Sweden

795 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
795
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Sweden

  1. 1. Rapport 2010:2Miljörelaterade skatter,subventioner ochutsläppsrätter
  2. 2. Rapport 2010:2Miljörelaterade skatter, subventioneroch utsläppsrätterStatistiska centralbyrån2010
  3. 3. Environmental accountsEnvironmentally related taxes, subsidies and emission permitsProducent SCB, RM/MNProducer Avdelningen för regioner och miljö Box 24300 SE-104 51 StockholmFörfrågningar Maja Cederlund, MiljöräkenskaperInquiries tel: +46 (0)8 506 947 12, maja.cederlund@scb.se Hanna Brolinson, Miljöräkenskaper tel: +46 (0)8-506 943 13, hanna.brolinson@scb.se© 2010 Statistiska centralbyrånISSN 1654-6822 (online)URN:NBN:SE:SCB-2010-MI71BR1002_pdf (pdf) 2 2
  4. 4. FörordMiljöräkenskaper är ett system som syftar till att beskriva samband enm ellan m iljön och ekonom in. Miljöräkenskapssystem et gör d et genom attm äta bid rag från miljön till ekonom in (t.ex. använd ning av råm aterial,vatten, energi och m ark) och påverkan på miljön från ekonomin (utsläpptill luft och vatten sam t avfall). Miljöräkenskapssystem et visar även d em iljörelevanta transaktioner som finns i nationalräkenskapssystem et.SCB fick år 1993 tillsamm ans m ed Konjunkturinstitutet och N aturvård s-verket i uppd rag av regeringen att skapa ett system för att beskrivasam banden m ellan ekonom i, m iljö och naturresurser. På SCB innebär d etatt utveckla m iljö- och naturresursstatistik som kan kopplas till d e bransch -, varugrupps- och sektorsind elningar som använd s inomnationalräkenskaperna.Miljöräkenskapssystem et beskrevs första gången år 1994 i en handbokutgiven av Eurostat, European System for Collection of Economic Inform a-tions on the Environment (SERIEE). Därefter följde en rad handböcker ochm anualer till stöd för länd erna att införa exem pelvis m iljöskyd d skostna d er.Inom FN har m an också utarbetat en hand bok om m iljöräkenskaperH and book of N ational Accounting – Integrated Environm ental andEconom ic Accounting 2003 (SEEA 2003).Enligt FN ska ett miljöräkenskapssystem täcka in: flöd en av m aterial i ekonom in ekonom iska variabler av m iljöintresse naturresurser och stockar (förråd eller lager)Miljöekonom iska styrm ed el är exem pel på ekonom iska variabler avm iljöintresse. Denna rapport beskriver m iljörelaterad e skatter ochsubventioner samt utsläppsrätter.Rapporten är fram tagen av Maja Ced erlund och H anna Brolinson m ed stödfrån Viveka Palm , alla på Statistiska centralbyrån.Statistiska centralbyrån i d ecem ber 2010Inger EklundAvd elningschef,Regioner och m iljö Viveka Palm Enhetschef, Miljöekonom i och naturresurser
  5. 5. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter InnehållInnehållFörord ......................................................................................................... 41 Sammanfattning ................................................................................... 72 Introduktion ........................................................................................ 112.1 Miljöekonomiska styrmedel ............................................................. 112.2 Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna ........................... 122.3 Syfte ............................................................................................... 123 Definitioner, metod och källor ........................................................... 143.1 Översikt .......................................................................................... 143.2 Miljörelaterade skatter .................................................................... 14 3.2.1 Definition ...............................................................................................15 3.2.2 Datakällor för m iljörelaterad e skatter ................................................15 3.2.3 Metod för m iljörelaterad e skatter .......................................................163.3 Miljörelaterade subventioner ........................................................... 16 3.3.1 Definitioner ............................................................................................17 3.3.2 Datakällor för m iljörelaterad e subventioner ....................................19 3.3.3 Metod för m iljörelaterad e subventioner ...........................................193.4 Utsläppsrätter ................................................................................. 22 3.4.1 Definition ...............................................................................................22 3.4.2 Metod och datakällor ...........................................................................224 Resultat för miljörelaterade skatter .................................................... 234.1 Totala miljörelaterade skatter ......................................................... 23 4.1.1 Skatt på energi .......................................................................................25 4.1.2 Skatt på föroreningar ...........................................................................25 4.1.3 Skatt på transport .................................................................................25 4.1.4 Skatt på naturresurser ..........................................................................264.2 Miljörelaterade skatter för olika branscher ...................................... 264.3 Miljöskatter och utsläpp .................................................................. 27 4.3.1 Utsläpp och skatt på kold ioxid ...........................................................27 4.3.2 Utsläpp och skatt på svaveld ioxid .....................................................285 Resultat för miljömotiverade subventioner ...................................... 315.1 Totala miljömotiverade subventioner i Sverige................................ 31 5.1.1 Resursrelaterad e subventioner ...........................................................33 5.1.2 Energirelaterad e subventioner ...........................................................33 5.1.3 Klim atrelaterad e subventioner ...........................................................33 5.1.4 Transportrelaterad e subventioner ......................................................34 5.1.5 Miljörelaterat bistånd ...........................................................................345.2 Miljömotiverade subventioner för konsumtion och investering ........ 345.3 Totala subventioner i Sverige ......................................................... 355.4 Miljömotiverade subventioner fördelat på bransch .......................... 37 5.4.1 Branschanalys per m iljöom råd e .........................................................386 Resultat för potentiellt miljöskadliga subventioner ......................... 426.1 Bakgrund ........................................................................................ 426.2 Totala potentiellt miljöskadliga subventioner ................................... 43 6.2.1 Resursrelaterad e potentiellt m iljöskadliga subventioner ...............43 6.2.2 Transportrelaterad e potentiellt m iljöskad liga subventioner ..........446.3 Potentiellt miljöskadliga subventioner fördelat på bransch .............. 447 Resultat för utsläppsrätter ................................................................. 45Statistiska centralbyrån 5
  6. 6. Innehåll M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter7.1 Bakgrund ....................................................................................... 45 7.1.1 Tilld elning av utsläppsrätter och faktiska utsläpp .......................... 45 7.1.2 Pris på utsläppsrätter ........................................................................... 467.2 Utsläppsrätter fördelat på bransch ................................................. 477.3 Handel inom handelssystemet ....................................................... 497.4 Koldioxidutsläpp inom och utanför handelssystemet ...................... 507.5 Hur betrakta styrmedlet utsläppsrätter? ......................................... 518 Analys ekonomiska styrmedel .......................................................... 528.1 Miljörelaterade skatter och miljömotiverade subventioner .............. 528.2 Koldioxidskatt och utsläppsrätter för koldioxid ................................ 538.3 Ekonomiska styrmedelsprofiler ...................................................... 548.4 Miljöekonomiska profiler ................................................................ 579 Referenser .......................................................................................... 5910 Bilagor ................................................................................................ 6110.1 Bilaga 1 Miljörelaterade skattebaser .............................................. 6110.2 Bilaga 2 Miljörelaterade skatter och dess kod hosnationalräkenskaperna ............................................................................. 6210.3 Bilaga 3 Statsanslag vilka de miljömotiverade subventionernahar sitt ursprung i...................................................................................... 6310.4 Bilaga 4 Lämnade bidrag för konsumtion och investering .............. 6610.5 Bilaga 5 Utgiftsområden i statsbudgeten ........................................ 6710.6 Bilaga 6 Naturvårdsverkets branschgruppering förutsläppsrätter, 2007.................................................................................. 686 Statistiska centralbyrån
  7. 7. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Sammanfattning1 SammanfattningMiljöekonom iska styrm ed el ses som en viktig kom ponent på vägen m ot etthållbart samhälle. I Prop. 2009/ 10:155 Svenska miljöm ål - för ett effektivarem iljöarbete skriver miljöd epartem entet att ”Vi ska d ärför verka för attförbättra prissignaler genom att internalisera externa m iljökostnad er ochöka användningen av ekonom iska styrm ed el i miljöpolitiken.” På SCB harm an nu för första gången kvantifierat d e miljörelaterad e ekonomiskastyrm ed len, d els för sig d els ihop. Dessutom har resultatet förd elats påbransch och för d e flesta kan tid sserier presenteras. Resultatet av dettaarbete presenteras i d enna rapport.En sam lad kvantifierad bild över m iljöekonom iska styrm ed el saknas, ochsyftet m ed d etta projekt har varit att red ovisa en såd an. Det finns m ångaolika typer av ekonom iska styrm ed el, i den här stud ien beskrivsm iljörelaterad e skatter, subventioner och utsläppsrätter. De förd elas påbransch och sektorer och jäm förs m ed utsläpp och ekonomiska variablersom exem pelvis föräd lingsvärd et för en specifik bransch.Internationellt arbeteI m iljöräkenskapssystemet beskrivs ekonom iska transfereringar som harrelevans för m iljön. Inom EU rapporterar flera länd er m iljörelater ad eskatter, vilket beskrivs i en rapport som nyligen släppts inom Eurostat 1. Engem ensam m etod och harm oniserat arbetssätt är en förutsättning för atterhålla internationellt jäm förbara d ata. SCB är aktiva d els i en expertgruppinom Eurostat, d els i en FN -baserad arbetsgrupp d är också m etod frågord iskuteras. Metod en d iskuteras också i en expertgrupp inom Eurostat föratt resultera i en m anual vilken troligen blir klar år 2012.Miljörelaterade skatterI d efinitionen för d e miljörelaterad e skatterna är d et skattebasen som styrom skatten är m iljörelaterad . Det finns en lista över skattebaser som mankom m it överens om inom arbetsgruppen inom Eurostat som ärm iljörelaterad e. Datakällan för d e miljörelaterad e skatterna ärnationalräkenskaperna inom SCB. Beträffand e branschförd elningen så görsd en främ st av nationalräkenskaperna på SCB och en m ind re d el förd elas avm iljöräkenskaperna på SCB.Intäkterna från d e miljörelaterad e skatterna har i Sverige ökat m ed 34procent m ellan åren 2000 och 2009. År 2009 uppgick intäkterna från d em iljörelaterad e skatterna till 83 m iljard er kronor. Till största d elen ärm iljöskatterna energirelaterad e, m en d et finns även transport -, naturresurs-och föroreningsrelaterade m iljöskatter. Det är d e transportrelaterad em iljöskatterna, följt av de energirelaterad e, som ökat m est und er period en.De totala miljörelaterad e skatterna har under tid speriod en legat ganskajäm nt runt knappa 3 procent av BN P. Miljöskatterna som and el av d e totalaskatterna har d ock ökat und er sam m a period från ca 7,5 till ca 9 procent.1 Eu rostat 2010. Environm ental statistics and accounts in Eu rope.
