de kan få jobb. Det är av yttersta vikt att trygga grundskolansresurser, eftersom goda grundstudier skapar basen för ett livslångt lärande.I framtiden måste man se till att unga som avslutar den grundläggande utbild-ningen direkt kan fortsätta antingen vid gymnasier eller vid yrkesläroanstalter.Det måste finnas en myndighet som tar ansvar för att ungdomarna får rådgivningoch vägledning om de inte hittar en studieplats. Alltför många ungdomar avbrytersina studier och får ingen yrkesexamen. Den här trenden måste brytas genomökad undervisning, handledning och annat stöd till studerande inomyrkesutbildningen.Det behövs jobb för ungdomar som har yrkeskunskap. För ungdomar som intehittar jobb på den öppna arbetsmarknaden behövs lönebidrag som stöd försysselsättningen.Övergången till högre utbildning från utbildning på andra stadiet måste försnab-bas genom att förnya urvalet av studeranden.Speciellt vid universiteten behövs åtgärder för att få studerandena att bli färdigainom önskad tid. Mera studiehandledning behövs också. Studiestödet måste för-nyas så att det gynnar heltidsstudier och gör att studerandena blir färdiga inomförväntad tid. Ett sätt är att göra det lättare att byta utbildningsprogram efter kan-didatexamen.Tidigt ingripande för att förhindra arbetsoförmågaÅrligen har 23 000–25 000 arbetstagare varit tvungna att ta ut invalidpension i engenomsnittlig ålder av 52 år. Antalet nya invalidpensioner har minskat, men ändåär det alltför många som i förtid måste lämna arbetslivet på grund av arbetsoför-måga. Det innebär att pensionsskyddet också blir otillräckligt.Arbets- och funktionsförmågan och hur den upprätthålls genom åren varierarfrån person till person. Risken för arbetsoförmåga varierar emellertid också enligtyrke och kön. Ärftliga faktorer och uppväxtförhållanden inverkar i stor utsträck-ning på om vi får vara friska eller insjuknar, men arbetsmiljön spelar ocksåsin roll.Risken för pensionering på grund av sjukdomar i rörelseorganen är mer än dub-belt så stor i arbetstagaryrken än för personer med expertyrken. Risken att insjuk-na i depression är störst hos kvinnor i expertyrken och näst störst hos kvinnor iarbetstagaryrken.
  21. 21. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 19Invalidpension beviljas inte på lätta grunder i Finland. Tillräckliga medicinsk do-kumentation är det viktigaste kriteriet för beslutet, men också andra faktorer somålder och hur belastande arbetet är har betydelse. Det är inte möjligt att ändra ku-tymen för beslut om invalidpensioner eller att skärpa lagstiftningen. Nästan 30procent av ansökningarna om invalidpension förkastas redan nu.Däremot måste man effektivisera åtgärderna för att förhindra en försämring avarbetsförmågan i tid, så att en eventuell pensionering på grund av förlorad arbets-förmåga åtminstone kan skjutas upp. Företagshälsovården bör bli effektivare, ocharbetsgivarna bör använda sig av dess sakkunskap för att organisera arbetet ocharbetstiderna och därmed förlänga tiden i arbetslivet. Vårdkedjorna bör fungeraså att ändamålsenlig vård och behandling kan inledas så snabbt som möjligt. Dennuvarande vårdgarantitiden inom den offentliga sjukvården är för lång och denbör förkortas gradvis.Sommaren 2012 träder en del ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om före-tagshälsovård i kraft som stödjer tidigt ingripande, klargör arbetsgivarens, arbets-tagarens, företagshälsovårdens och FPA:s ansvar samt förpliktigar till samarbete.Förslagen har kommit från arbetsmarknadsorganisationernas arbetslivsgrupp(Ahtelas arbetsgrupp). Ändringförslagen är i ett nötskal följande:• Arbetsgivaren ska anmäla arbetstagarens sjukfrånvaro till företagshälsovården senast när frånvaron har fortgått en månad.• Företagshälsovården ska göra en bedömning av arbetstagarens återstående ar- betsförmåga.• Arbetsgivaren ska tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården ut- reda arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet.• Företagshälsovården är skyldig att utarbeta ett utlåtande om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och dennes möjligheter att fortsätta i arbetet.• Arbetstagaren ska sända företagshälsovårdens utlåtande till FPA senast då sjukdagpenning har utbetalats för 90 dagar.Arbetshälsan är arbetsplatsernas sakDet är en diger uppgift att på rätt sätt införa praxis enligt den nya lagstiftningen.Om det lyckas bra kan det höja företagshälsovårdens kvalitet och omfattning samtfå arbetsgivarna att handla ansvarsfullt och använda företagshälsovårdens sakkun-skap för att stödja arbetstagaren att kunna fortsätta i arbetet. Framför allt kan detbidra till att förhindra arbetsoförmåga.Företagshälsovården är expert när det gäller att förhindra arbetsoförmåga, stödjaåtergång till arbete efter sjukskrivning och vid planeringen av yrkesinriktad reha-bilitering. För att företagshälsovården ska kunna sköta denna expertuppgift fram-gångsrikt måste den känna varje kundföretag, dess arbetsmiljö, riskerna för ar-betsoförmåga och företagets personal.Till företagshälsovårdens uppgifter hör att göra arbetsplatsutredningar. Dessa ären väsentlig del av arbetet för att lära känna förhållandena på arbetsplatsen. Före-tagshälsovården måste uppmuntras att lägga fram konkreta förslag till förbätt-ringar av upptäckta missförhållanden och på så vis utföra preventiv företagshälso-
