Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?

Åhörarkopior från Björn Kindenbergs och Pia Nygård Larssons presentation på Symposium 2015:

http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/so-och-no-i-ett-andraspr%C3%A5ksperspektiv-vad-s%C3%A4rskiljer-%C3%A4mnesspr%C3%A5ken-1.231426

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?

  1. 1. SO och NO - vad särskiljer ämnesspråken? Symposium 2015 Björn Kindenberg Lärare 4-9 i SO och svenska som andraspråk Projektledare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Pia Nygård Larsson Fil.dr. och lektor i svenska som andraspråk, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola Från dessa åhörarkopior har vissa bilder som var med i presentationen 2015-10-09 utgått, p.g.a. upphovsrättsliga skäl
  2. 2. Utgångspunkt Om vi utgår från att lärare behöver arbeta gemensamt för elevers språk- och kunskapsutveckling: • Vad behöver SO- och NO-lärare kunna om språket i sitt ämne? • Vad behöver lärare i svenska som andraspråk kunna om SO- och NO-ämnen?
  3. 3. Språkutveckling i skolan - olika aspekter Skolspråk och skriftspråk • Läsande och skrivande • Läromedelstext • Informationstäthet, abstraktion, teknikalitet – särdrag i skolspråket Andraspråksutveckling • Att lära ett andraspråk och att lära på sitt andraspråk – en dubbel utmaning Allmänna genrer (texttyper) • Berättande, beskrivande, förklarande, instruerande, återgivande, argumenterande Ämnesspecifikt språk • Olika SO-språk – ämnesspecifika genrer och språkliga särdrag • Olika NO-språk – ämnesspecifika genrer och språkliga särdrag
  4. 4. Fördjupat perspektiv - genrer i NO (Nygård Larsson, 2011; 2013; 2015)
  5. 5. Argumenterande elevtext (åk 1, gy) Det är möjligt att människans lungor kan bli större efter en lång tidsperiod kanske 1000år framåt om syremängden minskar på jorden. Detta skulle kanske medföra att 80-90% av jordens befolkning skulle dö ut pga syrebrist och en liten del av befolkningen som har kraftiga lungor och kan ta upp syre lätt och som har flest röda blodkroppar i blodet kommer att överleva. D.v.s. har lättare att överleva i en atmosfär med mindre halt av syre. Men sedan fodras det att deras barn får samma egenskaper som sina föräldrar. Detta betyder att de flesta av deras barn skulle dö av syrebrist men enstaka barn som har god syreupptagningsförmåga skulle kunna överleva. Då skulle vi få en kraftig reducering av människosläktet men det är fullt möjligt enligt mina åsikter
  6. 6. Naturvetenskaplig argumentation grundad i evolutionära orsaksförklaringar (Tes): Det är möjligt att människans lungor kan bli större efter en lång tidsperiod kanske 1000år framåt om syremängden minskar på jorden. (Argument/villkor 1): Detta skulle kanske medföra att 80-90% av jordens befolkning skulle dö ut pga syrebrist och en liten del av befolkningen som har kraftiga lungor och kan ta upp syre lätt och som har flest röda blodkroppar i blodet kommer att överleva. D.v.s. har lättare att överleva i en atmosfär med mindre halt av syre. (Argument/villkor 2): Men sedan fodras det att deras barn får samma egenskaper som sina föräldrar. (Argument/villkor 3): Detta betyder att de flesta av deras barn skulle dö av syrebrist men enstaka barn som har god syreupptagningsförmåga skulle kunna överleva. (Sammanfattande slutsats): Då skulle vi få en kraftig reducering av människosläktet men det är fullt möjligt enligt mina åsikter
  7. 7. Vardaglig argumentation Elevtext 2 (utdrag): Men visst kan man få något större lungor det tror jag för att ”tjocka” personer som ätter mycket får en större mage som rymmer mer mat Elevtext 3 (utdrag): Enligt min uppfattning så blir lungerna större pga att människans fysik utvecklas. Om man tillexempel tar idrottsproffs så får deras barn nya egenskaper.
  8. 8. Olika argumenterande texter beroende på syfte och skolämne (Nygård Larsson, 2015) Argumentation i NO-ämnen • innebär att ta ställning utifrån samhälleliga etiska aspekter, och utifrån ett naturvetenskapligt synsätt. • är grundad i naturvetenskapliga teorier och bevis. Eleverna ska kunna utvärdera och kritiskt granska naturvetenskaplig information och naturvetenskapliga argument, och dra tillförlitliga slutsatser utifrån detta. Argumentation i SO-ämnen • innebär att kunna växla mellan olika perspektiv och uttrycka olika ståndpunkter. Olika aktörers argument ska relateras till samhälleliga och etiska aspekter. Argumenten ska helst vara väl underbyggda.
