Skolning för jaktledarna 2013

384 views

Published on

Materialets innehåll:
- Jaktledare
- Ledarens uppgifter
- Utlänningar
- Älgbyte, -skador och -kollisioner
- Rekommendationer för älgjakten
- Säkerhet
- Vapen och ammunition
- Vägärenden
- Efter skottet
- Jaktlicensavgifter
- Ny jaktlicens
- Älgar som påträffas sjuka, skadade och döda
- Förädling av bytet
- Bytesstatistikens mellanbokslut
- Bytesmeddelanden
- Observationskort och Sorkka

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
384
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Skolning för jaktledarna 2013

  1. 1. Skolning för jaktledare 2013 © Finlands viltcentral
  2. 2. Innehåll • Jaktledare • Ledarens uppgifter • Utlänningar • Älgbyte, -skador och – kollisioner • Rekommendationer för älgjakten • Säkerhet • Vapen och ammunition • Vägärenden © Finlands viltcentral • Efter skottet • Jaktlicensavgifter • Ny jaktlicens • Älgar som påträffas sjuka, skadade och döda • Förädling av bytet • Bytesstatistikens mellanbokslut • Bytesmeddelanden • Observationskort och Sorkka
  3. 3. © Finlands viltcentral Meddelande om jaktens ledare • Licensinnehavaren skall innan jakten inleds skriftligen meddela till ifrågavarande jaktvårdsförening jaktens ledare och dennes ersättare • För varje delägare i samlicensen meddelas jaktledare  ersättarnas turordning kan bestämmas i förväg  väljs personer som har förmåga, kunskap och framför allt vilja att fungera som jaktens ledare  jaktledarna ska ha erlagt viltvårdsavgiften (Lag om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift 1 )
  4. 4. Jaktens ledare Så mycket mera än jaktens ledare • Ska känna jägarnas kunskaper och förmågor • Sällskapets stöd • Valet är inget hedersuppdrag, personen ska kunna sköta om de uppgifter som åläggs honom/henne • Alla är inte lämpade till jaktledare, därför ska valet grunda sig på frivillighet! Tack vare jaktledarna sker ytterst litet jaktolyckor i Finland! © Finlands viltcentral
  5. 5. © Finlands viltcentral • Övervakar personligen, att säkerhetsföreskrifterna och att för jakten gällande anvisningar följs • Den som deltar i jakten är skyldig att följa jaktledarens bestämmelser • Jaktledaren får förbjuda deltagande i jakten, om hans/hennes bestämmelser inte följs • Under jakt i sällskap (två personer eller flera på samma ställe) ska vid varje jaktdag jaktledaren vara med vid ifrågavarande jakt • Gäller också vaktjakt och jakt med hund Jaktledare JL (Jaktlagen) 28
  6. 6. © Finlands viltcentral 1. Planera de praktiska arrangemangen för jakten • Pass och passlinjer (i terrängen och på kartan) • Meddela om förändringar av arrendekontrakt • Förverkligandet av jakt med drev • Användningen av hundar • När jagar man • Vaktjakt (tidsbegränsningar) • Användning av ersättare • Användning av kommunikationsapparater och tillstånd (vhf, mobiltelefon) Jaktledarens uppgifter (JF jaktförordningen 23 )
  7. 7. © Finlands viltcentral Jaktledarens uppgifter (JF 23 ) 2. Ge jaktens deltagare de föreskrifter som behövs för jakten och de säkerhetsåtgärder som ska följas under jakten • Jaktens inledande förmaningstal (viltcentralens rekommendation) • Vilka djur som får fällas • Uppförande vid passet och ståndskall • Förbjudna skjutriktningar • Muntligt och/eller skriftligt till alla, även till de som kommer senare
  8. 8. © Finlands viltcentral Jaktledarens uppgifter (JF 23 ) 3. Se till att villkoren i jaktlicensen och att bestämmelserna för jakt följs • Eventuella villkor beträffande vuxna djur förverkligas • Till jakten hörande säkerhetsanvisningar • Utrustning; klädsel, vapen och patroner, (första hjälpen!) • Av överkroppens klädsel och huvudbonad ska minst 2/3-delar täckas med orange eller orangeröda färg från och med 1.2.2014 • Rätt att granska viltvårdsavgift och skjutprov  Kan förbjudas att jaga om inte uppvisas • Uppvisande av skjutvapnets innehavstillstånd kan jaktledaren inte kräva