  22. 22. 20 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?vård. Arbetsgivarna måste å sin sida kunna kräva att företagshälsovården är avgod kvalitet, använda sig av dess sakkunskap och genomföra de föreslagna förbätt-ringarna i arbetsmiljön.Man bör emellertid komma ihåg att förhindrandet av arbetsoförmåga inte kan ut-lokaliseras till företagshälsovården. Arbetshälsan är i första hand en sak för ar-betsplatserna. Arbetsgivarna bär ansvaret för att företagshälsovård ordnas, mendet ska göras i samarbete med arbetstagarna. Arbetsgivaren ska ha beredskap ex-empelvis till arbetsprövning och omläggning av arbetet för att göra det lättare försjukskrivna att återgå till arbetet och kunna omorganisera arbetet också så att detstödjer äldre arbetstagares ork. Det finns många goda exempel på företag där manlyckats med detta och en förutsättning har varit engagemang från den högst led-ningens sida, ett gott samarbete på arbetsplatsnivå och en kunnig företags-hälsovård.Arbetsgivaren ska enligt lagen ordna företagshälsovård för alla arbetstagare obero-ende av bransch eller formen för arbetet. I praktiken är det ändå så att en stor delav anställda på små arbetsplatser samt visstidsanställda, kortjobbare och inhyrdaarbetstagare står utanför den preventiva företagshälsovården. I och med att arbetenuförtiden utförs i olika former finns det allt fler som står utanför företagshälso-vården. De bör få rätt till periodiska hälsokontroller hos någon företagshälso-vårdsenhet, och kostnaderna skulle bestridas av en företagshälsovårdsfond somarbetsgivarna skulle finansiera med solidariskt ansvar.Hälsoskillnaderna måste minskasBrådska, ständiga förändringar och ökade effektivitetskrav har ökat den psykiskabelastningen inom allt arbete. Nya former att utföra arbete som uppstått kring deordinarie anställningsförhållandena har ökat osäkerheten om den framtidautkomsten.Vi får emellertid inte underskatta den fysiska arbetsmiljöns inverkan på arbets-förmågan. Andelen fysiskt tungt arbete har inte minskat märkbart i Finland underde senaste åren. Drygt var fjärde arbetstagare upplever alltjämt att deras arbete ärfysiskt tungt.Under tjugo års tid har man i Finland genomfört stora projekt för att förhindraarbetsoförmåga och göra det lättare för speciellt äldre att fortsätta jobba. Rekom-mendationerna och åtgärderna har emellertid varit alltför allmänt hållna.Nu måste åtgärder som upprätthåller arbetsförmågan och minskar hälsoskillna-derna bättre än tidigare inriktas på de branscher och de arbetsplatser där belast-nings- och exponeringsfaktorerna, problem med arbetsförmågan och levnadsva-norna är vanligare och sjukfrekvensen högre än inom andra branscher.Fungerande rehabiliteringsprocesserUtifrån ett arbetsmarknadsavtal intogs i början av 2000-talet i pensionslagarna be-stämmelser om arbetstagarnas rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Denna rätt
  23. 23. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 21gäller arbetstagare som riskerar att bli arbetsoförmögna under de närmaste åren,om förebyggande åtgärder inom till exempel arbetsarrangemangen inte vidtas.Yrkesinriktad rehabilitering beviljas och bekostas av arbetspensionsanstalten. Medyrkesinriktad rehabilitering avses i praktiken ofta stödda arbetsarrangemang medarbetsprövningsperioder som genomförs i samarbete mellan arbetspensionsan-stalten, företagshälsovården, arbetsgivaren och arbetstagaren. Om arbetstagareninte kan fortsätta i det tidigare jobbet trots att arbetsarrangemangen underlättatskan arbetspensionsanstalten bekosta studier till ett nytt yrke i form av yrkesinrik-tad rehabilitering.Arbetspensionsanstalternas satsningar på yrkesinriktad rehabilitering har ökatoch resultatet, dvs. att arbetstagaren kan fortsätta i sitt jobb eller återvända till ar-betet efter rehabiliteringen är gott. För att få arbetspensionsrehabilitering måsteman vara etablerad i arbetslivet. Personer som varit arbetslösa flera år har inte rätttill arbetspensionsrehabilitering, men FPA:s rehabiliteringsskyldighet gällerockså dem.Vid sidan av yrkesinriktad rehabilitering behövs ofta också medicinsk och socialrehabilitering, och för den finns andra ansvariga instanser. Arbetskraftsmyndighe-terna kan också erbjuda rehabiliteringsåtgärder.Ett ständigt problem inom rehabiliteringen är att när den instans som ansvarar förrehabiliteringen byts, sprids ansvaret och rehabiliteringsprocessen drar ut på tidenoch i värsta fall avbryts den. För alla som genomgår rehabilitering borde en in-stans utses som har ansvaret för rehabiliteringen och som ser till att hela processendrivs till slut.Arbetslösa arbetssökande borde i tid genomgåhälsoundersökningBakom arbetslöshet ligger ofta försämrad arbetsförmåga. Å andra sidan ökar enutdragen arbetslöshet risken för arbetsoförmåga.Innan ett anställningsförhållande avslutas borde företagshälsovården göra en häl-soundersökning, där man bedömer hälsan och arbetsförmågan och vid behov re-mitterar personen vidare. På så sätt kunde man i tid utreda om personen hälso-mässigt har förutsättningar för ett nytt arbete. Om en sådan undersökning intehar gjorts är det synnerligen viktigt att arbetskraftsmyndigheterna vid behov sän-der den arbetssökande på hälsokontroll. Också detta förslag har sitt ursprung i ar-betsmarknadsorganisationernas arbetslivsgrupp.Arbetskraftsmyndigheterna har ansvar för att arbetslösa remitteras till nödvändigaundersökningar som utreder hälsotillstånd och rehabiliteringsbehov. Egentligenär det fråga om ett samarbete mellan flera instanser, dvs. arbetskraftsförvaltning-en, kommunerna och FPA. Det är viktigt att hälsoundersökningarna leder till fö-rebyggande och korrigerande åtgärder som gör att personen i fråga får ett nyttjobb.
