Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
KODVÄXLING
MELLAN FÖRSTA- OCH ANDRASPRÅK
SOM RESURS I NO-KLASSRUMMET
ANNIKA KARLSSON
SYMPOSIUM 2015
8-9 OKTOBER 2015
VAD ÄR SPRÅKUTVECKLANDE
NO-UNDERVISNING
OCH HUR KAN DEN UTVECKLAS?
Ämnet, med dess
ämnesspecifika språk
Elevernas
språkanv...
SPRÅKET SOM EN RESURS I LÄRANDET
LONGITUDINELL ETNOGRAFISK STUDIE
2012
November 2013 2014 2015
Maj
VAD SKULLE HÄNDA OM SOLEN
SLOCKNADE?
Fotosyntesen
‫الضوئي‬ ‫التركيب‬
Solenergi
C2O
C2O
Koldioxid
(från bilar och
människor)
Fotosyntesen sker i växternas
gröna...
INTERVJU MED ALI
”På arabiska det är lättare för att jag kan inte riktigt
mycket / svenska / jag kan riktigt mycket men ja...
TEORIER OM SPÅK OCH LÄRANDE
• Sociokulturellt perspektiv
• Lärandet sker genom mänsklig interaktion i samspel
med ämnesinn...
VÄXELVERKAN MELLAN TVÅ DISKURSER
skolaelev
Skolans mer opersonliga
värld, läroplanen med
sina specialiserade
ämnen och
nat...
REGISTER
allmän, vardaglig
informell och personlig,
jämnlik makt och status,
vanlig kontakt,
hög känslomässig involvering
...
ANALYS
Diskursiv rörlighet
Förmåga att språkligt
röra sig mellan och
inom diskurser
(Nygård Larsson, 2011)
Vardaglig disku...
SPRÅKLIGA LOOPAR
Vardagligt
språkbruk
Mer
vetenskapligt
språkbruk
Kodväxling
TVÅ KODVÄXLINGAR I NYANLÄNDA ELEVERS
SPRÅKLIGA LOOPAR
Vardagligt språkbruk
tabât lqowa
(skickar styrka)
biyetla
(går ut)
M...
Hur använder elever kodväxling mellan första- och andraspråk i
kommunikativa situationer i NO-klassrummet?
Hur påverkar de...
Främja elevers lärande i NO
Del 2. NO-undervisning som kommunikativ
verksamhet
https://lasochskrivportalen.skolverket.se/w...
FEM EXCERPT
November
2012
November
2013
Mars
2014
Oktober
2014
Februari
2015
Gruppen består av Yousef, Musa, Mohammed, Ali, Mariam och
Furkan.
Ali har varit i Sverige ett år och precis placerats i de...
Läraren har bett eleverna att skriva ner vad ordet dimma är som en EPA
övning.
Ali skriver kort och fortsätter sen leka me...
Eleverna ska läsa en text ”Vad händer med allt som dör?”. Texten
handlar om nedbrytare och näringsämnens kretslopp.
Lärare...
Seriekoppling, parallellkoppling, isolering, statisk elektricitet,
strömbrytare, sluten krets, ledning och kopplingsschema...
Film ”Avskiljning av ämnen, filtrering, destillering och dekantering”. På
filmen visar en NO-lärare praktiskt hur avskiljn...
Jämför och fundera över vad ni ser i Alis
språkutveckling i de fem excerpten.
Arbeta tillsammans i tre-grupper.
VAD SER NI...
Annika Karlsson
Malmö högskola
annika.karlsson@mah.se
Pedagogisk Inspiration
Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
annika.ka...
Kodväxling mellan första- och andraspråk som resurs i NO-klassrummet
Kodväxling mellan första- och andraspråk som resurs i NO-klassrummet
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Kodväxling mellan första- och andraspråk som resurs i NO-klassrummet

835 views

Published on

Åhörarkopior från Annika Karlssons presentation på Symposium 2015:

http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/kodv%C3%A4xling-mellan-f%C3%B6rsta-och-andraspr%C3%A5k-som-resurs-i-no-klassrummet-1.231421

Published in: Education
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Kodväxling mellan första- och andraspråk som resurs i NO-klassrummet

