Konjunkturläget mars 2014

7,998 views

Published on

Presentation av Konjunkturinstitutets prognosrapport Konjunkturläget. Från presskonferensen den 26 mars 2014.

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
7,998
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
7,489
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Konjunkturläget mars 2014

  1. 1. Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 mars 2014 Konjunkturläget, mars 2014
  2. 2. Sammanfattning • Trevande återhämtning i konjunkturen • Hög tillväxt fjärde kvartalet följs av lugnare utveckling i början av 2014 • Allt högre tillväxt hos våra viktigaste handelspartners • Arbetslösheten faller enligt normala mönster • Inflationen har blivit ännu lägre • Riksbanken höjer inte förrän tredje kvartalet 2015 • Skattehöjningar krävs för att nå överskottsmålet
  3. 3. Prognosen i sammandrag (december 2013 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -0,8 (-1,0)-2,0 (-1,6)-1,3 (-1,2) Offentligt finansiellt sparande3 1,25 (1,75)0,75 (1,00)0,75 (0,75)Reporänta2 1,4 (1,6)0,7 (1,0)0,9 (0,8)KPIF 7,3 (7,3)7,9 (7,7)8,0 (8,0)Arbetslöshet1 3,2 (3,1)2,6 (2,4)1,5 (1,0)BNP 201520142013
  4. 4. Fördjupningar • Folkmängdsförändring spelar roll vid tillväxtjämförelser • Arbetskraftsdeltagandet har ökat • Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna • Kapitel: ”Utvärdering av prognoserna för 2013 samt 1997-2013”
  5. 5. Stark tillväxt fjärde kvartalet i fjol men delvis driven av tillfälligheter 1412100806040200 120 110 100 90 80 70 3.0 1.5 0.0 -1.5 -3.0 -4.5 Barometerindikatorn BNP (höger) Barometerindikatorn och BNP, medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
  6. 6. Hushållens tillförsikt om den ekonomiska utvecklingen på genomsnittlig nivå – företagens något högre Index medelvärde=100, säsongsrensade månadsvärden 1412100806 130 120 110 100 90 80 70 60 130 120 110 100 90 80 70 60 Hushållen Totala näringslivet
  7. 7. Ljusare utsikter även i USA och euroområdet 1412100806040200 2 1 0 -1 -2 -3 -4 2 1 0 -1 -2 -3 -4 USA Euroområdet BNP, procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
  8. 8. Arbetslösheten ser ut att ha toppat i euroområdet Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden 1412100806040200 30 25 20 15 10 5 0 30 25 20 15 10 5 0 Tyskland Frankrike Spanien Italien Irland Portugal Euroområdet
  9. 9. Ingen dramatik i förtroendeindikatorer för industrin – svagt fall de senaste månaderna Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin, diffusionsindex, säsongsrensade månadsvärden 1413121110090807 70 60 50 40 30 70 60 50 40 30 USA Euroområdet Kina Sverige
  10. 10. Lugnt på finansmarknader trots osäkert världsläge Börskurser, index 2006-12-29=100, dagsvärden, 5- dagars glidande medelvärde 1413121110 140 120 100 80 60 40 140 120 100 80 60 40 USA (S&P 500) Sverige (OMXS) Euroområdet (STOXX)
  11. 11. Exporten från Sverige har nu tydligt vänt upp Miljarder kronor, fasta priser respektive procent, säsongsrensade kvartalsvärden 1412100806040200 520 480 440 400 360 320 280 240 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 Miljarder kronor Procentuell förändring (höger)
  12. 12. Exportorderingång till industrin ökar rejält Nettotal, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden 1412100806040200 60 40 20 0 -20 -40 -60 60 40 20 0 -20 -40 -60 Exportorderingång, industrin, utfall Exportorderingång, industrin, förväntan
  13. 13. Gradvis snabbare ökning av hushållens konsumtion och normalisering av sparkvot 18161412100806040200 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 14 12 10 8 6 4 2 0 -2 Hushållens konsumtion Hushållens sparkvot (höger) Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden, respektive procent av disponibel inkomst
  14. 14. Högre BNP-tillväxt innebär fortsatt ökad sysselsättning Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 18161412100806040200 8 6 4 2 0 -2 -4 -6 8 6 4 2 0 -2 -4 -6 BNP Sysselsättning
