Session 40 Maria Mustonen

431 views

Published on

Buller - en utmaning för hamnars framtida utveckling

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
431
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
6
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Session 40 Maria Mustonen

  1. 1.   BULLER–  en  utmaning  för  hamnars  fram5da   utveckling   Resultat  från  PENTA-­‐projektet   VTI  TransporForum   Den  10  januari  2013   Maria  Mustonen,  TFK  -­‐  TransportForsK    9.1.2013
  2. 2. Projekt  PENTA  •  EP  EU  Central  Bal5c  Interreg  IV  A  program  projekt  •  5  hamnar  I  Östersjöområdet   •  Stockholm     •  Helsingfors   •  Tallinn     •  Åbo   •  Nådendal  •  3  forskningsins5tut   •  Åbo  universitet,  Sjöfartsbranschens  utbildnings-­‐  och   forskningscentral  (huvudpartner)   •  TFK  -­‐  TransportForsK,  Stockholm   •  Estniska  marinakademin,  Tallinn   9.1.2013
  3. 3. Hamnbuller   • Buller  är  eP  av  de  mest  omfaPande  miljöproblemen   •  20-­‐30  %  av  befolkningen  i  Sverige,  Finland  och  Estland  utsäPs   för  hålsofarligt  buller   •  Buller  har  allvarliga  hälsoeffekter,  det  handlar  inte  bara  om   trivsel   • Bullerstörningar  från  hamnar  är  lokala,  exakt  antal  störda  är  okänt   • På  befolkningsnivå  är  kan  hamnbuller  inte  påstås  aP  vara  eP  stort   problem     • Trots  det  är  buller  en  prioriterad  miljöfråga  för  hamnar   •  Nr.  1  i  ESPO:s  /  EcoPorts  miljöenkät  2009   •  Nr.  2  i  Bal5c  Ports  Barometer  2012      9.1.2013 3
  4. 4. Varför  är  hamnbuller  på  tapeten?   •  Bullerhantering  i  hamnar  är  tekniskt  krävände   •  Ökade  kunskaper  om  bullrets  hälsoeffekter   •  Ökade  krav  från  miljömyndigheter   •  Oklara  juridiska  frågor   •  Allokering  av  kostnader  för  bullerreducering  är  eP  frågetecken   •  Interna5onell  trend  aP  exploatera  vaPennära  områden  5ll   bostäder     •  Buller  från  sjöfarten,  fartygsbuller,  regleras  endast  via  hamnars   miljö5llstånd   •  Miljömedvetenhet  och  socialt  ansvarstagande   •  Buller  kan  skapa  bad  will  och  infektera  grannrela5oner   •  Samarbete  mellan  hamnar,  stadsplanering,  myndigheter  och  andra   inblandade  är  o5llräckligt  och  forum  för  dePa  saknas  9.1.2013 4
  5. 5. Forskningsfrågor   1. Hur  hanterar  miljömyndigheterna  hamnbuller  i  PENTA-­‐länderna   (jämförelse)?   2. Hur  hanterar  PENTA-­‐hamnarna  buller  som  en  miljöutmaning  idag   (jämförelse)?   3. Analys  av  buller  som  en  poten5al  konflikFaktor  för  hamnars   samhällsrela5oner,  särskilt  i  förhållande  5ll  vaPennära  bostadsprojekt     4. Allokering  av  kostnaderna  för  noise  management  mellan  olika   bullergenererande  funk5oner  i  hamnar     9. Noise  management  som  eP  verktyg  för  hamnars  samhällsansvar  9.1.2013 5
  6. 6. Generella  riktvärden  för  buller   SVERIGE   Generalla  riktvärden  för  industribuller   Vid  bostäder   Dag  50  dB     FINLAND   Generella  riktvärden  för  allt  buller   Kväll  45  dB     Vid  bostäder:   NaP  40  dB     Dag  55  dB   NaP  50  dB  (gamla  bostäder)  /  45  dB   ESTLAND   (nybyggen)   Riktvärden  för  industribuller     Dag  55  dB     NaP    40  dB   Gränsvärden  för  industribuller     Dag  60  dB     NaP  45  dB  9.1.2013