  8. 8. Sammanfattning M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterDe m iljörelaterad e skatterna belastar m ånga olika sektorer i sam hället,såväl privata konsum tionen som ind ustrins använd ning av insatsvaror. Dåm an stud erar branschförd elningen av miljöskatterna för d en tillgängligatid sserien, 2000-2007, ser m an att d et är d en privata konsum tionen som stårför nästan hälften av d e totala m iljöskatterna följt av transportsektorn .Då m an stud erar m iljörelaterad e skatter och utsläpp per bransch ih op serm an att för kold ioxid betalar privata konsum tionen en större and elkold ioxid skatt än d e direkta utsläpp som d en sektorn orsakar m ed antillverkningsind ustrin står för en större and el utsläpp av kold ioxid än andelm iljöskatt d en branschen står för. Generellt kan man säga att d å and elenutsläpp är högre än and elen miljörelaterad skatt råd er und antag frånskatten.Miljömotiverade subventionerI d efinitionen för miljömotiverad e subventioner är d et bakom liggand em otivet som styr om subventionen är m iljöm otiverad . Metod en bygger påatt stud era anslagen i statsbud geten och välja ut dem som har som m otivatt öka aktiviteter som minskar utsläpp och använ d ning av resurser.Datakällan baseras på statsbud getens utfall och kom m er frånEkonom istyrningsverket. Branschförd elningen görs d els genom attanvänd a branschförd elningen som görs av nationalräkenskaperna på SCBoch kom pletteras m ed att m iljöräkenskaperna på SCB branschfö rd elaråterståend e transfereringar genom att kartlägga mottagarna av anslagen .Utbetalningarna från statskassan i form av m iljömotiverad e subventionerhar ökat m ed 50 procent und er period en 2000 till 2009. År 2009 uppgickutbetalningarna till knapp 9 m iljard er kronor. Den största d elen består avresursrelaterad e subventioner m en d et finns även en ergi-, klimat-,transport- och bistånd srelaterad e m iljöm otiverad e subventioner.De totala miljöm otiverade subventionerna har legat runt 1,5 procent av d etotala subventionerna och övriga transfereringar i Sverige und ertid speriod en, förutom senaste året i tid sserien d å and elen gick upp tilld rygt 2 procent. Sveriges totala subventioner beräknas efter sam m a m etodsom använd s för d e m iljöm otiverad e subventioner och består av ett urvaltransfereringar, båd e transfereringar för konsum tion som investeringarinklud eras.Då m an stud erar vilka branscher som tar em ot de m iljöm otiverad esubventionerna ser m an att d e största m ottagarna år 2009 ärjord brukssektorn och internationella m ottagare, som står för d rygt2 m iljard er och knappt 3 m iljard er kronor vard era. Offen tlig sektor är ocksåen stor m ottagare med drygt 1,3 m iljard er kronor. Under tid speriod en ärd et d e internationella m ottagarna som ökat m est i faktisk utbetalning, m edca 1,5 m iljard er kronor, m ed an energibranschen står för d en störstam inskningen.Potentiellt miljöskadliga subventionerI d efinitionen för d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna är d et d enförväntad e effekten av subventionen som styr om subventionen ärpotentiellt m iljöskad lig. Dessutom ska subventionen betalas ut till enbransch som har högre utsläppsintensitet än genom snittet i Sverige, för attbetecknas som potentiellt m iljöskad lig. Metod en utgår, liksom för d em iljöm otiverad e subventionerna, från att stud era anslagen i statsbud geten.8 Statistiska centralbyrån
  9. 9. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter SammanfattningDatakällan är också d ensam m a som för d e miljömotiverad esubventionerna, statsbud getens utfall från Ekonom istyrningsverket. Vidbranschförd elningen inhäm tas branschförd elning frånnationalräkenskaperna från SCB och kom pletteras m ed att stud eram ottagarna av subventionerna i d e fall nationalräkenskaperna inte gjortnågon branschförd elning för berörd transferering.Utbetalningarna från statskassan i form av potentiellt m iljöskadligasubventioner uppgick år 2007 till knappt 9 m iljarder kronor. Av d ennasum m a har knappt 6,6 miljard er kronor betalats ut från anslaget gård sstödoch djurbid rag och d rygt en m iljard kronor för upprustning och byggand eav vägar, från anslaget väghållning och statsbid rag. Vid enbranschförd elning av d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna ser m anjust att d et är jord brukssektorn som är d en största m ottagaren varpåtransportsektorn följer.UtsläppsrätterMed utsläppsrätter avses här utsläppsrätter inom EU:s hand elssystem förkold ioxid . Data om tilldelning av rätter, utsläpp från anläggningar sam thandel inom system et häm tas från Energim yndigheten ochN aturvård sverket. Branschförd elningen som presenteras i d en härrapporten har gjorts genom att lägga på organisationsnum m er och d ärefterbranschkodning från företagsregistret. H and eln m ed utsläppsrätterom fattar d rygt 730 svenska anläggningar inom svensk ind ustri- ochenergiprod uktion och i hela EU berörs ca 13 000 anläggningar, eller 40procent av d e totala utsläppen av koldioxid inom EU.Då m an jäm för d e faktiska kold ioxid utsläppen från d e anläggningar somberörs av hand elssystemet i Sverige kan m an se att utsläppen minskatund er första handelsperiod en (2005-2009) från knapp t 20 m iljoner tonkold ioxid till d rygt 17 miljoner ton kold ioxid . Antalet tilld eladeutsläppsrätter överstiger utsläppen under hela period en vilket visar på atten för stor m ängd utsläppsrätter d elats ut.Vid en branschförd elning av utsläppsrätterna ser m an att d et ärstålbranschen som har fått d en största tilld elningen följt av energisektorn.Stålbranschen står för d rygt 30 procent av utsläppen inom system et ochenergibranschen för 20 procent av utsläppen.En samlad analysDå m an erhåller en kvantifiering av flera ekonomiska styrm ed el kan mansätta d essa styrm ed el och utsläpp invid varand ra och jäm föra olikabranscher. En såd an m iljöprofil visas i Figur 1. I figuren visas and elar avolika ekonom iska styrm ed el tillsam m ans m ed utsläpp för branschen stål-och m etallfram ställning (SN I 27). Det m an kan se när m an jämförkold ioxid skatt m ed utsläpp av kold ioxid är att stålbranschen släpper ut enstörre and el kold ioxid än vad d en betalar kold ioxid skatt. För d ennabransch råd er såled es und antag i skattelagstiftningen. Stålbranschen stårför 7 procent av Sveriges export och 10 procent av d e totalakold ioxid utsläppen i Sverige. Det ekonomiska styrm ed el som främ stanvänd s är hand el m ed utsläppsrätter.
  10. 10. Sammanfattning M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterFigur 1Miljöekonomisk profil för stål och metallframställningsbranschen (SNI 27),andel av totala ekonomin, år 2007* *Export gäller d ock för 2006 ProcentOm m an ser till alla branschers tilld elad e utsläppsrätter jämfört m edand elen av utsläppen inom och utanför handelssystem et, som i Figur 2ned an, syns d et tyd ligt att för stålbranschen (SN I 27) ingår allakold ioxid utsläpp inom hand elssystem et m ed an för energibranschen (SN I40) sker ungefär hälften av utsläppen utanför hand elssystem et och berörsalltså inte av d et ekonomiska styrm ed let utsläppsrätter .Figur 2Totala utsläpp av koldioxid i Sverige i miljoner ton samt hur stor del av dessasom ingår i handelssystemet fördelat på bransch angivet i SNI 2002, år 2007*SNI 10-37, exklusive SNI 10-14, 21, 26 och 27. tusental ton*SNI 41-99, exklusive SNI 45 och 60-64.10 Statistiska centralbyrån
  11. 11. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Introduktion2 IntroduktionDet finns en m ängd olika styrm ed el på m iljöom råd et: förbud , skatter,kvoter, utsläppsrätter, pantsystem , avgifter, gröna certifikat, m ärkning,subventioner och så vid are. Miljöekonomiska styrm ed el ses som en viktigkom ponent på vägen m ot ett hållbart samhälle. I prop ositionen m ed 2namnet Svenska m iljöm ål - för ett effektivare m iljöarbete skriverm iljöd epartem entet: ”Vi ska d ärför verka för att förbättra prissignalergenom att internalisera externa m iljökostnad er och öka använd ningen avekonom iska styrm ed el i m iljöpolitiken.”Det finns m ånga exem pel på införd a styrm ed el av olika typer i svenskm iljöpolitik, kväveavgiften, svavelskatten, utsläppsrätter för kold ioxid ochand ra. Det finns argum ent för att en mix av styrm ed el är d et m est effektiva 3för att få effekt på ett visst m iljöproblem . Detta förord as även av Thom asSterner, professor i miljöekonom i vid H and elshögskolan i Göteborg som 4tror på att en hybrid av avgifter och utsläppsrättigheter kan vara effektiv .N ågot som d et talas m ycket om internationellt för att uppnå en effektivm iljöpolitik är att m inska d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna. PåN aturvård sverkets hem sid a skriver m an att d et finns subventioner som 5led er till att m iljöproblem en ökar .Det saknas id ag en samlad bild över d e m iljöekon om iska styrm ed len ochhur stora utgifter respektive intäkter d et rör sig om för staten respektive förekonom iska sektorer. SCB:s m iljöräkenskaper har i d enna rapport sam latd efinitioner, beskrivning av m etod och resultat av m iljörelaterad e skatter,m iljöm otiverad e subventioner, potentiellt m iljöskad liga subventioner samthandel m ed utsläppsrätter. I rapporten visas d els styrm ed len var för sig itid sserier, d els branschförd elad e sam t tillsamm ans m ed and ra variabler im iljöekonom iska profiler.2.1 Miljöekonomiska styrmedelDe verktyg staten har för att påverka ekonom ins aktörer är olika typer avstyrm ed el. De kan d elas in på olika sätt, N aturvård sverket gör i en genom -gång av styrm ed el inom m iljöpolitiken följand e ind elning: ekonom iska,regleringar (eller adm inistrativa), inform ation och forskning, se Tabell 16.2 Prop. 2009/ 10:1553 OECD, 20074 Sterner, 20035 Se N aturvård sverkets hem sida och gå in på Lagar-och-and ra-styrm ed el/ Styrm ed el-for-m iljovanliga-val/ Olika-typer-av-styrm ed el/ Om -ekonom iska-styrm ed el/ Skattelattnad er-bid rag-och-stod /6 N aturvård sverket, 2006