  9. 9. NO i ord och bild – multimodala genrer (Nygård Larsson, 2011; 2013) Sekventiell förklaring (beskrivning) av en process – faser i en livscykel Öronmanetens livscykel 1. Efter befruktningen utvecklas äggen till larver som stannar kvar hos honorna några veckor. 2. Mogna larver simmar mot botten där de utvecklas till fastsittande, centimeterstora polyper. 3. Polyperna förökar sig könlöst på hösten, då de knoppar av skivor som blir nya medusor. Man tror att dessa övervintrar nära botten. 4. På våren kommer de unga medusorna upp till ytan där de växer mycket snabbt. (Utdrag ur Henriksson 2000:126) Polyper Medusor Larver Polyper Medusor Larver Bild hämtad från Lunds universitet – Info om djur http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv3.html (151020)
  10. 10. NO i ord och bild – multimodala genrer Taxonomisk beskrivning – identifikation/klassifikation av en organism + beskrivning av dess kännetecken (Identifikation och klassifikation:) Nässeldjur Nässeldjur är vattenlevande, främst marina, planktonätare och rovdjur. Till gruppen hör maneter, hydror och koralldjur. (Beskrivning:) Kroppsväggen består av två vävnadslager mellan vilka det kan finnas en geléartad massa som innehåller mycket vatten. Det inre av ett nässeldjur domineras av en stor maghåla. Magen har bara en öppning som både är mun och utförsgång för överblivna födopartiklar. (Utdrag ur Henriksson 2000:125) Nässeldjur Maneter Koralldjur Beskrivande teckning – organismer i genomskärning Bild hämtad från Lunds universitet – Info om djur http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Gifter.html (151020)
  11. 11. Genrer är aktiviteter • Utforskande och laborativa NO-aktiviteter: exkursion, laboration, mikroskop, dissektion, uppstoppade djur, fjärilar och insekter nålade i lådor, pressade blad, musselskal, teckningar, bestämningslitteratur…. • Elever och lärare identifierar, klassificerar och beskriver olika konkreta organismer. Eleverna artbestämmer och anger överordnad grupp. De beskriver i ord, de ritar bilder, de fotograferar med sina mobiler – för att kunna känna igen (identifiera, klassificera) och beskriva en arts särskilda kännetecken. • Genrer är inte bara text i läromedel – genrer är framförallt ämnesspecifika aktiviteter!
  12. 12. Fördjupat perspektiv - läsning i SO (Kindenberg, 2015)
  13. 13. Hur kan man hjälp eleverna i läsning av den här texten? SOL3000 Samhällskunskap (Natur och Kultur) Kommunens inkomster Rami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina störstas inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna.
  14. 14. Några olika sätt att hjälpa elever i läsningen • Hjälp att se genren (förklarande och språkliga drag (olika typer av processer, nominalgrupper, nominaliseringar) • Ge strategier för att läsa texten (RT/läsfixarna, T.H.I.E.V.E.S., CORI, VÖL) • Visa hur man kan dela in texten i kategorierna ”offentligt”, ”grupp” och ”individ” • Visa hur man kan organisera texten med hjälp av det ekonomiska kretsloppet
  15. 15. Hjälp att se individ- och struktur? Det offentliga Stat Kommuner Individer och grupper Rami Du Jag Invånarna i en kommun skatte- betalare barn- familjer På vilka nivåer finns aktörerna i texten? Kommunens inkomster Rami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina störstas inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna.
  16. 16. …eller att se ekonomiska transfereringar? Staten Hushåll Kommunen kommunalskatt Service (t.ex. sophämtning) avgifter Kommunens inkomster Rami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina störstas inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna.