  9. 9. © Finlands viltcentral Utlänningar Jaktens ledare har rätt men är inte skyldigt att granska, att: 1. utländsk jägare har betalt finsk viltvårdsavgift 2. skjutprov avlagt i Finland eller 2.1 i utlandet avlagt motsvarande skjutprov 2.2 kan ingå i utländskt jaktkort (rätt att skjuta motsvarande stora hjortdjur)
  10. 10. © Finlands viltcentral 0 50000 100000 150000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Uppskattning av älgstammen 2001- 2012, vffi
  11. 11. © Finlands viltcentral 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Älgbyte 1995-2012 Hirvisaalis (kpl) Älgbyte (st) Källa: vffi
  12. 12. © Finlands viltcentral 0 1000000 2000000 3000000 4000000 5000000 6000000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 € Skogsskador orsakade av hjortdjur 2000-2012
  13. 13. Älgolyckor 1993-2012 © Finlands viltcentral Källa: Trafikverket
  14. 14. © Finlands viltcentral Rekommendationer för älgjakten Mål: Den produktiva älgstammen i hållbart förhållande till orsakade skogs- och trafikskador • Älgar hängande i slakthuset < beviljade licenser • I planeringen av ko-tjur beskattningen viktigaste att beakta föregående samt innevarande höst tjur- ko-observationer • Vid decimering av stammen fälls större antal älgar än årets kalvproduktion
  15. 15. © Finlands viltcentral Rekommendationer för älgjakten Mål: Av de fällda djuren är andelen kalvar ungefär 50 % • Ifall det är stora svårigheter att få kalvarna, är det problem med kalvproduktion i området. Beskattningen av kor ska då noggrant övervägas • På jaktföreningsnivå skillnader mellan olika år!
  16. 16. © Finlands viltcentral Rekommendationer för älgjakten Mål: Med sk. baslicenser jagas älgstammens produktion • Till ”licensbanken” lämnas 20-30 % av jaktlicenserna  Reserv, om stammen uppskattats för snävt eller om kalvproduktionen är högre än vad som uppskattats  Banklicenserna möjliggör också överbeskattning inom jaktområdet!
  17. 17. © Finlands viltcentral Rekommendationer för älgjakten Mål: En lyckad uppskattning av stammen eller man behöver inte öppna banken • Vid behov öppnas banken 1-2 gånger efter början av november  Första gången mest naturligt efter mellanuppskattningen  Inga banklicenser till föreningar, vars baslicenser är onyttjade • Banken öppnas, om andelen kalvar av bytet är i enlighet med rekommendation på jaktvårdsföreningsnivå (ca. 50 %)
  18. 18. © Finlands viltcentral • Jakten får inte orsaka fara för människor eller egendom (JL = Jaktlagen 20 ) - meddela passen via vhf om människor som rör sig i området • Utan lov får man inte skjuta närmare än150 meter från bebodd byggnad (JL 25 ) • Vilt får inte skjutas på allmän väg (landsväg) eller över järnväg eller när viltet eller skytten befinner sig på en sådan väg (JL 25 ) • 90 graders regeln i förhållande till nästa pass/väg • Vapnet oladdat i fodral eller låset öppet när drevet är slut, då bytet dras och vid pauser Säkerhet!
  19. 19. © Finlands viltcentral Skjutsektor 90 90Förbjuden sektor Förbjuden sektor Säkerhet! När du kommit till passet klargör (och märk ut) grann-passets position och förbjudna skjutsektorer! Skjutsektor
  20. 20. © Finlands viltcentral Skjutvapenlagen 88 • Skytt, som inte har innehavstillstånd för motsvarande skjutvapen, ska ha en övervakare, som har innehavstillstånd för motsvarande vapen • Övervakaren ska vara i skyttens omedelbara närhet  Kan ingripa i skyttens hantering av vapnet  Kan inte själv samtidigt fungera som skytt • Jaktledaren har inget ansvar, om det i övervakarens dokument visar sig finnas brister Säkerhet!
