SlideShare a Scribd company logo
1 of 6
Download to read offline
Nyhetsbrev nr 2 — oktober 2012




                       Nyheter inom
                      Arbetsrätt & HR
Vårt nyhetsbrev är resultatet av ett samarbete mellan ADN Law och HR-akuten. Här
skriver vi tillsammans om det som ligger oss närmast — arbetsrätt och HR/
personalfrågor.

Pia Nyblæus – om sociala medier
I detta nyhetsbrev redovisas det intressanta Facebookavgörandet från Arbetsdomstolen.
En viktig slutsats som vi kan dra av Arbetsdomstolens resonemang är att utgången i
målet sannolikt hade blivit en annan om arbetsgivaren hade haft en IT policy som
tydliggjorde skolans förväntningar på medarbetarna. Läs också Magnus tänkvärda
reflektion om sociala medier på sid 4. På sid 3 finns ett referat från en dom i
Arbetsdomstolen där arbetstagaren faktiskt hade rätt att ångra en egen uppsägning.

Magnus Dalsvall
I varje nummer reflekterar Magnus Dalsvall, känd HR-bloggare, debattör och HR-
akutens grundare, över något han reagerat på i sin omvärldsbevakning. Magnus har
med sina 30 år inom HR en gedigen erfarenhet som bland annat Personaldirektör,
Personalchef, ledarutvecklare, inspiratör, föreläsare och bloggare.



                       Nu kan Magnus även lägga författare till sin meritlista och vi           I DEN HÄR UTGÅVAN
                       rekommenderar  er  att  läsa  boken  ”Bortom  Tankefällan”  som  han     Arbetsbristen var inte fingerad....2
                       skrivit tillsammans med Kjell Lindström. Boken kan beställas
                                                                                                Rektorns agerande på facebook...2
                       via Nodens hemsida. www.noden.se
                                                                                                Arbetstagare ångrade egen uppsäg-
                                                                                                ning……………………………..3
                                                                                                Arbetsrätt  och  sociala  medier  ….4
                                                                                                Arbetsmiljö……………………..4
Nyhetsbrevet är kostnadsfritt så har du kollegor eller vänner som också vill ha det, be         Vad händer i EU ...................... ...5
dem att skicka ett e-post till oss, samma sak gäller om du väljer att avsluta din               Magnus reflekterar .................. ...6
prenumeration.

                                                                                                INTRESSANT ATT VETA
                                                                                                I det här numret finns det några
                                                                                                riktigt lärorika AD-domar. Till
                                                                                                exempel den när en anställd fick
                                                                                                ångra sin egen uppsägning.
                                   i samarbete med
ARBETSBRIST VAR INTE FINGERAD
 När  det både är arbetsbrist och      Arbetsdomstolen konstaterar i domen 2012         hållit två styrelsemöten under vilka det
  finns saklig grund för uppsägning
                                         nr 11 att arbetsgivaren hade saklig grund        bestämdes att arbetstagaren inte skulle
  av personliga skäl kan arbetsgiva-
  ren välja på vilken grund denne        för uppsägning och att arbetsbristen därför      bedriva utåtriktat arbete på grund av sak-
  vill avsluta arbetstagarens anställ-   inte var fingerad.                               nat förtroende, men också att det fanns
  ning.                                                                                   olika uppfattningar mellan arbetstagaren
                                         Arbetsdomstolen uttalade i domen att en          och arbetsgivaren om hur arbetet skulle
 Om  arbetstagaren kan visa åtmin-     arbetsgivare i en situation gällande finge-      utföras. I e-postkorrespondens hade det
  stone sannolika skäl för fingerad      rad arbetsbrist har att visa att uppsägning-
  arbetsbrist måste arbetsgivaren                                                         också framkommit att vissa ledamöter
  visa att uppsägningen faktiskt har     en faktiskt skulle ha företagits av företags-    uttryckt missnöje med hur arbetstagaren
  företagits av företagsekonomiska       ekonomiska skäl, även om det hade funnits        hade hanterat frågan om redovisning av
  skäl, även om det har funnits andra    andra omständigheter med i bilden. Det           arbetade timmar. Arbetsdomstolen ansåg
  omständigheter med i bilden.
                                         krävs dock i sådana fall att arbetstagarpar-     däremot inte att detta utgjorde stöd för att
                                         ten kan visa sannolika skäl för att det rör      arbetsbristen var fingerad.
                                         sig om en fingerad arbetsbrist, vilket fack-
                                         et i detta fall inte kunde.                      Enligt Arbetsdomstolen var omplacerings-
                                                                                          erbjudandet som lämnats skäligt fast det
                                         Arbetsgivaren anförde att arbetsbrist upp-       gällde en deltidsanställning och kraftig
                                         stod efter en omorganisering och decentra-       lönesänkning. Arbetstagaren avböjde er-
                                         lisering av verksamheten. Medan arbetsta-        bjudandet och uppsägningen ansågs där-
         Att tänka på                    garparten anförde att arbetsgivaren hade         med sakligt grundad.




