Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
Grundkurs om  socialism               2012-09-29               Martin Lind
Upplägg• Introduktion• Historia• Arbete och kapital• Klass• Främlingskap
Utgångspunkter
Utgångspunkter• Socialism handlar om analys
Utgångspunkter• Socialism handlar om analys• Socialism är svårt
Utgångspunkter• Socialism handlar om analys• Socialism är svårt• Socialism är att tänka ”annorlunda”
Utgångspunkter• Socialism handlar om analys• Socialism är svårt• Socialism är att tänka ”annorlunda”• Socialism är användb...
Utgångspunkter• Socialism handlar om analys• Socialism är svårt• Socialism är att tänka ”annorlunda”• Socialism är användb...
Historia
Utgångspunkter
Utgångspunkter• För att människan ska  kunna leva måste hon äta
Utgångspunkter• För att människan ska  kunna leva måste hon äta• Maten och de  grundläggande behoven  måste produceras
Utgångspunkter• För att människan ska  kunna leva måste hon äta• Maten och de  grundläggande behoven  måste produceras• At...
Utgångspunkter• För att människan ska  kunna leva måste hon äta• Maten och de  grundläggande behoven  måste produceras• At...
Utvecklingskrafter
Materialism
Teknisk utveckling       och    samhällen
Vad vi gör     ochhur vi gör det
Teknisk utveckling och      samhällen
Teknisk utveckling och      samhällen Samhälle 1
Teknisk utveckling och      samhällen              Samhälle 2 Samhälle 1
Teknisk utveckling och      samhällen                           Samhälle 3              Samhälle 2 Samhälle 1
Teknisk utveckling och      samhällen                           Samhälle 3              Samhälle 2 Samhälle 1
Teknisk utveckling och      samhällen
Teknisk utveckling och      samhällen Slavsamhälle
Teknisk utveckling och      samhällen                Jordbrukssamhälle Slavsamhälle
Teknisk utveckling och      samhällen                                    Kapitalism                Jordbrukssamhälle Slavs...
Teknisk utveckling och      samhällen                                    Kapitalism                Jordbrukssamhälle Slavs...
Ideologi ochpolitik/juridik
Samhället
SamhälletOrganisation
SamhälletOrganisation   Teknik
SamhälletOrganisation   Teknik
SamhälletOrganisation   Teknik
Samhället       Ekonomisk basOrganisation       Teknik
Samhället       Ekonomisk basOrganisation       Teknik
Samhället   Ideologisk överbyggnad       Ekonomisk basOrganisation        Teknik
Samhället   Ideologisk överbyggnad                  Ideologisk       Ekonomisk basOrganisation        Teknik
Samhället   Ideologisk överbyggnad  Juridisk,                  Ideologisk  politisk        Ekonomisk basOrganisation      ...
Samhället   Ideologisk överbyggnad  Juridisk,                  Ideologisk  politisk        Ekonomisk basOrganisation      ...
Samhället   Ideologisk överbyggnad  Juridisk,                  Ideologisk  politisk        Ekonomisk basOrganisation      ...
Samhället   Ideologisk överbyggnad  Juridisk,                  Ideologisk  politisk        Ekonomisk basOrganisation      ...
Arbete och kapital
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter• Artikel 17: • Envar har rätt att äga egendom såväl    ensam som i förening med ...
Vad är värde?
Vad är kapital?
P-V-P’
P-V-P’
P-V-P’P
P-V-P’P        ’
P-V-P’Konstant kapital                   P        ’
P-V-P’Konstant kapital       Variabelt kapital                   P                       ’
P-V-P’Konstant kapital       Variabelt kapital Mervärde                   P                        ’
P-V-P’                         ArbetskraftKonstant kapital       Variabelt kapital Mervärde                   P           ...
P-V-P’                                 Arbete                         ArbetskraftKonstant kapital       Variabelt kapital ...