  21. 21. Säkerhetsplan Olycksförebyggande verksamhet och åtgärder vid följande situationer: • Olycker med vapen • Sjukdomsfall • Olycksfall • Vilsegångna • Trafikolyckor • Olyckor, icke deltagare i jakten • Ankomstvägar för utryckningsfordon • Samlingsplatser © Finlands viltcentral
  22. 22. © Finlands viltcentral Jaktförordningen 16 4 mom • Räfflat kulvapen • I automatiska vapen får förutom i pipan varande patron finnas max. 3 patroner i magasinet max. 3 patroner • Kulans vikt minst 9 g, (för hjort 6 g)  träffenergin (E 100) minst 2700 J • Kulans vikt minst 10 g, (för hjort 8 g)  träffenergin (E 100) minst 2000 J • Kulan skall vara avsedd att expandera Vapen och ammunition
  23. 23. © Finlands viltcentral Oladdat i fodral! Transport av vapen är en fråga om säkerhet
  24. 24. © Finlands viltcentral • JL 35 ”…oladdat och insatt i fordral…” rekommendation: magasinet bort eller tömt ”Det är förbjudet att transportera jaktvapen i motordrivna fordon i terrängen (t.ex. fyrhjuling).” • JL 32 ”Vilt får inte skjutas från luftfartyg eller motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen, inte heller i skydd av dessa, eller omedelbart efter att de har stannat, närmare än hundra meter från dessa eller från fartyg eller båtar vilkas motor är i gång.”… Har man nytta av bilens användning omedelbart efter att den stannat? Vapen i fordon
  25. 25. © Finlands viltcentral Med vapen på grannens område ”Jaktvapen får inte utan lovligt syfte eller utan jakträttsinnehavarens medgivande transporteras annat än oladdat och insatt i fodral på sådant område där personen inte har jakträtt eller jakttillstånd.” • Gäller inte på allmän väg som gränsar till ett jaktområde • Observera också vattenområden • Tillstånd av jaktledaren på grannområdet
  26. 26. © Suomen riistakeskus Jakt invid allmän väg Jakt får inte förorsaka fara för människor eller egendom (JL 20 ) • Förbjudet att sätta anordningar och konstruktioner på vägområde (trådar, älgtorn) • Sträva till att organisera drevet så att det leder bort från vägen • Varna trafiken från bägge hållen (också när bytet lastas på) • Flyttbara officiella trafikmärken som varnar för jakt är tillåtna (avlägsnas då drevet avslutats) • Förbjudet att hindra trafiken
  27. 27. © Suomen riistakeskus Varningsmärken!
  28. 28. © Finlands viltcentral Älgtorn och allmänna vägar • Alla tidigare allmänna vägar är numera landsvägar • Landsvägens skyddsområde är > 20 meter från vägens mittlinje • På huvudvägar är skyddszonen i allmänhet 30 meter från vägen mittlinje eller från den närmaste körbanans mittlinje (flera körbanor) • Älgtornen på minst 20 meters avstånd från vägens mittlinje (vid huvudvägar minst 30 meter) • Är det bra för jaktens image att ha tornen synligt så nära landsvägen?  Allmänt tror man, att man skjuter från tornen mot vägen, fastän man inte gör så
  29. 29. © Finlands viltcentral • Vägförvaltningen och Forststyrelsen tillåter inte att man sätter upp älgtråd vid landsvägarnas (allmän väg) vägområde  Ytter om vägområdet behövs markägarens tillstånd • Vägområdet sträcker sig 2 meter från yttre kanten av diket eller, där dike saknas, från yttre kanten av vägslänten eller vägskärningen Motiveringar: • Arbete på vägområde kräver tillstånd av Vägförvaltningen (farligt arbete) • Käppar och trådar tas inte bort • Trådar i plogkäpparna försvårar för den lätta trafiken • En som kör långsamt och som följer tråden utsätter övrig trafik för fara • Användandet av tråd vid landsvägen ger en bild av att den används i jakten  Försvagar jägarnas och jaktens image Älgtråd och allmänna vägar