                                             REKTORNS AGERANDE PÅ FACEBOOK
                                               MEDFÖRDE EJ RISK FÖR SKADA
                                         En gymnasierektors agerande på Facebook          och arbetsgivarens verksamhet. Men enligt
 En arbetsgivare har rätt att kräva
  att den anställde dels tar bort        utgjorde inte saklig grund för uppsägning.       Arbetsdomstolens mening kan en negativ
  sambanden mellan dennes privata                                                         medierapportering inte i sig utgöra saklig
                                         Uppsägningen grundade sig dels i att ar-
  Facebooksida och arbetsplatsen                                                          grund, utan bedömningen ska endast göras
  och att den anställde inte har ar-     betstagaren på Facebook angav att han var
                                                                                          utifrån den anställdes eget agerande.
  betsrelaterade kontakter på sin        rektor och hade angett skolans kontaktupp-
  Facebooksida.                          gifter och dels att han hade publicerat          Arbetsdomstolen konstaterade att de lätt-
                                         lättklädda bilder av sig själv, vissa med        klädda bilderna och övrigt material på
 Arbetsgivaren   bör upprätta en
                                         sexuellt innehåll. Rektorn var även med-         Facebooksidan uteslutande rörde rektorn
  policy med konkreta instruktioner
  som anger vad arbetsgivaren för-       lem i nio sk. Facebookgrupper vars namn          som privatperson och de föll därför inom
  väntar sig av en anställd och vad      anknöt till sex.                                 ramen för yttrandefriheten.
  som inte tolereras.
                                         Arbetsdomstolen konstaterar att rektorn          Enligt Arbetsdomstolen skulle skolan
                                         hade en särskild förtroendeställning som         emellertid ha haft rätt att kräva dels att
                                         ledare för verksamheten, men poängterar          rektorn tog bort sambanden mellan den
                                         också att arbetstagare med en särskild           privata Facebooksidan och gymnasiesko-
                                         förtroendeställning i grunden har en rätt till   lan, samt att rektorn inte hade arbetsrelate-
                                         yttrandefrihet. Inte heller ifrågasätter Ar-     rade kontakter på sin privata Facebooksi-
                                         betsdomstolen arbetsgivarens intresse av         da. Domstolen konstaterade dock att några
                                         att inte förknippas med omständigheter av        sådana krav inte hade framställts.
                                         oönskad sexuell natur. Dock konstateras
                                                                                          Inte heller hade skolan gett rektorn några
                                         att händelsen inte medfört några negativa
                                                                                          konkreta instruktioner om ändringar av
                                         verkningar för vare sig elever eller arbets-
                                                                                          Facebooksidan eller annars angett hur han
                                         givaren i sig.
                                                                                          skulle ha agerat för att undvika en uppsäg-
                                         Händelsens uppmärksamhet i media med-            ning. Uppsägningen var inte sakligt grun-
                                         förde uppenbara risker för arbetsgivaren         dad., se AD 2012 nr 25
2
Har hänt
                                                                                                Till ny chef för Arbetsdomstolen,
                                                                                                utsåg Regeringen den 29 mars
                                                                                                2012 Cathrine Lilja Hansson. Hon
                                                                                                har tidigare varit ordförande i
                                                                                                Arbetsdomstolen. Hennes förord-
                                                                                                nande började gälla den 1 maj
                                                                                                2012.

                                                                                                Ny proposition angående diskrimi-
                                                                                                nering som har samband med kön i
                                                                                                fråga om försäkringstjänster. I
                                                                                                propositionen föreslås att det gene-
                                                                                                rella undantaget i diskriminerings-
                                                                                                lagen (2008:567) från förbudet
                                                                                                mot diskriminering som har sam-
                                                                                                band med kön vid tillhandahållan-
                                                                                                de av försäkringstjänster tas bort. I
                                                                                                stället föreslås att det införs ett
ARBETSTAGARE HADE RÄTT ATT ÅNGRA                                                                särskilt förbud mot att ha olika
                                                                                                försäkringspremier och ersättning-
       SIN EGEN UPPSÄGNING                                                                      ar för kvinnor och män om skillna-
                                                                                                derna grundas på beräkningar där
Arbetsdomstolen har i domen 2012 nr 30            Uppsägningen ansågs därför vara gjord i       kön använts som en faktor.
prövat om en arbetstagare är bunden av sin        hastigt mod eftersom arbetstagaren också
egen uppsägning. Utfallet blev ett annat än       befann sig i en upprörd stämning, vilket      Förslaget till ändring i diskrimine-
vad som har varit praxis i flera tidigare fall,                                                 ringslagen ska gälla nya försäk-
                                                  arbetsgivaren måste ha insett.
se bland annat AD 2006 nr 114.                                                                  ringsavtal och föreslås träda i kraft
                                                                                                den 21 december 2012.
                                                  Domstolen menade att omständigheterna
I 2012 års rättsfall sade en medarbetare          vid uppsägningen var sådana att den an-       FunkA-utredningen, med särskild
upp sig själv i samband med ett menings-          ställde hade möjlighet att återta uppsäg-     utredare Cristina Husmark Pehrs-
utbyte med en företrädare för arbetsgiva-         ningen när detta skedde inom en kortare       son utvidgades den 4 april 2012 till
ren. Arbetstagaren har senare förklarat att       tidsrymd.                                     att, utöver översynen av de arbets-
hennes upprördhet berodde på att hon                                                            marknadspolitiska insatserna för
hade känt sig orättvist utpekad vid en av         Meningsutbytet och den efterföljande          personer med funktionsnedsätt-
bolaget gjord genomgång beträffande               uppsägningen skedde i detta fall under        ning, även omfatta regelverket för
brister av föregående dags arbetsinsats. På       fredagen varpå arbetstagaren begärde att      arbetshjälpmedel. Utredningen ska
måndagen därpå ville arbetstagaren dock           få återta sin uppsägning påföljande arbets-   redovisa tilläggsuppdraget senast
inte underteckna den handling som inne-           dag, måndagen därpå. Arbetsgivarens           den 28 december 2012. (dir
bar att hon bekräftade sin muntliga upp-          vägran att låta anställningen bestå anses     2012:27)
sägning. Istället förklarade hon att hon          därför liktydlig med en uppsägning från
                                                                                                Sänkta trösklar—högt i tak. Arbe-
ville återta sin uppsägning. Detta ville          arbetsgivarens sida och förklaras ogiltig
                                                                                                te, utveckling och trygghet, heter
arbetsgivaren inte acceptera.                     eftersom det inte förelegat saklig grund      betänkandet som lades fram den 4
                                                  för uppsägningen. Arbetsgivaren blev          maj 2012 och som behandlar re-
Arbetsdomstolen konstater i domen att en          skyldig att utöver lön och semesterersätt-    geringens strategi för genomföran-
arbetstagare som har sagt upp sig i princip       ning utge ett allmänt skadestånd om           de av funktionshinderspolitiken
ska vara bunden av sin egen uppsägning,           50 000 kronor.                                2011-2016. Den nationella hand-
men att det i vissa fall kan göras undantag                                                     lingsplanen riktar fokus mot sam-
från detta. Undantag kan bland annat ske                                                        hällets förmåga att undanröja
om det föreligger omständigheter som                                                            hinder för delaktighet. (SOU
utvisar att uppsägningen inte var allvarligt
menad och att motparten har insett eller
                                                    ”Arbetstagare  som  har                     2012:31)

bort inse detta.                                  sagt upp sig blir i princip
Enligt domstolen fanns det inga tvivel om          bunden av sin egen upp-
att arbetstagaren inte avsåg att säga upp
sig innan meningsutbytet under fredagen.
                                                          sägning”
                                                                                                                                  3
Att tänka på:
                                        ARBETSRÄTTEN & SOCIALA MEDIER
   Se till att det är lätt att göra
     rätt för era medarbetare.          Det går inte att stoppa den tekniska utvecklingen och det är inte heller önskvärt för
                                        den ger fantastiska möjligheter för företag och organisationer att marknadsföra sig.
   Förankra alltid policydoku-        Det viktiga är att informera sina medarbetare hur det kan ske utan att den anställde
     ment och riktlinjer i dialog       riskerar sin anställning, bara för att man varit omedveten och kanske lite upprörd.
     med medarbetarna. Skriv t.ex.
                                        Arbetsgivaren måste tillhandahålla en policy med konkreta instruktioner som anger
     diskussionsfrågor som kan
                                        vad arbetstagaren förväntar sig av en anställd samt vad som inte tolereras.
     användas i arbetsgrupper.

