Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Turistisk infrastruktur på landsbygden 11jun 2014 slutrapport

401 views

Published on

Om prioriteringar för utveckling av turism i Landsbygd. Arbete för Örnsköldsviks kommun och Visit Västernorrland i maj-juni 2014

Published in: Travel
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Turistisk infrastruktur på landsbygden 11jun 2014 slutrapport

  1. 1. Turistisk Infrastruktur Landsbygden Örnsköldsvik - juni 2014
  2. 2. Inledning 2 Den tid vi lever i Aldrig förr har så många sin bostad och arbetsplats på en annan ort än där vi växte upp, gick i skola och de som vi normalt relaterar till som ”där hemma”. Därmed så sprids också släkt och vänner över allt större områden och inte sällan också över stora delar av världen. Detta spär naturligtvis på resandet och just reseanledningen ”hälsa på dem där hemma” eller som det heter på engelska ”visiting friends and relatives” är den globalt mest vanliga. Samtidigt så pågår hela tiden en ökad internationell närvaro runt om oss där våra produkter och tjänster i allt högre grad säljs på internationella marknader, varorna i affären i allt högre grad importerats från internationella marknader och våra anställningar är i utlandsägda företag. Det vill säga både kunder och leverantörer befinner sig allt längre bort och för en hel del av oss så befinner sig även huvudkontoret utanför Sveriges gränser med en allt högre grad av utlandsägda företag i Sverige. Att resa har snabbt blivit en livsstil för många och vi är sakteliga på väg att bli världsmedborgare allihop. Men att resa har i historien alltid varit en förutsättning för ny kunskap, för nya landvinningar och upptäckter. Från vikingarnas erövringar till dagens världsmedborgare har och kommer resandet spela en mycket stark roll i mänsklighetens utveckling. Turism är idag den enskilt största motorn för överföring av välstånd från rika nationer till fattiga. Vårt resande är därmed viktigare än biståndshjälpen. Turism och fri förlighet är också en förutsättning för fred, demokrati, religionsfrihet, innovationer med mera. I den tid vi lever är vi bara mitt i en utveckling med alltmer global närvaro, där digitala hjälpmedel förstärker och snabbar upp vår kunskap om allt fler delar av världen samtidigt som vi som individer blir allt mer specialiserade och anpassar vår boende efter livsstil och värderingar. Summasummarum så är vi under förändring Stereotypen landsbygd Stereotyperna för landsbygd är en av våra största hämskor för utveckling i glesbebyggda områden. Faktum är förvisso att det under en lång tid har varit stora förflyttningar från glesbygd till centralorter så är det tydligt att det finns rörelser i andra hållet. Och de som vill flytta till mer rurala områden är ofta livsstilssökande med goda idéer om både sin egen utveckling men också sin omgivning. I det tidevarv vi befinner oss idag så bor och verkar allt fler på en annan ort än där de växte upp vilket sammantaget driver på resandet allt mer. Den största reseanledningen som finns både i Norden och globalt är att hälsa på dem där hemma. Det gäller både det korta och långa resandet (arbetspendling, skolresor och dyl. borttaget). Den entusiasm och engagemang som vi har mött från individer från mindre samhällen i Örnsköldsviks kommun har förstärkt den insikten. Engagemanget är mycket stort och inte sällan i projekt med stora ambitioner men med små medel. Utmaningarna är att hitta möjliga teman, och i bästa fall mer fokuserade insatser, som kan möta engagemanget och individerna med drivkraften som skapar en utveckling för både boende, verkande och besökande till Örnsköldsviks glesbygd.
  3. 3. Sammanfattning 3 Turistinvesteringar i landsbygd Turistisk internationell kapplöpning Inte någon gång tidigare i världshistorian har turismen prioriterats så högt både strategiskt men också i nya investeringar. Men Sverige hänger inte med! De turistiska investeringar som görs i Sverige och Norden idag är stadsnära och är främst nya hotellrum. Vintersportanläggningar och temaparker har nått en mättnadsnivå. Investeringarna minskar 2013-2014 Turismens omsättning i Sverige Turismens omsättning i Sverige var rekordhöga 275 miljarder kronor under 2012 vilket var en ökning med 4,8 procent mot år 2011. Utmaningar för landsbygd • Digital Tillgänglighet • Fastighetsvärden • Säsongsvariation • Entreprenörskap • Kapital Utmaningar som går att påverka på kort sikt Entreprenörskap • Nätverk • Verktyg för affärsutveckling • Mentorskap • Modeller för investeringar Digital tillgänglighet • Mobil anpassade produkter • Mobil nätverk • Wifi-nät • Mobila betalningssystem Örnsköldsviks landsbygd finns inte i min mobil! Turistisk infrastruktur i landsbygd – prioriterade investeringar • Leder i världsklass • Sagaleden • Geoturism • Industrial visits/ technical tourism • Entreprenörer Metod och verktyg för turistisk infrastruktur Entreprenörerna • Affärsutvecklingsprogram • Samverkan mellan entreprenörer • Utveckla mentornätverk mellan stad och landsbygd Digital Tillgänglighet • Mobil och digital tillgänglighet längs leder, vid attraktioner • Distribution, tillgänglighet för köp innan resa • Marknadsföring genom gästerna – sociala nätverk Historian - Världsarvet Det som genomgående gör att alla turistiska aktiviteter och investeringar i området Höga Kusten kommer att sticka ut är historian om världsarvet och landhöjningen. Det är en historia som inte går at kopiera. Prioriterade insatser lång sikt • Långsiktig finansiering av leder, oavsett led och för året runt bruk • Samverkan med banker och offentligt riskkapital för modeller för investering i turistisk infrastruktur
  4. 4. Innehållsförteckning Inledning 2-6 • Inledning 2 • Sammanfattning 3 • Innehållsförteckning 4 • Uppdraget mål och syfte 5 • Turismens omsättning i Sverige 6 Utmaningarna 7-14 • Investeringar i turistnäringen 8 • Förutsättningar för investeringar i turism 9 • Utmaningar för turism i glesbygd 10 • Utmaningar som går att påverka kort sikt 11 • Digital tillgänglighet Örnsköldsvik 12-14 Koncept/teman 15-25 • Möjliga koncept och teman 16 • Investeringar i landsbygd – 2 exempel 17 • Fritidshus 18 • Jakt & Fiske, Kultur & mat 19 • Leder – Exemplet Göta Kanal 20 • Koncept leder 21 • Sagaleden, en gamechanger 22 • Geoturism 23 • Industrial Visits /Technical visits 24 • Entreprenörer 25 4 Reflektioner och rekommendationer 26-29 • Rekommenderade fokusområden 27 • Metod och verktyg för landsbygdsutveckling 28 • Avslutande reflektion 29
  5. 5. Uppdragets syfte och mål 5 Örnsköldsvik Destinationens mål: Höga Kusten - en destination med attraktionskraft i internationell klass För att uppnå målet krävs många olika arbetsinsatser och investeringar i Höga Kusten. En strategisk insats är att Höga Kustens fyra kommuner bildar ett turistiskt bolag som har till uppgift att tillsammans med näringen utveckla Höga Kusten till en exportmogen destination. I Höga Kustens skärgård pågår sedan flertalet år ett långsiktigt infrastrukturarbete för att stödja besöksnäringen och öka antalet besökare till området. Landsbygden i Höga Kusten har likaså goda förutsättningar för en turistisk utveckling. Det behövs en genomlysning av olika ingångsvärden på landsbygden för att prioritera rätt infrastruktursatsning. Landsbygdsgruppen i Örnsköldsvik och Örnsköldsviks bygderåd har ställt frågan huruvida kommunen kan ta på sig ett utredningsuppdrag där man belyser vilka infrastruktursatsningar som kan behövas på landsbygden för att stötta den turistiska utvecklingen samt på bättre sätt integrera kust och inland. Syfte och mål med analysen Analysen ska ge svar på a) Utredningen ska innehålla ett konceptförslag på möjliga infrastruktursatsningar på landsbygden i Örnsköldsvik kommun. b) Utredningens resultat ska också visa på metoder och verktyg som kan användas för övriga landsbygdssatsningar i Västernorrland.