  17. 17. Den ryska revolutionen I boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870 började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette Vladimir Lenin. Nöd och uppror Tsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå med i det första världskriget, men de ville inte heller säga nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd. I mars 1917 blev det revolution. Den började när arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på kvinnornas sida. Vad behöver elever hjälp med i den här texten? Från SOL4000 Levande historia 9 Fokus
  18. 18. Den ryska revolutionen I boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870 började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette Vladimir Lenin. Nöd och uppror Tsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå med i det första världskriget, men de ville inte heller säga nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd. I mars 1917 blev det revolution. Den började när arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på kvinnornas sida. Orsaker på olika nivå – individ och struktur Individperspektiv Strukturperspektiv Individperspektiv Individperspektiv Strukturperspektiv Individperspektiv
  19. 19. STRUKTUR INDIVID svält Hungriga arbetarkvinnor i S:t Petersburg Hungriga arbetare Marx och Engels, Leninrevolutionära idéer ”många i Ryssland tyckte” ”ryska soldater stupade i massor” krigströtthet Första världskriget
  20. 20. Konkret upplevelsenivå Språklig beskrivande nivå Språklig abstrakt nivån Betalningsmedel Pengar Sedlar Kontokort Bytesvaror hus, kor, mjölk, bilar, kläder, etc, etc TANKEBEGREPP SAKBEGREPP Praxismodellen Arevik och Hartzell: Begreppsbaserad undervisning
  21. 21. Sakbegrepp och tankebegrepp ”om sak-begreppen kan liknas vid ämnenas glosor, kan tankebegrepp sägas utgöra ämnenas grammatik” • Tankebegrepp: • Ekonomiska orsaker kontra idéer • Direkt utlösande kontra underliggande orsaker • Långsam förändring kontra snabb omvandling • Sakbegrepp: tsaren, kommunistiska manifestet, revolution, arbetare, första världskriget TRE OLIKA FOKUS TANKEBEGREPP SAKBEGREPP Stolare (2015)
  22. 22. Fördjupat samarbete? • Att ta utgångspunkt i de NO-aktiviteter läraren planerar, och samtala om hur elevers aktiva språkanvändning kan stöttas och utvecklas under dessa aktiviteter. • Samarbete kring texter – SO-läraren ger exempel på ämnesspecifika resonemang på olika nivåer, och beskriver hur hon eller han menar att en bra text ser ut. • Form och innehåll – två sidor av samma mynt. Formen är viktig men innehållet ska vara utgångspunkten i samarbetet.
  23. 23. Referenser Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2014). Att göra tänkande synligt – en bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: Liber Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn (2015). Språkutvecklande SO-undervisning. Stockholm: Natur & Kultur Nygård Larsson, Pia (2015). NO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 4. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ Nygård Larsson, Pia (2015). SO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers lärande i SO, del 4. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/ Nygård Larsson, Pia (2013). Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam & Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Stockholm: Studentlitteratur. Nygård Larsson, Pia (2011). Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Doktorsavhandling. Malmö högskola. http://dspace.mah.se/handle/2043/11909 Nygård Larsson, Pia (2011). ”Jättebästa svenskan” – tillgång till ett funktionellt språk i varje skolämne. Forskning om undervisning och lärande, nr 6. http://www.forskul.se/ffiles/0040D50A/Ful6.pdf Stolare, Martin (2015). Ord och begrepp i SO-ämnena. Modulen Att främja elevers lärande i SO, del 3. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/

    Be the first to comment

    Login to see the comments

Åhörarkopior från Björn Kindenbergs och Pia Nygård Larssons presentation på Symposium 2015: http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/so-och-no-i-ett-andraspr%C3%A5ksperspektiv-vad-s%C3%A4rskiljer-%C3%A4mnesspr%C3%A5ken-1.231426

Views

Total views

2,111

On Slideshare

0

From embeds

0

Number of embeds

743

Actions

Downloads

12

Shares

0

Comments

0

Likes

0

×