   Läs även AD-domen,                 Om en policy får rättslig betydelse beror på vad den innehåller.
     2011:74 ,om den bloggande
                                           Arbetsgivaren har rätt att reglera all användning av arbetsredskap som dator
     polisen  ”farbror  blå”  .
                                             och mobiltelefon
   Det är skillnad på hur en
                                           Arbetsgivaren har rätt att reglera vad arbetstiden får användas till men det är
     anställd får använda sin ytt-
                                             svårare med fritiden
     randefrihet beroende på om
     man är offentligt eller privat        Policyn bör MBL-förhandlas eller samverkas om man har kollektivavtal
     anställd.
                                           Policyn måste vara känd av alla anställda inte bara placeras på Intranät




Ligg steget före och implementera en policy om användandet av sociala medier
                            innan något har hänt.




                                        ARBETSMILJÖ
                                           Fackförbundet Unionen har genomfört en undersökning bland tjänstemän i pri-
                                             vat sektor som visar att nästan var tredje tjänsteman upplever att de behöver
                                             vara tillgängliga på semestern.  Det  handlar  både  om  att  stötta  kollegor  och  att  
                                             ta hand om kunder. Var femte säger att det leder till konflikter inom familjen.
                                             Läs hela rapporten på www.unionen.se

                                           Manpower Work Life, arbetslivspanelen visar i en undersökning att 23 % anser
                                             att arbetstiden sällan räcker till för det som borde göras. Bland chefer är siffran
                                             ännu högre, 35 %. En av orsakerna som lyfts fram är den ökande administra-
                                             tiva bördan som numera ofta fördelas ut på samtliga medarbetare i organi-
                                             sationen.  Läs  mer  på  t.ex.  www.duochjobbet.se

                                           I AFA försäkrings årliga rapport om ”Allvarliga  arbetsskador  och  långvarig  
                                             sjukfrånvaro”  framkommer det att allvarliga fallolyckor har ökat bland de
                                             kvinnor som arbetar inom bland annat vård och omsorg. Det här är ett trendbrott
                                             då olyckstalen gått ner under hela 2000-talet. Läs rapporten på
                                             www.afaforsakring.se




4
VAD HÄNDER I EU
Krisen ska avhjälpas med hjälp av tjänstesektorn

Kommissionen har antagit flera åtgärder för att få reglerna på den inre marknaden, då fram-
förallt tjänstesektorn, att fungera bättre. Orsaken är att den inre marknaden är en viktig motor
för att driva på den ekonomiska tillväxten.

Det finns fortfarande regler i vissa medlemsstater som diskriminerar t.ex. med avseende på
nationalitet. Kommissionen uppmanar alla medlemsstater att undanröja de diskriminerande
regler som fortfarande finns i ett antal EU-länder. Läs mer på http://ec.europa.eu/sverige/
news/topics/economy/news_date_1001_sv.htm



Nu lanserar EU-kommissionen  ett  pilotprojekt  mot  ungdomsarbetslösheten,  ”Your  first  
EURES  job”.  

Projektet ska hjälpa unga att hitta arbete i ett annat EU-land. Initialt ska 5 000 personer få
hjälp i projektet som också ska testa EURES som är ett nätverk mellan de olika medlemssta-
ternas arbetsförmedlingarna inom EU. Källa; Stockholmsregionens Europakommitté (SEU)

                                                                                                   Tips

EU-kommissionen lanserar sysselsättningsinitiativ
                                                                                                   Brukar du resa i Europa?
Ett syfte med initiativet är att stimulera efterfrågan på arbetskraft. Det föreslås ske genom
                                                                                                   Med  appen  ”Europeiska  sjukförsäk-­
t.ex. sänkta skatter på arbete eller genom stöd till nystartade företag. Den sociala dimensio-
                                                                                                   ringskortet”  får  du  råd  hur  du  kan  
nen lyfts fram med förslag på hur arbetstagare och arbetsgivare ska involveras mer. Det har 4
                                                                                                   använda kortet i de 27 EU-länderna,
huvudpunkter; stärka nationella sysselsättningspolicys, reformera nationella arbetsmarknader,
                                                                                                   Island, Liechtenstein, Norge och
skapa en genuin europeisk arbetsmarknad samt stärka samordningen och övervakningen av
                                                                                                   Schweiz. Du får också en allmän
arbetsmarknaden inom EU. Källa; Stockholmsregionens Europakommitté (SEU)
                                                                                                   information om kortet, nödtelefon-
                                                                                                   nummer, vilka behandlingar som
                                                                                                   ingår och kostnader, hur du begär
Ny forskning om flexicurity                                                                        ersättning och hur du gör om du
                                                                                                   tappar bort ditt sjukförsäkringskort.
Eurofond är en myndighet EU som är specialiserad på arbetsmarknadsfrågor. De presenterar
nu ny forskning som visar att flexicuritymetoder är ekonomiskt fördelaktiga men den visar
även hur olika grupper har drabbats extra hårt under krisen.

Flexicurity definieras som den optimala kombinationen av flexibilitet och trygghet på arbets-
marknaden. Källa; Stockholm Region EU Office.