  6. 6. Turismens omsättning i Sverige 6 275 miljarder i omsättning! Turismens omsättning i Sverige var rekordhöga 275 miljarder kronor under 2012 vilket var en ökning med 4,8 procent mot år 2011. Tillväxten har i genomsnitt varit ca 5% under hela 2000-talet. Cirka en tredjedel av omsättningen kommer från själva förflyttningen vilket betyder att cirka två tredjedelar av omsättningen hamnar på destinationen. Av de enskilda posterna under respektive huvudkategori i figuren till höger framgår att de två enskilt största posterna i turismens omsättning är Boende (47 Mdkr) och Övriga inköp/handel (48 Mdkr). Totalt 169 miljarder kronor kommer från svenskars turism i Sverige (61 procent) och 106 miljarder kronor från utländska besökare (39 procent). Omsättningen från de utländska besökarna ökar snabbast och har sedan år 2000 ökat med 162 procent medan omsättningen från svenskar har ökat med 54 procent vilket ger en total ökning om 83 procent. Andel av konsumtionen Förändring sedan år 2000 Turismens omsättning Mdkr % andel Resor & Transporter 89,4 32,5% Boende & Restaurang 84,5 30,7% Varuhandel 77,1 28,0% Kultur & Tjänster 24,4 8,9% Totalt Alla 275,4 Resor & Transporter Mdkr % andel Drivmedel 29 32% Luftfart 24,2 27% Resebyråer/Arrang. 14,7 16% Övr. Landstransport 10,6 12% Hyrbil 4,4 5% Järnväg 3,4 4% Sjöfart 3 3% Totalt 89,4 Boende & Restaurang Mdkr % andel Boende 47 56% Restaurang 37,5 44% Totalt 84,5 Varuhandel Mdkr % andel Övriga inköp/handel 48,3 63% Livsmedel 28,8 37% Totalt 77,1 Kultur & Tjänster Mdkr % andel Kultur/Rekreation 16,5 68% Övriga tjänster 7,9 32% Totalt 24,4 Omsättning per huvudkategori 54% 162% 83% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 140% 160% 180% svenskars konsumtion utländska besökares konsumtion Total konsumtion 61% 39% Svenskars konsumtion Utländska besökares konsumtion
  7. 7. Utmaningarna 7
  8. 8. Investeringar i turistnäringen 8 Turistisk internationell kapprustning Inte någon gång tidigare i världshistorien har turismen prioriterats så högt både strategiskt men också i nya investeringar. Europa har alltid haft en hög investeringsnivå i turistisk infrastruktur såsom nya hotellrum, anläggningar, upplevelser och tillhörande infrastruktur. Länder som Spanien, Italien, Grekland och Frankrike har under decennier varit själva sinnebilden för oss nordbor över turistisk utveckling och investeringar. Sedan 2008 och den under många år pågående finansiella oroshärd med tillhörande lågkonjunktur har denna bild förändrats dramatiskt. Medelhavsländerna är lika beroende som tidigare av turism men det som är helt nytt är att världens största ekonomier inser att turism och resande är ett av de viktigaste medlen för att få fart på den inhemska ekonomin. • Japan har satt upp turism som den näst viktigaste åtgärden för att få fart på ekonomin efter en lång tillbakagång och naturkatastrofer. • Obama har som USAs första president satt upp en nationell strategi för att öka antalet besökare och väldigt amerikanskt myntat visionen att ”USA ska vara destination nummer ett i världen”. • Kina har som ett något nyvaket land i turistiska sammanhang insett att man kan attrahera stora mängder besökare och investerar därför hårt i ny infrastruktur, anläggningar och ny miljöteknik. Detta för att både klara sitt inhemaska resande men ta emot allt fler besökare från världen. • Indien har som strategi att fördubbla sin marknadsandel av internationella resor och det på en starkt växande marknad När så här stora nationer för första gången och på ett väldigt tydligt sätt både strategiskt och operationellt vill ta en större del av världsmarknaden för resor så kommer spelplanen att förändras. Europa kommer att få en mindre del av den växande marknaden och Européerna är i många fall det kundsegment som bearbetas. Nationella investeringar i turism I Razorminds databas över hotell som öppnar under 2014 och de närmaste åren så sticker Sverige ut i Norden. Sammantaget 35 nya hotell och knappt 6 000 nya hotellrum öppnar eller är under konstruktion år 2014 eller under planering. Listan är storstadsdominerad och följer mönster från tidigare år där det endast i undantagsfall har investerats i nya hotell i mindre orter runt om i Sverige. Investeringar i alpina anläggningar, för både sommar och vintersport, fortgår på samma höga nivåer men med allt större inslag i investeringar för att främja sommarturism. Nöjes-och parkanläggningar tillför kontinuerligt nya upplevelser för att se till att trogna gäster från närområdet återvänder varje säsong och ibland flera gånger. Sammantaget har investeringsnivåerna i Sverige och Norden nått en nivå om ca 900 miljoner Euro (år 2012) och förväntningarna är att detta kan gå ned något under 2014-2017. Varken Sverige eller Norden är därför med i den internationella kapprustningen för internationella besökare. Investeringar som bryter mönster I den allt hårdare konkurrens kring internationella resenärer och allt fler destinationer som vill att vi svenskar ska besöka dem behöver Sverige och Norden hitta flera investeringar som kan bryta mönstret. Som kan vända strömmarna så att vi semestrar hemma oftare och som skapar ny attraktion för den internationella besökaren. De här investeringarna är inte själva boendet utan kan vara av karaktären upplevelse utöver det vanliga. Dessa är oftast framsprungna som en idé hos en starkt driven entreprenör. Razormind har vid ett flertal tillfällen relaterat dessa investeringar till att vara #gamechangers. Vi ligger under med 2-0 och vi är en bit in i andra halvlek. Det är då du sätter in dem! #gamechangers
  9. 9. Förutsättningar för investeringar i turistnäringen 9 Boende Hotellbranschen har sedan många år varit starkt uppdelade mellan fastighetsägare, operatörer och varumärke. Det är inte ovanligt att en hotellfastighet har en ägare som inte har något med drift och distribution av hotellrum att göra. Själva driften på hotellet kan dessutom vara från ett företag som inte äger varumärket och distributionen utan är eller kan liknas vid ett bemanningsföretag för hotelldrift. Slutligen kan det vara ett varumärke som distribuerar och säljer hotellrum men inte har någon fysisk personal på plats. En liknande uppdelning är på väg även till flygbranschen. Investering i en ny fastighet på en ny ort brukar omfatta både djupa och omfattande analyser för att säkerställa en affärsplan med god avkastning. De fem huvudområdena som en hotellfastighetsinvesterare först tittar på är: 1. Demografin a) Tillväxt av antalet invånare i upptagningsområdet 2. Näringsliv a) Näringslivets struktur b) Tillväxt