  30. 30. © Finlands viltcentral (JL 27 ) ”För jakt på älg ett lämpligt enhetligt område på minst 1000 hektar” • På mindre områden får man inte jaga • Ett kort vattenområde gör inte områden till separata områden • Ett gemensamt råmärke gör inte områdena enhetliga • Gäller inte för samlicensens interna områdesfördelning Splittrade områden
  31. 31. © Finlands viltcentral • Säkra vapnet, lugna dig, lyssna • Anmälan till jaktledaren om det skjutna djuret • Anmäl till grannpassen om förflyttning till skottplatsen • Skytten granskar skottplatsen och märker ut den i terrängen (t.ex. wc-papper) eller dirigerar kamraten till platsen På skottplatsen söker man efter tecken på träff; blod, hår, bensplitter, spår i träd efter skottet … • Om älgen inte påträffas, följer skytten synliga spår 50-100 meter BREDVID SPÅREN, utan att förstöra spåren och märker ut hur långt han/hon följde spåren Efter skottet
  32. 32. © Finlands viltcentral • Om älgen inte påträffas, meddela jaktledaren, som fattar beslut om efterföljande åtgärder • Jaktledaren intervjuar skytten • Efter ungefär 2 h börjar man spåra älgen med en hund för eftersök, så att djuret hinner lugna sig och lägga sig Under väntetiden uppgörs ett nytt pass, omkring liggande vägar granskas (med kopplad hund) och man skaffar fram en eftersöks samt en ställande hund till platsen. Eftersöks hund borde finnas att tillgå i varje jaktsällskap! Efter skottet
  33. 33. © Finlands viltcentral • Skadskjutningsblankett/anteckningar görs samma jaktdag! Till hjälp senare, om t.ex. i skogen upphittad älg undersöks av polisen • Om skadskjuten älg går ur det egna jaktområdet anmäler man om detta i följande ordning: 1. jakträttsinnehavaren (grannföreningen) 2. (markägaren) 3. om dessa inte anträffas, så till polisen Efter skottet
  34. 34. © Finlands viltcentral Efter skottet Spårning och avlivning av skadskjutet djur • Tillstånd till eftersök på främmande område av jaktledaren för ifrågavarande område • Avlivning möjligt med stöd av JL 84 - ”djurskyddsliga grunder” • Skadskjutningen skall kunna bevisas  beskrivning • Skadskjutning ska alltid anmälas till områdets jakträttsinnehavare Om inte anträffbar, till polisen enligt övervägande  OBS! Polisinrättningens och jaktvårdsföreningens avtal
  35. 35. © Finlands viltcentral Efter skottet Det skadskjutna djuret blir kvar i skogen, är jaktlicensen förbrukad? • Beslutet hör till licensinnehavaren  Vid samlicens ska anmälan om skadskjutet djur alltid göras till licensinnehavaren • Om det skadskjutna djuret hittas dött, är det bort från licensinnehavarens jaktlicenser  Om jaktlicenserna redan är slut  polisärende • Finns ingen tidsbegränsning för att hitta det skadskjutna djuret
  36. 36. © Finlands viltcentral Fällande av ett djur i strid med licensvillkoren – eller i strid med jaktförordningen/-lagen  T.ex. med sista ”kalvlicensen” fälls ett vuxet djur, ett friskt djur fälls på område som inte arrenderats eller en ko med kalv fälls • Jaktledaren meddelar till polisen • Jaktlicensen anses förbrukad • Bytet till staten • Förundersökning och åtalsprövning  Åklagarens linje stramats åt Efter skottet
  37. 37. © Finlands viltcentral Jaktlicensavgifter Lag om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift 4 Älg Vitsvanshjort Fullvuxen 120 € Fullvuxen 17 € Kalv 50 € Kalv 8 € • Skall betalas inom 7 dygn efter att jaktlicenserna använts eller efter det att fredningstiden börjat (obs. samlicenser)