Arbetstagares rättigheter behöver stärkas

Ett förslag hur man kan stärka rättigheter för arbetstagare som är utstationerade i ett annat
medlemsland har tagits fram av EU-kommissionen. Förslagen rör bland annat den så kallade
Lavaldomen. Det handlar om att minimikraven avseende arbetsförhållanden och anställning
inte efterlevs samt nya regler för att stärka bland annat rättigheten att strejka. Källa; Stock-
holm Region EU Office




                                                                                                                                         5
Vi som ger ut nyhetsbrevet är
                                           Magnus reflekterar
                                           Sociala medier i arbetet
HR-akuten
Är specialister inom personalområ-         Framgångsrika medarbetare är dubbelt så ofta aktiva sociala
det och utvecklar HR-arbetet för           nätverkare visar en ny stor europeisk studie som är gjord på
företag, organisationer och indivi-        uppdrag av Google. Idag upplever jag rätt ofta företag inom både
der.                                       privat och offentlig sektor som ser användandet av sociala verk-
                                           tyg som en tidstjuv. Även våra alltmer slimmade och hårt pro-
Ann Fagraeus arbetar som ledar-            cessorienterade organisationer ser inte användandet av sociala
skapsutvecklare, utbildare och före-       medier med alltför blida ögon, i alla fall inte på arbetstid.
läsare inom HR. Ann blev 2007
                                           Nu visar den här undersökningen att sociala verktyg hjälper människor att klättra på karriärstegen.
årets HR-visionär för ett projekt om       Dessutom trivs de bättre på sina jobb och är mer benägna att rekommendera sin arbetsplats till
(o)medvetna  fördomar  i  arbetslivet.     sina kompisar. Det borde vara mycket värt i employment branding-tankar och i jakten på talanger,
Ann är också en av tillväxtagenterna       Det borde sättas i motpol mot den mer icke tillåtande attityden.
för Entreprenörskap Sverige 3.0.
som arbetar för att eliminera hinder       Nätverk är viktiga och sociala medier gör det möjligt att utvidga sina nätverk både inom och utan-
                                           för arbetsplatsen. Man kan komma i kontakt med andra oberoende av tid och rum. Men det är inte
för företagare.
                                           bara  att  bygga  de  största  nätverken.  ”Fler  relationer  är  inte  bättre”,  utan  det  är  snarare  rätt  relatio-­
Eva Sundman har lång erfarenhet            ner  som  hjälper  individen  att  utvecklas.  Något  att  tänka  på  för  alla  som  ”tigger”  om  fler  följare  på  
                                           facebook, twitter etc.
som personalchef och HR-konsult
och arbetar nära företagsledare,           Samt inte minst viktigt; studien visar att de som använder sig av sociala verktyg är mer produktiva
ledningsgrupper och HR-                    på arbetet. Något som borde tilltala den mest kritiska företagsledaren. Så ni som ligger i startgro-
avdelningar för att utveckla HR            parna för att reglera användandet av sociala medier (ja det finns) se inte användandet av sociala
inom både privat och kommunal              medier enbart som en tidstjuv. Utan ni borde kanske tänka om, tänka rätt och tänka nytt och låta
sektor. Eva undervisar även i arbets-      förnuftet styra. Ta hand om dem som till äventyrs missbrukar användandet av sociala medier istäl-
rätt vid Uppsala Universitet.              let och gör inte regler som hämmar organisationen.

ADN Law                                    Personalchef/föreläsare/bloggare/debattör/ trendspanare/författare/VD
Är en affärsjuridisk advokatbyrå                                 TWITTER: Mdalsvall, FACEBOOK: Dalsvall HR-akuten
                                                                 BLOGG: Magnus HR-blogg http://hrsociety.blogg.se/
som erbjuder ett team med erfarna
advokater med spetskompetens inom
bland annat arbetsrätt, bolagsrätt
och tvistelösning.

Pia Nyblæus är en av författarna till
                                            Synpunkter och idéer
nyhetsbrevet. Hon är specialist på
arbetsrätt och företräder regelbundet       Har du synpunkter på nyhetsbrevet, eller något tips om vad du vill att vi ska skriva om i
svenska och internationella klienter i      kommande nummer är du alltid välkommen att kontakta någon av oss:
domstol och skiljenämnd. Pia är
                                            eva.sundman@hr-akuten.se eller pia.nyblaeus@adnlaw.se
också en mycket uppskattad förelä-
sare.




                                           Ann Fagraeus                                Eva Sundman                                 Pia Nyblæus



                                            Här når du oss
                                            HR-akuten: 08-38 38 12, www.hr-akuten.se
                                            ADN Law, 08-440 30 30, www.adnlaw.se

More Related Content

More from HR-akuten

Fem tankefällor för HR att hantera
Fem tankefällor för HR att hanteraFem tankefällor för HR att hantera
Fem tankefällor för HR att hanteraHR-akuten
 
Rekrytera for-framtiden seminarier våren 2014
Rekrytera for-framtiden seminarier våren 2014Rekrytera for-framtiden seminarier våren 2014
Rekrytera for-framtiden seminarier våren 2014HR-akuten
 
Rekrytera för framtiden
Rekrytera för framtidenRekrytera för framtiden
Rekrytera för framtidenHR-akuten
 
SeminarieTrend och tankefällanseminarie
SeminarieTrend och tankefällanseminarieSeminarieTrend och tankefällanseminarie
SeminarieTrend och tankefällanseminarieHR-akuten
 
Tankefällan seminarier hösten 2013
Tankefällan seminarier hösten 2013Tankefällan seminarier hösten 2013
Tankefällan seminarier hösten 2013HR-akuten
 
Ledarseminarium
LedarseminariumLedarseminarium
LedarseminariumHR-akuten
 
Framtidens organisationer behöver utvecklas bortom tankfällan
Framtidens organisationer behöver utvecklas bortom tankfällanFramtidens organisationer behöver utvecklas bortom tankfällan
Framtidens organisationer behöver utvecklas bortom tankfällanHR-akuten
 
Introduktion är indoktrinering!
Introduktion är indoktrinering!Introduktion är indoktrinering!
Introduktion är indoktrinering!HR-akuten
 
Recension av boken Bortom Tankefällan
Recension av boken Bortom TankefällanRecension av boken Bortom Tankefällan
Recension av boken Bortom TankefällanHR-akuten
 
Karlbergs slott 14 maj 2012
Karlbergs slott 14 maj 2012Karlbergs slott 14 maj 2012
Karlbergs slott 14 maj 2012HR-akuten
 
Lobbying malta fu2012
Lobbying malta fu2012Lobbying malta fu2012
Lobbying malta fu2012HR-akuten
 
Bortom tankefällan bok+seminarier
Bortom tankefällan bok+seminarierBortom tankefällan bok+seminarier
Bortom tankefällan bok+seminarierHR-akuten
 