och framtid 3. Möjligheter till en beläggning minst 50 % a) Över tid och helst inom första året b) Säsongsvariationer c) Vardagar och helger d) Konkurrensbild 4. Områdets attraktivitet och dragningskraft a) Dragningskraft på privata marknaden, exempelvis attraktiv golfbana, ett äventyrsbad eller skidanläggning på orten 5. Infrastruktur a) Närheten till viktigaste målgrupperna b) Lokal, regional, nationell och internationell tillgänglighet Summan av en sådan analys är ofta att det endast finns förutsättningar för hotellverksamheter i stadskärnor eller andra mycket starka reseanledningar som vid alpina anläggningar och/eller nöjesparker. Anläggningar, parker I Sverige är idag marknaden för nya skidanläggningar mättad. I synnerhet i den södra fjällkedjan där exploatering har pågått under flera tiotals år och marknaden för ren utförsåkning dessutom verkar ha en svag tillväxt. Däremot så sker det en exploatering i eget boende fortfarande och de investeringar som görs i de alpina skidområdena är oftast en anpassning till sommaraktiviteter. De anläggningar som har haft en stark tillväxt senaste åren har samtliga haft en kort distans till en stor marknad. Som till exempel Järvsö, Sandviken och Kungsberget som alla nås inom 3-4 timmar från Mälardalen. Även temaparker är en relativt mättad marknad men med höga investeringar i nya upplevelser varje år. Infrastruktur Ingenstans som i just infrastruktur har turistnäringen så svårt att tränga igenom. Idag är i stort sett all kollektivtrafik anpassad till att vi ska ta oss till/från och inom stadskärnor och det med hög efterfrågan på vissa tider medan andra inte utnyttjas alls. Tillgänglighet och trafikintensitet byggs upp för att klara stora volymer under korta perioder och mot städer och innerstad. I synnerhet turistiska upplevelser, anläggningar och aktiviteter i landsbygd har mycket svårt att utnyttja kollektiva trafikslag eftersom trafikbilden inte stämmer överens med när resenären vill besöka anläggningen. Omfattande studier har gjorts kring både fjällturism och sommarturism hur kollektivtrafikresande kan öka till turistiska mål men i allt väsentligt är det svårt att utnyttja befintlig trafik och bilen är den mest flexibla lösningen för både korta och längre resor för alla segment. Slutsatsen är att investeringar i boende idag är stadsnära. Anläggningar och parker har nått sin potential och det byggs inga nya. De som går bäst är nära sin målgrupp och de har lätt att ta sig dit med bil. Alla dessa tre faktorer visar att utmaningarna för att investera i turism i landsbygd är stora.
  10. 10. Utmaningarna för turism och investeringar i landsbygd 10 Turistisk infrastruktur i landsbygd Utmaningarna för att bedriva kommersiellt lönsam turism i landsbygd är många och flerdimensionella. Tillgänglighet Avståndet till marknaden är den mest kritiska faktorn som bestämmer hur många som kan resa till orten och hur ofta. Detta är en faktor som inte är påverkbar eftersom upplevelsen eller anläggningens geografiska position oftast är en del av naturens beskaffenhet eller en historia kring anläggningen som inte gör den möjlig att flytta. Detta kan ibland vändas till en fördel, att resan är en del av målet, att det ligger långt bort. Men vanligast är att avståndet är direkt bestämmande vilken marknad som anläggningen kan få. Digital Tillgänglighet En annan tillgänglighet som på mycket kort tid (3-4 år) har nästan blivit lika viktig som den fysiska är den digitala tillgängligheten. Både i hur upplevelsen/anläggningen kan visas upp i förväg, distribueras och säljas innan gästen är där men också hur gästen kan kommunicera till sitt nätverk vad de upplever på plats. Det sistnämnda har blivit den viktigaste marknadsföringskanalen av dem alla för en turistisk anläggning, sociala media. Ytterligare en dimension med de smarta mobilernas framfart är att vi så till den grad litar på den information som finns till hands att om en anläggning inte finns med där så finns den inte. Hela denna möjlighet är starkt beroende av att det finns en mobil täckning och/eller nätverk som ger tillgängligheten. Boende Med inga eller små möjligheter för att bedriva hotell i landsbygd är boende av högre kvalitet (ofta omnämnt som av internationell klass) en bristvara. De boenden som finns är ofta anpassade till en viss säsong (bad eller vintersport) eller livsstil (jakt och fiske). Med låga fastighetspriser generellt på landsbygd och därmed ofta låga investeringsnivåer i fastigheterna så är dagens utbud av boende av lägre kvalité och relativt enkelriktat. Säsongsvariation Till skillnad från stadsturism är landsbygdsturism direkt beroende av väder och årstid. Sommar- och vinteraktiviteter går ofta inte ihop. Efterfrågan kan vara den direkt motsatta och en del verksamheter är helt omöjliga att genomföra det motsatta halvåret. Detta är en av turismens största utmaningar. Det är utan tvekan den största anledningen till att lönsamheten är svag och för många entreprenörer är inte heller turismen idag deras egentliga levebröd. De blir turistföretagare när det är säsong men återgår efter detta till sitt egentliga levebröd. Entreprenörskap Turistnäringen är en småföretagarindustri. År 2013 hade, enligt näringslivsorganisationens RTS standar, turistbranschen 16500 turistföretag i Sverige. Tre fjärdedelar av dessa har en omsättning under en miljon kronor och är att betrakta som livsstilsföretag med ofta en eller flera andra rörelser för sysselsättning utanför säsong. Utmaningarna för branschen är att få fler företagare som vill växa, anställa och förädla sina turistiska produkter. För att detta ska ske krävs flera insatser för att ge näringens småföretagare ett affärsmanskap som de ofta inte behärskar eller har låg nivå inom. Därmed är utbildningsbehov och nätverkande ett viktigt inslag för en utveckling. Tillgång till kapital Och med låg omsättning, svag lönsamhet, låga fastighetsvärden så är banksystemet idag inte alls anpassat för turisföretagare som vill utveckla och skapa nya produkter till en marknad som fortfarande är oprövad. För det är ofta utmaningen, om turistföretagaren inte befinner sig i ett kluster med flera beprövade koncept som på en skidort eller badstrand, så uppfinner oftast en turistföretagare nya reseanledningar som vi inte visste att vi ville besöka. Utmaningen blir för hela näringen att turistföretagaren måste lära sig att hur riskkapital fungerar och att bygga värden för att klara av nya investeringar. De utmaningar som går att påverka i ett kortare perspektiv för en landsbygd är den digitala tillgängligheten och entreprenörskap!