  1. 1. KODVÄXLING MELLAN FÖRSTA- OCH ANDRASPRÅK SOM RESURS I NO-KLASSRUMMET ANNIKA KARLSSON SYMPOSIUM 2015 8-9 OKTOBER 2015
  2. 2. VAD ÄR SPRÅKUTVECKLANDE NO-UNDERVISNING OCH HUR KAN DEN UTVECKLAS? Ämnet, med dess ämnesspecifika språk Elevernas språkanvändning Undervisning/ Stöttning Utbildning/ Kompetensutveckling Språkutvecklande NO-undervisning
  3. 3. SPRÅKET SOM EN RESURS I LÄRANDET
  4. 4. LONGITUDINELL ETNOGRAFISK STUDIE 2012 November 2013 2014 2015 Maj
  5. 5. VAD SKULLE HÄNDA OM SOLEN SLOCKNADE?
  6. 6. Fotosyntesen ‫الضوئي‬ ‫التركيب‬ Solenergi C2O C2O Koldioxid (från bilar och människor) Fotosyntesen sker i växternas gröna blad Socker produceras (glucose) H2O H2O Vatten sugs upp av trädens rötter O2 O2 Syre släpps i fri form O2
  7. 7. INTERVJU MED ALI ”På arabiska det är lättare för att jag kan inte riktigt mycket / svenska / jag kan riktigt mycket men jag kan inte snacka riktigt mycket / och på arabiska jag kan nästan alla ord / det är därför.” ”Vi lärde oss från ettan till trean om fotosyntesen och sist på fyran vi hade prov om fotosyntesen/hur går det från början till sist.”
  8. 8. TEORIER OM SPÅK OCH LÄRANDE • Sociokulturellt perspektiv • Lärandet sker genom mänsklig interaktion i samspel med ämnesinnehållet (Lemke, 1990) • Språket som verktyg (Vygotsky,1986) • Funktionell språksyn (Halliday & Matthiessen, 2004) • Translanguaging (Garcia &Wei, 2014) • Växelverkan mellan olika diskurser i lärandet (Dewey, 1902)
  9. 9. VÄXELVERKAN MELLAN TVÅ DISKURSER skolaelev Skolans mer opersonliga värld, läroplanen med sina specialiserade ämnen och naturvetenskapens abstrakta principer, tankemönster och teorier Barnets begränsade, personliga, praktiska och konkreta upplevelse av världen (Dewey, 1902)
  10. 10. REGISTER allmän, vardaglig informell och personlig, jämnlik makt och status, vanlig kontakt, hög känslomässig involvering muntlig, närhet, spårk som handling, interaktiv och dialogisk spontan specialiserad, teknisk och abstrakt formell och opersonlig, ojämnlik makt och status, svag eller ingen kontakt låg känslomässig involvering skriftlig, distans, spårk som reflektion, monologisk avslutad Vardagligt register Vetenskapligt register Fält Relation Kommunikation
  11. 11. ANALYS Diskursiv rörlighet Förmåga att språkligt röra sig mellan och inom diskurser (Nygård Larsson, 2011) Vardaglig diskurs (Vardagligt språkbruk) Ämnesspecifik diskurs (Mer vetenskapligt språkbruk) Elevers sociala och kulturella bakgrund (Socialt och kulturellt språkbruk)
  12. 12. SPRÅKLIGA LOOPAR Vardagligt språkbruk Mer vetenskapligt språkbruk Kodväxling
  13. 13. TVÅ KODVÄXLINGAR I NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKLIGA LOOPAR Vardagligt språkbruk tabât lqowa (skickar styrka) biyetla (går ut) Mer vetenskapligt språkbruk syre koldioxid Kodväxling
  14. 14. Hur använder elever kodväxling mellan första- och andraspråk i kommunikativa situationer i NO-klassrummet? Hur påverkar detta elevers rörlighet mellan olika diskurser i det naturorienterande lärandet? Hur använder nyanlända elever translanguaging då de tillsammans med sina klasskamrater skapar förståelse för NO- innehållet och hur förändras denna språkanvändning över tid? FORSKNINGSFRÅGOR
  15. 15. Främja elevers lärande i NO Del 2. NO-undervisning som kommunikativ verksamhet https://lasochskrivportalen.skolverket.se/webcenter/p ortal/laslyftet/Moduler?_afrLoop=167368222550821& _adf.ctrl-state=up4sql2yc_318 UTFORSKANDE SAMTAL I NO- UNDERVISNINGEN