Bortom Tankefällan
Bortom TankefällanBortom Tankefällan
Bortom TankefällanHR-akuten
 
Seminarie med Gunnar Folkesson den 17 april.
Seminarie med Gunnar Folkesson den 17 april.Seminarie med Gunnar Folkesson den 17 april.
Seminarie med Gunnar Folkesson den 17 april.HR-akuten
 
Inbjudan till seminarier på folkesson råd 1
Inbjudan till seminarier på folkesson råd 1Inbjudan till seminarier på folkesson råd 1
Inbjudan till seminarier på folkesson råd 1HR-akuten
 
HR 3.0 seminarier
HR 3.0   seminarierHR 3.0   seminarier
HR 3.0 seminarierHR-akuten
 
HR-Back to basics
HR-Back to basicsHR-Back to basics
HR-Back to basicsHR-akuten
 
Oslo 1 februari 2012 kopia
Oslo 1 februari 2012 kopiaOslo 1 februari 2012 kopia
Oslo 1 februari 2012 kopiaHR-akuten
 
Tankefällan seminarier-120122082719-phpapp02 kopia
Tankefällan seminarier-120122082719-phpapp02 kopiaTankefällan seminarier-120122082719-phpapp02 kopia
Tankefällan seminarier-120122082719-phpapp02 kopiaHR-akuten
 
När det inte fungerar
När det inte fungerarNär det inte fungerar
När det inte fungerarHR-akuten
 

More from HR-akuten (20)

Fem tankefällor för HR att hantera
Fem tankefällor för HR att hanteraFem tankefällor för HR att hantera
Fem tankefällor för HR att hantera
 
Rekrytera for-framtiden seminarier våren 2014
Rekrytera for-framtiden seminarier våren 2014Rekrytera for-framtiden seminarier våren 2014
Rekrytera for-framtiden seminarier våren 2014
 
Rekrytera för framtiden
Rekrytera för framtidenRekrytera för framtiden
Rekrytera för framtiden
 
SeminarieTrend och tankefällanseminarie
SeminarieTrend och tankefällanseminarieSeminarieTrend och tankefällanseminarie
SeminarieTrend och tankefällanseminarie
 
Tankefällan seminarier hösten 2013
Tankefällan seminarier hösten 2013Tankefällan seminarier hösten 2013
Tankefällan seminarier hösten 2013
 
Ledarseminarium
LedarseminariumLedarseminarium
Ledarseminarium
 
Framtidens organisationer behöver utvecklas bortom tankfällan
Framtidens organisationer behöver utvecklas bortom tankfällanFramtidens organisationer behöver utvecklas bortom tankfällan
Framtidens organisationer behöver utvecklas bortom tankfällan
 
Introduktion är indoktrinering!
Introduktion är indoktrinering!Introduktion är indoktrinering!
Introduktion är indoktrinering!
 
Recension av boken Bortom Tankefällan
Recension av boken Bortom TankefällanRecension av boken Bortom Tankefällan
Recension av boken Bortom Tankefällan
 
Karlbergs slott 14 maj 2012
Karlbergs slott 14 maj 2012Karlbergs slott 14 maj 2012
Karlbergs slott 14 maj 2012
 
Lobbying malta fu2012
Lobbying malta fu2012Lobbying malta fu2012
Lobbying malta fu2012
 
Bortom tankefällan bok+seminarier
Bortom tankefällan bok+seminarierBortom tankefällan bok+seminarier
Bortom tankefällan bok+seminarier
 
Bortom Tankefällan
Bortom TankefällanBortom Tankefällan
Bortom Tankefällan
 
Seminarie med Gunnar Folkesson den 17 april.
Seminarie med Gunnar Folkesson den 17 april.Seminarie med Gunnar Folkesson den 17 april.
Seminarie med Gunnar Folkesson den 17 april.
 
Inbjudan till seminarier på folkesson råd 1
Inbjudan till seminarier på folkesson råd 1Inbjudan till seminarier på folkesson råd 1
Inbjudan till seminarier på folkesson råd 1
 
HR 3.0 seminarier
HR 3.0   seminarierHR 3.0   seminarier
HR 3.0 seminarier
 
HR-Back to basics
HR-Back to basicsHR-Back to basics
HR-Back to basics
 
Oslo 1 februari 2012 kopia
Oslo 1 februari 2012 kopiaOslo 1 februari 2012 kopia
Oslo 1 februari 2012 kopia
 
Tankefällan seminarier-120122082719-phpapp02 kopia
Tankefällan seminarier-120122082719-phpapp02 kopiaTankefällan seminarier-120122082719-phpapp02 kopia
Tankefällan seminarier-120122082719-phpapp02 kopia
 
När det inte fungerar
När det inte fungerarNär det inte fungerar
När det inte fungerar
 