  11. 11. Utmaningar som går att påverka – kort sikt 11 Entreprenörskap Entreprenörer på landsbygd saknar ofta nätverk, kunskapsutbyte och samarbeten med större aktörer som normalt finns i storstadsområden eller i större turistkluster. Möjliga åtgärder är: Turistiska Entreprenörsnätverk Finns säkerligen i någon form idag men går inte att överskatta. En av de viktigaste faktorerna vid klusterbildning är just kunskapsutbyte och förståelse för att samkonkurrens är en gemensam framgångsfaktor. Verktyg för Affärsutveckling De flesta företagare vill utveckla sin turistiska produkt ytterligare i någon riktning eller bara stärka lönsamheten. Erfarenheten idag är att kunskapen i turistnäringen om affärsutveckling är svag och det finns flera verktyg varav minst två som riktar sig direkt till turistnäringen. Turistiska Mentorskap Örnsköldsvik har ett antal större internationella företag och företagare med internationell erfarenhet kring både företagsutveckling och värdering. Ett system för mentorskap mellan enskilda turistföretagare på landsbygd kan stärka både turistföretagaren och möjligheten till samutveckling av turistiska produkter. Modeller för investeringsanalys Utbildning för turistföretagare hur deras verksamhet görs tillgängligt för både offentligt och privat riskkapital. När skall man använda vad, hur ser villkoren ut och vilka är riskerna/möjligheterna Utveckling av turistföretagare och entreprenörer i världsklass kräver en produktutveckling hos regionen/kommunen Digital tillgänglighet Precis som turistnäringens utveckling så är vår digitala utveckling bara i mitt i en längre era där både våra fysiska och digitala kommunikation bara ökar. Detta ställer krav på turistföretagen och den digitala infrastrukturen. Möjliga åtgärder är: Mobil tillgänglighet ”finns du inte i min telefon så finns du inte” • Mobilt anpassade turistiska produkter. Turistnäringen i stort jobbar fortfarande med att vara digital närvarande och försäljningsbara. Detta flyttar nu snabbt till telefonen varför både utseende, paketering och försäljning måste mobil anpassas. • Mobilt nätverk som är utbyggt över hela kommunen. Mobila skuggor är idag högst vanliga och blir direkt affärskritiska för turistnäringen. Ingen tillgänglighet via mobilnätet är detsamma som att du inte finns. • Wifi-nät som omfattar hela den turistiska anläggningen. Behöver ett utbyggs nät som gör att gästen kan både ta del av allt som finns på anläggningen genom telefonen men också att gästen kan meddela alla i sitt nätverk vad de upplever, hur det ser ut och vad de missar. • Mobila betalningssystem. I hög takt har dagens betalningssystem också förflyttat sig till att först gå från dyra kontanter till dyra kortlösningar. I nästa steg så kommer system för mobila betalningar bli både det billigaste och vanligaste för småföretagare Mobil täckning är och kommer att vara affärskritiskt. Kräver regionala, kommunala och privata insatser för en digital tillgänglighet i världsklass.
  12. 12. Digital utveckling – Sociala media 12 Hur syns Örnsköldsvik Destinationens mål: Höga Kusten - en destination med attraktionskraft i internationell klass Lista på olika träffar på Instagram för orter eller större turistiska anläggningar i juni 2014. Helt utan urvalsmetod men belysande hur en stark turistisk ort med relativt få invånare ändå kan toppa både stora orter men också väldigt starka varumärken #åre 121000 #umeå 101000 #sundsvall 100000 #grönalund 75000 #örnsköldsvik/#övik 20900 #lappland 13200 #Icehotel 13000 #högakusten 8300 #junibacken 4600 #ulvön 1800 #fjällrävencenter 700 #själevad 400 #mellansel 350 #björna 200 #myckelgensjö 160 #trehörningsjö 100 #skorped 87 #källarbackensaga 17 Beror på både en svag mobil täckning men också få besökare i landsbygden. En destination med attraktionskraft och internationell klass måste ha genomslag i sociala media *Solberg valde vi att inte ta med eftersom en norsk rallyåkare dominerade just det ordet i sociala media. Örnsköldsvik 20 900 Höga kusten 8 300 Ulvön 1800 Björna 700 Skorped 87 Källarbacken saga 17 Trehörningsjö 100 Mellansel 350 Myckelgensjö 160 Solberg*
  13. 13. Digital utveckling - Distribution 13 Erbjudanden - distribution Alla resenärer översköljs av dagliga erbjudanden om nästa resa baserat på tidigare sökningar eller bokningar. I fallet nedan vill världens största bokningssajt för hotell och boende, som av en händelse, ge mig erbjudanden för Vilhelmina, Mosjön i Norge och Örnsköldsvik. Erbjudanden - tillgänglighet Vi har gått igenom ett antal bokningsmotorer med samma resultat. Det som är tillgängligt i Örnsköldsvik via hemsidor och mobil via de vanligaste sökvägarna är inne i Örnsköldsvik, Bjästa samt ett erbjudande utanför Bredbyn som dock ej gick att boka Örnsköldsviks landsbygd finns inte! Krasst har inte Örnsköldsvik landsbygd något erbjudande alls idag. Oavsett om jag kommer från andra världsdelar, grannländer, Stockholm eller befinner mig inne i Örnsköldsvik så finns det ingenting på landsbygden. En destination med attraktionskraft och internationell klass måste finnas i min telefon
  14. 14. Synlighet – genom samarbeten 14 Svenska TuristFöreningen, STF Svenska Turistföreningen, STF, är en av Sveriges största ideella organisationer med ca 270 000 medlemmar. I verksamheten finns nära 400 vandrarhem, hotell, fjällstationer och fjällstugor. Idag finns endast STF-anläggningar i Örnsköldsvik tätort och vid Köpmanholmen. Svenska Vandrarhem i Förening, SVIF Sveriges Vandrarhem i Förening, bildades år 1991 och är Sveriges enda förening för fristående, vandrarhem i Sverige. SVIF har idag inga anläggningar i Örnsköldsvik kommun Örnsköldsviks landsbygd finns inte! Ett par väldigt enkla sätt att synas är att en del av de två stora organisationer vi har för vandrarhem i Sverige. Landsbygden i Örnsköldsvik deltar inte i någon av dem. En destination med attraktionskraft och internationell klass måste finnas på alla kartor
  15. 15. Koncepten/teman 15