  24. 24. 22 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft våren 2011 förpliktar kom-munerna att ordna sådana hälsoundersökningar som är nödvändiga för hela be-folkningen, dvs. också för arbetslösa. Detta kräver tillräckliga resurser och oftaockså multiprofessionell kompetens.Flexibel arbetstid enligt arbetstagarnas behovGenom arbetstidsarrangemang kan man i avsevärd grad göra det lättare för ar-betstagarna att orka med sitt jobb, till exempel vid belastande livssituationer. Ar-betstagare kan ha behov av förkortad arbetstid för en viss tid då de studerar vid si-dan av jobbet eller sköter barn eller andra anhöriga. I vissa fall kan det bli nöd-vändigt att också mer permanent övergå till kortare arbetstid eller arbeta dagtid istället för skift på grund av hälsoskäl.Lång sammanhängande frånvaro från arbetet till exempel på grund av vårdansvarförsämrar framför allt kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Också av dennaanledning skulle ökade möjligheter till deltidsarbete, ifall arbetstagarna vill arbetadeltid, öka deltagandet i arbetslivet och också förlänga tiden i arbetslivet.Undersökningar har visat att arbetstagarnas möjligheter att påverka sin arbetstidminskar risken för arbetsoförmåga och därmed förbättrar möjligheterna att göraen längre karriär i arbetslivet. Möjligheterna att påverka arbetstidsarrangemangenminskar framför allt risken att insjukna i sjukdomar i rörelseorganen, men demotverkar också tydligt risken för problem med den mentala hälsan.Flera företag har så kallade seniorprogram som stödjer speciellt äldre arbetstagaresmöjligheter att orka med sitt arbete. Ofta innehåller programmen vid sidan avandra åtgärder rätt för personer över 55 eller 60 år att ta ut extra semesterdagar el-ler andra möjligheter till kortare arbetstid. Avtalet för livsmedelsindustrin inne-håller en bestämmelse om att arbetsgivaren ska ge alla som fyllt 55 år möjlighet tillförkortad arbetstid om möjligt utan att förtjänsten sjunker.Arbetstagarorganisationerna har i alla skeden av förhandlingarna om arbetskarri-ärerna föreslagit att arbetstagarna ska ha större rätt att påverka sin arbetstid. Ar-betsgivarsidan har hittills förkastat dessa förslag. Därför är det av vikt att det i denfortsatta beredningen av den arbetskarriärförlängning som ingår i ramavtalet ock-så ingår en skrivning om att arbetstidsarrangemangen ska främjas i linje med ar-betstagarnas behov.Arbetsgivarna bör ta större ansvar för att förlängaarbetskarriärernaDet råder en bred enighet om att arbetsmöjligheterna för partiellt arbetsföra skaförbättras. Det här är viktigt både för de partiellt arbetsföra och också för att ökaantalet sysselsatta.När det gäller sysselsättningen av partiellt arbetsföra borde man gå vidare på tvålinjer: det är viktigt att trygga möjligheterna för ett fortsatt arbete för dem vars ar-betsförmåga har försämrats under tiden i arbetslivet. För det andra borde manskapa möjligheter till arbete också för partiellt arbetsföra och personer med funk-
  25. 25. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 23tionsnedsättning, som aldrig har fått tag på ett arbete. Det finns många olikagrupper av partiellt arbetsföra och man använder olika sätt för att sysselsätta dem.När det gäller möjligheterna till fortsatt arbete för personer vars arbetsförmåga harförsämrats under tiden i arbetslivet krävs det ofta arbets- och arbetstidsarrange-mang och arbetsprövning, där företagshälsovården kan delta i planeringen och ar-betspensionsanstalten ge ekonomiskt stöd. När rätten till delinvalidpension avgörsbör arbetspensionsanstalten också utreda om ett lämpligt deltidsarbete kan ordnasför arbetstagaren. Arbetsgivarna borde åläggas skyldighet att ordna ett sådant del-tidsarbete, alltid i mån av möjlighet.Dessutom borde man i försäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare(ArPL) övergå till ett förfarande där delinvalidpension inte påverkar de större fö-retagens direkta kostnader för arbetsoförmåga. I delinvalidpensionsfall uppbärsingen förtidspensionsavgift av de kommunala arbetsgivarna och detta har funge-rat som ett positivt incitament när det gäller att ordna jobb åt personer med delin-validpension. Inom den kommunala sektorn har över 90 procent av delinvalid-pensionstagarna kunnat fortsätta jobba, medan man inom de privata branschernainte i 30–40 procent av fallen har hittat lämpliga jobb åt delinvalidpensionstagarnasom dessa kan utföra vid sidan av pensionen.Arbetskraftsförvaltningen har flera olika möjligheter att stödja arbetsgivare vidsysselsättningen av partiellt arbetsföra, men arbetsgivarna känner dåligt till dessastödformer. Stora företag borde åläggas skyldighet att sysselsätta partiellt arbetsfö-ra i en viss proportion till antalet anställda. Om skyldigheten försummas skulle detleda till sanktioner, medan uppfyllandet av skyldigheten skulle stödjas.Uppsägningar av äldre så att de hamnar i den så kallade pensionsslussen kan för-hindras om de stora arbetsgivarnas direkta kostnader för sådana uppsägningarhöjs och avgiften tas ut redan vid uppsägningen. Dessa så kallade självriskavgiftersom tas ut av arbetsgivarna borde användas till fortbildning eller sysselsättning avuppsagda arbetstagare.Sysselsättningen av partiellt arbetsföra betonas i regeringsprogrammet, och enligtramavtalet ska ett täckande åtgärdsprogram inledas för att utveckla arbetsmark-naden för partiellt arbetsföra.Innovationerna i pensionsreformen ger resultatEtt syfte med pensionsreformen 2005 var att stödja en förlängning av arbetskarriä-rerna och senarelägga pensioneringsåldern. Metoderna som användes var ett nyttuträkningssätt för pensionen, flexibel pensionsålder, intjäningsprocenter enligt ål-der och en livslängdskoefficient.Att uträkningen av pensionen frigjordes från anställningsförhållandet gjorde detlättare för arbetstagare att under de sista åren i arbetslivet övergå till lättare arbeteeller kortare arbetstid utan rädsla för att lägre inkomster under de sista arbetsårenoskäligt skulle minska den totala pensionen.