Nyhetsbrev 2 i arbetsrätt och HR

  • 1. Nyhetsbrev nr 2 — oktober 2012 Nyheter inom Arbetsrätt & HR Vårt nyhetsbrev är resultatet av ett samarbete mellan ADN Law och HR-akuten. Här skriver vi tillsammans om det som ligger oss närmast — arbetsrätt och HR/ personalfrågor. Pia Nyblæus – om sociala medier I detta nyhetsbrev redovisas det intressanta Facebookavgörandet från Arbetsdomstolen. En viktig slutsats som vi kan dra av Arbetsdomstolens resonemang är att utgången i målet sannolikt hade blivit en annan om arbetsgivaren hade haft en IT policy som tydliggjorde skolans förväntningar på medarbetarna. Läs också Magnus tänkvärda reflektion om sociala medier på sid 4. På sid 3 finns ett referat från en dom i Arbetsdomstolen där arbetstagaren faktiskt hade rätt att ångra en egen uppsägning. Magnus Dalsvall I varje nummer reflekterar Magnus Dalsvall, känd HR-bloggare, debattör och HR- akutens grundare, över något han reagerat på i sin omvärldsbevakning. Magnus har med sina 30 år inom HR en gedigen erfarenhet som bland annat Personaldirektör, Personalchef, ledarutvecklare, inspiratör, föreläsare och bloggare. Nu kan Magnus även lägga författare till sin meritlista och vi I DEN HÄR UTGÅVAN rekommenderar  er  att  läsa  boken  ”Bortom  Tankefällan”  som  han   Arbetsbristen var inte fingerad....2 skrivit tillsammans med Kjell Lindström. Boken kan beställas Rektorns agerande på facebook...2 via Nodens hemsida. www.noden.se Arbetstagare ångrade egen uppsäg- ning……………………………..3 Arbetsrätt  och  sociala  medier  ….4 Arbetsmiljö……………………..4 Nyhetsbrevet är kostnadsfritt så har du kollegor eller vänner som också vill ha det, be Vad händer i EU ...................... ...5 dem att skicka ett e-post till oss, samma sak gäller om du väljer att avsluta din Magnus reflekterar .................. ...6 prenumeration. INTRESSANT ATT VETA I det här numret finns det några riktigt lärorika AD-domar. Till exempel den när en anställd fick ångra sin egen uppsägning. i samarbete med
  • 2. ARBETSBRIST VAR INTE FINGERAD  När det både är arbetsbrist och Arbetsdomstolen konstaterar i domen 2012 hållit två styrelsemöten under vilka det finns saklig grund för uppsägning nr 11 att arbetsgivaren hade saklig grund bestämdes att arbetstagaren inte skulle av personliga skäl kan arbetsgiva- ren välja på vilken grund denne för uppsägning och att arbetsbristen därför bedriva utåtriktat arbete på grund av sak- vill avsluta arbetstagarens anställ- inte var fingerad. nat förtroende, men också att det fanns ning. olika uppfattningar mellan arbetstagaren Arbetsdomstolen uttalade i domen att en och arbetsgivaren om hur arbetet skulle  Om arbetstagaren kan visa åtmin- arbetsgivare i en situation gällande finge- utföras. I e-postkorrespondens hade det stone sannolika skäl för fingerad rad arbetsbrist har att visa att uppsägning- arbetsbrist måste arbetsgivaren också framkommit att vissa ledamöter visa att uppsägningen faktiskt har en faktiskt skulle ha företagits av företags- uttryckt missnöje med hur arbetstagaren företagits av företagsekonomiska ekonomiska skäl, även om det hade funnits hade hanterat frågan om redovisning av skäl, även om det har funnits andra andra omständigheter med i bilden. Det arbetade timmar. Arbetsdomstolen ansåg omständigheter med i bilden. krävs dock i sådana fall att arbetstagarpar- däremot inte att detta utgjorde stöd för att ten kan visa sannolika skäl för att det rör arbetsbristen var fingerad. sig om en fingerad arbetsbrist, vilket fack- et i detta fall inte kunde. Enligt Arbetsdomstolen var omplacerings- erbjudandet som lämnats skäligt fast det Arbetsgivaren anförde att arbetsbrist upp- gällde en deltidsanställning och kraftig stod efter en omorganisering och decentra- lönesänkning. Arbetstagaren avböjde er- lisering av verksamheten. Medan arbetsta- bjudandet och uppsägningen ansågs där- Att tänka på garparten anförde att arbetsgivaren hade med sakligt grundad. REKTORNS AGERANDE PÅ FACEBOOK MEDFÖRDE EJ RISK FÖR SKADA En gymnasierektors agerande på Facebook och arbetsgivarens verksamhet. Men enligt  En arbetsgivare har rätt att kräva att den anställde dels tar bort utgjorde inte saklig grund för uppsägning. Arbetsdomstolens mening kan en negativ sambanden mellan dennes privata medierapportering inte i sig utgöra saklig Uppsägningen grundade sig dels i att ar- Facebooksida och arbetsplatsen grund, utan bedömningen ska endast göras och att den anställde inte har ar- betstagaren på Facebook angav att han var utifrån den anställdes eget agerande. betsrelaterade kontakter på sin rektor och hade angett skolans kontaktupp- Facebooksida. gifter och dels att han hade publicerat Arbetsdomstolen konstaterade att de lätt- lättklädda bilder av sig själv, vissa med klädda bilderna och övrigt material på  Arbetsgivaren bör upprätta en sexuellt innehåll. Rektorn var även med- Facebooksidan uteslutande rörde rektorn policy med konkreta instruktioner som anger vad arbetsgivaren för- lem i nio sk. Facebookgrupper vars namn som privatperson och de föll därför inom väntar sig av en anställd och vad anknöt till sex. ramen för yttrandefriheten. som inte tolereras. Arbetsdomstolen konstaterar att rektorn Enligt Arbetsdomstolen skulle skolan hade en särskild förtroendeställning som emellertid ha haft rätt att kräva dels att ledare för verksamheten, men poängterar rektorn tog bort sambanden mellan den också att arbetstagare med en särskild privata Facebooksidan och gymnasiesko- förtroendeställning i grunden har en rätt till lan, samt att rektorn inte hade arbetsrelate- yttrandefrihet. Inte heller ifrågasätter Ar- rade kontakter på sin privata Facebooksi- betsdomstolen arbetsgivarens intresse av da. Domstolen konstaterade dock att några att inte förknippas med omständigheter av sådana krav inte hade framställts. oönskad sexuell natur. Dock konstateras Inte heller hade skolan gett rektorn några att händelsen inte medfört några negativa konkreta instruktioner om ändringar av verkningar för vare sig elever eller arbets- Facebooksidan eller annars angett hur han givaren i sig. skulle ha agerat för att undvika en uppsäg- Händelsens uppmärksamhet i media med- ning. Uppsägningen var inte sakligt grun- förde uppenbara risker för arbetsgivaren dad., se AD 2012 nr 25 2
