3. Kvalitet i validering?
“The establishment of an environment and the implementation of
policies, processes and assessment practices that maximise
individuals’ opportunities to fully and accurately demonstrate
relevant knowledge, skills and competencies” (Van Kleef, 2011)
(Van Kleef, 2014, s. 208)
- Att skapa ett sammanhang som maximerar individens
möjligheter att på ett rättvisande sätt visa sina relevanta
kunskaper, färdigheter och kompetenser
4. Kvalitet i validering?
“The establishment of an environment and the implementation of
policies, processes and assessment practices that maximise
individuals’ opportunities to fully and accurately demonstrate
relevant knowledge, skills and competencies” (Van Kleef, 2011)
(Van Kleef, 2014, s. 208)
- Att skapa ett sammanhang som maximerar individens
möjligheter att på ett rättvisande sätt visa sina relevanta
kunskaper, färdigheter och kompetenser
5. Syfte och intressenter?
Hur vi ser på kvalitet beror på syftet med valideringen, sammanhanget,
och vilka intressenter som finns.
Kvalitet handlar inte bara om “validitet” och “reliabilitet”, utan handlar i
mångt och mycket om en “förhandling” om mening.
“Legitimitet” och “legalitet” bidrar till den (uppfattade) kvaliteten.
Målet med den specifika valideringsprocessen är central för att avgöra
vad kvalitet är i ett visst sammanhang, t.ex.
• Formativ
• Summativ
• Prediktiv
• Transformativ
6. Kvalitet – två sidor av myntet
• Flexibilitet, individualisering, omdöme
• Göra individen rättvisa
• Standardisering, reliabilitet/tillförlitlighet, enhetlighet,
kunskapsmätning
• Möjliggöra rättvisa jämförelser
9. Bakgrund
• En generell modell for kvalitet i validering som togs fram av en
expertgrupp från Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark
2012 – 2013
• En studie av kvalitetsarbete, baserat på den nordiska modellen,
genomfördes 2016 – 2017
• Studien finansierades av NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas
lärande) www.nvl.org
• Forskare från Åbo universitet, FIN; Linköpings universitet, SE;
och VIA University College, Århus, DK
10. Kvalitet på tre nivåer i modellen
• Organisationskvalitet
• Helhetsperspektiv i organisationen
• Utvärdering och strävan efter utveckling och förbättring
• Procedurkvalitet
• Ansvars- och rollfördelning
• Information
• Administration
• Bedömningskvalitet
• Bedömningskriterier
• Bedömningsmetoder
• Dokumentation
11. Att arbeta med modellen
• Modellen omfattar åtta kvalitetsfaktorer, och för varje faktor finns ett
antal mer konkreta kvalitetsindikatorer
• Modellen är dynamisk, och kvalitetssäkringen är tänkt att vara en
återkommande process som präglas av dialog – där förutsättningar,
rutiner, metoder etc. kontinuerligt och systematiskt utvärderas och
omvärderas
• Modellen och indikatorerna bör givetvis också ses över kontinuerligt
för att göra förbättringar
12. Den nordiska kvalitetsmodellen – 8 faktorer
Individen i
centrum
Uppföljning
Bedömning
Kartläggning
Information
Förutsättningar
Dokumentation
Vägledning Koordinering
13. Den nordiska kvalitetsmodellen – 8 faktorer
Individen i
centrum
Uppföljning
Bedömning
Kartläggning
Information
Förutsättningar
Dokumentation
Vägledning Koordinering
14. Kvalitetsindikatorer Är indikatorn relevant för dig
eller i din
organisation/institution/
projekt? Förklara!
Hur kan vi utveckla kvaliteten i
förhållande till denna indikator?
Informationen är fyllig och anpassad till olika
målgrupper – internt och externt.
Det förklaras vad validering är:
- ‘what’s in it for me’?
Det är tydligt vem validering är relevant för, och
vad validering kan leda till för individen.
Förväntningarna på deltagaren vad gäller
tidsåtgång, arbetsinsats och procedurer är
tydliga.
Informationen är tillgänglig på internet och I
andra former – anpassade efter målgruppen
Informationen är tydlig när det gäller vem som
kan kontaktas för mer information
Hur kan vi utveckla kvalitet?
