Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Vitsvansviltets biologi powerpoint

182 views

Published on

Av Finlands viltcentral producerat utbildningsmaterial beträffande artens biologi, identifiering av olika djurkategorier vid jakt och för att uppnå vissa mål, ger grundinformation för stamskötseln.

Published in: Environment
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Vitsvansviltets biologi powerpoint

  1. 1. Mikael Wikström 2018 Jaktledarens grundkunskaper Vitsvansviltets biologi
  2. 2. Vitsvansviltets biologi Innehåll: •Identifiering av åldersgrupper •Kontrollering av åldern utgående från tänderna •Förökning •Grundmekanismerna bakom stammens utveckling •Styrning av stammen •Exempel på jaktledarens föreskrifter © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  3. 3. Identifiering av åldersgrupper Kalv ½ år Mera triangelaktigt huvudHjortkalvarna har små hornbaser (inte alltid så här tydliga) © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  4. 4. Identifiering av åldersgrupper ½ -årig och ≥ 1½ -årig < > = = Hos vuxna är huvudets framdel vanligen längre än halsens bredd Hos kalvar är huvudets framdel vanligen lika lång som halsens bredd © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  5. 5. Identifiering av åldersgrupper ½ -årig och ≥ 1½ -årig Hos kalvar är halsen vanligen kortare än huvudets höjd Hos vuxna är halsen vanligen lika lång som huvudets höjd (då huvudet är höjt) = = < > © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  6. 6. Identifiering av åldersgrupper 1½ -årigt och ≥ 2½ -årigt hondjur Under förhösten är en 1½ -årings huvud vanligen kortare än en ≥ 2½ -årings En 1½ -årings rygg är ofta rak En ≥ 2½ -årings rygg är ofta aningen svankig Frambenens avstånd från varandra är kortare hos en 1½ -åring än hos en ≥ 2½ -åring för att bröstkorgen är smalare © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  7. 7. Identifiering av åldersgrupper 1½ -årig hjort ”Midjan” är smalare än bröstkorgen Bakdelen högre än framdelen (bakbenen ser långa ut) Under förhösten är platsen där halsen fäster mot bringan högt placerad Små horn © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  8. 8. Identifiering av åldersgrupper 2½ - 3½ -årig hjort ”Midjan” ännu aningen smalare än bröstkorgen Bakdelen ser ännu lite högre ut än framdelen (bakbenen ser ännu onödigt långa ut) Under förhösten är platsen där halsen fäster mot bringan lite lägre än hos en 1½ -åring, men ännu tydligt urskiljbar Medelstora horn © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  9. 9. ”Midjan” lika hög som bröstkorgen (kroppen verkar vara rektangulär) Bakdelen på samma höjd som framdelen (bakbenen ser proportionerliga ut) Platsen där halsen fäster mot bringan har sjunkit så lågt att hela framdelen ser ut att höra ihop. (Fästpunkten inte längre tydligt urskiljbar) Stora horn © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Identifiering av åldersgrupper ≥ 4½ -årig hjort
  10. 10. Identifiering av åldersgrupper Ung vuxen och fullvuxen hjort Huvudets nederkant hos en icke stressad fullvuxen hjort är ofta tydligt lägre än rygglinjen © Mikael Wikström / Finlands viltcentral ≤ 3½ -åring ≥ 4½ -åring
  11. 11. Identifiering av åldersgrupper Antalet horntaggar säger väldigt lite om hjortens ålder! En fjolårig hjort kan ha 2 – 10 horntaggar. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  12. 12. Hjortarnas ålder: 1½ år Identifiering av åldersgrupper Hornens utveckling Slaktvikt ofta ca 40 - 43 kg Slaktvikt ofta ca 44 - 47 kg Det är stor individuell variation i hornen och antalet horntaggar säger väldigt lite om hjortens ålder. Hornens inre bredd, hornhalvans längd och rosenstångens omkrets indikerar däremot till vilken åldersgrupp en hjort hör. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  13. 13. Hjortarnas ålder: 2½ år Identifiering av åldersgrupper Hornens utveckling © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  14. 