Kapitalackumulation     P      ’
Kapitalackumulation      P
Kapitalackumulation      P        ’
Kapitalackumulation        P
Kapitalackumulation        P         ’
Kapitalackumulation         P
Kapitalkoncentration
Kapitalkoncentration  P
Kapitalkoncentration  P   P
Kapitalkoncentration  P   P    P
Kapitalkoncentration  P   P    P   P
Kapitalkoncentration  P   P    P   P   P
Kapitalkoncentration         P
Kapitalcentralisation
Kapitalcentralisation
Kapitalcentralisation
Kapitalcentralisation
Kapitalcentralisation
Klass
”Genom hela historien har detfunnits tre typer av människor ivärlden, de Höga, de Mittemellan ochde Låga.
Dessa typer har blivit föremål förytterligare uppdelningar, de harburit oräkneligt många olika namnoch deras relativa stor...
Även efter enorma omvälvningaroch till synes oåterkalleligaförändringar har samma mönsteralltid bekräftat sig självt.
Målen för dessa tre grupper ärhelt oförenliga.Målet för de Höga är att finnaskvar där de är.Målet för de Mittemellan är att...
Målet för de låga, när de har ettmål – för det är ett orubbligtkännetecken för de låga att att deär alltför nedtryckta av ...
avskaffa all åtskillnadoch skapa ett samhälledär alla människor är jämlika.
Främlingskap
Det är inte arbetet som sådantsom människan skyr som pesten,        utan lönearbetet
Främlingskap
Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från
Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från • Det hen producerar
Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från • Det hen producerar • Själva arbetet
Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från • Det hen producerar • Själva arbetet • Sig själv som artsväsen
Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från • Det hen producerar • Själva arbetet • Sig själv som artsväsen • Andra människor
Alienation
Alienation
Sakvärldens tilltagande värde står i direktproportion till människovärldens avtagande värde.     Arbetet producerar inte b...
Vad jag icke förmår som människa, vad såledesingen av mina väsenskrafter förmår, det förmår jag                 genom penn...
Som denna omvandlande makt framträder den  också mot individen och mot de sociala och    andra band som gör anspråk på att...
Den som kan köpa tapperhet blir tapper, om han   också är feg. Då penningen inte utväxlas mot  någon bestämd kvalitet, ett...
Om du förutsätter människan som människa ochhennes förhållande till världen som ett mänskligt  förhållande, så kan du bara...
Alltså...• Historia• Arbete och kapital• Klass• Främlingskap
Tro inte på allt som är sant...
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
120929 grundkurs om socialism
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

120929 grundkurs om socialism

  • Login to see the comments

  • Be the first to like this

120929 grundkurs om socialism

  1. 1. Grundkurs om socialism 2012-09-29 Martin Lind
  2. 2. Upplägg• Introduktion• Historia• Arbete och kapital• Klass• Främlingskap
  3. 3. Utgångspunkter
  4. 4. Utgångspunkter• Socialism handlar om analys
  5. 5. Utgångspunkter• Socialism handlar om analys• Socialism är svårt
  6. 6. Utgångspunkter• Socialism handlar om analys• Socialism är svårt• Socialism är att tänka ”annorlunda”
  7. 7. Utgångspunkter• Socialism handlar om analys• Socialism är svårt• Socialism är att tänka ”annorlunda”• Socialism är användbart
  8. 8. Utgångspunkter• Socialism handlar om analys• Socialism är svårt• Socialism är att tänka ”annorlunda”• Socialism är användbart• Socialism är omvälvande
  9. 9. Historia
  10. 10. Utgångspunkter
  11. 11. Utgångspunkter• För att människan ska kunna leva måste hon äta