  38. 38. © Finlands viltcentral Ny jaktlicens JL 29 • Istället för ett hjortdjur som är mer än till hälften odugligt som människoföda  Får inte bero på licensinnehavaren (t.ex. tidigare under jakten skadat djur)  Fotografera det sjuka djuret för säkerhets skull • Viltcentralen begär utlåtande från jaktvårdsföreningen vid behov • Granskning av veterinär inte nödvändig  Beställaren betalar kostnaderna • Ansöker om en ny avgiftsfri jaktlicens från viltcentralens regionkontor (ansökningsblankett, från riista.fi –sidorna) • Ansökaren är licensinnehavaren, inte licensdelägaren
  39. 39. © Finlands viltcentral • Anmälan till polisen till nummer 112 (såsom också ytterom jakttiden) 1) Från polisen tillstånd att avliva, om man inte har jaktlicens för att fälla djuret SRVA-verksamhet  älgen till jaktvårdsföreningen 2) Om man fäller älgen med stöd av jaktlicensen, 50 % - regeln Licensinnehavaren ansöker vid behov en ny jaktlicens från viltcentralens regionkontor Sjuka eller skadade älgar under jakttiden
  40. 40. © Finlands viltcentral Älg som hittats död • Vilt som hittas dött (eller avlivats) tillhör områdets jakträttsinnehavare, om han har rätt att jaga ifrågavarande vilt på området • Om viltet jagats med stöd av jaktlicens, får den, som är berättigad att jaga på området, om han vill behålla djuret, om han har en likadan jaktlicens ELLER  Använder licens för ifrågavarande djur istället för jägaren  I annat fall tillhör djuret jägaren
  41. 41. © Finlands viltcentral • Jaktlicensbelagt vilt som har påträffats dött ska utan dröjsmål anmälas till den som innehar jakträtten och till jaktvårdsföreningen på området (JL 83 c ) • Om olägenhet inte orsakas, behöver den inte grävas ner • Djurkroppen kan grävas ner eller förstöras av den som lider av olägenhet  Betalar också kostnaderna! (t.ex. hälsovårdsmyndighet) JL 83 b Älg som hittats död
  42. 42. Primärproduktion • Jägare/jaktförening kan överlämna direkt till konsumenten frilevande vilt som en produkt av primärproduktionen (= oflådda, oplockade): högst 10 älgar, 30 hjortar eller 50 rådjur/år • Krävs inte anmälan om primärproduktionsställe, om livsmedelslokal och ej heller köttbesiktning • Kött är inte en produkt av primärproduktion © Finlands viltcentral
  43. 43. Obesiktat kött • Jägaren kan ge direkt till konsumenten små mängder kött från frilevande vilt • Jägaren kan leverera till lokal detaljhandel , där produkterna överlåtes direkt till konsumenten, kött/år motsvarande 10 älgar, 30 hjortar och 50 rådjur • Anmäld livsmedelslokal krävs 31.8.2013 • Köttbesiktning krävs inte • Också polisen/jvf kan överlåta kött direkt till konsumenten från anmäld livsmedelslokal utan köttbesiktning (auktion) © Finlands viltcentral
  44. 44. Förordning om livsmedelshygien i vissa livsmedelslokaler • Utrymme och redskap avsedda för slakt och styckning av kött • Slakta hygieniskt, urtagning så fort som möjligt • Tvätt, desinficering av utrymme och redskap • Kött kyls ner till max 6 o C, transportera hygieniskt • Med köttet bifogas ett dokument, där anges: viltart, mängden kött, tid och plats när jakten skett, leveransdatum, avsändarens och mottagarens namn och kontaktuppgifter • Krav på bokföring © Finlands viltcentral
  45. 45. Obesiktat kött Jaktfest: • jägarna kan fortfarande i livsmedelslokaler hålla, till exempel restauranger, privattillställningar, där man hanterar obesiktat frilevande vilt Fraktverksamhet: • privatpersoner kan överlämna obesiktat kött för behandling t.ex. rökning, till livsmedelslokaler som har meddelat om transportverksamhet (men inte i anläggning), köttet skall returneras tillbaka © Finlands viltcentral