  26. 26. 24 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?För att höja den genomsnittliga pensioneringsåldern sattes tiden för ålderspensionflexibelt (63–68 år), så att arbetstagarna själva kan besluta när de går i pension.Samtidigt skar man emellertid med hård hand ned möjligheterna till förtids-pension.Intjäningen av pension stiger med åldern och detta uppmuntrar också att fortsättajobba. Den som arbetar efter 53 års ålder tjänar in 1,9 procent i pension per år. Förpersoner som fyllt 63 år är intjäningsprocenten hela 4,5 per år.Om arbetstagaren har kvar sin arbetsförmåga och arbetsplats kan han fortsättajobba för att kompensera effekten av livslängdskoefficienten. En annan avsikt medlivslängdskoefficienten är ju att sporra till förlängda yrkeskarriärer.Livslängdskoefficienten infördes 2010, så hittills vet man ganska lite om effekternaav den. Men Arbetspensionsförsäkrarnas enkäter visar att arbetstagarnas intresseför att fortsätta jobba efter 63 år har ökat sedan pensionsreformen trädde i kraft.Om det finns jobb och man är frisk är det naturligt att man fortsätter jobba.Bild 7 Exempel på effekterna av livslängdskoefficienten, om prognoserna omlängre livstid infriasFödelseår Livslängdskoefficientens Kompensering om man fortsätter inverkan på den månat- jobba kk= mån. liga pensionen1950 -3% 4 kk 2013*1955 -6% 8 kk 2018*1960 -8% 11 kk 2023*1965 - 11 % 15 kk 2028*1970 - 13 % 18 kk 2033*1975 - 15 % 22 kk 2038*1980 - 17 % 25 kk 2043**År då personen fyller 63 år och beslutar att fortsätta arbeta—>Livslängdskoefficienten är ett sätt att höja den faktiska genomsnittliga pen-sioneringstidenArbetspensionslagarna: flexibel pensionsålder 63–68 årFolkpensionslagen: pensionsåldern 65 år, förtidsminskning om man går i pension som63–64-åring Källa: Pensionsskyddscentralen
  27. 27. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 25Vad borde göras för att förlänga arbetskarriärerna?Mycket av det som ovan behandlats började vidareberedas på basis av Ahtelas ar-betslivsgrupp vintern 2010, och en del har redan genomförts eller är under arbete.Vissa av förslagen ingår i programmet för Jyrki Katainens regering. Ramavtaletinnehåller också flera fortsatta åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna. Arbetetpågår således hela tiden och resultat börjas synas.Alla åtgärder för att upprätthålla och förbättra den arbetsföra befolkningens kom-petens och arbetsförmåga förlänger med säkerhet arbetskarriärerna, också på långsikt. Detta konstaterades redan vintern 2010, då forskningsinstituten utvärderadede förslag som Ahtelas arbetsgrupp lade fram. Däremot är det omöjligt att sägahur snabbt redan fastslagna åtgärder påverkar arbetskarriärernas längd.Därför är det nödvändigt att arbetsmarknadsparterna utvärderar utvecklingen avtiden i arbetslivet varje år. Utvärderingen bör beakta hela tiden i arbetslivet ochockså den rådande utvecklingen av ekonomin och sysselsättningen. Utvärdering-en bör gälla bland annat följande:– de ungas etablering i arbetslivet,– åldern då studierna inleds och utbildningstidens längd,– utvecklingen av de förvärvsaktivas kompetens,– antalet begynnande invalidpensioner,– sysselsättningen av partiellt arbetsföra,– utvecklingen av sysselsättningsgraden hos olika åldersgrupper,– utvecklingen av den förväntade livslängden och– utvecklingen av den genomsnittliga pensioneringsåldern.Om det visar sig att man inte kommer upp till det mål om förlängda arbetskarriä-rer och senarelagd pensioneringsålder som slogs fast år 2009, borde man exempel-vis 2014 fatta beslut om åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna enligt den fast-slagna utvecklingstrenden. Samtidigt skulle man avtala om följande etapper förutvärdering och åtgärder.Exempel på ändringar av pensionslagstiftningen som snabbt kunde genomförasvore att avstå från den övre åldersgränsen på 68 år för den flexibla pensionsåldern.Man kunde också slopa 62–63-åringars möjlighet till förtida ålderspension, varvidden lägsta pensionsåldern för personer som har rätt till arbetslöshetsskyddetstilläggsdagpenning också skulle stiga till 63 år.Tiden i arbetslivet bör kunna förlängas på många olika sätt. Målet att förlänga yr-kesbanorna får dock inte förverkligas genom att försvaga sådana personers ställ-ning som trots allt inte klarar sig i arbetslivet på grund av försämrad arbetsförmå-ga eller som utan egen förskyllan blir arbetslösa. Det är inte möjligt att skärpa lin-jen för beslut om invalidpensioner.
  28. 28. 26 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?6 PÅ VILKET SÄTT VILL FFC FÖRBÄTTRA NIVÅN PÅPENSIONSSKYDDET?Den bästa garantin för ett tillräckligt pensionsskydd är att arbetstagaren har entämligen lång yrkesbana och om möjligt utan avbrott.Då prioritet nummer ett är att trygga en hållbar finansiering av arbetspensionernaoch att infria pensionslöftet för unga räcker resurserna inte till för nya omfattandeförbättringar av pensionsskyddet. Förbättringarna måste därför inriktas på up-penbara missförhållanden och på att förenkla komplicerade strukturer.Alla har inte möjlighet att fortsätta arbetaLivslängdskoefficienten som är bunden till utvecklingen av förväntat antal lev-nadsår har minskat den begynnande pensionen sedan 2010. Med hjälp av koeffici-enten anpassas det av arbetstagaren intjänade pensionskapitalet så att det räckertill för en förväntad längre livslängd. Om de nuvarande prognoserna om den för-väntade livslängden stämmer, kommer de yngre generationerna att få pensionunder en allt längre tid. För att detta ska vara möjligt är koefficientens inverkan påden begynnande pensionen större ju senare född åldersklass det är fråga om.Livslängdskoefficienten minskar med tiden pensionens relativa andel av lönen.Enligt Pensionsskyddscentralens kalkyler kommer emellertid pensionerna i euroatt stiga under de kommande årtiondena. Dessutom kan de som har möjlighet attjobba längre inom ramen för den flexibla pensionsåldern kompensera en lägremånatlig pension orsakad av livslängdskoefficienten.De som på grund av förlorad arbetsförmåga inte kan fortsätta jobba har emellertidinga kompensationsmöjligheter. Nivån på invalidpensionerna är oroväckande låg,även om livslängdskoefficientens inverkan på invalidpensionerna har lindrats en-ligt den socialpolitiska uppgörelsen (2009).Arbetsoförmögna måste få bättre pensionerInvalidpensioner som beviljas enligt lagen om pension för arbetstagare justerasnuförtiden årligen med ett arbetspensionsindex där förändringen i prisnivån ut-gör 80 procent och förändringen i lönenivån 20 procent. Dessutom läggs en en-gångsförhöjning till de invalidpensioner som utbetalas till personer under 55 år dådet har gått fem år sedan pensionen började. Ju yngre pensionstagaren var närpensionen började utbetalas, desto större är förhöjningen.Förfarandet är komplicerat och på grund av den fastslagna åldersgränsen på 55 årfår en stor del av invalidpensionstagare ingen förhöjning. Lagen bör ändras så attinvalidpensionerna fram till att pensionstagaren uppnår den flexibla pensionsål-derns nedre gräns justeras med en koefficient där lönernas andel är 80 procentoch prisernas andel 20 procent.