  16. 16. FEM EXCERPT November 2012 November 2013 Mars 2014 Oktober 2014 Februari 2015
  17. 17. Gruppen består av Yousef, Musa, Mohammed, Ali, Mariam och Furkan. Ali har varit i Sverige ett år och precis placerats i den reguljära NO-undervisningen. EPA (Elev, par, alla) VAD SKULLE HÄNDA OM SOLEN SLOCKNADE? NOVEMBER 2012
  18. 18. Läraren har bett eleverna att skriva ner vad ordet dimma är som en EPA övning. Ali skriver kort och fortsätter sen leka med ett papper som han har vikt ihop till en ”loppa” Han och Furkan är upptagna med ”loppan”. Ali säger till läraren att han har ont i magen. En taklampa trillar ner från taket i klassrummet intill och eleverna från det andra klassrummet kommer in och berättar. Läraren ber eleverna att i grupp diskutera vad de har skrivit. Ali verkar ha svårt att koncentrera sig på uppgiften. Läraren får därför påminna Ali och Furkan om att det ska prata med varandra om vad dimma är. Vi samma bord sitter också Zeinab och hennes elevassistent. Läraren påminner Ali och Furkan att ta in Zeinab i samtalet. Furkan fortsätter skriva på sin text under samtalets gång. VAD ÄR DIMMA? NOVEMBER 2013
  19. 19. Eleverna ska läsa en text ”Vad händer med allt som dör?”. Texten handlar om nedbrytare och näringsämnens kretslopp. Läraren använder sig av en lässtrategi (förutspå) i Reciprok Undervisning (RU). Utifrån rubriken får eleverna i uppgift att ställa en hypotes om vad texten handlar om. Eleverna gör en EPA om vad de tror att texten handlar om. I gruppen är Zeinab, Furkan, Sana, Ali och Omar. Några av eleverna kommer ihåg en bild på ett kretslopp från åk 2, på bilden finns det en hare som äter gräs, en varg som äter haren och sen en bild på en död varg. Längst upp på bilden flyger en örn. NÄRINGSÄMNENS KRETSLOPP, NEDBRYTARE MARS 2014
  20. 20. Seriekoppling, parallellkoppling, isolering, statisk elektricitet, strömbrytare, sluten krets, ledning och kopplingsschema Eleverna får var och en fundera på vad orden betyder och skriva ner detta. Efter det får de diskutera vad orden betyder i grupper. Hadi, Rahim, Rayan, Ali, Mona och Abir sitter vid ett bord. Hadi, Rahim och Abir har nyligen kommit till klassen från förberedelseklass. Läraren kommer fram till Abir och frågar om det är svårt. Hon ber Rayan översätta orden till arabiska. ELEKTRISKA BEGREPP OKTOBER 2014
  21. 21. Film ”Avskiljning av ämnen, filtrering, destillering och dekantering”. På filmen visar en NO-lärare praktiskt hur avskiljning, filtrering, destillering och dekantering går till, läraren berättar under hela filmen vad han gör, sätter ord på det som sker. Eleverna gör en EPA och får fundera på och arbeta med följande frågor: • Hur skiljer man saltet från en saltlösning? • Hur skiljer man en blandning av vatten och olja? • När du blandar vatten och mjöl så blir det en slamning, hur skiljer du mjölet från vatten? Läraren skriver orden filtrering, destillering, avdunstning och dekantering på tavlan och ber eleverna använda dessa orden i EPA övningen. I gruppen är Ali, Rahim, Hadi och Mariam. FILTRERING, DESTILLERING OCH DEKANTERING (SEPARATIONSMETODER) FEBRUARI 2015
  22. 22. Jämför och fundera över vad ni ser i Alis språkutveckling i de fem excerpten. Arbeta tillsammans i tre-grupper. VAD SER NI I EXCERPTEN?
  23. 23. Annika Karlsson Malmö högskola annika.karlsson@mah.se Pedagogisk Inspiration Grundskoleförvaltningen, Malmö stad annika.karlsson16@malmo.se TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!

×