  12. 12. Introduktion M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernaTabell 1Olika typer av styrmedel (Naturvårdsverket, 2006)Ekonomiska Regleringar Information Forskning Skatter Gränsvärden för Upplysning Forskning utsläpp Skatteavdrag Krav på Rådgivning Utveckling bränsleval och energieffektivitet Avgifter Långsiktiga avtal Opinionsbildning Demonstration Bidrag Miljöklassning (Teknikupphandling) Subventioner Pant Handel med utsläppsrätter Handel med certifikatDe m iljöekonom iska styrm ed el som d enna rapport går närm are in på är: m iljörelaterad e skatter m iljörelaterad e subventioner utsläppsrätter.2.2 Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernaMiljörelaterad e skatter ingår i m iljöräkenskaperna sed an år 2000 och ärofficiell statistik. Data om m iljöskatter rapporteras till EU och publicerasårligen.Miljöm otiverad e subventioner ingår i miljöräkenskaperna sed an 2003 ochär officiell statistik. För potentiellt miljöskad liga subventioner finns id agingen regelbund en d ata fram ställning och arbetet är fortfarand e i enutvecklingsfas.Utsläppsrätter har tid igare inte red ovisats av SCB på branschnivå m en harnu inklud erats genom att vissa d elar från hand elssystem et förd elats påbransch inom ram arna för d enna rapport.Eurostat och OECD publicerad e 2001 en manual som innehåller m etod enför att ta fram m iljörelaterad e skatter 7. För m iljörelaterad e subventionerfinns ingen liknand e manual. Då allt fler länd er inom EU är intresserad eoch arbetar aktivt på områd et har en expertgrupp inom Eurostat startatsund er 2010 m ed syfte att uppd atera d els nuvarand e m anual förm iljörelaterad e skatter m en även inklud era miljörelaterad e subventioner(m iljöm otiverad e och potentiellt miljöskad liga). Den uppd aterad em anualen är planerad att publiceras 2012.2.3 SyfteH uvud syftet med rapporten är att beskriva d e ekonom iska styrm ed el somingår i miljöräkenskap ssystem et på SCB, en sam lad kvantifierad bild överd essa har saknats tid igare. Det finns m ånga olika typer av ekonom iskastyrm ed el, i d en här studien beskrivs miljörelaterad e skatter, subventioner7 Eu rostat, 200112 Statistiska centralbyrån
  13. 13. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Introduktionoch utsläppsrätter. De förd elas på bransch och sektorer och jäm förs m edutsläpp och ekonom iska variabler som exem pelvis föräd lingsvärd et för enspecifik bransch.
  14. 14. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter3 Definitioner, metod och källorDetta kapitel innehåller d efinition er, beskrivning av m etod er ochd atakällor för m iljöskatter, m iljöm otiverad e subventioner, poten tielltm iljöskad liga subventioner och utsläppsrätter.3.1 ÖversiktDe m iljörelaterad e transfereringarna som beskrivs i rapporten är Miljörelaterad e skatter Miljörelaterad e subventioner UtsläppsrätterDe m iljörelaterad e subventionerna delas in i m iljöm otiverad e subventioner Miljörelaterade transfereringaroch potentiellt m iljöskadliga subventioner, d etta illustreras i Figur 3. Dennauppd elning och d essa benämningar använd s gemensam t inom Eurostat inom miljöräkenskapernaoch FN 8 och kom m er att beskrivas i d en komm and e m anualen överm iljörelaterad e skatter och subventioner 9.Figur 3Miljörelaterade transfereringar i denna rapport Miljörelaterade transfereringar inom miljöräkenskapssystemet Miljörelaterade subventioner Miljörelaterade Utsläpps- skatter rätter Miljömoti- Potentiellt verade miljöskadligaUnd er 2010-2011 pågår ett arbete i en expertgrupp inom Eurostat d är m antar fram en klassificering för d e m iljöm otiverad e subventionerna sam tuppd aterar befintlig manual för miljörelaterad e skatter. Resultatet kom m erbli en m anual för att ta fram statistik över m iljörelaterad e subventioner ochm iljörelaterad e skatter.3.2 Miljörelaterade skatterBranschförd elade d ata för m iljöskatter finns för 2000–2007 och totala m iljö- 10skatted ata för 2000–2009 .Miljöskatter syftar till att styra användningen av d e varor och tjänster sombeskattas. Miljöskatter gör i någon m ån kostnad en för m iljöpåverkan synligför sam hällets aktörer och fungerar som ett incitam ent att indirekt väga in8 Lond ongruppen, en av FN -baserad arbetsgrupp som sam ord nar d et internatio nella arbetetm ed m iljöräkenskaper.9 En ny m anual som kom m er ersätta d en nuvarand e som finns för m iljöskatter kom m erinnefatta såväl m iljörelaterad e skatter som subventioner. Den planeras att publiceras 2012.10 Tid sserien för m iljöskatter går d ock tillbaks till 1993 och d essa d ata kan häm tas från SCB:shem sid a eller från SSD, statistikd atabasen.14 Statistiska centralbyrån
  15. 15. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorm iljöaspekter i sitt agerand e. I praktiken görs d ock avvägningar m ot and raintresseom råd en såsom exem pelvis konkurrenskraft, regionalpolitik ochsysselsättning.För m iljöskatter gäller att d e har två effekter, d els påverkas använd ningenav prod u kten vars pris ökats av skatten, dels resulterar d et ökad e prisetökad e intäkter för staten. Intäkterna från en skatt går in i statsbud geten ochtill skillnad från en avgift led er inte intäkterna till en m otprestation avstaten. Avgifter ses, till skillnad från skatter, som en avgift för en tjänst,intäkterna från avgifter är såled es öronm ärkta för ett specifikt syfte.3.2.1 DefinitionDen positiva m iljöeffekten av en m iljörelaterad skatt orsakas främst genomatt d en ökar priset på prod ukter och aktiviteter som kan m edföra ennegativ m iljöpåverkan. Det är d en potentiella effekten av skatten, på envaras pris eller kostnad, som utgör grund en i d efinitionen av enm iljörelaterad skatt. Det är såled es skattebasen som avgör om skatten ärm iljörelaterad . Om skattebasen är m iljörelaterad är skatten enm iljörelaterad skatt, oavsett syftet med skatten. Ty en skatt som sätts på envara för att minska utsläppen från varan, har samm a effekt på varans prissom en skatt som satts för att öka statens intäkter.Följand e d efinition använd s för miljöskatter:“A tax whose tax base is a physical unit (or a proxy of it) of something that has aproven, specific negative impact on the environment.” 11Skattebasen (”tax base” i d efinitionen ovan) är d en prod ukt, aktivitet ellerd et äm ne som skattesatsen grund as på. Bilaga 1 visar d e skattebaser som ärm iljörelaterad e enligt Eurostat. Ett antal miljörelaterad e skattebaser harid entifierats näm ligen: utsläpp till luft och vatten, äm nen som påverkarozonlagret, avfall, naturresurser, buller, energiprod ukter (bränslen ochelektricitet), sam t transportsektorn. Mom s har tidigare inte ingått id efinitionen m en i d en kom m and e revideringen av m anualen kom mervissa typer av m om s att inklud eras. Miljörelaterad e skatter består tillstörsta d elen av ind irekta punktskatter som läggs på en specifik vara ellerett m iljöskad ligt ämne 12.3.2.2 Datakällor för miljörelaterade skatterSCB:s d ata för statens inkom ster och utgifter ligger till grund förberäkningen av d e totala m iljöskatterna. Det är nationalräkenskaperna påSCB som gör d essa beräkningar m ed d ata från Ekonom istyrningsverket(ESV). Vid beräkning av d en totala skatteintäkten sum m erasskattebetalningen från olika branscher, ind elat enligt Stand ard för SvenskN äringsgrens ind elning (SN I).De energirelaterad e skatterna (energi-, kold ioxid - och svavelskatten)förd elas på bransch av nationalräkenskaperna, liksom ford onsskatten. Förenergiskatterna är d et i huvud sak energistatistiken och skatteinform ationfrån Skatteverket och Ekonom istyrningsverket som ligger till grund förbranschförd elningen . För ford onsskatten är d et Vägverkets bilregister och11 Eu rostat, 2001. Environm ental taxes. A statistical guid e.12 Med indirekt avses här att d en som t ex den som saluför prod ukten betalar in skattenm ed an d et är köparen som står för den ökad e kostnad en.