  • 3. Har hänt Till ny chef för Arbetsdomstolen, utsåg Regeringen den 29 mars 2012 Cathrine Lilja Hansson. Hon har tidigare varit ordförande i Arbetsdomstolen. Hennes förord- nande började gälla den 1 maj 2012. Ny proposition angående diskrimi- nering som har samband med kön i fråga om försäkringstjänster. I propositionen föreslås att det gene- rella undantaget i diskriminerings- lagen (2008:567) från förbudet mot diskriminering som har sam- band med kön vid tillhandahållan- de av försäkringstjänster tas bort. I stället föreslås att det införs ett ARBETSTAGARE HADE RÄTT ATT ÅNGRA särskilt förbud mot att ha olika försäkringspremier och ersättning- SIN EGEN UPPSÄGNING ar för kvinnor och män om skillna- derna grundas på beräkningar där Arbetsdomstolen har i domen 2012 nr 30 Uppsägningen ansågs därför vara gjord i kön använts som en faktor. prövat om en arbetstagare är bunden av sin hastigt mod eftersom arbetstagaren också egen uppsägning. Utfallet blev ett annat än befann sig i en upprörd stämning, vilket Förslaget till ändring i diskrimine- vad som har varit praxis i flera tidigare fall, ringslagen ska gälla nya försäk- arbetsgivaren måste ha insett. se bland annat AD 2006 nr 114. ringsavtal och föreslås träda i kraft den 21 december 2012. Domstolen menade att omständigheterna I 2012 års rättsfall sade en medarbetare vid uppsägningen var sådana att den an- FunkA-utredningen, med särskild upp sig själv i samband med ett menings- ställde hade möjlighet att återta uppsäg- utredare Cristina Husmark Pehrs- utbyte med en företrädare för arbetsgiva- ningen när detta skedde inom en kortare son utvidgades den 4 april 2012 till ren. Arbetstagaren har senare förklarat att tidsrymd. att, utöver översynen av de arbets- hennes upprördhet berodde på att hon marknadspolitiska insatserna för hade känt sig orättvist utpekad vid en av Meningsutbytet och den efterföljande personer med funktionsnedsätt- bolaget gjord genomgång beträffande uppsägningen skedde i detta fall under ning, även omfatta regelverket för brister av föregående dags arbetsinsats. På fredagen varpå arbetstagaren begärde att arbetshjälpmedel. Utredningen ska måndagen därpå ville arbetstagaren dock få återta sin uppsägning påföljande arbets- redovisa tilläggsuppdraget senast inte underteckna den handling som inne- dag, måndagen därpå. Arbetsgivarens den 28 december 2012. (dir bar att hon bekräftade sin muntliga upp- vägran att låta anställningen bestå anses 2012:27) sägning. Istället förklarade hon att hon därför liktydlig med en uppsägning från Sänkta trösklar—högt i tak. Arbe- ville återta sin uppsägning. Detta ville arbetsgivarens sida och förklaras ogiltig te, utveckling och trygghet, heter arbetsgivaren inte acceptera. eftersom det inte förelegat saklig grund betänkandet som lades fram den 4 för uppsägningen. Arbetsgivaren blev maj 2012 och som behandlar re- Arbetsdomstolen konstater i domen att en skyldig att utöver lön och semesterersätt- geringens strategi för genomföran- arbetstagare som har sagt upp sig i princip ning utge ett allmänt skadestånd om de av funktionshinderspolitiken ska vara bunden av sin egen uppsägning, 50 000 kronor. 2011-2016. Den nationella hand- men att det i vissa fall kan göras undantag lingsplanen riktar fokus mot sam- från detta. Undantag kan bland annat ske hällets förmåga att undanröja om det föreligger omständigheter som hinder för delaktighet. (SOU utvisar att uppsägningen inte var allvarligt menad och att motparten har insett eller ”Arbetstagare  som  har   2012:31) bort inse detta. sagt upp sig blir i princip Enligt domstolen fanns det inga tvivel om bunden av sin egen upp- att arbetstagaren inte avsåg att säga upp sig innan meningsutbytet under fredagen. sägning” 3
  • 4. Att tänka på: ARBETSRÄTTEN & SOCIALA MEDIER  Se till att det är lätt att göra rätt för era medarbetare. Det går inte att stoppa den tekniska utvecklingen och det är inte heller önskvärt för den ger fantastiska möjligheter för företag och organisationer att marknadsföra sig.  Förankra alltid policydoku- Det viktiga är att informera sina medarbetare hur det kan ske utan att den anställde ment och riktlinjer i dialog riskerar sin anställning, bara för att man varit omedveten och kanske lite upprörd. med medarbetarna. Skriv t.ex. Arbetsgivaren måste tillhandahålla en policy med konkreta instruktioner som anger diskussionsfrågor som kan vad arbetstagaren förväntar sig av en anställd samt vad som inte tolereras. användas i arbetsgrupper.  Läs även AD-domen, Om en policy får rättslig betydelse beror på vad den innehåller. 2011:74 ,om den bloggande  Arbetsgivaren har rätt att reglera all användning av arbetsredskap som dator polisen  ”farbror  blå”  . och mobiltelefon  Det är skillnad på hur en  Arbetsgivaren har rätt att reglera vad arbetstiden får användas till men det är anställd får använda sin ytt- svårare med fritiden randefrihet beroende på om man är offentligt eller privat  Policyn bör MBL-förhandlas eller samverkas om man har kollektivavtal anställd.  Policyn måste vara känd av alla anställda inte bara placeras på Intranät Ligg steget före och implementera en policy om användandet av sociala medier innan något har hänt. ARBETSMILJÖ  Fackförbundet Unionen har genomfört en undersökning bland tjänstemän i pri- vat sektor som visar att nästan var tredje tjänsteman upplever att de behöver vara tillgängliga på semestern.  Det  handlar  både  om  att  stötta  kollegor  och  att   ta hand om kunder. Var femte säger att det leder till konflikter inom familjen. Läs hela rapporten på www.unionen.se  Manpower Work Life, arbetslivspanelen visar i en undersökning att 23 % anser att arbetstiden sällan räcker till för det som borde göras. Bland chefer är siffran ännu högre, 35 %. En av orsakerna som lyfts fram är den ökande administra- tiva bördan som numera ofta fördelas ut på samtliga medarbetare i organi- sationen.  Läs  mer  på  t.ex.  www.duochjobbet.se  I AFA försäkrings årliga rapport om ”Allvarliga  arbetsskador  och  långvarig   sjukfrånvaro”  framkommer det att allvarliga fallolyckor har ökat bland de kvinnor som arbetar inom bland annat vård och omsorg. Det här är ett trendbrott då olyckstalen gått ner under hela 2000-talet. Läs rapporten på www.afaforsakring.se 4