Information
15. Den nordiska kvalitetsmodellen – 8 faktorer
Individen i
centrum
Uppföljning
Bedömning
Kartläggning
Information
Förutsättningar
Dokumentation
Vägledning Koordinering
16. Den nordiska kvalitetsmodellen – 8 faktorer
Individen i
centrum
Uppföljning
Bedömning
Kartläggning
Information
Förutsättningar
Dokumentation
Vägledning Koordinering
17. Den nordiska kvalitetsmodellen – 8 faktorer
Individen i
centrum
Uppföljning
Bedömning
Kartläggning
Information
Förutsättningar
Dokumentation
Vägledning Koordinering
18. Den nordiska kvalitetsmodellen – 8 faktorer
Individen i
centrum
Uppföljning
Bedömning
Kartläggning
Information
Förutsättningar
Dokumentation
Vägledning Koordinering
19. Den nordiska kvalitetsmodellen – 8 faktorer
Individen i
centrum
Uppföljning
Bedömning
Kartläggning
Information
Förutsättningar
Dokumentation
Vägledning Koordinering
20. Den nordiska kvalitetsmodellen – 8 faktorer
Individen i
centrum
Uppföljning
Bedömning
Kartläggning
Information
Förutsättningar
Dokumentation
Vägledning Koordinering
21. Kvalitetsindikatorer Är indikatorn relevant för dig eller i din
organisation/institution/projekt? Förklara!
Hur kan vi utveckla
kvaliteten I förhållande till
denna indikator?
Multipla metoder.
Triangulering //Relevanta metoder
(individ; ämnesområde)
Begripliga och mätbara kriterier.
Motsvarighet – inte likhet – vad gäller
kompetenser.
Rättvisa.
Transparens / genomskinlighet.
Öppenhet.
Bedömningen ses som en lärprocess //
påverkar den fortsatta lärprocessen
Hur kan vi utveckla kvalitet?
Bedömning
22. Den nordiska kvalitetsmodellen – 8 faktorer
Individen i
centrum
Uppföljning
Bedömning
Kartläggning
Information
Förutsättningar
Dokumentation
Vägledning Koordinering
23. Den nordiska studien
• Syftet med studien var:
• Att identifiera om och hur kvalitetsmodellen kan användas för att
stärka arbetet med kvalitet i valideringsprocessen.
• Att identifiera faktorer i sammanhanget som kan påverka
utvecklingen av kvalitet i validering.
24. Vad gjorde vi?
• En interaktiv process – samverkan mellan forskare och verksamma i
validering
• Vi samarbetade med 3 “institutioner”, en i varje land (alla med
omfattande erfarenhet av yrkesutbildning och valideringsarbete)
• Vi möttes för att utveckla en gemensam förståelse av kvalitetsmodellen
• Utvecklingsområden definierades inom respektive “institution”
• “Institutionerna” arbetade med kvalitetsutveckling baserat på modellen,
inom de definierade utvecklingsområdena
• Vi möttes flera gånger för att diskutera erfarenheter och lärdomar så
långt, och utvecklingsområdena justerades ibland
25. Några sammanfattande lärdomar
• Modellen är användbar för att utveckla kvalitet i olika
valideringssammanhang
• De åtta faktorerna eller dimensionerna ger en helhetsbild av
valideringsarbetet
• Användningen av kvalitetsmodellen underlättade samverkan och att
kunna identifiera utvecklingsområden
• Användningen av modellen bidrog till att ”praktikerna” (ni som jobbar
med validering) motiverades att aktivt utveckla kvaliteten
26. Forts.
• Det interaktiva arbetssättet sätter valideringsarbetet i fokus
• Systematisk dokumentation är viktig för att tillvarata individens
perspektiv
• Koordinering bidrar till att policy omsätts i praktik på ett likvärdigt sätt
inom olika områden/branscher, inom den större “institutionen”
• Uppföljning kan även handla om att på organisatorisk nivå se över
utbildningsprocesser kopplade till validering
27. • Vad kan validering ge individen?
• Hur kan vi organisera validering för att individens utbyte ska bli
maximalt?
• Några begränsningar utifrån samhällsperspektiv och
organisationsperspektiv?
• Några ”fallgropar” som gör att individens bästa inte står i fokus?
Individen i
centrum
28. Validering i sitt sammanhang
• Länken i kedjan
• Vägledning – Validering –
Flexibel utbildning
• Kardelen i repet
• Validering och lärande/utbildning
är sammanflätat i en process
29. Lästips
Per Andersson & Andreas Fejes:
Kunskapers värde: Validering i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Judy Harris, Christine Wihak & Joy Van Kleef (Red.):
Handbook of the Recognition of Prior Learning:
Research into practice.
Leicester: NIACE. (Tillgänglig online.)