  15. 15. Arbetslösheten börjar falla, men jämvikt på arbetsmarknaden dröjer till 2017 18161412100806040200 9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 Arbetslöshet Jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
  16. 16. Låg inflation i stora delar av världen – stiger långsamt när konjunkturen förstärks 15131109070503019997 6 4 2 0 -2 -4 6 4 2 0 -2 -4 Sverige, KPIF USA, KPI Euroområdet, HIKP Årlig procentuell förändring, månadsvärden
  17. 17. Fortsatt låga styrräntor – inga höjningar från stora centralbanker det kommande året 18161412100806040200 7 6 5 4 3 2 1 0 7 6 5 4 3 2 1 0 Euroområdet USA Procent, dagsvärden
  18. 18. Riksbanken senarelägger första höjningen av reporäntan till tredje kvartalet 2015 181716151413121110090807 5 4 3 2 1 0 5 4 3 2 1 0 Konjunkturinstitutets prognos RIBA-terminer 20/3 2014 Riksbanken, februari 2014, kvartalsmedelvärde Reporänta, procent, dagsvärden
  19. 19. Inflationen blir troligen lägre än i Riksbankens senaste prognos 18161412100806 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Konjunkturinstitutets prognos Riksbankens prognos, februari KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
  20. 20. Inflationsförväntningarna under 2 procent på alla horisonter 131109070503019997 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 5 år 2 år 1 år Procent, kvartalsvärden Anm. Medelvärde för alla aktörer i TNS Sifo Prosperas undersökning
  21. 21. Offentligfinansiellt sparande långt från målet – åtstramning krävs 2015-2018 18161412100806040200 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Finansiellt sparande Konjunkturjusterat sparande Förändring i konjunkturjusterat sparande Faktiskt och konjunkturjusterat finansiellt sparande, procent av BNP respektive procent av potentiell BNP
  22. 22. Skatter behöver höjas med ca 100 mdkr om över- skottsmålet ska nås med bibehållet offentligt åtagande 18161412100806040200 52 50 48 46 44 42 52 50 48 46 44 42 Skatteintäkter i offentlig sektor, procent av BNP
  23. 23. Prognosen i sammandrag (december 2013 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -0,8 (-1,0)-2,0 (-1,6)-1,3 (-1,2) Offentligt finansiellt sparande3 1,25 (1,75)0,75 (1,00)0,75 (0,75)Reporänta2 1,4 (1,6)0,7 (1,0)0,9 (0,8)KPIF 7,3 (7,3)7,9 (7,7)8,0 (8,0)Arbetslöshet1 3,2 (3,1)2,6 (2,4)1,5 (1,0)BNP 201520142013
  24. 24. Erik Jonasson KONJUNKTURINSTITUTET 26 mars 2014 Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande? Utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna SPECIALSTUDIE NR 39, MARS 2014
  25. 25. • Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna: långsiktig balans mellan utgifts- och inkomstflöden i offentlig sektor, givet nuvarande skattesystem och nuvarande offentliga åtagande. • Långsiktiga framskrivningar: I studien görs framskrivningar av offentliga sektorns inkomster och utgifter till 2060, baserade på oförändrade skattesatser och ett bibehållet offentligt åtagande på dagens nivå. Därmed inte någon prognos. • Hitta obalanser i ett tidigt skede och ge indikationer på vilka förändringar på inkomst- och/eller utgiftssidan som krävs för att återskapa långsiktig hållbarhet. • Många förenklade antaganden: oförändrad pensionsålder, oförändrat arbetsmarknadsbeteende, normalt resursutnyttjande i ekonomin. • Bland slutsatserna: bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna på lång sikt kräver skattehöjning på 1,5-2 procent av BNP.
  26. 26. Inkomstsidan • Oförändrade skattesatser innebär i stort sett konstant skattekvot – skatteintäkterna växer i takt med BNP. 40 42 44 46 48 50 40 42 44 46 48 50 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 Skattekvot Procent av BNP 2014325, 17:34, Pre01Skto1460