  16. 16. Koncept och teman att fokusera på i landsbygd 16 Turistisk infrastruktur i landsbygd I den del av världen vi lever i, Norden, har i stort sett alla samma förutsättningar att bo, verka, leva eller vistas i naturen. Den är tillgänglig nära storstadsområden och tillgänglig genom allemansrätt och den har, åtminstone i en internationell betraktares ögon, hyggligt liknande förhållanden i alla de nordiska länderna. Det är med andra ord en mycket hård konkurrens om den internationella resenären som vill ha naturupplevelser som en del av sitt besök till Norden. Vad som avgör är inte alltid lätt att förutse. Personliga kopplingar, en viss händelse, tillgänglighet, bra hemsida, en historia som fångar, bilder eller att någon var där året innan. Det som framstår som allt tydligare är dock, med den urbana värld vi alltmer lever i, att vi kommer att resa och vilja uppleva oförställd natur allt oftare. Två exempel på investeringar som lyckats i en landsbygd att bli internationellt eftertraktade är Treehotel i Harads och Fabriken Furillen på nordöstra Gotland. Båda har lyckats tack vare starkt entreprenörskap, oväntad och starkt designade, distribution och en bra historia som gör att de sticker ut. De är #gamechangers som bryter mönster och har både blivit nationella dragare om än i ett mycket litet format. Men de har också lyckats utnyttja naturen på ett oväntat men föredömligt sätt som har gett en historia att berätta. Och det är den som skapar den unika platsen. För om naturen är tillgänglig och ”hyggligt” lika i Norden och design ofta är något som går att efterlikna så är historian svår att kopiera. Örnsköldsvik har mycket att berätta. Både den unika landhöjningen som är ett eget kapitel så finns det historier om entreprenörskap utöver det vanliga som gör att kommunen idag har flera världsledande företag med exportvaror över hela världen. Och sina hockeystjärnor. Dom kan ingen kopiera Möjliga teman för insatser i Örnsköldsviks landsbygd är Under intervjuer och samtal under april /maj 2014 har följande möjliga teman diskuterats: • Jakt & Fiske • Vandring • Hundspann Leder • Skoter • Konst & Kultur • Maten • Kust och land • Barnfamiljer Av dessa har vi valt att paketera Vandring, Hundspann, skoter i ett och samma tema: Leder Utöver dessa har Razormind adderat följande: • Fritidshus • Entreprenörer • Industrial Tourism/Technical visits • Geotourism
  17. 17. Investeringar i landsbygd – två exempel utöver det vanliga 17 Historian om en koja TreeHotel Entreprenören – Tillgängligheten – Historian Inspirationen till Treehotel kommer från filmen ”Trädälskaren” av Jonas Selberg Augustsen. En berättelse om tre män från storstaden som vill hitta tillbaka till sina rötter genom att bygga en trädkoja tillsammans. ”Trädälskaren” är en filosofisk historia om trädets betydelse för oss människor. Treehotel är beläget i Harads vid Luleälven, drygt sju mil från Luleås flygplats och fyra mil uppströms Boden. I byn bor drygt 600 människor och här finns bland annat restaurang, affär och pensionat. Tillsammans med några av Skandinaviens främsta arkitekter har unikt designade trädrum skapats. Trädrummen är belägna 4-6 meter över marken, samtliga med en hänförande utsikt över Luleälven. En mycket viktig del i konceptet är att ta hänsyn till ekologiska värden och göra minimalt avtryck i naturen. Därför har stora resurser avsatts för att hitta hållbara bygg- och energilösningar. Treehotel har idag bokningar från jordens alla hörn och har med sitt koncept och design en unik position som en nationell dragare i en landsbygd med alla de kända utmaningar det bär med sig. Hur man säljer ett industriområde Fabriken Furillen Entreprenören – Tillgängligheten - Historian Fabriken Furillen är ett hotell på Gotland. Fabriken Furillen ligger i en tidigare verkstadsbyggnad till ett kalkbrott på ön Furillen, där brytningen lades ned på 1970-talet. Fotografen Johan Hellström använde den senare det övergivna fabriksområdet och ön som plats för bland annat reklamfilmer och rockvideor. Han köpte 1999 fabriksområdet och annan mark på ön för att stegvis bygga ut rumsuthyrning och senare hotell- och restaurangverksamhet. Efter ombyggnad har i verkstadsbyggnaden inrättats ett minimalistiskt designhotell med skandinaviska konstindustriprodukter i samarbete med arkitekter och formgivare. Furillen är beläget på nordöstra hörnet av Gotland och cirka 55 mil från Visby. Furillen har idag bokningar från jordens alla hörn och har med sitt koncept och design en unik position som en nationell dragare i en landsbygd med alla de kända utmaningar det bär med sig. Treehotel och Fabriken Furillen har tillkommit genom starkt entreprenörskap, utnyttjande av naturliga förutsättningar, gjorts sig tillgängliga till en internationell marknad från första början och har framför allt något att berätta, en bra historia!
  18. 18. Koncept och teman 18 Fritidshusägare i Örnsköldsviks kommun I den undersökning som är gjord fritidshusägandet i Örnsköldsviks kommun framgår att det finns ca 4 900 fritidshus varav 63 procent kommer från egna kommunen. Inkluderat med grannkommunerna i länet så är siffran 68 procent. Tillresande från andra delar av landet var 30 procent och utlandsägda fritidsfastigheter var 1 procent. Återigen en stark prägel. Dock är det ca 1500 fritidshus med besökare från hela landet som har en stark koppling till kommunen och har köpt en lojalitet till området. Vi har dock ingen tillgång till någon geografisk uppdelning av fritidshusen så att det går att avgöra hur många av dem som är kustfastigheter eller landsbygdsfastigheter. Intressant målgrupp med stora spridningseffekter eftersom de både kan hyra ut fastigheten privat och/eller genom en organisation. De lånar i hög grad också ut fastigheten till släkt och vänner. Investeringar mot denna målgrupp är mer av karaktären att affärsutveckla olika service koncept som underlättar närvaron och/eller när ägaren inte kan vara på plats. Affärsutveckling kring bevakning, städning, fyllt kylskåp, digital tillgänglighet med mera. Det finns för destinationen och kommunen anledning att titta på vilka marknadsföringsinsatser som kan göras för att fritidshusägarna ska ta steget ut och flytta sig och sin verksamhet till kommunen året runt och inte bara på semestern. Som fritidshusägare har de ju redan valt en gång att detta är en bra kommun att vistas i. Barnfamiljer i kommunen En viktig närmarknad är aktiva barfamiljer som vill ha utflyktsmål året runt och inte bara under semesterperioder. De vill ha utflyktsmål samtliga helger under året och är bilburna. Däremot så är det främst under helger som de efterfrågar nya mål för sin resa. Det gör det i stort sett omöjligt att enbart leva på den målgruppen eftersom den enbart kommer under lördagar och söndagar. Men vid de fall som en sådan målgrupp kan komplettera andra i efterfrågemönstret så kan de bli ett starkt komplement. Investeringar enbart för denna målgrupp blir därmed svår och nästan av samhällstjänst karaktär. Affären blir svår att utveckla med stark säsongsvariation och inte så väl betalande heller. Vi kan idag inte se någon ny investeringen direkt mot barnfamiljer som kan skapa ny affärsutveckling och där entreprenörer och kommun kan mötas i en investering.