  16. 16. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterförd elningen av skatten på olika typer av ford on som ligger till grund förbranschförd elningen .3.2.3 Metod för miljörelaterade skatterDe skatter som räknas som m iljöskatter inom d et svenska skattesystem etfinns listad e i Bilaga 2. Listan baseras på d e skattebaser som ärm iljörelaterad e enligt Eurostat (se Bilaga 1).N ed an följer en beskrivning av m etod en som använd s för att kvantifiera detotala och d e branschförd elad e m iljöskatterna.3.2.3.1 Totala miljöskatterFör att välja ut d e skatter som är m iljörelaterad e från d e totala skatterna iSverige använd s d en lista över m iljörelaterad e skattebaser m an kom m itöverens om inom Eurostat. Det är såled es skatter m ed d essa skattebasersom utgör m iljörelaterade skatter. Denna inform ation kan behövakom pletteras m ed ytterligare inform ation om skattelagstiftningen för attsäkerställa om skatten ska räknas som en miljöskatt eller inte.För att kunna presentera m iljöskatterna på ett överskåd ligt sätt d elas d e in ifyra om råd en: skatt på energi, skatt på vissa substanser, skatt på transportoch skatt på naturresurser. Denna ind elning använd s för miljöskatter inomEurostat vilket gör d ata jäm förbart m ellan länd er.3.2.3.2 Branschfördelade miljöskatterMiljöskatterna branschförd elas på SCB till viss d el avnationalräkenskaperna och till viss d el av m iljöräkenskaperna.N ationalräkenskaperna branschförd elar d e energirelaterad e skatterna ochford onskatterna. De energirelaterad e skatterna är kold ioxid skatt,energiskatt på bränslen, energiskatt på el, svavelskatt sam tprod uktionsskatter på el. Branschförd elningen av d essa skatter baseras påanvänd ningen av bränsle och el sam t skattesatser för olika branscher ochbränslen. För ford onsskatten använd s inform ation från bilregistret för attförd ela ut skatten på branscher och typ av ford on. Ford onsskatten består aven d el prod uktskatt sam t en d el inkomstskatt.Övriga m iljörelaterad e skatter branschförd elas av m iljöräkenskaperna. Deskatter som i huvud sak belastar en bransch är skatt på inrikes flyg, skatt påbekäm pningsm edel, skatt på hand elsgöd sel, skatt på avfall, avgift tillbatterifond en och naturgrusskatt och d essa läggs m anuellt till d enbranschen. Övriga miljöskatter, d .v.s. d e som belastar m ånga olikabranscher läggs som oförd elat, d e är m iljöskyd dsavgift, trängselskatt,kilom eterskatt och avgift till bilskrotningsfond en.3.3 Miljörelaterade subventionerEn subvention gör att priset för att prod ucera eller konsum era blir lägre änd et had e varit utan subventionen. Kostnad en för en statlig subvention synsi statsbud geten som en utgift. Miljörelaterad e subventioner är ett begreppsom innefattar olika form er av subventioner m ed relevans för m iljön. Dem iljörelaterad e subventionerna d elas i d enna rapport in i miljöm otiverad esubventioner och potentiellt m iljöskadliga subventioner.Data för m iljöm otiverade subventioner finns för 2000–2009.Branschförd elade m iljörelaterad e subventioner finns för närvarand e end astför år 2007.16 Statistiska centralbyrån
  17. 17. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor3.3.1 DefinitionerI d etta avsnitt d iskuteras först begreppet subvention och olika d efinitionersom finns, d ärefter d efinieras en miljörelaterad subvention .3.3.1.1 D efinition subventionDet finns ingen enhetlig d efinition av en subvention. Det existerar i principtre olika typer av d efinitioner av begreppet subvention för att tillgod ose 13följand e syften : Räkenskaper/ Miljöräkenskaper (statistik) H and el (WTO) Policyanalyser och forskning (OECD)Miljöräkenskaperna har und er flera år arbetat m ed att utveckla en d efini-tion som fungerar för att tillgod ose statistikbehovet. En sådan d efinition ären grund läggand e förutsättning för att prod ucera jäm förbar internationellstatistik, baserat på ett ekonom iskt system som red an existerar.Följand e d efinition av en subvention använd s i statistiksam m anhang:”En subvention inom miljöräkenskapssystemet är budgetbaserade transfereringarvilka går från staten, via utbetalande myndigheter, till företag, statliga bolag,kommunala bolag, statliga affärsverk, individer, organisationer, ideellaorganisation, kommuner och landsting liksom transfereringar till EU och tillövriga världen.” 14End ast d irekta och bud getbaserad e subventioner avses i d enna rapport .Miljöräkenskaperna är ett satellitsystem till nationalräkenskaperna ochsträvar efter att använda sam m a d efinitioner som d e gör så långt d et ärm öjligt. För att få relevanta d ata om m iljörelaterade subventioner utvid gasd ock d efinitionen för en subvention som nationalräkenskaperna inom SCBanvänd er sig av. N ationalräkenskapernas d efinition kan enkelt uttrycktsägas om fatta end ast stöd till inhem ska prod ucenter 15. Miljöräkenskapernasd efinition om fattar fler m ottagare i ekonom in. I Tabell 2 visas d e typer avtransfereringar inom nationalräkenskaperna som ingår im iljöräkenskapernas d efinition av en subvention.13 OECD, 200614 En d irekt subvention har som syfte att påverka prod uktionsnivåerna och priserna, vilketen indirekt inte har. En bud getbaserad subvention utgår från statsbud geten.15 N R:s d efinition: Subventioner är löpand e, ensid iga betalningar som d en offentliga sektorneller Eu ropeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter m ed syftet attpåverka prod uktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till prod uktionsfaktorerna. (EN S, §4.3).
  18. 18. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterTabell 2Transfereringar som ingår i miljöräkenskapernas definition av enmiljörelaterad subventionTyp av transferering Transaktions- postLöpande transferingar:Subventioner D3Produktsubventioner D31Övriga subventioner på produktion D39Övriga löpande transfereringar D7Kapitaltransferingar: D9Investeringssubvention D92Övriga kapitaltransfereringar D993.3.1.2 D efinition av miljömotiverad subventionEn m iljöm otiverad subvention har som m otiv att stöd ja aktiviteter somm inskar eller elim inerar utsläpp eller syftar till att m inska uttaget av 16naturresurser. Såväl Eurostat som FN står bakom d efinitionen sombaseras på ett miljöm otiv. Det är även d en d efinition som använd s iOECD:s d atabas över ekonom iska styrm ed el 17.Så här lyd er m iljöräkenskapernas d efinition av en m iljöm otiveradsubvention:En miljömotiverad subvention bestäms av det huvudsakliga motivet bakomsubventionen. M otivet föreligger antingen i budgetpropositionen där anslagetbeskrivs eller i likvärdig skrift som berör den specifika subventionen.Såled es skiljer sig d efinitionen av miljöm otiverade subventioner frånd efinitionen av miljörelaterad e skatter d är ju utgångspunkten ärskattebasen snarare än syftet m ed skatten som är avgörand e för om skattend efinieras som miljörelaterad eller inte. Miljöm otiverad e subventioner går ilinje m ed d efinitionen bakom m iljöskyd dskostnad er d är m otivet är d etstyrand e för klassificeringen 18.3.3.1.3 D efinition potentiellt miljöskadlig subventionN ed anståend e d efinition av en potentiellt miljöskad lig subvention kankom m a att m od ifieras som en följd av d et harm oniseringsarbete som görsför att ta fram internationell statistik.Så här lyd er m iljöräkenskapernas d efinition av en potentiellt m iljöskadligsubvention:”En subvention definieras som potentiellt miljöskadlig då den genom att betalas utbedöms kunna orsaka ett ökat uttag av naturresurser eller orsaka ökade utsläpp,samt att den inte har utformats eller motiveras för ett miljösyfte. I första handräknas de subventioner som betalas ut till utsläppsintensiva branscher.”16 Den s k Lond ongruppen för m iljöräkenskaper, en arbetsgrupp inom FN , skapad 1993.17 OECD:s d atabas över ekonom iska styrm ed el:http:/ / w w w 2.oecd .org/ ecoinst/ queries/ ind ex.htm18 Förutom Miljöskyd dskostnader inom m iljöräkenskaperna så använd er även m anualen förm iljöföretag (EGSS, Environm ental Good s and Services Sector) d et bakom liggand e m otivetsom klassificering.18 Statistiska centralbyrån