  29. 29. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 27Pension borde börja intjänas redan vid 15 årSedan 2005 börjar arbetstagaren intjäna arbetspension och betala arbetspensions-avgift vid fyllda 18 år. I arbetskraftsstatistiken räknas 15–65-åringarna till den ar-betsföra befolkningen. Det är mycket vanligt att skolelever arbetar vid sidan avstudierna och på sommaren. Därför vore det synnerligen motiverat att arbetspen-sion skulle börja intjänas redan vid 15 år.Smygnedskärning av pensioner bör slopasEnligt nuvarande lagstiftning intjänas pension på lönen därifrån ett avdrag försthar gjorts. Från lönerna som intjänas varje år avdras en summa som motsvararden arbetspensionsavgift som arbetstagaren betalat, och pensionen räknas ut pådet resterande beloppet. När arbetstagarens arbetspensionsavgiftsandel i framti-den ökar kommer avdraget att i högre grad påverka de yngre arbetstagarnas ar-betspension.Denna bestämmelse är inte så allmänt känd. Inte ens de som känner till den för-står varför en höjd avgift minskar pensionen. FFC anser att avdraget kunde slopastill exempel från och med 2013.Bild 8 visar ett exempel baserat på Pensions-Fennias kalkyler om vilken inverkanett slopat avdrag skulle ha. Framför allt de yngre åldersklasserna skulle dra nyttaav att avdraget slopas.
  30. 30. 28 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?Bild 8 Slopat avdrag för arbetspensionsavgiften förbättrar de ungas pensioner Förväntad pension enligt nuvarande bestämmelser och om avdraget för arbetspensionsavgiften slopas Lön som pensionen baseras på och födelseårPension enligt nuvarande bestämmelserPensionsförhöjning om avdraget för arbetspensionsavgiften slopas 2013 Källa: Pensions-Fennia
  31. 31. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 297 VI BÖR HÅLLA FAST VID ETT LAGSTADGAT OCHHELTÄCKANDE PENSIONSSKYDDDet lagstadgade arbetspensionsskyddets nivå kan inte försämras. I en internatio-nell jämförelse är det finländska pensionsskyddet högst av medelnivå. Även i fort-sättningen behövs folkpensionen för att komplettera alltför små arbetspensioner.Det lagstadgade pensionsskyddets omfattning i Finland är bra och det bör vi hållafast vid.Konkurrensen om kompetent arbetskraft har också hos oss ökat företagens intres-se för frivilliga tilläggspensionssystem. Bransch- eller företagsvisa pensionssystemoch individuella pensionsförsäkringar rekommenderas allt mer också på interna-tionella forum nu när en ökad livslängd och förändrad åldersstruktur har ökat fi-nansieringstrycket på de obligatoriska och lagstadgade pensionerna.För små- och medelinkomsttagare är ett lagstadgat pensionsskydd en mångagånger tryggare lösning än ett pensionsskydd uppbyggt på bransch- eller företags-visa förhandlingar. Bransch- eller företagsvisa pensionssystem skulle öka ojämlik-heten. Deltids- och visstidsanställda med små löner har inte ekonomiska möjlig-heter att köpa sig individuella pensioner.Vidare bör man komma ihåg att de pensionssystem som erbjuds som komplette-ring och alternativ till det lagstadgade pensionsskyddet också har sitt pris. Det ären vanföreställning att tro att ett sämre arbetspensionsskydd än dagens tillsam-mans med ett tilläggsskydd skulle vara en billigare lösning än det lagstadgade pen-sionsskyddet i sin nuvarande omfattning.