14. Hjortarnas ålder: 3½ år Identifiering av åldersgrupper Hornens utveckling © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  15. 15. Hjortarnas ålder: 4½ år Identifiering av åldersgrupper Hornens utveckling © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  16. 16. Hjortarnas ålder: 5½ år Identifiering av åldersgrupper Hornens utveckling © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  17. 17. Hjortarnas ålder: 6½ år Identifiering av åldersgrupper Hornens utveckling © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  18. 18. Identifiering av åldersgrupper Hornens inre bredd: ≤ 3½ -åring < 50 cm ≥ 4½ -åring ≥ 50 cm Hornhalvans längd: ≤ 3½ -åring < 54 cm ≥ 4½ -åring ≥ 54 cm Rosenstångens omkrets: ≤ 3½ -åring < 12 cm ≥ 4½ -åring ≥ 12 cm © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  19. 19. Identifiering av åldersgrupper ≥ 4½ -åring: Hornens inre bredd är bredare än öronbredd + båda ögonens bredd ≤ 3½ -åring: Hornens inre bredd är smalare än öronbredd + båda ögonens bredd © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  20. 20. Identifiering av åldersgrupper ≤ 3½ -åring: Hornhalvans raka del är kortare än framhuvudet ≥ 4½ -åring: Hornhalvans raka del är längre än framhuvudet © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  21. 21. Identifiering av åldersgrupper ≥ 4½ -åring: Rosenstången är bredare än ögat ≤ 3½ -åring: Rosenstången är smalare än ögat © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  22. 22. Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandväxling 4 – 5 tänder i underkäkens ena halva. De tre första, premolarerna, är tillfälliga mjölktänder, varav den tredje framifrån P(3) är tredelad. Den fjärde tanden, molaren M1 är helt uppvuxen. Här ses att M2 är på väg. Molarerna är permanenta och följer vitsvansen livet ut. ½ år (kalv) © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  23. 23. 6 tänder  åtminstone 1½ år gammal. Den här är 1½ år vilket ses på den tredje premolaren, P(3) som är tredelad, alltså en mjölktand. 1½ år © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandväxling
  24. 24. En del av de 1½ åriga vitsvansarna får permanenta premolarer på senhösten. Här ser man att P2 och P3 börjar växa fram under mjölktänderna. 1½ år © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandväxling
  25. 25. I november-december börjar en del av de 1½ åriga vitsvansarna tappa sina mjölk- tänder. Här ses att mjölk- tanden P(2) fallit bort och att den perma- nenta tanden P2 växer upp. Översta delen av mjölktanden P(3) sitter ännu löst kvar i tand- köttet, men skulle lätt lossna om man bröt lite med en kniv. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandväxling 1½ år
  26. 26. Här har mjölktänderna P(2) och P(3) just fallit bort. Den permanenta tanden P3 är inte längre tredelad som mjölktanden P(3) var, utan tvådelad. P2 och P3 är helt vita och oslitna. Det här är alltså med säkerhet en 1½ årig vitsvans. 1½ år © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandväxling
  27. 27. Här ses en 1½ årig vitsvans med de aningen färgade permanenta tänderna P2 och P3 som dock är tydligt ljusare än molarerna. De är också helt oslitna. Så här kan vissa av vitsvansarna se ut under vintern. Mjölktanden P(1) råkar sitta kvar, men det är inte nödvändigtvis alltid den sista mjölktanden att falla bort. 1½ år © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandväxling
  28. 28. Här har tand- växlingen gått så långt att vitsvansen har sex permanenta tänder som alla är mörka till färgen och uppvisar en del slitage. Det visar att djuret är 2½ år eller äldre, i det här fallet just 2½ år. 2½ år © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandväxling
  29. 29. Det här är en 1½ årig vitsvans fast den inte längre har den tredelade mjölktanden P(3). P2 och P3 är helt oslitna. Av molarerna är M1 den mest slitna i och med att den varit i användning längst, men alla molarer har endast en tunn strimma av det ljusbruna tandbenet synligt. 1½ år © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandslitage
  30. 30. Hos en 2½ årig vitsvans är molarernas ljusbruna tandben fortfarande smalare eller nästan lika brett som den vita emaljen. 2½ år © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandslitage
  31. 31. 3½ år En 3½ årig vitsvans känns igen på att det ljusbruna tandbenet i M1 är lika brett eller bredare än den vita emaljen. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandslitage
  32. 32. 4½ år Här är det ljusbruna tandbenet i M1 två gånger bredare än den vita emaljen, vilket tyder på en 4½ årig vitsvans. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandslitage
  33. 33. 5½ år En 5½ årig vitsvans har över två gånger bredare ljusbrunt tandben än vit emalj i M1. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandslitage
  34. 34. 6½ år Här har M1 slitits så mycket att tandens inre och yttre del inte längre kan ses som två skilda delar. Vitsvansen var 6½ år. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandslitage
  35. 35. 13½ år Den här 13½ åriga vitsvansens tänder är så nedslitna och platta att tandformationerna inte längre går att urskilja. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Tandslitage
  36. 36. Förökning - Även vitsanshindarna letar aktivt efter lämpliga handjur, precis som älgkorna - Vitsvanshjortarna hävdar inte revir så som råbockarna - Vitsvanshjortarna har inte harem så som kronhjortarna - Vitsvanshjortarna har inte särskilda brunstplatser så som dovhjortarna och kronhjortarna - Dominerande vitsvanshjortar vandrar långa sträckor i sina försök att betäcka möjligast många hondjur, precis som älgtjurarna Brunstgrop Doftmarkeringskvist © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  37. 37. - De kraftigaste hjortarna i åldern 4½ - 8½ år betäcker vanligen de könsmogna hondjuren - Hondjuren är mottagliga för betäckning i endast 24 – 36 timmar - Varje hondjur ”reserverar” en hjort i upp till tre dygn i samband med parningen - Om många hjortar försöker para sig med samma hondjur uppstår kamp Förökning 1½-åriga hjortar tränar © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  38. 38. Grundmekanismerna bakom stammens utveckling NATIVITET DÖDLIGHET VANDRINGNATIVITET DÖDLIGHET VANDRING - Täthet - Könsfördelning - Åldersfördelning © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  39. 39. Exempel på hur produktiviteten kan förändras beroende av stammens täthet. Beståndets jaktbara nettoproduktivitet är störst vid medelhög täthet. I exemplet från Michigan, där förhållandena påminner om dem i sydligaste Finland, är markens biologiska bärförmåga 380 vitsvansar per tusen hektar i vinterstam. Källa: McCullough 1979 © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Grundmekanismerna bakom stammens utveckling Täthet
  40. 40. - Sådana hondjur brunstar om efter 26 – 28 dygn - Om ett hondjur inte betäcks efter ombrunst, är en tredje och fjärde brunst möjlig - Om det inte finns tillräckligt många lämpliga hjortar, betäcks inte alla hondjur under normal brunst - Ett vitsvansbestånd lider på många sätt om stammens könsfördelning är för skev © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Grundmekanismerna bakom stammens utveckling Könsfördelning
  41. 41. - Hindens dräktighetstid är 190 – 220 dygn och normal födelsetid är i slutet av maj eller början av juni - De hondjur som inte betäcktes under normal brunst föder senare - Sent födda kalvar hinner inte få i sig lika mycket näring inför vintern, jämfört med tidigt födda © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Grundmekanismerna bakom stammens utveckling Könsfördelning
  42. 42. - Sent födda kalvar är små i förhållande till årstiden och de har sämre förutsättningar att växa till stora djur när de blir äldre © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Grundmekanismerna bakom stammens utveckling Könsfördelning