  7. 7. Bullerhantering  in  PENTA-­‐hamnar   •  Bullermätningar  och  -­‐kartor   •  Tekniska  medel   •  Väggar  och  barriärer   •  Ombyggnad  av  ramper   •  Inköp  av  tystare  arbetsmaskiner   •  Landström   •  Placering  av  fartyg  på  kajplatser   •  Hamnens  fysiska  upplägg   •  Trafikupplägg,  has5ghetsbegränsningar   •  Samarbeten   •  Kunder   •  Grannar   •  Företag  verksamma  i  hamnområdet   •  Städer,  myndigheter  9.1.2013   7
  8. 8. Hamnar  i  stadskärnor   Södra  hamnen,  Helsingfors   Old  city  harbour,  Tallinn   Värtahamnen,  Stockholm  Stadsgården,  Stockholm  9.1.2013
  9. 9. Hamnbuller  och  stadsplanering  •  Poli5skt  tryck  aP  exploatera  vaPennära  lägen  för   bostäder  •  Blandade  funk5oner  i  stället  för  skyddszoner  •  Båtar:  ser  bra  ut,  men  låter  inte  lika  bra  –  det  audi5va  är   underlägset  det  visuella  i  vår  kultur  och  i  stadsplanering  •  RoPax-­‐uplägget:  svårt  aP  separera  passagerare  och  frakt  •  BeslutsfaPare   vill   ha   enkla   lösningar   5ll   komplicerade   problem  •  Det   saknas   forum   där   hamnar,   stadsplanerare   och   miljömyndigheter  kan  mötas  •  Standardlösningar   för   tyst   inomhusmiljö   finns,   men   lösningar  för  utomhusmiljö  är  på  experimenFas    9.1.2013
  10. 10. Exempel:  Norra  Djurgårdsstaden  i  Stockholm  9.1.2013
  11. 11. Dilemma:  fartygsbuller  •  Lågfrekvent  buller  –  mer  störande  och  svårare  aP  dämpa  •  Flera  bullerkällor  –  inte  endast  hjälpmotorerna   Ø  Landström  är  bara  en  dellösning  •  Fartygsbuller  regleras  endast  via  hamnars  miljö5llstånd  •  Frågan  är  inte  prioriterad  av  IMO  •  Rederierna  I  Östersjöområdet  har  mer  brinnande   miljöutmaningar  aP  handskas  med  •  Befintliga  fartyg:  bäPre  lusdnivåer  kräver  rela5vt  stora   investeringar  men  ger  inga  direkta  intäkter  •  LäPare  aP  lösa  för  fartyg  i  linjetrafik  än  med  fartyg  i  mer   oregelbunden  trafik  (kryssningsfartyg,  lasFartyg)  9.1.2013
  12. 12. Göra  räP  från  början   Viking  Grace,  tas  i  trafik  januari  2013  9.1.2013
  13. 13. Allokering  av  kostnader  för  bullerhantering    •  Polluter  Pays  (PP)  princip  är  en  bra  utgångspunkt  •  I  vissa  fall  kan  samarbetslösningar  vara  värda  aP  fundera  på   •  Hamnen  kan  ha  en  investeringstak  per  kajplats  (Göteborgs  Hamn  och   landström)   •  Hamnen   kan   betala   vissa   av   kundens   kostnader   (Åbo   Hamn   och   tågfärja  5ll  Tyskland)   •  Hamnens   samarbetspartner   kan   stå   för   kostnaderna   av   vissa   åtgärder  i  hamnområdet  (Estniska  järnvägar  i  Muugas  hamn)  •  För  bostäder,  högre  byggkostnader  döljs  i  marknadspriset  •  Boende   riskerar   betala   dolda   kostnader   som   är   svåra   aP   värdera   i   pengar,   såsom   otrivsam   boendemiljö,   hälsoeffekter    
  14. 14. Noise  management  och  hamnars  samhällsansvar  •  Systema5skt  och  proak5vt  arbetssäP  behövs  •  Genuin  dialog  mellan  hamnar  och  intressanter  behövs  •  Nya  arbetssäP  och  forum  för  aP  mötas  mellan  hamnar,   stadsplanering  och  5llståndsmyndigheter  behövs  •  Mål:  Från  bullerhantering  5ll  ljudlandskapsplanering  •  God  ljudlandskap  är  mer  än  låga  decibelnivåer  •  Bra  boendemiljö  är  behaglig  aP  se  –  och  behaglig  aP  höra  •  Bullerfrågan  är  inte  bara  en  komforFråga  utan  en  hälsofråga  •  Komplexiteten  kräver  samarbete  från  alla  parters  sida    
  15. 15.     Tack!     maria.mustonen@Fk.se  9.1.2013

×