  19. 19. Koncept och teman 19 Investeringar i jakt och fisketurism Jakt och fiske är något som har hög lokal prioritet och finns tillgänglig i hela Norden. Det är relativt få av dessa områden där fisket eller jakten är helt unikt och sticker ut på en internationell nivå. Förutom att den just är så tillgänglig som den är. Både jakt och fiske är starka lokala angelägenheter i hela Norden. Den lokala närvaro blir extra tydlig när man bryter ner antalet Fiskevårdsområden i Örnsköldsviks kommun till 52 stycken eller antalet jaktlag till 200 stycken. En utveckling av fisketurism har visat sig vara möjlig både i södra och norra Sverige. Investeringar i boendeprodukter i kombination med upprustade eller skyddade vattendrag har gett väl betalande nationella och internationella besökare. Det finns idag aktiva fiskeföretag och fiskeguider i kommunen men utvecklingspotentialen är osäker och konkurrensen hård. En turistisk investering i landsbygdens vattendrag får bedömas som relativt osäker utan en bra berättelse varför fisket är unikt i Örnsköldsvik. En utvecklad jaktturism till området bedöms idag som mindre sannolik även med investeringar. Det finns idag ingen som säljer jaktturism i kommunen och den lokala efterfrågan är idag helt dominerande vilket gör det svårt att komma in på marknaden. Det är osäkert om Örnsköldsviks jakt och fiske är tillräckligt attraktivt för att investera för ökad turism. Den är dock starkt lokalt präglad och en investering som skapar affärsutveckling för lokalmarknaden skulle dock stärka attraktiviteten även för besökande fiskare och jägare. Dessutom går investeringar i flera andra teman att kombinera med affärsutveckling inom jakt och fiske. Investeringar i konst & kultur och mat En av de svåraste delarna att affärsutveckla inom turism är just konst och kultur. Av Sverige turistiska omsättning på 275 miljarder så är endast sex procent av dessa omsatta inom kultur och rekreation. Detta till trots är det ofta en av reseanledningarna och den har oftast en historia att berätta. Det som däremot är osäkert vad investering i konst och kultur i sig skulle skapa för ny attraktivitet och affärsutveckling i landsbygden. De lyckade etablerade konst och kultur satsningar som gjorts är i de allra flesta fall direkt i storstadsområden och ofta nära stadskärnan. Mat har fått en starkt ökad status som profilskapande för destinationer. Säregna smaker och lokalproducerad mat och dryck är idag en självklarhet i alla delar av Världen. Surströmmingens betydelse har länge haft en särställning och stark berättelse som profilskapare åt Höga Kusten och Örnsköldsvik. Lokala matproducenter och dryckesproducenter bör lyftas fram som en del av destinationen och som en del av det lokala kulturarvet. Investeringar i affärsutveckling och mässor för att stärka entreprenörer inom mat och dryck.
  20. 20. Koncept och teman – exemplet Göta Kanal 20 Göta Kanal – ett handgrävt dike med läktarplatser! Den 19 mil långa sträckan från kusten till Vättern och Vänern innehåller 9 mil grävd kanal, 58 slussar, 3,5 kilometer kaj och har sin högsta punkt vid 92 meter över havet. Kanalen är en nationell ”dragare” med besökare från stora delar av Europa som vill ha åkt kanalen en gång i livet. Göta kanalbolaget omsätter 2013 cirka 28 miljoner kronor på kanalrörelsen och har sammanlagt 40 anställda . Bolaget omsätter ytterligare 43 miljoner i Övriga intäkter från Kanalupprustning, fastigheter och skog. En del av dessa pengar kommer från Trafikverket för att hålla kanalen öppen. Leden Göta Kanal går i stort sett enbart genom landsbygd. När Kanalen grävdes och planerades var von Platens prognos att hela sju städer skulle växa upp längs sträckan på grund av handel med de godsbåtar som trafikerade sträckan. Som bekant blev det inte någon volym av frakt och gods i kanalen eftersom järnvägen hann ikapp i utvecklingen och det var där de stora godsvolymerna hamnade. Den enda staden som tillkommit sedan kanalens invigning är Motala. Leden har utvecklats till ett starkt utflyktsmål där i stort sett varje sluss är en arena. Båtarna är skådespelet och publiken kommer både från närområdet och långväga för att ta del av det som utspelar sig. Och det är på dessa arenor den egentliga affärsutvecklingen pågår. Där både publik och skådespelare möts. Själva aktörerna på leden har aldrig skapat någon större omsättning i land eftersom de har allt med sig i båten och provianterar för att klara sig. Det är publiken som skapar omsättning för de kommer dit för att äta, shoppa och underhålla sig. Tillsammans har publik och ledfarare skapat en turistisk produkt, om än starkt sommarberoende, som ger omsättning längs hela sträckan som vida överstiger den som kommer från leden. Sammanlagt 15 hotell/vandrarhem, mängder av restauranger & caféer, hantverkare, butiker, uthyrning, varv, turistentreprenörer har utvecklats längs leden. En av Sveriges största glasscaféer, Smultronstället i Söderköping serverar varje år 75 000 liter glass till cirka 180 000 gäster. Turistentreprenörerna längs sträckan har samlat sig i en egen förening ”friends of Göta Kanal” för att skapa en gemensam plattform för kvalité och framtidsfrågor.
  21. 21. Koncept och teman – leder 21 Leder i världsklass Området Höga Kusten och landsbygden i Örnsköldsvik erbjuder utan tvekan flera leder i både vackra och spännande miljöer. Leder finns redan idag och för både sommar och vinteraktiviter för både vandring, cykel, kanot, hundspann, skidor och skoter. Inget av produkterna är i sig unika för denna del av världen och konkurrensen kring aktiva målgrupper är stor. Däremot är marknaden för leder där det tillförs turistiska produkter till lederna vilket ger dem ökad betydelse och ökat innehåll obearbetade i Norden. Vi har en lång kultur att ge oss ut i mark och skog med medhavd förtäring och det har aldrig funnits någon egentlig affärsutveckling kring lederna såvida inte själva ledens aktivitet kräver ett fortskaffningsmedel som till exempel en kanot eller cykel. Där finns det uthyrningsmöjligheter och där finns det möjlighet att skapa mötesplatser som skapar affärsutveckling. Möjligheter att utveckla alla former av leder i området • Vandring • Kanot & Kajak • Cykel • Skoter • Skidor • Hundspann • Ridning Flera av de leder som finns idag är från privata initiativ men av ideologiska och kulturella förtecken och har få kommersiella angöringspunkter. Vår bedömning är också att lederna har en stark ställning lokalt med en växande grupp av besökare. Det som är positivt är att lederna lever genom den starka lokala förankringen. Att det trots detta inte sker någon affärsutveckling beror på att alla vet vad som händer på lederna , att man är säker, har med sig förnödenheter och är bra utrustad. Så är dock inte alla besökare beskaffade. Det finns efterfrågan på att kunna köpa både boende, mat, utrustning och säkerhet! Affärsutveckling kring leder: Bo & äta Ett boende i högra standard i ledens början och/eller slut som inte är självhushåll och har hög servicegrad. Nationella besökare kan ha en bild av hur ett enklare boende kan fungera men för långväga besökare kan detta vara ett skäl till att inte besöka leden alls Shopping & uthyrning – Utrustning och säkerhet Den lokala ledfararen har oftast en god utrustning redan från början och har en utrustning, när så krävs, som ger en säker upplevelse oavsett årstid och väder. Detta måste finnas att köpa vid ledens början. Framför allt måste långväga besökare kunna köpa säkerhet. Osäkerhet kan absolut vara ett skäl till att inte besöka leden alls Kommunen/regionens insats: Ledernas kvalité och ”läktarna” Samtliga leder i Örnsköldsviks kommun har och kommer att få en växande betydelse för en destination i internationell klass. Oavsett årstid och oavsett aktivitet. Möjligen ska det skapas en plattform för ”friends of leder” där privata entreprenörer och kommunens företrädare kan arbeta för att skapa hög kvalité på leder och skapa affärsutveckling vid och längs lederna. Vilka är ”läktarplatserna” där ledens aktiviter och åskådare möts? Går det hitta gemensamma punkter där flera leder korsar varandra eller har en gemensam utgångspunkt? Och går det dessutom att meranvända de servicepunkter som kommunen har för kommunal service på flera orter i kommunen?