  19. 19. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorOavsett subventionens ursprungliga syfte så har en potentiellt m iljöskadligsubvention en m öjlig negativ effekt på miljön genom att ge incitam ent iekonom in som ökar aktiviteter som leder till negativ m iljöpåverkan . Id efinitionen för potentiellt m iljöskad liga subventioner väger m an alltså in,till skillnad från fallet m ed m iljöm otiverad e subventioner, d en förväntad eeffekten av subventionen.OECD har sed an tidigt 2000-tal aktivt arbetat m ed att ta fram enfungerand e arbetsm etod för att red ovisa potentiellt m iljöskad liga 19subventioner och använd er följand e d efinition :”In general, a subsid y is harm ful to the environment if it lead s to higherlevels of w aste and em issions, includ ing those in the earlier stages ofprod uction and consum ption, than w hat w ould be the case w ithout thesupport m easure”.OECD har i sina stud ier av m iljöskad liga subventioner främ st fokuserat påolika sektorer, som jord bruk, fiske, energi och trafik, och inte på ekonom insom helhet.3.3.2 Datakällor för miljörelaterade subventionerDen d atakälla som använd s är Ekonomistyrningsverkets (ESV) årligared ovisning av statsbud getens utfall20. ESV ansvarar för d en ekonom iskastyrningen för regering, regeringskansliet och and ra statliga m yndighetersam t gör analyser och prognoser av statens ekonom i. Datam aterialetinnehåller statens anslag och är baserat på anslagens kassam ässiga utfall,d .v.s. när utbetalning av anslaget har skett. Varje berörd m ynd ighet skam ånad svis red ovisa d et ekonom iska utfallet statsred ovisningen. Efterbud getårets slut publiceras d et prelim inära och slutgiltiga utfallet för året,sam t en realekonomisk förd elning av statsbud geten.And ra d atakällor kan vara aktuella i vissa fall, vid förd elningen av d em iljöm otiverad e subventionerna till branscher. H är har t.ex. d ata frånTillväxtverket (för transportstöd et) och Energim ynd igheten (fö renergiforskningen) använts.3.3.2.1 Begränsningar i datamaterialetDe m iljöm otiverad e subventionerna inklud erar inte subventioner frånand ra länd er p.g.a. begränsningar i d atamaterialet. End ast d å europeiskasubventioner betalas genom d en svenska bud geten, som t.ex. d el avm iljöersättningarna till jord bruket, kom m er d en m ed i statistiken.Subventioner som betalas ut d irekt till m ottagarna, som t.ex. EU:s m iljöstödLIFE, kom m er d ärm ed inte m ed . Eventuella komm unala subventioner tasheller inte m ed genom nuvarand e d atakälla.3.3.3 Metod för miljörelaterade subventionerMetod en ned an beskriver inledningsvis hur m an tar fram d ata försubventioner och d ärefter hur m an urskiljer d e m iljörelaterad esubventionerna. För en fortsatt analys branschförd elas d e m iljörelaterad esubventionerna.19 OECD, 200520 Ekonom istyrningsverkets (ESV) årliga red ovisning av statsbud getens utfall. Se m er påw w w .esv.se
  20. 20. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter3.3.3.1 Totala miljömotiverade subventionerDe transfereringar som tas ut från datakällan benäm ns läm nade bid rag förkonsumtion och lämnade bid rag för investeringar i d atam aterialet.Det är lämnad e bid rag till följand e m ottagare som tas ut frånd atam aterialet 21: Enskilda personer Internationell verksamhet Företag, statliga bolag, kom m unala bolag och statliga affärsverk Kom m un och land sting Organisationer och ideella föreningar.Därefter urskiljs d e m iljöm otiverad e subventionerna, d .v.s. d e som har d ethuvud sakliga syftet att främ ja aktiviteter som led er till att begränsa utsläppeller att minska uttaget av naturresurser. De anslag som inklud eras i sinhelhet eller d elvis som miljöm otiverad e subventioner visas i Bilaga 3.Vissa anslag är enbart d elvis m iljöm otiverad e och d å har en uppskattadeller beräknad and el av d e utbetalad e subventionerna tagits med , exem -pelvis för m iljöersättningarna i miljö- och land sbygd sprogram m et sam t förand el miljöbistånd av d et totala bistånd et.I ett fall använd s inte d et kassam ässiga utfallet som d atam aterialetinnehåller och d et är för m iljöersättningarna till jord bruket. För d essaanvänd s ett period iserat utfall som häm tas d irekt från Jord bruksverket föratt und vika bud getorsakad e hopp i tid sserien.Då d et är d et huvud sakliga syftet m ed subventionen som styr, finns d etexem pel på subventioner som är intressanta ur m iljöperspektiv m en sominte inklud eras. Exem pel på såd ana är subventioner för järnväg ochkollektivtrafik, vilka inte är m ed tagna här, d å deras huvud syfte inte ärm iljöm otivet utan transport.De m iljöm otiverad e subventionerna d elas in i grupper för att und erlättajäm förelser. Varje m iljöm otiverad subvention klassificeras som antingenenergirelaterad , resursrelaterad , transportrelaterad eller (direkt) klim at-relaterad subvention.3.3.3.2 Branschfördelning av miljömotiverade subventionerI d et d atam aterial som använd s för subventioner finns m ottagaren angivenoch för m erparten av subventionerna kan d e fördelas till branscher baseratpå d enna inform ation. Bilaga 4 listar d e m ottagare som finns m ed id atam aterialet. Varje subvention har endast förd elats till en bransch.Källorna som använts för att förd ela ut d e totala subventionerna tillbranscher, hushållen icke-vinstd rivand e organisationer (H IO) sam toffentlig och privat konsum tion har varit Ekonom istyrningsverket,N ationalräkenskaperna, d irekta kontakter m ed mynd igheter sam t övrigakällor i ett fåtal fall.Enskilda personer klassificeras som privat konsum tion, kom m un ochland sting klassificeras som offentlig verksamhet och organisationer ochid eella föreningar klassificeras i huvud sak som hushållens icke-21 Läm nad e bid rag för åld erspensionssystem et inklud eras inte som en subvention .20 Statistiska centralbyrån
  21. 21. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorvinstd rivand e organisationer (H IO). I vissa fall har vi änd rat från H IO tillen specifik bransch om såd an inform ation erhållits. Internationellam ottagare (t.ex. EU-länder, internationell verksam het) klassificeras sominternationell verksamhet.De transfereringar som branschförd elas av N ationalräkenskaperna vid SCButgörs av d e som utbetalas till företag, statliga bolag, kom m unala bolageller till statliga affärsverk. Dessa utbetalning utgjord e knappt hälften avd en totala sum m an av subventionerna i datam aterialet år 2009.N ationalräkenskaperna förd elar vissa subventioner på bransch, m en intealla eftersom m iljöräkenskapernas d efinition är ett vid are begrepp ochand ra transaktionsposter ingår. I d e fall d et finns inform ation frånnationalräkenskaperna om m ottagand e bransch använd s d en bran schenom utbetalningen skett från sam m a anslag. I flera fall, d etta gäller främ stför energirelaterad e anslag, har d et varit nöd vänd igt att ta kontakt m edd en m ynd ighet som ansvarar för stöd et och fördela utifrån d en branschsom d om inerar enligt faktiska utbetalningar. En m ind re d el avsubventionerna till företag har förd elats ut genom att läsa ibud getpropositionen eller på hem sid or.3.3.3.3 Potentiellt miljöskadliga subventionerFör att id entifiera potentiellt m iljöskadliga d efinitioner har d enna stud ieutgått från tid igare arbeten p å om råd et, främ st följand e två stud ier, båd a 22publicerad e av SCB: Miljöskatter och miljöskad liga subventioner och 23Miljöekonom iska ind ikatorer i statsbud geten 1995-2006 . Alla subventionersom i d e stud ierna togs m ed som potentiellt m iljöskad liga är m ed tagn a id enna analys, om d e fortfarand e betalad es ut år 2007 och betalad es ut tillen utsläppsintensiv bransch.En utsläppsintensiv bransch d efinieras här som en bransch som släpper utm er kold ioxid än genomsnittet i Sverige, relaterat till branschensföräd lingsvärd e. Genomsnittet beräknas och alla branscher m ed utsläppöver genom snittet räknas som utsläppsintensiva branscher.I ett nästa steg har alla subventioner (enligt m iljöräkenskapernas d efinition)i statsbud geten för år 2007 granskats, m ed särskild tyng d punkt på d eutgiftsom råd en inom vilka m an tid igare identifierat potentielltm iljöskad liga subventioner, för att finna ytterligare potentielltm iljöskad liga subventioner. De subventioner har valts ut som bed öm skunna öka utsläpp eller uttag av naturresurser, sam tid igt som d e går till enutsläppsintensiv bransch.3.3.3.4 Branschfördelning av potentiellt miljöskadliga subventionerDe flesta potentiellt m iljöskad liga subventioner betalas i huvud sak tillenskild a branscher. Det gäller alla d e potentiellt m iljöskad ligasubventionerna utom d e som betalas ut från anslagen ’transportbid raget’och ’väghållning och statsbid rag’. Branschförd elningen av anslaget’transportbid raget’ görs av nationalräkenskaperna på SCB m ed an för’väghållning och statsbidrag’ har inform ation om m ottagare förutbetalningarna erhållits d irekt från Trafikverket som är d en m ynd ighetsom ad m inistrerar hela anslaget.22 SCB rapport 2000:323 SCB rapport 2007:2