  32. 32. 30 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?8 FRÅGOR OCH SVARVarför vill FFC höja pensionsavgifterna?FFC vill att också de som nu är i arbetslivet i sinom tid får de pensioner de förtjä-nar utan nedskärningar. Också de unga måste kunna lita på att de får ett pensions-skydd enligt dagens lagstiftning. Finansieringen av de privata branschernas pen-sioner står på en hållbar grund. I den så kallade socialpolitiska uppgörelsen 2009kom man överens om att höja de privata branschernas arbetspensionsavgifter åren2011–2014. För att man också i framtiden ska kunna finansiera pensioner enligtdagens lagstiftning borde de privata branschernas avgifter enligt de senaste uträk-ningarna höjas med 2–3 procentenheter utöver det som redan överenskommits.På så sätt kunde man trygga finansieringen av pensionerna utan att pensionsför-månerna måste försämras eller pensionsåldern höjas.Redan beviljade pensioner är i alla situationer tryggade enligt lag. Med en tillräck-ligt stor höjning av avgifterna minskar man hotet om att de begynnande pensio-nerna i framtiden måste skäras ner.Hur mycket måste pensionsavgifterna höjas?Enligt Pensionsskyddscentralens senaste kalkyler borde de privata branschernasarbetspensionsavgifter stiga till drygt 26 procent av lönen på 2020-talet för att deinsamlade avgifterna och fondernas avkastning ska räcka till för finansieringen avpensionerna enligt nuvarande lagstiftning på lång sikt. Därefter skulle det intelängre ske några märkbara förändringar. År 2012 är avgifterna 22,8 procent av lö-nen. År 2014 är avgifterna efter de förhöjningar som avtalats i den socialpolitiskauppgörelsen sammanlagt 23,6 procent. Det finns alltså ett förhöjningsbehov på yt-terligare 2–3 procentenheter.Grunderna för finansieringen av den privata sektorns arbetspensioner är i gottskick. Pensionsåldern måste inte höjas för att trygga finansieringen, men det be-hövs ett avtal om förhöjda avgifter efter 2014. Det vore förnuftigt att höja avgifter-na till en s.k. jämviktsnivå i så sabb takt som möjligt och samtidigt stärka fonde-ringen. På så sätt skulle man uppnå en jämviktsnivå med mindre förhöjningar.Kommunernas och statens arbetspensionsavgifter är i sin helhet redan nu högreän inom den privata sektorn. Arbetstagarnas avgiftsandel är emellertid densammainom alla branscher. Det är viktigt att också se till att arbetstagarna inom den of-fentliga sektorn får det pensionsskydd som utlovats.Vad händer om ingenting görs?Finansieringen av arbetspensionerna är inte på väg in i en akut kris, men om av-gifterna fryses ner på redan överenskommen nivå uppstår så småningom ett un-derskott i finansieringen. På lång sikt leder en för låg avgiftsnivå i framtiden tillnedskärningar i de begynnande pensionerna och till att fonderna löses upp. Ensnabb upplösning av fonderna tillspetsar problemen, eftersom de placeringsav-kastningar som används för finansieringen av pensionerna då också sjunker.
  33. 33. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 31För de unga skulle en sådan utveckling vara synnerligen orättvis, eftersom de i såfall skulle finansiera förmånerna för dem som redan gått i pension med högre av-gifter och själva få ett sämre pensionsskydd.Äter livslängdskoefficienten upp pensionen för dem som ärfödda på 1980-talet? Kan de unga lita på pensionsnivån? Den intjänade arbetspensionen anpassas till förändringar i livslängden med hjälpav livslängdskoefficienten. Livslängdskoefficienten minskar den månatliga pen-sionen om finländarna i framtiden lever allt längre. Längre livslängd betyder attpension betalas ut under en längre tid. Den totala pensionen som kommer att be-talas ut förblir i snitt oförändrad trots livslängdskoefficientens inverkan. Sakenförklaras bäst med följande exempel:När livslängdskoefficienten togs i användning 2009 var det förväntade antaletåterstående levnadsår för en 63-åring 21,4 år. Livslängdskoefficienten fastslogs till1. En person som var född 1947 och som hade intjänat en arbetspension på 2 000€/månad, kunde då vänta sig att få en pension på sammanlagt 2 000 €/mån. x 1,0 x12 mån./år x 21,4 år = 514 000 euro. Om det förväntade antalet levnadsår för en63-åring år 2048 skulle vara exempelvis 27,1 år, skulle livslängdskoefficienten förpersoner födda 1986 vara 0,809. En person född 1986, som har intjänat en pensionpå 2 000 €/månad, kan då vänta sig att få en pension på sammanlagt 2 000 €/mån.x 0,809 x 12 månader/år x 27,1 år = 526 000 euro. Pensionen under hela den för-väntade pensionstiden är alltså i och med livslängdskoefficienten i stort sett den-samma oberoende av födelseår.Livslängdskoefficienten uppmuntrar också till att förlänga tiden i arbetslivet. Ko-efficientens inverkan kan kompenseras om ungefär hälften av ökningen av dengenomsnittliga livstiden används för arbete.Vad är hållbarhetsunderskottet och vad har det att göramed pensionerna?Med den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott avses i vilken mån statensoch kommunernas prognostiserade utgifter överstiger de prognostiserade inkoms-terna på lång sikt. Arbetspensionerna inverkar på hållbarheten i statens ochkommunernas finanser via skatteinkomsterna. De som arbetar betalar inkomst-skatt på sina löner och pensionstagarna på sina arbetspensioner. Därmed minskarlängre yrkesbanor och större arbetspensioner hållbarhetsunderskottet i statsfinan-serna.Även om finansieringen av arbetspensionerna står på en stadig grund används be-greppet hållbarhetsunderskott även när man talar om finansieringen av arbetspen-sionerna. Med hållbarhetsunderskottet i arbetspensionsfinansieringen avses skill-naden mellan de nuvarande och de överenskomna pensionsavgifterna och de av-gifter som behövs för att finansiera förmånerna enligt rådande lagstiftning. Dettahållbarhetsunderskott i pensionssystemet är 2–3 procentenheter efter att de redanöverenskomna avgiftshöjningarna görs under de närmaste åren. Pensionsavgifter-na borde alltså höjas så här mycket för att också de som nu är i början av sin yr-
  34. 34. 32 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?keskarriär kan lita på ett de får ett pensionsskydd som motsvarar nivån i dagenslagstiftning.Avkastningen på pensionsbolagens placeringar har inte kommitupp till sina mål. Måste pensionsförmånerna skäras ner på grundav detta?Avkastningen på placeringsverksamheten varierar enligt det ekonomiska läget ocharbetspensionsanstalternas avkastning på placeringarna måste granskas på långsikt. När det gäller placeringen av pensionsmedel ska man inte fästa vikt vid av-kastningen per kvartal, utan snarare per kvartssekel. På lång sikt har arbetspen-sionsanstalternas placeringar avkastat bra: t.ex. åren 2009 och 2010 var avkast-ningen rekordhög. År 2011 gick placeringarna på minus på grund av den interna-tionella finanskrisen. Sådana här fluktuationer i avkastningen på placeringarna in-verkar emellertid inte på löpande pensioner eller redan intjänade pensioner.I offentligheten har vi sett uppgifter om att det rätta målet för realavkastningen påarbetspensionsplaceringarna borde vara 3,5 eller 4 procent. Dessa siffror är i självaverket alternativa antaganden för pensionsutgifts- och avgiftskalkylerna på långsikt och inga egentliga mål. Förutom antaganden om placeringarnas avkastninggör man i de långsiktiga kalkylerna antaganden om nativiteten, nettomigrationen,den förväntade livslängden, sysselsättningsgraden, den förväntade pensionerings-åldern och förtjänstnivån. I de senaste kalkylerna räknar man exempelvis med attdet föds i medeltal 1,85 barn per kvinna, men det är givetvis inte ett mål förnativiteten.Pensionsbolagen eftersträvar bästa möjliga avkastning på sina placeringar, men defår inte göra det på bekostnad av soliditeten och med för stor risktagning. Man ef-tersträvar en god avkastning för att på så vis kunna stävja förhöjningen av pen-sionsavgifterna. En tumregel är att om placeringarnas avkastning stiger med enhalv procentenhet, sjunker behovet att höja arbetspensionsavgiften med enprocentenhet.Varför är pensionsåldern lägre i Finland än på annat hålli Europa?Länderna i Europa har olika pensionsåldrar. Speciellt för pensionsåldern i Finlandär att den är flexibel mellan 63 och 68 år. Detta har man gått in för eftersom yrke-na och arbetstagarnas arbetsförmåga är olika. När den flexibla pensionsåldern in-fördes minskades samtidigt möjligheterna till förtidspension. Arbetstagarna kanfortsätta jobba tills de fyller 68 och FFC har föreslagit en höjning av den övreåldersgränsen.I samtliga europeiska länder finns det ett gap mellan pensionsåldern och den åldernär folk de facto går i pension. I Finland steg den faktiska genomsnittliga pensio-neringsåldern klart 2005, när den flexibla pensionsåldern infördes.