  22. 22. Sagaleden – en gamechanger! 22 En led mellan Örnsköldsvik till Norska kusten ”Sagaleden” ”Scandinavian 600” ”1000milesadventure” En organiserad led från Höga kusten till Helgelandskusten (kust till kust) skulle passera genom en stora delar orörd vildmark och har en potential att bli det äventyr som man ska ha gjort en gång i livet. Sträckan är cirka 1000 engelska miles vilket är en kittlande siffra, går från kust till kust vilket är en viktig kartdetalj och går att utveckla till en året runt produkt Semestrar med hög aktivitetsinnehåll är under betydande tillväxt och med tydliga mål (jag ska göra 1000 miles på min semester, vad ska du göra?) Sagaleden - Skoter Leden går genom det skotertätaste området i världen och teknikutvecklingen för skotrar möjliggör långfärdsåkning vilket snabbt växer som företeelse. Sagaleden – Hundspann I synnerhet i Åsele finns ett hundspannskluster med företagare och livsstilsaktörer inom draghundssporten. En tävling kust till kust ”1000miles” skulle snabbt få en internationell status med hög mediabevakning Sagaleden – skidor Utamningen, kust till kust på skidor. Vi blir allt mer extrema i våra utmaningar och det alltid lika utsålda och fullbokade Vasaloppet är inte nog utmanande längre för en växande äventyrsturism. Sagaleden – vandringen Samma som ovan men längre och mer meditativ utmaning Sagaleden - cykelturen Cykel växer kraftigt som sport och en sträcka som är den dubbla mot Vätternrundan attraherar många av samma skäl som ovan Investeringar i Sagaleden Affärsutveckling av befintliga aktörer Det finns idag flera befintligt starka turism produkter längs leden men behöver kompletteras med fler servicestationer för både skotrar, cyklar och trötta vandrare, cyklister och förare (hundar) och flera förstärkta erbjudanden med hög standard för boende, spa, återhämtning, lokal mat som tillhör modern livsstil och som attraherar både boende i regionen såväl som nationella som internationella besökare. Ny affärsutveckling Nya tävlingar längs leden. Av både traditionella karaktär (löpning, skidor, skoter) men också nya moderna kombinationer som gör att deltagarna får använda flera aktiviteter för att klara sträckan. Dessutom är stafetter åter populära. Sagaleden – The game Utveckla leden till en del av ett spel. Hur får jag belöningar, hur kan jag interagera med åskådare och/eller andra aktörer längs vägen. Poängberäkning genom flest antal incheckningar (geocatching) och andra aktiviteter. Ett upplägg som borde kunna passa ”millenium-kids” mycket bra som är den spelande generationen och som är vana att ta risker för att få en belöning. Investering i Läktarplatser Vilka är läktarplatserna längs leden som ska utvecklas till mötespunkter mellan aktörer på leden och åskådarna som vill titta på. Läktarplatser för shopping, mat och dryck. Förutsättningarna för att skapa en produkt/led i världsklass får anses som goda men kräver både offentliga investeringar i leden men att privata entreprenörer ser möjligheter för affärsutveckling längs leden.
  23. 23. Koncept och teman – Geoturism 23 Vi älskar att grotta ner oss! En tydlig trend i resandet som det även internationellt pratas kring är hur vi allt mer investerar både tid och pengar i är att utveckla våra intressen. Och det finns gott om specialintressen att utveckla sina kunskaper i. Om det i ett områdes naturliga beskaffenhet också finns något som är av världsklass eller till och med är det högsta, största, värsta i någon riktning så finns det också en internationell publik som ska ha upptäckt detta en gång i livet. Geoturism är en form av turism som bygger på upplevelsen runt landskap och natur med ett lärande syfte där turister är intresserade av ord, bergarter, landskapets utseende och processen fram till dess utseende idag. Man kan säga att skillnaden mellan naturturism och geoturism är att naturturisten besöker en plats för att beundra platsens utseende medans geoturisten även vill förstå och uppleva den process som lett till dagens utseende. Länder som Kina och Tyskland har länge sett den här typen av turism som ett sätt för regional och ekonomisk utveckling genom att skapa ”Geoparker” vilket även är ett sätt att bevara och skydda ett område. I Norden har vi snarare valt att bilda nationalparker och andra skydd för att bevara en natur. Höga Kusten har i det här fallet en unik historia som den del i världen med den högsta landhöjningen, unika spår från inlandsisen och som kvitto på detta också genom att UNESCO tog upp Höga Kusten på sin världsarvslista Det finns därmed en stark och unik historia för området som gör att egentligen samtliga turistiska aktiviteter i området får en särställning mot konkurrerande områden nästan oavsett aktivitet. Att ett område växer med 8 mm om året och beräknas gör detta i många år därtill skapar ett starkt geologiskt intresse från både vetenskapligt håll, utbildningsväsendet, nyfikna naturturister och så klart ”nördarna”. Dom som inte bara vill läsa om landhöjningen utan se den med blotta ögat, uppleva den och dess påverkan och som är villiga att investera tid och pengar på sitt specialintresse. Professorer, lärare, skolklasser och geoturister ska ha besökt Örnsköldsviks landsbygd en gång i livet. För de flesta tecknen på landhöjningen finns ju inte i vattnet utan på land och något hårddraget kan man hävda att det är landsbygden som är Höga Kusten. Här finns sannolikt unika möjligheter att tillföra både enskilda platser och leder konkurrenskraftiga värden som gör att även de hamnar i särställning tack vare geoturismen. Både leder och grottor samt flera specifika platser i hela kommunen kan vara mål för resan och föremål för affärsutveckling. Förutsättningarna för att skapa en produkt/led i världsklass får anses som goda men kräver både offentliga investeringar i leder men att privata entreprenörer ser möjligheter för paketering för en kunnig och betalande målgrupp. Denna målgrupp är sannolikt höganvändare av teknisk utrustning och är mobila. Dvs det ställer framtida krav på god mobiltäckning.