  22. 22. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter3.4 UtsläppsrätterUtsläppsrätter är d et hand elssystem m ed utsläppsrätter för kold ioxid somfinns inom EU sed an 2005. Inform ation om tilld eln ing av rätter sam tutsläpp per anläggning finns för 2005 till 2009 m en d et är end ast för år 2007som d enna inform ation branschförd elats och d ärm ed kan jäm föras m edövrig inform ation inom m iljöräkenskaperna.3.4.1 DefinitionDen utsläppsrätt som avses i d enna rapport är hand el m ed utsläppsrätter 24för kold ioxid som finns inom EU sed an 2005 .3.4.2 Metod och datakällorData över tilld elningen av utsläppsrätter sam t utsläppen har häm tats frånN aturvård sverkets hem sid a. Där kan m an hämta hem inform ation omutsläpp och tilld elning av utsläppsrätter för d e anläggningar som är m ed iutsläppssystem et.Inform ation om transaktionerna inom system et är sekretesskyd d ad e i 5 årinom EU, vilket innebär att d ata för 2005 först år 2010 är tillgängligt atthäm ta från EU:s hem sida. Från d en så kallad e Com m unity TransactionLog 25 är d et m öjligt att ta ut inform ation om specifika länd er . Dennad atabas är em ellertid svåranvänd i d agsläget och istället har vissa utd ragfrån d et svenska registret för utsläppsrätter gjorts för år 2005 gälland ehandeln inom system et. Det svenska registret heter SUS och det är till d ettaregister som d e svenska företagen löpand e red ovisar sina transaktioner ochd it d e årligen överläm nar utsläppsrätter. Energimynd igheten ansvarar förSUS.3.4.2.1 Branschfördelning av utsläppsrätterDen branschkod ning av utd elad e utsläppsrätter som N aturvård sverket görbaseras på branschkod er som inte är jämförbara m ed d en stand ard iserad ebranschind elning SCB gör. För att i d enna rapport kunna jämförabranschförd elad e ekonom iska styrm ed el har även tilld elningen avutsläppsrätter gjorts, m ed en egen m etod . Detta har gjorts för år 2007genom att ett organisationsnum m er lagts till varje anläggning som finnsm ed i d et svenska registret för utsläppsrätter, SUS. Sed an har enbranschkod enligt Svensk näringsgrensind elning (SN I) kopplats på. Dennam etod innebär d ock att det är själva företagets branschkod som tilld elatsanläggningen. Det kan finnas fall när anläggningen har en egenbranschkod som skiljer sig från.24 Läs m er om system et på w w w .utslappshand el.se/25 Webbsid a: http:/ / ec.europa.eu/ environm ent/ ets/22 Statistiska centralbyrån
  23. 23. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor 4 Resultat för miljörelaterade skatter Detta kapitel innehåller resultat för m iljörelaterade skatter för åren 2000 till 2009. Resultatet visas även branschförd elat, sam t vissa m iljörelaterad e skatter tillsam m ans m ed utsläpp. Data om m iljörelaterad e skatter kan även 26 häm tas från SCB:s hemsid a sam t från m iljöräkenskapernas analysverktyg . 4.1 Totala miljörelaterade skatter De m iljörelaterad e skatterna, i miljoner kronor, förd elad e på huvud grupperna skatt på energi (inklusive kold ioxid skatt), skatt på transport, skatt på föroreningar och skatt på naturresurser visas i Tabell 3. Intäkterna från m iljörelaterad e skatter har i Sverige ökat m ed 34 procent m ellan år 2000 och 2009. År 2009 uppgick intäkterna till d rygt 83 m iljard er kronor vilka till största delen bestod a v intäkter från energirelaterad e skatter. Tabell 3 Miljörelaterade skatter i Sverige i miljoner kronor år 2000 till 2009 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008* 2009*Skatt på energi 52 839 55 987 59 553 61 983 63 947 65 580 66 896 67 634 69 107 70 423Energiskatt (total) 38 332 36 422 37 189 36 454 34 947 37 412 38 024 38 288 38 842 40 099varav: bränsleskatt 27 032 23 858 23 214 20 797 17 880 19 461 19 276 19 457 19 760 20 224elskatt 11 300 12 564 13 975 15 657 17 069 17 951 18 748 18 831 19 082 19 875Övriga prod.skatter på elkraft 2 345 2 592 2 434 2 288 2 508 2 483 4 127 4 219 4 626 4 240varav: vattenkraftsskatt - - - - - - - - - -kärnkraftsskatt 1 708 1 862 1 789 1 829 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 394avgift/skatt för nedrustning& förvaring 637 730 645 459 645 959 929 981 650 846Koldioxidskatt 12 162 16 973 19 930 23 241 26 490 25 685 24 745 25 127 25 639 26 084Skatt på föroreningar 1 838 1 669 1 692 1 708 1 416 1 355 1 188 1 129 883 532Svavelskatt 89 100 156 199 131 121 81 56 20 39Skatt på inrikes flyg - - - - - - - - - -Skatt på bekämpningsmedel 58 59 44 67 61 77 81 81 89 71Skatt på handelsgödsel 357 369 356 340 303 329 295 306 365 178Skatt på avfall 1 085 899 906 892 729 735 646 608 333 230Miljöskyddsavgift 116 119 109 109 108 - - - - -Avgift till batterifonden 133 123 121 101 84 93 85 78 76 14Skatt på transport 7 294 7 218 7 686 7 956 8 337 10 518 11 080 10 713 11 724 12 160Fordonsskatt 6 847 7 014 7 428 7 686 8 062 10 247 10 519 10 349 11 306 11 683Försäljningsskatt på motor-fordon 194 -22 15 - - - - - - -Trängselskatt - - - - - - 291 209 418 477Kilometerskatt - - - - - - - - - -Avgift till bilskrotningsfonden 253 226 243 270 275 271 270 155 0 0Skatt på naturresurser 125 123 117 193 202 200 254 261 254 167Naturgrusskatt 125 123 117 193 202 200 254 261 254 167Totalt 62 096 64 997 69 048 71 840 73 902 77 923 79 418 79 737 81 968 83 282Procent av BNP i Sverige 2,8% 2,8% 2,9% 2,9% 2,8% 2,8% 2,7% 2,6% 2,6% 2,7%Procent av totala skatter iSverige 7,6% 8,2% 8,9% 8,9% 8,7% 8,5% 8,3% 8,0% 8,5% 9,1% * Värden för 2008 och 2009 är preliminära. De totala miljörelaterad e skatterna som andel av BN P har legat på knappt 3 procent und er hela period en 2000-2009. Utvecklingen av d e m iljörelaterad e skatterna, förd elad e på de fyra huvud grupperna, und er åren 2000 till 2009 26 w w w .scb.se/ m iljorakenskaperna sam t w w w .m ird ata.scb.se
  24. 24. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrättervisas i Figur 4. Man kan se att skatten på energi varit d om inerand e und erhela tid sserien och att de transportrelaterad e skatterna ökar något m otslutet. Grupperna analyseras m er i d etalj i följande avsnitt.Figur 4Fördelningen av miljörelaterade skatter i miljoner kronor år 2000–2009Miljoner kronorOm m an ser d e miljörelaterad e skatterna som and el av d e totala skatternasam t socialförsäkring i Sverige kan m an se att d e år 2009 uppgår tillungefär 9 procent av d em , se Figur 5. Und er period en har d enna and el ökatfrån 7,5 procent till 9 procent. Skatten på energi har störst an d el, d rygt 7,5procent år 2009.Figur 5Andel miljörelaterade skatter av de totala skatterna i Sverige i procent år2000–2009Procent24 Statistiska centralbyrån
  25. 25. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor4.1.1 Skatt på energiGruppen energirelaterade m iljöskatter består av energiskatt (bränsleskatt 27och elskatt), prod uktionsskatter på elkraft (kärnkraftskatt sam t skatt förned rustning och förvaring) sam t koldioxid skatt.De energirelaterad e skatterna har ökat från d rygt 50 m iljard er kronor tilld rygt 70 m iljard er kronor m ellan år 2000 och 2009, vilket m otsvaras avd rygt 30 procent. Inom gruppen står kold ioxid skatten för d en störstaökningen med ungefär 115 procent m edan bränsleskatten m inskat m ed25 procent.Den största skatten i gruppen är energiskatten, den uppgick år 2009 tilld rygt 40 m iljard er kronor och består av bränsleskatt sam t elskatt som bådauppgick till ungefär 20 m iljard er kronor vard era. Kold ioxid skatten är d ennäst största skatten i gruppen. Prod uktionsskatterna på energi är relativtsm å i jäm förelse.4.1.2 Skatt på föroreningarGruppen m ed föroreningsrelaterad e m iljöskatter består av svavelskatt,skatt på bekäm pningsm ed el, hand elsgöd sel, avfall, m iljöskyd d savgift samtavgift till batterifond en. Beträffand e m iljöskyd dsavgiften har d en tid igareregistrerats på ett sådant sätt i vår d atakälla så att d en räknats som en skatt,namnet till trots, m en från och m ed år 2005 registreras d en på ett såd antsätt att d en inte längre räknas som en skatt.Intäkterna från gruppen av skatter på föroreningar har m inskat från knappt2 m iljard er kronor till d rygt 0,5 m iljard er kronor und er tid speriod en vilketm otsvaras av en m inskning på d rygt 70 procent.Den största intäkten i grupp en kom m er från skatten på avfall som uppgicktill d ryg 200 m iljard er kronor år 2009. Intäkterna har d ock m inskat m ednästan 80 procent und er period en. Den end a skatten som står för en ökningav intäkterna är skatten på bekäm pningsm ed el som ökat m ed d rygt20 procent.4.1.3 Skatt på transportI d et svenska skattesystem et har d et und er tid speriod en 2000 till 2009funnits fyra transportrelaterad e m iljöskatter; ford onsskatt, försäljningsskattpå m otorford on, trängselskatt, och avgift till bilskrotningsfond en. Av d ess aär d et end ast ford onsskatten och trängselskatten som finns kvar år 2009.Intäkterna från gruppen har, trots att flera av skatterna avvecklats, ökatfrån d rygt 7 miljard er kronor till d rygt 12 m iljarder kronor und er period envilket m otsvaras av en ökning på knappt 70 procent.Intäkterna från ford onsskatten är störst och uppgick år 2009 till d rygt11,5 m iljard er kronor. Intäkterna från trängselskatten uppgick år 2009 tillknappt 0,5 miljard er kronor.27 Den rörliga skatten på elkraft upphörd e d en 1 juli 2000 och ersattes av en skatt på d en term iskaeffekten i en kärnkraftsreaktor (vilken också är klassificerad som en m iljöskatt och redovisas somkärnkraftsskatt likväl i resultatet).