  35. 35. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 33Varför borde yrkesbanorna förlängas och arbetstagarna orkaarbeta längre?Finländarna lever i genomsnitt längre än tidigare. Det allmänna hälsotillståndethar också blivit bättre. Det är naturligt att en del av den längre livslängden an-vänds för arbete. Vi behöver personer som jobbar för att kunna finansiera serviceoch social trygghet.Men man bör också ta i beaktande att det finns stora skillnader i hälsotillstånd ochlivslängd mellan olika befolkningsgrupper. Alla kan inte fortsätta jobba och gå ipension vid högre ålder.På vilket sätt kan man förlänga tiden i arbetslivet?Det kan ske på många olika sätt och det främsta av dem är en god sysselsättning.Om det inte finns jobb kan inte heller tiden i arbetslivet bli längre. Samtidigt börman sköta om arbetstagarnas kompetens och de ungas möjligheter till utbildningoch jobb. Utslagning på arbetsmarknaden är ett hot för både yrkeskarriärerna ochsysselsättningen.På arbetsplatserna kan man göra mycket för att förlänga yrkeskarriärerna. Manbör se till att arbetstagarna orkar med sitt arbete genom att ordna arbetstidernaoch arbetsförhållanden enligt livssituationen. Med hjälp av en fungerande före-tagshälsovård och arbetarskyddsåtgärder på arbetsplatsnivå kan man hitta belast-ningsfaktorerna och åtgärda dem. Företagshälsovården bistår också med plane-ringen av yrkesinriktad rehabilitering.På en bra arbetsplats orkar man jobba. Arbetstagarna vill jobba allt längre om dehar jobb, hälsa och arbetsförmåga.
  36. 36. 34 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?BILAGA 1SAMMANSÄTTNINGEN AV ARBETSMARKNADENSCENTRALORGANISATIONERS UTVIDGADEPENSIONSFÖRHANDLINGSGRUPPPensionsskyddscentralens verkställande direktör Jukka Rantala är sammankallan-de för arbetsgruppenArbetsmarknadsorganisationernas representanter– Lasse Laatunen, direktör, Finlands Näringsliv EK– Antti Tanskanen, sakkunnig, Finlands Näringsliv EK– Kaija Kallinen, chef för pensionspolitik, FFC– Nikolas Elomaa, direktör för intressebevakningen, FFC– Markku Salomaa, direktör, STTK– Jarmo Pätäri, jurist, AkavaArbetspensionssystemets sakkunniga– Matti Vuoria, verkställande direktör, Varma– Harri Sailas, verkställande direktör, Ilmarinen– Lasse Heiniö, verkställande direktör, Pensions-FenniaMedlemmar som utsetts för förhandlingar i enlighet medregeringsprogrammet– Merja Ailus, verkställande direktör, Keva– Outi Antila, överdirektör, SHM– Jukka Pekkarinen, överdirektör, FM
  37. 37. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 35BILAGA 2EN KORT HISTORIK ÖVER DISPYTENOM ARBETSKARRIÄRERNA1 Från tvist om pensionsåldern till förlängda arbetskarriärer• Matti Vanhanens regering godkänner den så kallade socialpolitiska uppgörel- sen som en del av sina stimulansförhandlingar i slutet av januari 2009. I upp- görelsen avtalades om ändringar i pensions- och arbetslöshetsskyddet.• Statsminister Vanhanen meddelar som avslutning på en förhandling om re- geringens politik 24.2.2009, på Mattis namnsdag, att det som (i den socialpoli- tiska uppgörelsen) fastslagits om deltidspensionen och alterneringsledigheten ska tas upp till ny bedömning och att den nedre gränsen för den flexibla pen- sionsåldern ska höjas till 65 år. Vanhanen berättar att han kom på idén på en skidtur i Ruka. De facto hade idén tagits ur statsrådets kanslis rapport om be- folkningens åldrande.• FFC, STTK och Akava avvisar Vanhanens ensidiga förslag. En namninsam- lingslista på internet samlade på ett par veckor 180 000 underskrifter av perso- ner som motsatte sig en höjning av pensionsåldern.• Regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna kom överens om att tillsätta två arbetsgrupper 11.3.2009: o Den gemensamma uppgiften för pensionsförhandlingsgruppen (ordf. Jukka Rantala) och arbetslivsgruppen (ordf. Jukka Ahtela) är att söka fram lösningar på hur man kan höja den förväntade pensionsåldern hos 25-åringar till 62,4 år fram till år 2025. o Arbetsgrupperna ska samarbeta med regeringens representanter. o Arbetsgrupperna ska ha sitt arbete färdigt före utgången av 2009.• Arbetsmarknadsparternas olika prioriteringar o Finlands Näringsliv EK (+FM och SHM): strukturella nedskärningar i pensions- och arbetslöshetsskyddet. o Fackföreningsrörelsen: arbetsoförmåga och arbetslöshet medför ut- slagning på arbetsmarknaden; sysselsättning, hälsa och kompetens vik- tiga; hela yrkesbanan bör granskas. o Perspektivet vidgades och man började tala om att förlänga arbetskar- riärerna.• Arbetslivsgruppen började förhandla på allvar först i december 2009, medan arbetet i pensionsförhandlingsgruppen körde fast.• Arbetsgrupperna fick tilläggstid till slutet av januari 2010.