  46. 46. Besiktning av kött • man frångår praxis med slaktskjul, övergångstid till och med 31.8.2013 • av frilevande vilt sker i fortsättningen besiktning av kött endast i anläggningar godkända för vilthantering (eller i renslakterier) • i fortsättningen kan godkända slakterier och köttillverkningsanläggningar ta emot kött i köttbesiktningen godkänt frilevande vilt endast från godkända anläggningar • Evira godkänner hanteringsanläggningar för vilt och ordnar köttbesiktning i dessa © Finlands viltcentral
  47. 47. © Finlands viltcentral • Licensinnehavaren samlar uppgifterna om fällda djur, som är skjutna under de 6 första veckorna (situationen fre 9.11.2012) • Meddelas hur många fällda vuxna tjurar, vuxna kor och hur många kalvar • Uppgifterna meddelas under lördagen 9.11. till verksamhetsledaren; per e-post, textmeddelande eller genom att ringa (i samsök ska man komma överens om meddelandet) • Viltcentralen informerar om resultaten samt jaktens riktning för slutperioden ons 13.11. Bytesstatistikens mellanrapport
  48. 48. © Finlands viltcentral • Jaktledaren fyller i/ granskar/undertecknar • Horntaggar, kom ihåg att också anteckna 0+0 • Alla fällda älgar skall antecknas, också sjuka • Samlicensens licensinnehavare sammanställer meddelandena från de övriga samlicensdeltagarnas uppgifter • Obs! Uppgifter för kvarblivande stam; älgar, hjortar, skogsrenar och rådjur • Returneras till jaktvårdsföreningen inom 7 dygn efter det att djuren fällts eller inom 7 dygn efter att fredningstiden har börjat Att åsidosätta anmälningsskyldigheten är en jaktförseelse! Att fylla i bytesmeddelandet
  49. 49. Bytesmeddelandets fällningsplats • För fälld älg måste man meddela fällningsplatsens koordinater på blanketten detaljerade uppgifter över varje djur • Platsuppgifterna har man nytta av bl.a. i forsknings- syfte och möjligen vid styrning av jakten • Koordinaterna KKJ –grundkoordinatsystem (metriskt system) • Finska fastlandet är beläget mellan koordinaterna N662 00 00 - 778 00 00 ja E324 00 00 - 374 00 00 • http://kansalaisen.karttapaikka.fi • http://www.retkikartta.fi/© Finlands viltcentral
  50. 50. Bytesmeddelandets fällningsplats • Koordinaterna för fällningen kan tas från GPS redan i terrängen • Man bör känna till vilket koordinat- system som är i bruk i GPS- apparaten • Nödvändiga konverteringar av systemen (t.ex. WGS84  KKJ) kan man göra vid Kansalaisen karttapaika • Om konverteringen inte lyckas, anteckna på blanketten vilket koordinatsystem som du använt!© Finlands viltcentral
  51. 51. © Finlands viltcentral Älgobservationskort • Använd endast det nya älgobservationskortet som kom med jaktlicensen! • Ett hjälpmedel när man följer älgstammens utvecklingen på det egna jaktområdet • En mapp för föreningen, där kopior av älgobservationskorten från tidigare år hittas Underlättar den planlagda beskattning och jämförelse mellan åren • Observationskorten får man från jaktvårdsföreningen och internet från adressen: www.rktl.fi/svenska/vilt/instruktioner_och_blanketter/
  52. 52. Sorkka © Finlands viltcentral • Sorkka = elektroniskt älgobservationskort på nätet • Som stöd för planering av jakten behöver man få än snabbare information om älgstammens storlek • Registrering på adressen: riista.rktl.fi/DWRKTL/ • Instruktioner och video: http://www.rktl.fi/sahkoiset_palvelut/ • Endast den elektroniska returneras  Det är bra att själv arkivera pappersversionen • Skolningstillfällen för Sorkka från www.rktl.fi -sidan
  53. 53. © Finlands viltcentral Trygg älgjakt!

×