  12. 12. Utgångspunkter• För att människan ska kunna leva måste hon äta• Maten och de grundläggande behoven måste produceras
  13. 13. Utgångspunkter• För att människan ska kunna leva måste hon äta• Maten och de grundläggande behoven måste produceras• Att producera innebär att arbeta
  14. 14. Utgångspunkter• För att människan ska kunna leva måste hon äta• Maten och de grundläggande behoven måste produceras• Att producera innebär att arbeta• I samhället är arbetet organiserat
  15. 15. Utvecklingskrafter
  16. 16. Materialism
  17. 17. Teknisk utveckling och samhällen
  18. 18. Vad vi gör ochhur vi gör det
  19. 19. Teknisk utveckling och samhällen
  20. 20. Teknisk utveckling och samhällen Samhälle 1
  21. 21. Teknisk utveckling och samhällen Samhälle 2 Samhälle 1
  22. 22. Teknisk utveckling och samhällen Samhälle 3 Samhälle 2 Samhälle 1
  23. 23. Teknisk utveckling och samhällen Samhälle 3 Samhälle 2 Samhälle 1
  24. 24. Teknisk utveckling och samhällen
  25. 25. Teknisk utveckling och samhällen Slavsamhälle
  26. 26. Teknisk utveckling och samhällen Jordbrukssamhälle Slavsamhälle
  27. 27. Teknisk utveckling och samhällen Kapitalism Jordbrukssamhälle Slavsamhälle
  28. 28. Teknisk utveckling och samhällen Kapitalism Jordbrukssamhälle Slavsamhälle
  29. 29. Ideologi ochpolitik/juridik
  30. 30. Samhället
  31. 31. SamhälletOrganisation
  32. 32. SamhälletOrganisation Teknik
  33. 33. SamhälletOrganisation Teknik
  34. 34. SamhälletOrganisation Teknik
  35. 35. Samhället Ekonomisk basOrganisation Teknik
  36. 36. Samhället Ekonomisk basOrganisation Teknik
  37. 37. Samhället Ideologisk överbyggnad Ekonomisk basOrganisation Teknik
  38. 38. Samhället Ideologisk överbyggnad Ideologisk Ekonomisk basOrganisation Teknik
  39. 39. Samhället Ideologisk överbyggnad Juridisk, Ideologisk politisk Ekonomisk basOrganisation Teknik
  40. 40. Samhället Ideologisk överbyggnad Juridisk, Ideologisk politisk Ekonomisk basOrganisation Teknik
  41. 41. Samhället Ideologisk överbyggnad Juridisk, Ideologisk politisk Ekonomisk basOrganisation Teknik
  42. 42. Samhället Ideologisk överbyggnad Juridisk, Ideologisk politisk Ekonomisk basOrganisation Teknik
  43. 43. Arbete och kapital
  44. 44. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter• Artikel 17: • Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra. • Ingen må godtyckligt berövas sin egendom.
  45. 45. Vad är värde?
  46. 46. Vad är kapital?
  47. 47. P-V-P’
  48. 48. P-V-P’
  49. 49. P-V-P’P
  50. 50. P-V-P’P ’
  51. 51. P-V-P’Konstant kapital P ’
  52. 52. P-V-P’Konstant kapital Variabelt kapital P ’
  53. 53. P-V-P’Konstant kapital Variabelt kapital Mervärde P ’
  54. 54. P-V-P’ ArbetskraftKonstant kapital Variabelt kapital Mervärde P ’
  55. 55. P-V-P’ Arbete ArbetskraftKonstant kapital Variabelt kapital Mervärde P ’
  56. 56. Kapitalackumulation P ’
  57. 57. Kapitalackumulation P
  58. 58. Kapitalackumulation P ’
  59. 59. Kapitalackumulation P
  60. 60. Kapitalackumulation P ’
  61. 61. Kapitalackumulation P
  62. 62. Kapitalkoncentration
  63. 63. Kapitalkoncentration P
  64. 64. Kapitalkoncentration P P
  65. 65. Kapitalkoncentration P P P
  66. 66. Kapitalkoncentration P P P P
  67. 67. Kapitalkoncentration P P P P P
  68. 68. Kapitalkoncentration P
  69. 69. Kapitalcentralisation
  70. 70. Kapitalcentralisation
  71. 71. Kapitalcentralisation
  72. 72. Kapitalcentralisation
  73. 73. Kapitalcentralisation
  74. 74. Klass
  75. 75. ”Genom hela historien har detfunnits tre typer av människor ivärlden, de Höga, de Mittemellan ochde Låga.