  38. 38. 36 FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått?• Arbetslivsgruppen nådde ett slutresultat den sista natten i januari, medan säm- jan i pensionsförhandlingsgruppen stupade på Finlands Näringsliv EK:s krav på en försvagning av arbetslöshetsskyddet för äldre.• Arbetslivsgruppens talrika förslag om att trygga kompetensen och förbättra företagshälsovårdens omfattning och effektivitet sändes för bedömning till OECD och finländska forskningsinstitut (Löntagarnas forskningsinstitut, När- ingslivets Forskningsinstitut ETLA, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Arbetshälsoinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd, Pensionsskyddscentra- len, FPA). OECD:s bedömning var mildare än väntat. De inhemska bedöm- ningarna var till största delen positiva, men det ansågs vara svårt och omöjligt att göra en volymuppskattning gällande förlängda arbetskarriärer.Vad ledde till triangeldramat om förlängda yrkesbanor,pensionsskyddets tillräcklighet och finansieringen av arbets-pensionerna och till skrivningarna i regeringsprogrammet?• När bedömningen av effekterna av arbetslivsgruppens förslag inte gav något resultat tog regeringen på nytt upp sitt förslag om höjd pensionsålder.• Regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna kom 11.3.2010 överens om beredningen av ett program för hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt att arbetslivsgruppens skulle fortsätta sitt arbete. o För beredningen av programmet om hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning tillsattes sex trepartsarbetsgrupper som skulle ha sitt ar- bete färdigt i slutet av september 2010. o En av arbetsgrupperna var arbetsgruppen för arbetskarriärerna som fokuserade på pensionsfrågorna. Dess beslut underställdes behandling vid regeringens och arbetsmarknadsledarnas möten.• Regeringen ville snabbt ha ett beslut i pensionsfrågorna, redan i april–maj. FFC och STTK meddelade att detta inte kommer att lyckas.• I maj 2010 lösgjordes tidtabellen för arbetsgruppen för arbetskarriärerna från programmet för hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning och arbetsgrup- pens uppdrag omformulerades. Tre huvudmål formulerades: 1) en tillräcklig nivå på arbetspensionsförmånerna, 2) hållbarheten i finansieringen av arbets- pensionerna och arbetspensionsavgifternas utveckling och 3) en tillräcklig höjning av den genomsnittliga pensioneringsåldern. Arbetsgruppens uppgift var att kartlägga utvecklingsalternativ för att nå målen utan att ta ställning till ett enskilt alternativ. Slutledningarna underställdes behandling vid regeringens och arbetsmarknadsledarnas möten.• Arbetsgruppen för arbetskarriärerna inledde sitt arbete i juni 2010. FFC, STTK och Akava presenterade en lång lista på frågor som skulle utredas och arbetet startade utifrån denna lista.
  39. 39. FFC · Arbetskarriär med mänskliga mått? 37• I augusti 2010 tillsatte arbetskarriärgruppen en undergrupp, som fick i uppgift att kartlägga alternativ för att effektivera finansieringen av ArPL-systemet.• De övriga fem arbetsgrupperna inom programmet för hållbar ekonomisk till- växt och sysselsättning lade fram sina rapporter i september och programmet offentliggjordes 20.10.2010. Arbetskarriärgruppen fortsatte sitt arbete, och ex- perterna räknade ut utvecklingsalternativ och dessas effekter på en tillräcklig nivå på pensionerna och utvecklingen av pensionsavgifterna. Man granskade också vilka effekterna skulle vara med tanke på rättvisan mellan generationerna.• Arbetskarriärgruppens rapport blev färdig i slutet av februari 2011 och den överläts till regeringen och arbetsmarknadsorganisationernas ledare den 1 mars 2011. Samtidigt överläts rapporter från en SHM-arbetsgrupp och två ANM-grupper som vidareberett förslagen i Ahtelas arbetslivsgrupp. Regering- en och arbetsmarknadsledarna beslutade att o arbetsmarknadsorganisationerna bedömer vilka slutledningar som ska dras av rapporten, o arbetsmarknadsorganisationerna bedömer om man kan nå samför- stånd om en långsiktig lösning för att förlänga tiden i arbetslivet, tryg- ga finansieringen av arbetspensionssystemet och säkra ett tillräckligt pensionsskydd, o en uppskattning om vad som ska göras i fortsättningen och riktlinjerna för det ges i samband med regeringsförhandlingarna.• Arbetsmarknadsorganisationerna kartlade i mars och april förhandlingsmöj- ligheterna gällande pensions- och arbetskarriärfrågorna.• Arbetsmarknadsorganisationerna utarbetade ett gemensamt förslag om ar- betskarriär- och pensionspolitiken med sikte på regeringsförhandlingarna. Texten i förslaget slogs i huvuddrag fast redan på palmsöndagen 2011. Det slutliga förslaget med kompletteringar var färdigt 10.5.2011.• I programmet för Jyrki Katainens regering intogs en skrivning på förslag av arbetsmarknadsorganisationerna enligt vilken de förbinder sig att förhandla och vidta nödvändiga åtgärder då det gäller en förlängning av tiden i arbetsli- vet, tryggandet av finansieringen av arbetspensionssystemet och säkerställan- det av ett tillräckligt pensionsskydd.
  40. 40. Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFCHagnäskajen 1 A, PB 157FI–00531 Helsingforstel +358 20 774 000fax +358 20 774 0225www.sak.fi

×