  27. 27. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 Sta t o ch k o m m unse k to r Ål d e r sp e nsi o nssy ste m e t P r e m i e p e nsi o nssy ste m e t Soc i ala t r ans f er eri ngar Pr ocent av BNP 20143 25, 17 :34, Pres0 Utgiftssidan
  28. 28. • Nästan tre fjärdedelar av offentlig konsumtion utgörs av individbaserade tjänster; resterande del ”gemensam”. Offentlig konsumtion Hälso- och sjukvård; 6,6 Utbildning; 6,2Socialt skydd; 5,8 Gemensam konsumtion; 7,9 Offentlig konsumtion Procent av BNP
  29. 29. • Individbaserad offentlig konsumtion i hög grad åldersberoende. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 0 50,000 100,000 150,000 200,000 250,000 Offentlig konsumtion per person Kronor respektive procent av BNP per capita, 2005 Hälso- och sjukvård Utbildning Socialt skydd
  30. 30. • Den demografiska försörjningskvoten har börjat stiga… Demografisk utveckling Anm. Arbetsför ålder: 20-64 år 0,68 0,72 0,76 0,80 0,84 0,88 0,92 0,96 0,68 0,72 0,76 0,80 0,84 0,88 0,92 0,96 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Demograf is k f örs örjnings kvot Befolkning utanför arbetsför ålder som andel av befolkningen i arbetsför ålder 2014325, 17:34, Pres04Forskvot
  31. 31. • … och förklaras av att andelen äldre ökar. 0,28 0,32 0,36 0,40 0,44 0,48 0,52 0,28 0,32 0,36 0,40 0,44 0,48 0,52 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Äldreförsörjningskvot Barnförsörjningskvot Ä ldre- oc h barnf örs örjnings kvot Som andelar av befolkningen i arbetsför ålder 2014325, 17:34, Pres05Forskvot2
  32. 32. • Konstant volym per brukare ─ ”oförändrad standard”. • Konstant personaltäthet ─ konstant antal personaltimmar per brukare ─ ökad volym per brukare, givet viss produktivitetsutveckling ─ ”ökad standard” Bibehållet åtagande för offentlig konsumtion?
  33. 33. • Ökande utgiftsandel för offentlig konsumtion vid bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna… 26 27 28 29 30 31 26 27 28 29 30 31 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 Of f entlig kons umtion Procent av BNP 2014325, 17:34, Pres12Nkoolbnpb
  34. 34. 46 47 48 49 50 51 46 47 48 49 50 51 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 Utgifte r Inkomster Primära ut gif t er oc h inkoms t er, of f ent lig s ekt or Procent av BNP 2014325, 17:34, Pres15Putotb • …leder till offentliga utgifter som överskrider inkomsterna…
  35. 35. -4,0 -3,5 -3,0 -2,5 -2,0 -1,5 -1,0 -0,5 0,0 -4,0 -3,5 -3,0 -2,5 -2,0 -1,5 -1,0 -0,5 0,0 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 Finans iellt s pa rande i of f ent li g s e kt or Procent av BNP 2014325, 17:34, Pres09Fso • … och skapar ett växande underskott i de offentliga finanserna.
  36. 36. • Med bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna behövs en omgående och permanent skattehöjning på ca 2 procent av BNP för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 95 00 05 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Sk atte k v ot so m ge r hå llba rhet Oför ä nd r ad e sk a ttesatse r Skat t e kv ot (v id bibe hål le n pe r s onal t ät het ) Procent av BNP
  37. 37. • Inga alarmerande obalanser i de offentliga finanserna som indikerar långsiktig ohållbarhet. • Begränsad omfattning på behovet av skattehöjningar vid bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna, vilket är en förhållandevis ambitiös tolkning av ett bibehållet offentligt åtagande. • Höjd pensionsålder skulle minska behovet av skattehöjningar för att finansiera bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna. • Förbättrad hälsa i högre ålder skulle minska utgiftstrycket. • Däremot skulle sämre sysselsättningsutveckling och/eller långsammare utveckling av antalet arbetade timmar öka behovet av skattehöjningar för att bibehålla personaltätheten i välfärdstjänsterna. Sammanfattande slutsatser Se även fördjupningen ”Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna” i Konjunkturläget, mars 2014.

×