  43. 43. Material: Roseberry & Klimstra 1970, Nixon & Mankin 2015 Sin största produktivitet har hindarna vanligen i åldern 3 – 7 år. Det föds således märkbart flera kalvar om beståndet har många hindar i 4½ års ålder, jämfört med om det finns många hondjur i 1½ års ålder. Omkring 10 – 15 % av hindarna i åldern 5 – 7 år kan få tre kalvar om stammens täthet och könsfördelning är lämplig. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Grundmekanismerna bakom stammens utveckling Åldersfördelning
  44. 44. Hjortarna är i sin bästa ålder vid 4½ - 8½ år. Hjortarna når sin slutliga kroppsstorlek vid cirka 5 – 6 års ålder, medan hornen vanligen är som störst vid 6½ - 7½ års ålder. En 4½ år gammal hjort besitter de egenskaper som behövs i samband med brunsten, medan en 1½ år gammal hjort inte ännu är fullt utvecklad. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Grundmekanismerna bakom stammens utveckling Åldersfördelning
  45. 45. Styrning av stammen I och med att vitsvansarna rör sig över förhållandevis stora årshemområden, behövs också förhållandevis stora förvaltningsområden. Behövlig areal på förvaltningsområdet beroende av stammens täthet för att 70 % av djuren ska vara ”egna”,alltså i området hela tiden. I och med att vitsvansarna lever förhållandevis länge, behövs samma beståndsvårdsprinciper under många års tid för att uppnå målsättningarna. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  46. 46. Styrning av stammen Stammens struktur och målsättningar Vad önskas av vitsvansstammen? • Mycket kött? • Mycket troféer? • Biologiskt välmående / fungerande stam? • Mycket jaktskottillfällen? © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  47. 47. Snedvriden stamstruktur Exempelstammens storlek är 1 000 djur på vintern. I exemplet finns inte annan dödlighet än jakt. OBS! Det här är endast ett grovt exempel! De vuxnas (≥ 1½ år) könsfördelning: 3,0 hindar / hjort De fullvuxnas (4½ - 8½ v.) könsfördelning: 59 hindar / hjort Kvarvarande stams kalvandel: 35 % Hjortbeskattningen är helt oselektiv: alla hjortar fälls slumpmässigt Byte: ca 19,1 ton kött, ca 4 troféer, ca 720 jaktskottillfällen Styrning av stammen Stammens struktur och målsättningar © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  48. 48. Stamstruktur om målet är mycket kött De vuxnas (≥ 1½ år) könsfördelning: 1,5 hindar / hjort De fullvuxnas (4½ - 8½ v.) könsfördelning: 1,8 hindar / hjort Kvarvarande stams kalvandel: 25 % Hjortbeskattningen är selektiv: väl utvecklade 1½ -åringar och alla 2½ - 3½ -åringar sparas. Byte: ca 22,8 ton kött, ca 65 troféer, ca 730 jaktskottillfällen Styrning av stammen Stammens struktur och målsättningar © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Exempelstammens storlek är 1 000 djur på vintern. I exemplet finns inte annan dödlighet än jakt. OBS! Det här är endast ett grovt exempel!
  49. 49. Stamstruktur om målet är mycket troféer De vuxnas (≥ 1½ år) könsfördelning: 0,7 hindar / hjort De fullvuxnas (4½ - 8½ v.) könsfördelning: 0,6 hindar / hjort Kvarvarande stams kalvandel: 25 % Hjortbeskattningen är selektiv: väl utvecklade 1½ -åringar och alla 2½ - 3½ -åringar sparas. Byte: ca 19,3 ton kött, ca 111 troféer, ca 463 jaktskottillfällen Styrning av stammen Stammens struktur och målsättningar © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Exempelstammens storlek är 1 000 djur på vintern. I exemplet finns inte annan dödlighet än jakt. OBS! Det här är endast ett grovt exempel!
  50. 50. Stamstruktur om målet är mycket jaktskottillfällen De vuxnas (≥ 1½ år) könsfördelning: 2,5 hindar / hjort De fullvuxnas (4½ - 8½ v.) könsfördelning: 3,7 hindar / hjort Kvarvarande stams kalvandel: 25 % Hjortbeskattningen är selektiv: väl utvecklade 1½ -åringar och alla 2½ - 3½ -åringar sparas. Byte: ca 22,0 ton kött, ca 38 troféer, ca 815 jaktskottillfällen Styrning av stammen Stammens struktur och målsättningar © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Exempelstammens storlek är 1 000 djur på vintern. I exemplet finns inte annan dödlighet än jakt. OBS! Det här är endast ett grovt exempel!