  24. 24. Koncept och teman – Industrial visits/Technical visits 24 Örnsköldsviks exportmarknad Inom Örnsköldsviks kommun finns ett antal större exporterande företag med spjutspetskompetens inom just sitt gebit. De har kunder över hela världen och tar också ofta emot internationella besök på sina anläggningar i kommunen. Besökarna, både kunder och samarbetspartners, är en tydlig målgrupp att utveckla och paketera fler upplevelser för. Det ha både turistentreprenörer och företagen nytta av. Att kunden och/eller samarbetspartnern kan åka hem med en förhöjd känsla efter en lyckad upplevelse vid sidan av företagsbesöket. Generellt är detta en turism vi är dåliga på i Sverige. Vi har, vid större konferenser eller företagsbesök, sällan med förslag på att förlänga vistelsen och ta med sig fler upplevelser. Eller paket för medföljande make/maka vid konferenser/företagsbesök. Här saknas generellt en paketering för den typen av resenärer och med den tydliga exportprofil Örnsköldsvik har tillsammans med unik natur finns det möjligheter att utveckla den typen av produkter i samarbete med exportföretagen. Detta är en tjänsteutveckling som borde kunna skapas av enskilda entreprenörer. Möjligen i samarbete med kommunen som har nätverket runt alla större företag. Produkterna i sig måste vara marknadsförda och ”brandade” under Höga Kusten varumärket men den som tar denna produktutveckling först får sannolikt affärerna. Kommunen/regionen behöver initiera en plattform där turistentreprenörer och de viktigaste företagen kan mötas och identifiera gemensamma behov och möjligheter
  25. 25. Koncept och teman – Entreprenörer 25 Entreprenörer trivs på landsbygden Till sist handlar mycket om landsbygdens utveckling om den enskilda individen, entusiasmen, entreprenören som vill förändra och orkar genomföra förändringar. Det kommer att vara kritiskt för en lyckad investering/etablering i landsbygd att det är en eller flera entreprenörer som både har kunskap, ork och kapital för att lyckas. Utan den kombinationen hade flera av våra nationella dragare som Treehotel Icehotel eller Fabriken Furillen aldrig blivit av. Det är intressant att notera att alla de lyckade exempel som vi ofta tar fram i turistisk infrastruktur sällan är resultatet av en väl utvecklad strategi med god kapitalförsörjning från dag 1. Alla entreprenörer i exemplen ovan litade starkt på sin egen intuition och hade stora problem att få med offentliga aktörer i både kapitalstöd och tillståndsgivningar. Det är ingen överdrift att bankerna hade svårt att värdera ett hotell som smälter ner varje år. Det är på landsbygden den här kreativiteten föds. Det är där entreprenörer av både nöd och lust uppfinner nya turistska produkter och koncept som får oss att vilja resa. För turistföretagare blir innovationsprocess en livsstil utan att de egentligen har någon strategisk ide kring innovationen mer än att vi ska betala för den. Det betyder långt ifrån att alla idéer är bra och därför är det bra med nätverk och samverkan för just entreprenörer mellan kust och land. Nätverk, mentorskap och utbildningar är prioriterade åtgärder. Kommunens tidiga investering i att utveckla företagande på landsbygd måste vara av stödjande karaktär. Det är först när entreprenören eller produkten är tillräckligt mogen för någon form av riskkapital som kommunen kan ta sin del av utvecklingen. . Offentliga investeringar i turistisk utveckling måste mötas av privat kapital. Detta är en mognadsprocess för båda parter. I tidigare investeringar längs kusten har kommun och entreprenör mötts och investerat lika mycket vardera vilket är en vanlig modell för saminvesteringar offentlig/privat inom turistnäringen. Razormind har inte sett något lyckat exempel där en kommun har investerat direkt i affärsverksamhet som skapat en förändring. Möjligtvis livsuppehållande åtgärd men inte en ”gamechanger”. Här finns en tydlig skiljelinje där affärsutveckling ägs och drivs av väringslivet och det offentliga investerar i stödjande tillgänglighet.
  26. 26. Reflektioner och rekommendationer 26
  27. 27. Rekommenderade fokusområden 27 Prioriterade fokusområden för kommunen i Örnsköldsviks landsbygd inom turistisk infrastruktur  Leder – Året runt • Säkerställa farbarhet och kvalité • Vandra, Cykla, Kanot, Hundspann, Skoter, Skidor • Utveckla ”Läktarna” och/eller turistiska servicepunkter som utgångspunkter för leder • Digital och/eller mobil tillgänglighet • ”Det måste finnas i min telefon annars finns det inte”  Världsarvet • Storyn, förstärk den och digitalisera den • Det är storyn som kommer avgöra om den är en bra destination eller en destination i världsklass • Geoturism, ta hjälp av forskning och utbildningar för att förstärka storyn  Entreprenörerna • Utbildning • Nätverk • Mentorskap
  28. 28. Metoder och verktyg för landsbygdssatsningar 28 Metod och verktyg för kommunen i Örnsköldsviks landsbygd inom turistisk infrastruktur  Entreprenörerna • Mognadsgrad • Innovationsprocess • Investeringsbarhet  Digital Tillgänglighet • Mobil och digital tillgänglighet längs leder, vid attraktioner • Distribution, tillgänglighet för köp innan resa • Marknadsföring genom gästerna – sociala nätverk  Historian • Världsarvet • Exportföretagen • Hockeyn Turism- utveckling Landsbygd Digital Tillgänglighet HistorianEntreprenörer
  29. 29. Reflektioner och Rekommendationer 29 Rekommenderar inte Konferensanläggningar utanför stadskärnor har idag svårt att nå lönsamhet med förändrade mönster inom mötesindustrin. Vi gör allt fler möten men under kortare tid och ofta i stadsmiljö på grund av både tillgänglighet och kostnadsskäl. Att som under 90- tal och även under inledningen av 2000-talet så reser vi inte bort på 2 dagars konferenser för att den typen av möten. Delvis har det digitala nätverkande tagit över men också utbudet av seminarier och kortare nätverksmöten är idag så många att det i stort sett dagligen går att delta i något intressant möte utan att behöva vara borta från jobbet hela dagen. Av den anledningen så rekommenderar vi inte boendeanläggningar utanför stadsmiljöer som är inriktade på konferenser. Hur förvaltar man ett engagemang Med de samtal och möten vi fått äran att göra under arbetet slås vi av hur starkt engagemanget i och stoltheten över sin ort är på landsbygden. Viljan att göra många saker med små medel skapar inte alltid den bästa affärsutvecklingen men en stark sammanhållning och klimat. Samtidigt behövs det en förändring som gör att fler stannar kvar, flyttar till och även besöker landsbygden. Och att förändra turistiska flöden och attraktivitet föranleds alltid av någon form av investering. Med den affärsutveckling som idag råder inom småskalig turism så är turistföretagen/företagarna inte investeringsbara. För låg omsättning, låg värdering och bristande affärskunskaper är vanliga orsaker. Hur förvaltar man och utnyttjar engagemanget och ändå skapar en affärsutveckling som klarar av investeringar utan att entusiasmen bryts är en knäckfråga. Hur skapar man ett kluster av företagare som tillsammans skapar en Gnosjö-anda där alla är konkurrenter men även samarbetar för en totalt större marknad är en annan knäckfråga. Turistisk infrastruktur Med så lika förutsättningar som vi har i Norden kommer vår turistiska konkurrenskraft att variera beroende på vad som fyller varumärket. Det faller hela tiden tillbaka på vår egen förmåga att bidra till en positiv bild men också vår förmåga att berätta historien om varför vi är en unik plats. Det går inte att bygga den historian utan vare sig mäniskor eller den natur vi lever i. Vi behöver entusiasmen, en bra story och digital tillgänglighet för att ha en destination med landsbygd i världsklass
  30. 30. Razormind är experter på marknadsanalys, finansiering och affärsutvecklingsarbete inom rese- och turistindustrin. Kunderna är i första hand större företag, organisationer och offentlig sektor. Bilder som använts i rapporten är Razorminds egna om inte annat har angivits. Razormind AB Box 3351 103 67 Stockholm Besöksadress: David Bagares Gata 26 Hemsida: www.razormind.se Björn Arvidsson Analyschef bjorn.arvidsson@razormind.se +46 (0)705-941 930 Analysen har genomförts av Razormind vill tacka för bra värdskap och det är ett nöje att jobba med er!

×