  • 5. VAD HÄNDER I EU Krisen ska avhjälpas med hjälp av tjänstesektorn Kommissionen har antagit flera åtgärder för att få reglerna på den inre marknaden, då fram- förallt tjänstesektorn, att fungera bättre. Orsaken är att den inre marknaden är en viktig motor för att driva på den ekonomiska tillväxten. Det finns fortfarande regler i vissa medlemsstater som diskriminerar t.ex. med avseende på nationalitet. Kommissionen uppmanar alla medlemsstater att undanröja de diskriminerande regler som fortfarande finns i ett antal EU-länder. Läs mer på http://ec.europa.eu/sverige/ news/topics/economy/news_date_1001_sv.htm Nu lanserar EU-kommissionen  ett  pilotprojekt  mot  ungdomsarbetslösheten,  ”Your  first   EURES  job”.   Projektet ska hjälpa unga att hitta arbete i ett annat EU-land. Initialt ska 5 000 personer få hjälp i projektet som också ska testa EURES som är ett nätverk mellan de olika medlemssta- ternas arbetsförmedlingarna inom EU. Källa; Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) Tips EU-kommissionen lanserar sysselsättningsinitiativ Brukar du resa i Europa? Ett syfte med initiativet är att stimulera efterfrågan på arbetskraft. Det föreslås ske genom Med  appen  ”Europeiska  sjukförsäk-­ t.ex. sänkta skatter på arbete eller genom stöd till nystartade företag. Den sociala dimensio- ringskortet”  får  du  råd  hur  du  kan   nen lyfts fram med förslag på hur arbetstagare och arbetsgivare ska involveras mer. Det har 4 använda kortet i de 27 EU-länderna, huvudpunkter; stärka nationella sysselsättningspolicys, reformera nationella arbetsmarknader, Island, Liechtenstein, Norge och skapa en genuin europeisk arbetsmarknad samt stärka samordningen och övervakningen av Schweiz. Du får också en allmän arbetsmarknaden inom EU. Källa; Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) information om kortet, nödtelefon- nummer, vilka behandlingar som ingår och kostnader, hur du begär Ny forskning om flexicurity ersättning och hur du gör om du tappar bort ditt sjukförsäkringskort. Eurofond är en myndighet EU som är specialiserad på arbetsmarknadsfrågor. De presenterar nu ny forskning som visar att flexicuritymetoder är ekonomiskt fördelaktiga men den visar även hur olika grupper har drabbats extra hårt under krisen. Flexicurity definieras som den optimala kombinationen av flexibilitet och trygghet på arbets- marknaden. Källa; Stockholm Region EU Office. Arbetstagares rättigheter behöver stärkas Ett förslag hur man kan stärka rättigheter för arbetstagare som är utstationerade i ett annat medlemsland har tagits fram av EU-kommissionen. Förslagen rör bland annat den så kallade Lavaldomen. Det handlar om att minimikraven avseende arbetsförhållanden och anställning inte efterlevs samt nya regler för att stärka bland annat rättigheten att strejka. Källa; Stock- holm Region EU Office 5
  • 6. Vi som ger ut nyhetsbrevet är Magnus reflekterar Sociala medier i arbetet HR-akuten Är specialister inom personalområ- Framgångsrika medarbetare är dubbelt så ofta aktiva sociala det och utvecklar HR-arbetet för nätverkare visar en ny stor europeisk studie som är gjord på företag, organisationer och indivi- uppdrag av Google. Idag upplever jag rätt ofta företag inom både der. privat och offentlig sektor som ser användandet av sociala verk- tyg som en tidstjuv. Även våra alltmer slimmade och hårt pro- Ann Fagraeus arbetar som ledar- cessorienterade organisationer ser inte användandet av sociala skapsutvecklare, utbildare och före- medier med alltför blida ögon, i alla fall inte på arbetstid. läsare inom HR. Ann blev 2007 Nu visar den här undersökningen att sociala verktyg hjälper människor att klättra på karriärstegen. årets HR-visionär för ett projekt om Dessutom trivs de bättre på sina jobb och är mer benägna att rekommendera sin arbetsplats till (o)medvetna  fördomar  i  arbetslivet.   sina kompisar. Det borde vara mycket värt i employment branding-tankar och i jakten på talanger, Ann är också en av tillväxtagenterna Det borde sättas i motpol mot den mer icke tillåtande attityden. för Entreprenörskap Sverige 3.0. som arbetar för att eliminera hinder Nätverk är viktiga och sociala medier gör det möjligt att utvidga sina nätverk både inom och utan- för arbetsplatsen. Man kan komma i kontakt med andra oberoende av tid och rum. Men det är inte för företagare. bara  att  bygga  de  största  nätverken.  ”Fler  relationer  är  inte  bättre”,  utan  det  är  snarare  rätt  relatio-­ Eva Sundman har lång erfarenhet ner  som  hjälper  individen  att  utvecklas.  Något  att  tänka  på  för  alla  som  ”tigger”  om  fler  följare  på   facebook, twitter etc. som personalchef och HR-konsult och arbetar nära företagsledare, Samt inte minst viktigt; studien visar att de som använder sig av sociala verktyg är mer produktiva ledningsgrupper och HR- på arbetet. Något som borde tilltala den mest kritiska företagsledaren. Så ni som ligger i startgro- avdelningar för att utveckla HR parna för att reglera användandet av sociala medier (ja det finns) se inte användandet av sociala inom både privat och kommunal medier enbart som en tidstjuv. Utan ni borde kanske tänka om, tänka rätt och tänka nytt och låta sektor. Eva undervisar även i arbets- förnuftet styra. Ta hand om dem som till äventyrs missbrukar användandet av sociala medier istäl- rätt vid Uppsala Universitet. let och gör inte regler som hämmar organisationen. ADN Law Personalchef/föreläsare/bloggare/debattör/ trendspanare/författare/VD Är en affärsjuridisk advokatbyrå TWITTER: Mdalsvall, FACEBOOK: Dalsvall HR-akuten BLOGG: Magnus HR-blogg http://hrsociety.blogg.se/ som erbjuder ett team med erfarna advokater med spetskompetens inom bland annat arbetsrätt, bolagsrätt och tvistelösning. Pia Nyblæus är en av författarna till Synpunkter och idéer nyhetsbrevet. Hon är specialist på arbetsrätt och företräder regelbundet Har du synpunkter på nyhetsbrevet, eller något tips om vad du vill att vi ska skriva om i svenska och internationella klienter i kommande nummer är du alltid välkommen att kontakta någon av oss: domstol och skiljenämnd. Pia är eva.sundman@hr-akuten.se eller pia.nyblaeus@adnlaw.se också en mycket uppskattad förelä- sare. Ann Fagraeus Eva Sundman Pia Nyblæus Här når du oss HR-akuten: 08-38 38 12, www.hr-akuten.se ADN Law, 08-440 30 30, www.adnlaw.se