  76. 76. Dessa typer har blivit föremål förytterligare uppdelningar, de harburit oräkneligt många olika namnoch deras relativa storlek, liksomderas inställning till varandra, harvarierat från tid till annan: men dengrundläggande samhällsstrukturenhar aldrig ändrats.
  77. 77. Även efter enorma omvälvningaroch till synes oåterkalleligaförändringar har samma mönsteralltid bekräftat sig självt.
  78. 78. Målen för dessa tre grupper ärhelt oförenliga.Målet för de Höga är att finnaskvar där de är.Målet för de Mittemellan är attbyta plats med de Höga.
  79. 79. Målet för de låga, när de har ettmål – för det är ett orubbligtkännetecken för de låga att att deär alltför nedtryckta av slit för attmer än periodvis vara medvetnaom någonting utanför det dagligalivet – är att avskaffa all åtskillnadoch skapa ett samhälle där allamänniskor är jämlika.”
  80. 80. avskaffa all åtskillnadoch skapa ett samhälledär alla människor är jämlika.
  81. 81. Främlingskap
  82. 82. Det är inte arbetet som sådantsom människan skyr som pesten, utan lönearbetet
  83. 83. Främlingskap
  84. 84. Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från
  85. 85. Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från • Det hen producerar
  86. 86. Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från • Det hen producerar • Själva arbetet
  87. 87. Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från • Det hen producerar • Själva arbetet • Sig själv som artsväsen
  88. 88. Främlingskap• Arbetaren förfrämligas från • Det hen producerar • Själva arbetet • Sig själv som artsväsen • Andra människor
  89. 89. Alienation
  90. 90. Alienation
  91. 91. Sakvärldens tilltagande värde står i direktproportion till människovärldens avtagande värde. Arbetet producerar inte bara varor; det producerar också sig självt och arbetaren som varor, och detta just på samma sätt som det producerar andra varor.
  92. 92. Vad jag icke förmår som människa, vad såledesingen av mina väsenskrafter förmår, det förmår jag genom penningen.
  93. 93. Som denna omvandlande makt framträder den också mot individen och mot de sociala och andra band som gör anspråk på att vara väsentliga.Den förvandlar troheten till otrohet, kärleken till hat, hatet till kärlek, dygden till last, lasten till dygd, slaven till herre, herren till slav, dumheten till förstånd, förståndet till dumhet.
  94. 94. Den som kan köpa tapperhet blir tapper, om han också är feg. Då penningen inte utväxlas mot någon bestämd kvalitet, ett bestämt ting, någon bestämd mänsklig väsenskraft utan mot hela den mänskliga och naturliga världen så utväxlar den också - ur sin ägares synpunkt - varje egenskap mot vilken egenskap som helst, och detta gäller även varandra uteslutande egenskaper. Denförenar det omöjliga, den tvingar motsatserna att liera sig med varandra.
  95. 95. Om du förutsätter människan som människa ochhennes förhållande till världen som ett mänskligt förhållande, så kan du bara utbyta kärlek mot kärlek, förtroende mot förtroende. Om du villuppleva konsten, så måste du vara förberedd för konstupplevelsen; om du vill öva inflytande på andra människor så måste du vara en människasom är verkligt inspirerande och stimulerande på andra människor.
  96. 96. Alltså...• Historia• Arbete och kapital• Klass• Främlingskap
  97. 97. Tro inte på allt som är sant...

×