  51. 51. Stamstruktur om målet är biologiskt välmående / fungerande stam De vuxnas (≥ 1½ år) könsfördelning: 1,0 hindar / hjort De fullvuxnas (4½ - 8½ v.) könsfördelning: 1,1 hindar / hjort Kvarvarande stams kalvandel: 25 % Hjortbeskattningen är selektiv: väl utvecklade 1½ -åringar och alla 2½ - 3½ -åringar sparas. Byte: ca 21,4 ton kött, ca 90 troféer, ca 600 jaktskottillfällen Styrning av stammen Stammens struktur och målsättningar © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Exempelstammens storlek är 1 000 djur på vintern. I exemplet finns inte annan dödlighet än jakt. OBS! Det här är endast ett grovt exempel!
  52. 52. Styrning av stammen Beskattningsplaneringsexempel för att nå målsättningar Handjur Hondjur Totalt Kalvar 2 2 4 Vuxna 5 7 12 Totalt 7 9 16 Ett mycket förenklat exempel med tre föreningar som alla har olika utgångsläge (följande sida). Gemensamt för föreningarna är: •Varje förening har 3 000 ha jaktmark •Gemensamma målsättningar; kvarvarande stams täthet 16 vitsvansar / 1 000 ha, vars kalvandel är 25 % och den jaktbara stammens könsfördelning 1,3 hindar / hjort, samt hög andel fullvuxna hjortar i stammen. Alla har redan länge eftersträvat en kalvandel på 25 %. •Kalvproduktionen är 1,7 kalvar / vuxet hondjur (≥ 2 år). Om kalvarnas andel i den kvarvarande stammen varje år var 25 %, skulle kalvproduktionen / alla hondjur (≥ 1 år) vara 1,3 kalv / hondjur. •För enkelhetens skull är kalvarnas könsfördelning 50/50 •I området finns lodjur som dödar kalvar under jaktsäsongen; ca 12 % av den kvarvarande stammens storlek  ca 2 kalvar / 1 000 ha. (I verkligheten förekommer övrig dödlighet året om.) Handjur Hondjur Totalt Kalvar 6 6 12 Vuxna 15 21 36 Totalt 21 27 48 Totalt / 1 000 ha Totalt / 3 000 ha Kvarvarande stam enligt målsättningarna i praktiken: © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  53. 53. Handjur Hondjur Totalt Kalvar 5 5 14 Vuxna 11 21 32 Totalt 16 26 42 Handjur Hondjur Totalt Kalvar 7 7 14 Vuxna 14 26 40 Totalt 21 33 54 Handjur Hondjur Totalt Kalvar 6 6 12 Vuxna 15 21 36 Totalt 21 27 48 Förening A: stammen är vid målet Kvarblivande stam 16 / 1 000 ha Könsfördelning 1,3 hondjur / handjur Förening B: stor och snedvriden stam Kvarblivande stam 18 / 1 000 ha Könsfördelning 1,6 hondjur / handjur Förening C: liten och snedvriden stam Kvarblivande stam 14 / 1 000 ha Könsfördelning 1,6 hondjur / handjur Handjur Hondjur Totalt Kalvar 18 18 36 Vuxna 16 26 42 Totalt 34 44 78 Handjur Hondjur Totalt Kalvar 22 22 44 Vuxna 21 33 54 Totalt 43 55 98 Handjur Hondjur Totalt Kalvar 18 18 36 Vuxna 21 27 48 Totalt 39 45 84 Jaktbar stam Kalvdödlighet förorsakad av lodjur Kalvar 3 + 3 = 6 Handjur Hondjur Totalt Kalvar 9 9 18 Vuxna 1 5 6 Totalt 10 14 24 Handjur Hondjur Totalt Kalvar 13 13 26 Vuxna 6 12 18 Totalt 19 25 44 Handjur Hondjur Totalt Kalvar 9 9 18 Vuxna 6 6 12 Totalt 15 15 30 Byte för att upprätthålla måltillståndet Jaktbar stam Jaktbar stam Byte för att uppnå målen Byte för att uppnå målen Bytets kalvandel: 60 % Vuxenbytets handjursandel: 50 % Bytets kalvandel: 59 % Vuxenbytets handjursandel: 33 % Bytets kalvandel: 75 % Vuxenbytets handjursandel: 17 % Kalvprod. 18 + 18 = 36 Kalvdödlighet förorsakad av lodjur Kalvar 3 + 3 = 6 Kalvprod. 22 + 22 = 44 Kalvprod. 18 + 18 = 36 Kalvdödlighet förorsakad av lodjur Kalvar 3 + 3 = 6 © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Styrning av stammen Beskattningsplaneringsexempel för att nå målsättningar