  26. 26. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter4.1.4 Skatt på naturresurserInom gruppen finns en skatt, skatt på naturgrus. Intäkterna har från d ennaskatt pendlat runt 200 m iljoner kronor und er tidsperiod en, och ökat m edd rygt 30 procent und er period en.4.2 Miljörelaterade skatter för olika branscherMiljöskatterna belastar m ånga olika sektorer i sam hället, såväl d en privatakonsum tionen som företagens användning av insatsvaror. Genom attm iljöräkenskaperna red ovisar m iljöskatter per sektor eller bransch är d etm öjligt att se på d e totala skatteintäkterna från respektive bransch över tid.Branschförd elade m iljöskatter finns för åren 2000 till 2007 och visas i Tabell4 och i Figur 6.Tabell 4Branschfördelade miljöskatter i miljoner kronor löpande priser år 2000 till2007 branschtillhörighet angivet i SNI 2002SNI (2002) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007Jordbruk, skogsbruk, fiske(01-05) 2 627 2 481 2 663 2 679 2 662 2 931 2 985 3 449Gruvor ochmineralutvinning (10-14) 266 262 248 331 351 168 426 454Tillverkningsindustri(15-37) 3 181 2 887 2 905 3 001 3 383 3 662 3 264 3 320El, gas, värme (40) 2 614 3 976 4 240 4 449 4 329 3 911 5 515 5 566Vatten och avlopp (41 +90.010) 177 190 213 236 251 260 273 266Byggindustri (45) 2 226 2 410 2 699 2 782 2 895 3 211 3 353 3 496Handel (50-52) 3 818 3 745 3 987 4 275 4 290 4 643 4 705 4 721Hotellverksamhet (55) 356 372 407 439 455 491 508 512Transport- ochkommunikation (60-64) 6 278 6 311 6 867 7 168 7 245 8 053 8 325 8 607Finansiella företag (65-67) 203 235 249 265 276 306 299 307Fastigh., off adm,uthyrning osv (70-99) 4 621 4 610 4 926 5 071 5 241 5 826 5 857 5 926Hushållens icke-vinstdrivande org. (HIO) 355 351 380 405 400 374 325 323Privat Konsumtion (PK) 32 513 34 220 36 205 37 457 38 598 40 596 39 937 39 296Offentlig konsumtion(OFF) 2 279 2 587 2 671 2 889 3 119 2 988 3 069 3 115Export 20 38 23 16 22 31 18 15Ofördelat* 563 323 367 378 384 471 561 364Totalt 62 096 64 997 69 048 71 840 73 902 77 923 79 418 79 737* Ofördelade skatter är miljöskyddsavgift, försäljningsskatt fordon, trängselskatt, kilometerskatt,bilskrotningPrivata konsum tionen (PK) är d en sektor som belastats till störst d el und erperiod en, d rygt hälften av d e totala miljöskatterna betalas genom denprivata konsum tionen vilket visas i Figur 6. Totalt sett har miljöskatternaökat m ed 25 procent under period en. Den sektor som ökat m est ä r d enoffentliga sektorn (OFF) inklusive export. Lägst ökning har branschernaMineralutvinning, tillverkningsind ustri (SN I 10-37) på ungefär 10 procent.26 Statistiska centralbyrån
  27. 27. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorFigur 6Branschfördelade miljöskatter i miljoner kronor år 2000-2007Miljoner kronor4.3 Miljöskatter och utsläppEn grund princip vid utform ningen av ekonomiska styrm ed el är attförorenaren ska betala för sin m iljöpåverkan 28. De utsläpp som här jäm försm ed m otsvarande skatter är kold ioxid och svaveld ioxid . Utsläppen ärd irekt kopplad e till branschernas bränsleanvändning och beräknas utifrånd en m ed hjälp av fastställd a em issionskoefficienter. Det är viktigt att noteraatt d e utsläpp som visas är inhem ska utsläpp, d .v.s. utsläpp som sker iSverige.4.3.1 Utsläpp och skatt på koldioxidKold ioxid är en av växthusgaserna, and ra viktiga växthusgaser är m etanoch lustgas. Koldioxid bild as vid förbränning av kolhaltiga ämnen. Enökning av atm osfärens halt av koldioxid orsakas av förbränning av fossilabränslen. Utsläppen av kold ioxid förd elat på bransch som visas här är d esom beräknas enligt en fastställd m etod och rapporteras enligtinternationell stand ard 29.I Tabell 5 visas kold ioxidutsläpp i ton och kold ioxid skatt i miljoner kronorlöpand e priser år 2007. Den största mängd en utsläpp är från Tillverknings -ind ustrin (SN I 15-37) och sed an kom m er Transport- och kom m unikation(SN I 60-64). Kold ioxid skatten betalas till störst d el av pr ivatakonsum tionen (PK), sed an följer Transport- och kom m unikation (SN I60-64).28 Miljöaktuellt 11, 2010 och Pressm ed d eland e från Finansd epartem entet, 2009.29 Eu rostat, 2009
  28. 28. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterTabell 5Koldioxidutsläpp i ton och koldioxidskatt i miljoner kronor fördelade påbranscher angivet i SNI 2002 år 2007SNI (2002) Koldioxid- Koldioxidskatt utsläpp (ton) (miljoner SEK)Jordbruk, skogsbruk, fiske (01-05) 2 683 298 1 660Gruvor och mineralutvinning (10-14) 590 818 120Tillverkningsindustri (15-37) 17 675 397 1 816El, gas, värme (40) 8 096 840 936Vatten och avlopp (41 + 90.010) 1 553 12Byggindustri (45) 2 228 843 1 780Handel (50-52) 1 926 778 1 303Hotellverksamhet (55) 94 456 54Transport- och kommunikation (60-64) 14 580 066 5 238Finansiella företag (65-67) 72 404 73Fastigh., off adm, uthyrning osv (70-99) 2 268 662 1 523Hushållens intresseorganisationer (HIO) 54 229 91Privat Konsumtion (PK) 10 892 230 9 975Offentlig konsumtion (OFF) 1 029 444 546Total 62 195 018 25 127Då m an jäm för and elen i procent av totala utsläppen m ed and elen i procentav totala skatten, se Figur 7, kan m an se att tillverkningsind ustrin står förnästan 30 procent av utsläppen m en knappt 10 procent av skatten. Privatakonsum tionen står för nästan 40 procent av kold ioxid skatten, m en end astknappt 20 procent av utsläppen. Generellt kan m an säga att d är d enm örkare stapeln är högre än d en ljusare stapeln råd er und antag frånskatten. Skatteund antag finns av olika skäl m en analyseras inte närm are id en här rapporten.Figur 7Procent av koldioxidutsläpp och procent av koldioxidskatt per branschangivet i SNI 2002 år 2007 Procent4.3.2 Utsläpp och skatt på svaveldioxidSvaveld ioxid bild as vid förbränning av svavelhaltiga ämnen, som fossilabränslen. Svaveld ioxid bild as även naturligt, exem pelvis vid d en processd å biologiskt m aterial bryts ner. Den största naturliga källan till28 Statistiska centralbyrån
  29. 29. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorsvaveld ioxid är vulkanutbrott. I kontakt m ed vatten löser sig gasen ochbild ar en syra. Svaveld ioxid utsläpp bid rar såled es till försurning.Utsläppen av svavel beräknas via bränsleanvändningen förd elat på olikabranscher. Det är d essa utsläpp som rapporter as enligt en internationellt 30fastställd m etod och rapporteras enligt internationell stand ard .I Tabell 6 visas svaveld ioxid utsläpp i ton och svavelskatt i m iljoner kronorlöpand e priser år 2007 förd elat på bransch. Den största m ängd en utsläppkom m er från transport- och kom m unikationsbranschen och näst störstakom m er från tillverkningsind ustrin. Svavelskatten betalas till största d elenav branschen El, gas, värm e (SN I 40) den näst största betalaren avsvavelskatt är Tillverkningsind ustrin (SN I 15-37).Tabell 6Svaveldioxidutsläpp i ton och svavelskatt i miljoner kronor fördelade påbransch angivet i SNI 2002 år 2007SNI (2002) Svaveldioxid- Svavelskatt utsläpp (ton) (miljoner SEK)Jordbruk, skogsbruk, fiske (01-05) 664 0Gruvor och mineralutvinning (10-14) 549 3Tillverkningsindustri (15-37) 20 382 15El, gas, värme (40) 8 048 35Vatten och avlopp (41 + 90.010) 0 0Byggindustri (45) 65 0Handel (50-52) 12 0Hotellverksamhet (55) 3 0Transport- och kommunikation (60-64) 58 871 0Finansiella företag (65-67) 1 0Fastigh., off adm, uthyrning osv (70-99) 50 2Hushållens intresseorganisationer (HIO) 11 0Privat Konsumtion (PK) 769 0Offentlig konsumtion (OFF) 175 0Total 89 600 56Då m an jäm för and elen i procent av totala utsläppen m ed and elen i procentav totala skatten, se Figur 8, kan m an se att transportsektorn står för nästan70 procent av utsläppen m en är helt und antagna från skatten.Energisektorn står för ungefär 60 procent av svavelutsläppen, m en end astför 9 procent av utsläppen. Generellt kan man säga att d är d en m örkarestapeln är högre än d en ljusare stapeln råd er undantag från skatten.Skatteund antag finns av olika skäl m en analyseras inte närm are i d en härrapporten.30 Eu rostat, 2009
  30. 30. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterFigur 8Procent av totala svaveldioxidutsläpp och procent av svavelskatt fördelat påbransch angivet i SNI 2002 år 2007 Procent30 Statistiska centralbyrån
  31. 31. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventioner5 Resultat för miljömotiverade subventionerDetta kapitel innehåller resultat för m iljöm otiverad e subventioner för åren2000 till 2009, uppd elat på olika m iljöom råd en och förd elat på b ransch.Kapitlet innehåller även en jäm förelse m ed d e totala subventionerna ocholika utgiftsom råd en i den svenska statsbud geten. Data om 31m iljöm otiverad e subventioner kan häm tas från SCB:s hem sid a .5.1 Totala miljömotiverade subventioner i SverigeDe totala miljöm otiverade subventionerna i Sverige visas i Tabell 7 på nästasid a. De har ökat m ed 50 procent und er period en 2000 till 2009. År 2009betalad es knappt 9 m iljard er kronor ut som m iljöm otiverad e subventioneroch största delen bestod av resursrelaterad e sub ventioner, d ärm iljöersättningar till jordbruket ingår. Drygt 2 m iljard er kronor betalad esut som m iljöersättningar år 2009. N äst största subventionen är d etm iljörelaterad e bistånd et.För att göra red ovisningen av miljöm otiverad e subventioner översiktligföljs sam m a klassificering som Eurostat använd er när d e kategoriserarm iljöskatterna så långt möjligt, nämligen energirelaterad e,transportrelaterad e, resursrelaterad e sam t klim atrelaterad e 32 subventioner.En ytterligare grupp har skapats för att göra skilja m iljöbistånd från d eresursrelaterad e, nämligen m iljörelaterat bistånd .31 w w w .scb.se/ m iljorakenskaperna32 Klim atrelaterad e ersätter d en grupp som benäm ns skatt på föroreningar förm iljöskatterna.
  32. 32. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernaTabell 7Totala miljömotiverade subventioner i miljoner kronor i Sverige år 2000–2009. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Resursrelaterade subventioner 3 635 4 254 4 226 3 695 3 734 4 306 4 222 3 324 3 087 3 205Bidrag till bostadsinvesteringar somfrämjar ekologisk hållbarhet - 5 15 47 28 24 15 6 0 0Bidrag till miljömärkning av produkter 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4Fiskevård 2 3 4 9 4 8 7 18 18 21Internationellt miljösamarbete 27 34 34 60 65 67 66 36 33 37Investeringsbidrag för främjande avomställning i ek hållbar riktning 37 15 12 6 - - - - - -Miljöersättningar inom jordbruket 2 427 2 395 2 557 2 204 2 103 2 349 2 383 2 173 2 129 2 138Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) 138 195 97 95 97 148 152 421 121 152Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 13 22 26 24 14 37 37 24 20 20Miljöinsatser i Östersjöregionen 21 6 21 - - - - - - -Sanering och återställning avförorenade områden 19 108 414 163 448 432 603 93 77 94Stöd för havsmiljö - - - - - - - - 31 103Stöd för kalkning och skyddad natur 336 332 344 403 509 868 902 331 423 401Stöd till lokala investeringsprogram förekologisk hållbarhet 595 1 114 623 427 187 63 -46 0 -17 -Återföring av skatt på handelsgödseloch bekämpningsmedel m.m. - - 61 235 251 266 64 168 190 184Övrigt (för miljömål, övervakning m.m.) 17 21 14 20 25 40 35 49 56 52Energirelaterade subventioner 1 047 1 239 1 526 1 039 973 632 593 1 292 1 252 2 076Bidrag för att minska elanvändning 115 70 174 170 111 39 - - - -Bidrag till investeringar i elproduktionfrån förnybara energikällor 173 222 167 54 146 - - - - -Energiforskning 304 263 292 248 163 166 292 330 385 688Stöd för effektivare energianvändning 59 60 58 92 86 112 121 94 102 111Stöd för energiinvesteringar i offentligalokaler - - - - - - - 562 394 690Stöd för energiteknik/energieffektivise-ring 147 306 376 322 406 252 120 62 51 161Stöd för installation av energieffektivafönster m.m. i småhus - - - - - - - 39 54 62Stöd för konvertering från direktverk-ande elvärme - - - - - - - 128 129 85Stöd för kärnsäkerhet (nationella sominternationella åtgärder) 31 34 40 12 12 12 12 39 58 68Stöd för småskalig elproduktion 173 240 243 106 - - - - - -Stöd för solvärme - - - - - - - 0 8 16Stöd för vindkraft - - - - 50 52 48 38 70 195Åtgärder för el- ochvärmeförsörjningen i Sydsverige 45 45 175 37 - - - - - -Klimatrelaterade subventioner 12 18 22 43 250 123 470 197 319 510Energipolitiskt motiverade internatio-nella klimatinsatser 12 18 21 37 171 30 10 13 42 265Stöd till klimatinvesteringar - - 1 6 79 93 460 185 277 245Transportrelaterade subventioner 6 0 0 0 0 0 0 343 352 424Försök med trängselskatt i Stockholm - - - - - - - 297 0 0Miljöbilspremie - - - - - - - 41 322 349Transportrelaterad forskning 6 0 0 0 0 0 0 5 30 76Miljörelaterat bistånd 1 282 1 500 1 448 1 415 1 616 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767Miljöbistånd 1 282 1 500 1 448 1 415 1 616 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767Totalt 5 983 7 011 7 222 6 193 6 574 6 776 7 241 7 104 7 047 8 983I Figur 9 visas hur d e olika m iljöom råd ena har varierat und er tid speriod en2000 till 2009. Ökningen m ellan 2008 och 2009 beror främ st på ökningeninom d e bistånd srelaterad e subventionerna, en ökning m ed 36 procent,Miljöom råd ena analyseras var för sig i följand e avsnitt.32 Statistiska centralbyrån
  33. 33. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventionerFigur 9Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per miljöområde år 2000–2009Miljoner kronor5.1.1 Resursrelaterade subventionerStörsta subventionen i denna grupp är m iljöersättningarna inom jord bru ketvilka stod för d rygt 2 m iljard er kronor år 2009. Miljöersättningarna tilljord bruket ingår i m iljö- och land sbygd sprogram m et för Sverige.Föregåend e program varad e period en 2000-2006. Det nuvarand eland sbygd sprogram m et gäller från 2007 till 2013. Med taget somm iljöm otiverat är just nu enbart d et som betalas ut som m iljöersättningar,m en d et finns även and ra form er av stöd m ed miljöm otiv i program m et.Även stöd et för kalkning och för skyd d ad natur klassificeras in und erresursom råd et, d et har legat på knappt en halv m iljard senaste åren m ed entopp und er 2006 på nästan en m iljard kronor utbetald a, vilket syns i Tabell7 ovan. Även stöd et för sanering och återställand e av förorenad e om råd enhar m inskat m ycket under senare år. Tillsam m ans har d essa tvåsubventioner m inskat med d rygt en m iljard kronor sed an toppnoteringenår 2006.5.1.2 Energirelaterade subventionerDe energirelaterad e subventionerna har d ubblerats und er p eriod en 2000-2009, från d rygt en m iljard till d rygt två m iljard er kronor. Flera höjningarav utbetald a subventioner ligger bakom d etta. Utbetald a subventioner frånanslaget som heter Energiforskning har ökat från ca 300 m iljoner kronor år2000 till knappt 700 miljoner kronor år 2009. Ett helt nytt stöd förenergiinvesteringar i offentliga lokaler tillkom 2007 och har legat på m ellan400-700 m iljoner kronor årligen sed an d ess. Även stöd till vind kraft hartillkom m it, och ökat, und er senare år. H and el m ed elcertifikat införd es 2003och ersatte utbetalda bidrag till investeringar i elprod uktion från förnybaraenergikällor genom att istället ålägga leveran törerna av el att köpacertifikat m otsvarand e en viss and el av d eras försäljning.5.1.3 Klimatrelaterade subventionerDet finns d elar av subventioner i d e and ra om rådena som också ärklim atrelaterad e, m en senare år har d et kom m it stöd som m er i sin helhethar ett utsläppsperspektiv och d et är d e klimatrelaterad e stöd en. H är ingår
  34. 34. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernasåväl internationella klim atin satser som stöd till klim atinvesteringar, d ets.k. KLIMP. År 2009 hade d enna grupp stöd ökat till d rygt en halv miljardkronor från end ast 12 m iljoner kronor år 2000.5.1.4 Transportrelaterade subventionerUnd er period en 2000-2009 är d et först d e senare åren som m an kan finnatyd liga m iljöm otiverad e subventioner riktad e d irekt till transportom råd etoch d et främ st genom d els d et stöd som betalades ut när trängselskatternaintrod ucerad es och även m iljöbilsprem ien som införd es år 2007 (num eraborttaget och ersatt m ed lägre ford onsskatt för nya m iljöbilar). Dentransportrelaterad e forskningen har tid igare varit svår att skilja frånm iljöforskning i stort m en har varit m öjligt att skilja ur totalenergiforskning sed an 2007. Men d et är d ärför svårt att veta om d enna typav forskning har ökat und er period en eller om d et enbart beror på nyam öjligheter att ta ut d ata.5.1.5 Miljörelaterat biståndDenna post består av en and el av d et totala bistånd et som Sverige ger ochand elen har legat på m ellan 11 och 14 procent av d et totala bistånd et und erperiod en. Inform ationen har häm tats från SIDA. Miljöbistånd et hard ubblerats und er perioden, från knappt 1.3 miljard er kronor år 2000 tillnästan 3 miljard er kronor år 2009.5.2 Miljömotiverade subventioner för konsumtion och investeringMiljöm otiverad e subventioner är intressanta att stud era från olikasynvinklar. Förutom att se på d ess tillhörand e miljöom råd e är d et m öjligtatt se på i vilken form d e m iljöm otiverad e subventionerna betalas ut avstaten. I Figur 10 visas hur stor d el av d e m iljöm otiverad e subventionernasom ges för en investering eller för att användas för konsum tion, d v s i d enlöpand e verksam heten. Subventioner som ges för konsum tion är d envanligaste form en för utbetalning för d e miljöm otiverad e subventionerna,hela 75 procent av d e utbetald a subventionerna år 2009 gavs i d enna form .N ästan hälften av d e totala subventionerna för kon sum tion gick antingentill företag, statliga bolag, kom m unala bolag och statliga affärsverk. Störstand el av d e subventioner som ges för investering gick d ärem ot tillinternationell verksamhet (40 procent) sam t till kom m uner och land sting(34 procent).34 Statistiska centralbyrån
  35. 35. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventionerFigur 10Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor uppdelade på om de ges förinvestering eller för konsumtion och dess mottagare i ekonomin, år 2009 Till organisationer och ideella föreningar Till kommun och landsting Till företag, statliga bolag, kommunala bolag, statliga affärsverk Till internationell verksamhet Miljömotiverade subventioner för konsumtion Till enskilda personer Miljömotiverade subventioner för investering 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Miljoner kronorSubventioner för investering har blivit en vanligare form att ge subventio-ner som vilket visas i Figur 11. End ast 13 procent av d e totalam iljöm otiverad e subventionerna var år 2000 av d enna form m en år 2009stod d e för 25 procent av d e totala subventionerna. Exem pel på ensubvention som ges för investering är från anslaget Stöd till vind kraft d är84 procent betalades ut för investering år 2009. En m iljöm otiveradsubvention som till största d el ges för konsum tion kom m er från anslagetEnergiforskning d är 97 procent betalad es ut för konsum tion.Figur 11Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor uppdelade på om de ges förkonsumtion och investering år 2000–2009Miljoner kronor5.3 Totala subventioner i SverigeEnligt sam m a d efinition som använd s för d e m iljörelaterad esubventionerna tas d e totala subventionerna i Sverige fram . Definitioneninklud erar d els d en subvention som d en d efinieras i nationalräkenskapernaoch lägger sed an till övriga transfereringar. Figur 12 visar d e
  36. 36. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernam iljöm otiverad e subventionerna som and el av d e totala subventionerna iSverige och uppd elat på d e fem m iljöom råd ena. De m iljörelaterad esubventionerna var nästan 2 procent av de totala subventionerna år 2009.Figur 12Miljömotiverade subventioner som andel av totala subventioner och övrigatransfereringar i Sverige år 2000–2009Sum m an på knappt 9 m iljard er kronor för d e m iljöm otiverad esubventionerna kan jäm föras m ed and ra utgifter i sam hället som statenhar. I Tabell 8 visas ett urval av så kallad e utgiftsom råd en frånstatsbud geten och såväl d e totala resultatet från de ingåend e anslagen irespektive utgiftsom råd e visas som d e subventioner som betalas ut (enligtm iljöräkenskapernas d efinition ). And ra utgifter från statsbud geten,förutom subventioner enligt d en d efinition som m iljöräkenskapernaanvänd er, är till exem pel löner, investeringar och hyra.Tabell 8Statens utgifter i statsbudgeten i miljoner kronor, totalt samt enbart det sombetalas ut som subvention i miljarder kronor, år 2009Utgiftsområde i statsbudgeten (UO) Totala anslag inom utgiftsområdet i Betalas ut somMiljarder kronor statsbudgeten subvention, miljoner SEKInternationellt bistånd (UO 07) 29 600 26 763Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 09) 53 063 50 438Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggandesamt konsumentpolitik (UO 18) 1 905 1 027Regional tillväxt (UO 19) 3 204 2 910Allmän miljö- och naturvård (UO 20) 5 161 1 784Energi (UO 21) 3 047 2 217Kommunikationer (UO 22) 40 047 3 064Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 12 301näringar (UO 23) 16 368Näringsliv (UO 24) 6 563 2 985Totalt utbetalt från statsbudgeten (alla UO) 780 712 507 803Genom att se på statsbud getens and ra utgifter sätts d e subventioner sombetalas ut för m iljösyfte i ett perspektiv. Den summ a som vi har för d em iljöm otiverad e subventionerna på knappt 9 m iljard er kronor är större vadsom betalas ut som subvention från utgiftsom rådet som heter Allm änm iljö- och naturvård . Det beror på att vi fångar upp m iljöm otiverad eanslag från m er än enbart d etta utgiftsom råd e. Inform ation över såväl d e36 Statistiska centralbyrån

×