  54. 54. Exempel på jaktledarens föreskrifter för selektiv vitsvansjakt Jakten genomförs så att bytets köns- och åldersfördelning blir följande efter avslutad jaktsäsong: • Av fällda djur är 60 % kalv • Av vuxna djur är ca 50 % hjortar och ca 50 % hindar (Om könsfördelningsmålet inte ännu är nått kan ca 40 % vara hjortar och ca 60 % hindar.) • Av de vuxna hjortarna (≥ 1½ år) är ca 50 % sådana med åtminstone ena hornstången oförgrenad och ca 50 % är sådana som uppfyller åtminstone ett av kriterierna för lovliga hjortar efter brunsttoppen (Då målsättningen är en stam med ca 1,5 hindar per hjort och 25 % kalv kvarvarande stam, samt en hög andel fullvuxna djur. Stammens nettotillväxt i exemplet är 60 % och stamstorleken hålls konstant till följande år.) © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  55. 55. Exempel på jaktledarens föreskrifter för selektiv vitsvansjakt Lovliga djur att fälla före och under brunsten: • Kalvar • Ensamma hondjur • Hjortar med åtminstone ena hornstången oförgrenad © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  56. 56. Exempel på jaktledarens föreskrifter för selektiv vitsvansjakt Lovliga djur att fälla efter brunsttoppen (20.11 ) • Samma typ av djur som före brunsten samt • Hjortar som uppfyller åtminstone ett av dessa kriterier: 1. Hornens inre bredd är ≥ 50 centimeter (inre bredden är bredare än öronbredd + båda ögonens bredd) 2. Hornhalvans längd är ≥ 54 centimeter (hornhalvans övre raka del är längre än framhuvudet) 3. Rosenstångens omkrets är ≥ 12 centimeter (rosenstången är bredare än ögat) 4. Åldern kan med säkerhet fastställas till ≥ 4½ år © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  57. 57. Exempel på jaktledarens föreskrifter för selektiv vitsvansjakt Djur som alltid är fredade: • Hindar som åtföljs av kalv • Hjortar med båda hornstängerna förgrenade om inte hornens inre bredd är ≥ 50 centimeter, hornhalvans längd är ≥ 54 centimeter, rosenstångens omkrets är ≥ 12 centimeter eller om inte åldern med säkerhet kan fastställas till ≥ 4½ år. Detta gäller alla hjortar oberoende om hornen är av typisk eller otypisk modell. • Hjortar som fällt hornen eller brutit av en hornstång © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  58. 58. Enkel tumregel för att uppnå målsättningarna: • Före varje hjort fälls tre kalvar och ett vuxet hondjur. • Den första fällda hjorten är en liten fjolåring (1½ år) • Före följande hjort fälls åter tre kalvar och ett vuxet hondjur • Varannan fälld hjort är fullvuxen (≥ 4½ år)  Bytets fördelning: ≥ 60 % kalvar, ≥ 20 % hondjur och ≤ 20% handjur. På det här viset får man avlägsnat tillräckligt mycket blivande kalvproducenter (hindkalvar) samtidigt som man befriar produktiva hindar för jakt (genom att avlägsna ”livförsäkringarna”). På köpet kommer möjligheten att få önskvärda trofédjur. + + + + + + Exempel på jaktledarens föreskrifter för selektiv vitsvansjakt © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  59. 59. Läs mera i handboken! © Mikael Wikström / Finlands viltcentral https://www.riistainfo.fi/wp-content/uploads/

×